SFS 1987:806

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1987:806

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:806 Lag Utkom fr�n trycket oiTi �ndring 1 f� ttshj�lpslagen (1972:429); den 9 juli 1987 utf�rdad den 11 juni 198 7. - a , Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 8, 9, 16, 19, 22 , 23, 25 och 31 �� -'v r�ttshj�lpslagen (1972; 429)^ skall ha f�ljande l ydelse. 8 Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas 1. i angel�ge nhet som skall pr�vas eller p� ann at s�tt behandlas utom riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp, 2. utl�nningar som varken �r eller tidigare varit bosatta h�r, om det inte fmns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp, 3. n�ringsidka re i angel�genhet som uppkommit i hans n�ringsverksam� het, om ej sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till verksamhetens art och b egr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�rh�llanden eller omst�ndigheterna i �vrigt, ' Prop. 1986/87:86, LU 26, rskr. 247. " l.a gcn omtryckl 1983:487. 1916 ' .Scnaslo lydcKc 1986: H)4 i (i kra fl genom 1987:806). -Ti " - i "Q' ""k: ' If 6r � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel- SFS 1987:806 sen kan antagas h a �gt rum i sy fte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av beg�ran om r�ttshj�lp, 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, 6. f�r uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling, 7. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�gen� het, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har avgjorts slutligt, 8. �garen av en fastighet eller en byggnad i angel�genhet som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft r�ttsskyddsf�r� s�kring eller n�got ann at liknande r�ttsskydd som omfattar angel�genhe� ten, 9. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad. I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna at t allm�n r�tts� hj�lp ej skall beviljas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med� borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med sv ensk medborgare i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp. 9 � '* Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange� l�genhet som r�ttshj�lpen avser. S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r 1. bitr�de som varit beh�vligt f� r tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt, 2. bevisn ing vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto� len eller arbetsdoms tolen samt n�dv�ndig utredning i ang el�genhet, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n, 3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillva� ratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndighe� ten, 4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i samband med inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan under� s�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap eller l�karunders�k� ning enligt 21 ka p. 11 � f�r�ldrabalken, 5. ans�kningsavgift enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter vid de allm�nna domstolarna samt s�rskild avgift som skall beta las enligt f�rord� ningen (1981: 1185) om uts� kningsavgifter, 6. vad som av allm �nna medel utg�t t i ers�ttni ng f�r �vers�ttning eller i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � "Senaste lydelse 1987:450. 1917 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:806 f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om, 7. bodelningsf�rr�ttare som har f�rordnats av domstol att verkst�lla bodelning med anledn ing av �ktenskapsskillnad eller att verkst�lla s�dan bodelning mellan sambor som f�rr�ttas av annan anledning �n att den ena sambon har avlidit, 8. medling enligt 42 kap . 17 � r�tteg� ngsbalken. S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�ttss�� kandes kostnad f�r s�dan blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunder� s�kning m. m. vid utredning av faderskap. 16 � Allm�n r�ttshj�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av advokat eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�, om den r�ttsliga angel�genheten avser �ktenskapsskillnad underh�llsbidrag till make eller barn faderskap till barn v�rdnad umg�nge. Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad eller umg�nge. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja allm�n r�ttshj�lp 1. om den r�ttss�kande �r d�dsbo, 2. om den r�ttss�kande �r bosatt utom riket, 3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom riket. 19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna� der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r�ttshj�lp kommit in till de n myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighet, om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�k� ningen har gjorts utan v�sentligt dr�jsm�l eller om eljest synnerliga sk�l f�religger. Vad som har sagts nu om ers�ttning till bitr �de g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning till bode lningsf�rr�ttare. I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�n gsbalken �l�gga den som beviljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen. 1918 22 � Bitr�de, bodelningsf�rr�ttare och medlare har r�tt till sk�lig ers�tt� ning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Vid be� d�mningen av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och omfatt� ning beaktas. H�nsyn skall ocks� tas till andra oms t�ndigheter av betydel� se, s�som den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utf�rts med samt den tid som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller, efter � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> regeringens b emyndigande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall till- l�mpas vid best�mmande av ers�ttningen. Har bitr�de, b�delningsf�rr�ttare eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttningens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja allm�n r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�re� ligger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas. Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom� stolen. Ers�ttning till bitr� de i annat fall och till bodelningsf�rr�ttare fast� st�lles av r�ttshj�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av dom� stolen. SFS 1987:806 23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin huvud� man ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. I fr�ga om ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare och till medlare skall vad som har sagts nu �ga motsvarande till�mpning. 25 � -^ I angel�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, bostads� domstolen, marknadsdomstolen eller arbetsdomstolen, beslutar r�tts� hj�lpsn�mnden om utredning. Utan hinder h�rav f�r bitr�de besluta om utredning av mindre omfattning. Samma befogenhet tillkommer bodel� ningsf�rr�ttare. Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i m�l eller �rende som har anh�ngiggjorts vid domstol f astst�lles ers�ttning� en av domstolen. I annat fall bes t�mmes ers�ttningen av r�ttshj�lpsn�mn� den. 31 � I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �r ende vid domstol �ger i fr�ga om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall "-Huggas att utge ers�ttningen enligt vad som s� gs i 33 �. Om det d�ms till �ktenskapsskillnad mellan makar efter gemensam ans�kan och den ena maken har �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten �l�gga den andra maken att betala staten h�lften av kostnaderna f�r r�tts� hj�lpen. Om maximibeloppet f�r den andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle ha varit l�gre �n h�lften av r�ttshj�lpskostnaderna, skall �l�ggandet dock begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet skall inte �l�ggas, om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld gr�ns. Ers�ttningsskyldighet skall heller inte �l�ggas om det med h�nsyn till omst�ndigheterna annars �r obilligt. Har bodelnin gsf�rr�ttare f�rordnats och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tt shj�lpsn�mnden med mo tsvarande till�mpning av and- .ra stycket besluta om k ostnaderna f�r bodelningsf�rr�ttaren och f�r utred� ning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttningsskyldighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n d omstols dom. Senaste lydelse 1986:657. 1919 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:806 Om den r�ttss�kandes r�ttshj�ipsavgift och till�ggsavgift tillsammans ^ . med den ers�ttning som maken har �lagts att betala enligt andra och tredje styckena �verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande ber�tti� gas att f� tillbaka den �verskjutande delen. Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalningsskyl- dighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1988. 2. Har allm�n r�ttshj�lp s�kts f�re ikrafttr�dandet, g�ller 8 � i dess �ldre lydelse. 3. Har n�gon med st�d av gifterm�lsbalken f�rordnats att vara skiftes- ' man, skall hans r�tt till ers�ttning f�r uppdraget pr�vas enligt �ldre best�m- -riTr:2 melser. 'j. P� regeringens v�gnar STEN WICKBOM Lars Eklycke (Justitiedepartementet) T^t "'Oi . � </div> </div>

SFS 1987:806

Lag

Utkom fr�n trycket

oiTi �ndring 1 f� ttshj�lpslagen (1972:429);

den 9 juli 1987

utf�rdad den 11 juni 198 7.

- a

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 8, 9, 16, 19, 22 , 23, 25 och 31 ��

-'v

r�ttshj�lpslagen (1972; 429)^ skall ha f�ljande l ydelse.

Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas

1. i angel�ge nhet som skall pr�vas eller p� ann at s�tt behandlas utom

riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r
r�ttshj�lp,

2. utl�nningar som varken �r eller tidigare varit bosatta h�r, om det inte

fmns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp,

3. n�ringsidka re i angel�genhet som uppkommit i hans n�ringsverksam�

het, om ej sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till verksamhetens art

och b egr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�rh�llanden
eller omst�ndigheterna i �vrigt,

' Prop. 1986/87:86, LU 26, rskr. 247.

" l.a gcn omtryckl 1983:487.

1916

' .Scnaslo lydcKc 1986: H)4 i (i kra fl genom 1987:806).

-Ti

" - i

"Q'

""k:

�

4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel-

SFS 1987:806

sen kan antagas h a �gt rum i sy fte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av

beg�ran om r�ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration,

6. f�r uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling,

7. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�gen�

het, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har avgjorts

slutligt,

8. �garen av en fastighet eller en byggnad i angel�genhet som avser

fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft r�ttsskyddsf�r�
s�kring eller n�got ann at liknande r�ttsskydd som omfattar angel�genhe�

ten,

9. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad.

I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna at t allm�n r�tts�
hj�lp ej skall beviljas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med�

borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i

den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med sv ensk medborgare i fr�ga
om allm�n r�ttshj�lp.

9 � '* Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange�

l�genhet som r�ttshj�lpen avser.

S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r

1. bitr�de som varit beh�vligt f� r tillvaratagande av den r�ttss�kandes

r�tt,

2. bevisn ing vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto�

len eller arbetsdoms tolen samt n�dv�ndig utredning i ang el�genhet, som
kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av

skiljem�n,

3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol

eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillva�

ratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndighe�
ten,

4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och

f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r
domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i

samband med inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan under�
s�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om

blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap eller l�karunders�k�
ning enligt 21 ka p. 11 � f�r�ldrabalken,

5. ans�kningsavgift enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter vid de

allm�nna domstolarna samt s�rskild avgift som skall beta las enligt f�rord�

ningen (1981: 1185) om uts� kningsavgifter,

6. vad som av allm �nna medel utg�t t i ers�ttni ng f�r �vers�ttning eller i

ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m. m.

vid utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 �

"Senaste lydelse 1987:450.

1917

�

SFS 1987:806

f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat

om,

7. bodelningsf�rr�ttare som har f�rordnats av domstol att verkst�lla

bodelning med anledn ing av �ktenskapsskillnad eller att verkst�lla s�dan
bodelning mellan sambor som f�rr�ttas av annan anledning �n att den ena

sambon har avlidit,

8. medling enligt 42 kap . 17 � r�tteg� ngsbalken.
S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�ttss��

kandes kostnad f�r s�dan blodunders�kning eller annan unders�kning
r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunder�
s�kning m. m. vid utredning av faderskap.

16 � Allm�n r�ttshj�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av advokat
eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�, om den r�ttsliga angel�genheten
avser

�ktenskapsskillnad

underh�llsbidrag till make eller barn

faderskap till barn

v�rdnad
umg�nge.
Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n

r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad

eller umg�nge. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja allm�n

r�ttshj�lp

1. om den r�ttss�kande �r d�dsbo,
2. om den r�ttss�kande �r bosatt utom riket,

3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt

behandlas utom riket.

19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna�

der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven
bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r�ttshj�lp kommit in
till de n myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma
g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighet,
om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�k�

ningen har gjorts utan v�sentligt dr�jsm�l eller om eljest synnerliga sk�l

f�religger.

Vad som har sagts nu om ers�ttning till bitr �de g�ller �ven i fr�ga om

ers�ttning till bode lningsf�rr�ttare.

I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet

f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�n gsbalken �l�gga den som beviljats allm�n

r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad

f�r r�ttshj�lpen.

1918

22 � Bitr�de, bodelningsf�rr�ttare och medlare har r�tt till sk�lig ers�tt�

ning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Vid be�

d�mningen av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och omfatt�

ning beaktas. H�nsyn skall ocks� tas till andra oms t�ndigheter av betydel�

se, s�som den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utf�rts med
samt den tid som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller, efter

�

regeringens b emyndigande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall till-
l�mpas vid best�mmande av ers�ttningen.

Har bitr�de, b�delningsf�rr�ttare eller medlare genom v�rdsl�shet eller

f�rsummelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid

ers�ttningens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att

bevilja allm�n r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�re�

ligger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas.

Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom�

stolen. Ers�ttning till bitr� de i annat fall och till bodelningsf�rr�ttare fast�
st�lles av r�ttshj�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av dom�
stolen.

SFS 1987:806

23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin huvud�

man ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan
verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. I fr�ga

om ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare och till medlare skall vad som har
sagts nu �ga motsvarande till�mpning.

25 � -^ I angel�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, bostads�
domstolen, marknadsdomstolen eller arbetsdomstolen, beslutar r�tts�

hj�lpsn�mnden om utredning. Utan hinder h�rav f�r bitr�de besluta om
utredning av mindre omfattning. Samma befogenhet tillkommer bodel�
ningsf�rr�ttare.

Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till

ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i

m�l eller �rende som har anh�ngiggjorts vid domstol f astst�lles ers�ttning�

en av domstolen. I annat fall bes t�mmes ers�ttningen av r�ttshj�lpsn�mn�
den.

31 � I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �r ende vid

domstol �ger i fr�ga om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om

parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta.

Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall

"-Huggas att utge ers�ttningen enligt vad som s� gs i 33 �.

Om det d�ms till �ktenskapsskillnad mellan makar efter gemensam

ans�kan och den ena maken har �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten
�l�gga den andra maken att betala staten h�lften av kostnaderna f�r r�tts�

hj�lpen. Om maximibeloppet f�r den andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle
ha varit l�gre �n h�lften av r�ttshj�lpskostnaderna, skall �l�ggandet dock
begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet
skall inte �l�ggas, om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld

gr�ns. Ers�ttningsskyldighet skall heller inte �l�ggas om det med h�nsyn

till omst�ndigheterna annars �r obilligt.

Har bodelnin gsf�rr�ttare f�rordnats och har ena maken �tnjutit allm�n

r�ttshj�lp, skall r�tt shj�lpsn�mnden med mo tsvarande till�mpning av and-

.ra stycket besluta om k ostnaderna f�r bodelningsf�rr�ttaren och f�r utred�

ning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttningsskyldighet f�r
verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n d omstols dom.

Senaste lydelse 1986:657.

1919

�

SFS 1987:806

Om den r�ttss�kandes r�ttshj�ipsavgift och till�ggsavgift tillsammans

^ .

med den ers�ttning som maken har �lagts att betala enligt andra och tredje

styckena �verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande ber�tti�
gas att f� tillbaka den �verskjutande delen.

Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan

parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga
om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalningsskyl-
dighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan
angivande av best�mt belopp.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1988.
2. Har allm�n r�ttshj�lp s�kts f�re ikrafttr�dandet, g�ller 8 � i dess �ldre

lydelse.

3. Har n�gon med st�d av gifterm�lsbalken f�rordnats att vara skiftes-

man, skall hans r�tt till ers�ttning f�r uppdraget pr�vas enligt �ldre best�m-

-riTr:2

melser. 'j.

P� regeringens v�gnar

STEN WICKBOM

Lars Eklycke

(Justitiedepartementet)

T^t

"'Oi .

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:806

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se