SFS 1988:213

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1988:213

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1988:213 om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429); utkom fr�n trycket den 10 maj 1988 Utf�rdad den 21 april 19 88. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�ttshj�lpslagen (1972:429)2 dels att 5 h, 6,8-13, 14 a, 15, 19-22, 24, 25, 27, 30 -32, 34, 36,41,43, 44,47 , 49 och 49 a �� skall ha f�ljande lyde lse, dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 31 a och 49 c ��, av f�ljande lydelse. ' Prop. 1987/88:73, JuU 21. rskr. 193. ^ Lagen omtryckt 1983; 487. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:213 5 b Med domstol f�rst�s i denna lag allm�n domstol, allm�n f�ryalfi ningsdomstol, bostadsdomstolen, f�rs�krings�verdomstolen, f�rs�kring^- - r�tt och arbetsdomstolen. Vad i lagen s�gs om domstol skall �ven g�lla arrenden�mnd och hyresn�mnd. 6 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, pm han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett belopp som motsvarar sju g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�llde �ret innan r�ttshj�lp beg�rs. rj . Bidrar den r�tlss�kande till underh�llet av make, tidigare make, sambo eller eget barn, �kas beloppet enligt f�rsta stycket f�r var och en till vilkens underh�ll han p� detta s�tt bidrar med e tt belopp som motsvatar h�lften av det basbelopp som anges i f�rs ta stycket. Med eget barn j�tri- st�lls h�rvid annans barn som den r�ttss�kande �r underh�llsskyldig mot enligt 7 kap. 5 � f�r�ldrabalken. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt' nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas genom att sk�ligt belopp l�ggs till eller dras fr�n. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med� delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes ekonomiska f�rh�llanden. 8 �"* Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas 1. i a ngel�genhet som skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp, 2. utl�nningar som varken �r eller tidigare varit bosatta h�r, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp, 3. den som �r eller har varit n�ringsidkare i angel�genhet som har uppkommit i hans n�ringsverksamhet, om det inte finns sk�l f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till v erksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans eko� nomiska och personliga f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt, ; 4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel� sen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vnin g av beg�ran om r� ttshj�lp, >J 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, ' ;p,0 6. f�r uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling, 7. i angel�genhet r�rande bodelning, om det inte med h�nsyn till boet s beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga f�rh�llanden finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp, j 8. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�gen^ het, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har avgjorts^ slutligt, 9. �garen eller tidigare �gare av en fastighet eller en byggnad i angel�gelf^i,' het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha ji�jh 596 ' Senaste lydelse 1986:657, '* Senaste lydelse 1987:806. , V ' I s � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r�ltsskyddsf�rs�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar SFS 1988:213 angel�genheten, 10. i angel�genhet r�rande trafikskadeers�ttning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller r�rande skadest�nd som kan betalas fr�n en f�religgande ansvarsf�rs�kring; dock f�r r�ttshj�lp beviljas den skadelidande om ange� l�genheten �r anh�ngig vid domstol eller r�r enbart annan skada �n person� skada, .11. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad. I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts� hj�lp ej skall beviljas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med� borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med svensk medborgare i fr�g a om allm�n r�ttshj�lp. 9 Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange� l�genhet som r�ttshj�lpen avser. S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r 1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt, 2. bevisn ing vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto� len eller arbetsdomstolen samt n�dv�ndig utredning i angel�genhet, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n, 3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillva� ratagande av den r�tt ss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndighe� ten, 4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i samband med inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan under� s�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap eller l�karunders�k� ning enligt 21 kap. 11 � f�r�ldrabalken, 5. ans�kning savgift enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter vid de allm�nna domstolarna samt s�rskild avgift som skall betalas enligt f�rord� ningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter, vad som av allm�nna medel utg�tt i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om, 7. bodelningsf�rr�ttare som har f�rordnats av domstol att verkst�lla bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller att verkst�lla s�dan bodelning mellan sambor som f� rr�ttas av annan anledning �n att den ena sambon har avlidit, 8. medling enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken. ' Senaste lydelse 1987: 806. �ndringen inneb�r att tredje styck et upph�vs. 597 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:213 598 9 a Den som har beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m�let eller �rendetji befriad fr�n expeditionsavgifter enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter|' vid de allm�nna domstolarna och f�r avgifter enligt expeditionskung�fel-i sens (1964:618) avgiftslista, avdelning 1 samt avdelning II under rubfikfciij Uts�kning m. m. Detsamma g�ller i fr�ga om avgift f�r mantalsskrivnings-l bevis. Avgiftsfriheten g�ller endast i den m�n den beg�rda handlingen �r erfor-' derlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller inte i fr�ga om hand ling' som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om inte handlingen beg�rs innan avg�randet i huvudsaken har vunnit laga kraft. Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som lett till ver kst�ll- bart avg�rande, ansvarar inte f�r grundavgift och f�rs�ljningsavgift enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter. Detsamma g�ller den som har beviljats allm�n r�ttshj�lp i ett m�l om verkst�llighet. Kostnader f�r kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostads� domstolen eller arbetsdomstolen skall, s�vitt de belastar den som beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nna medel. 10 �' Reglerna i r�tte g�ngsbalken och konkurslagen (1987:672) om skyl� dighet att st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvarstad eller annan liknande �tg�rd g�ller inte i fr�ga om den som beviljats allm�n r�ttshj�lp. I s�da na fall svarar staten f�r den skada som kan tillfogas motparten genom �tg �r� den. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet enligt 3 kap. 8 eller 9 � uts�kningsbalken, om allm�n r� ttshj�lp beviljats i verkst�llighets�rendet. F�ranleder statens ansvar enligt denna paragraf utgift f�r s taten, anses utgiften som kostnad f�r r�ttshj�lpen. ^ Il � Den r �ttss�kande skall bidra till de kostnader f�r allm�n r�tt shj�lp som avses i 9 och 10 �� genom att betala r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift enligt vad som s�gs i 1215 ��. Regeringen e ller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller grundbelopp f�r r�ttshj�lpsavgiften och meddelar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av det belopp vartill r�ttshj�lpsavgiften h�gst kan uppg� (maxi^ mibeloppet). 12 � �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett belo|){3 som motsvarar tv� g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket\ utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften grundbeloppet. Maximibe� loppet f�r s�ttas ned om det finns s�rskilda sk�l. ' �r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften grundbeloppet �kat med tv� procent av den del av inkomsten som �verstiger tv� men ej tre g�nger basbeloppet, 4 fyra procent av den del av inkomsten som �verstiger tre men ej g�nger basbeloppet, ( .4: Senaste lydelse 1987:450. ' Senaste lydelse 1987:682. '^1 / � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> sex procent av den del av inkomsten som �verstiger fyra men ej fem SFS 1988:213 g�nger basbeloppet, �tta procent av den del av inkomsten som �verstiger fem men e j sex g�nger basbeloppet, tolv procent av den del av inkomsten som �verstiger sex g�nger basbe� loppet. Vid till�mpning av andra stycket iakttas att inkomsten avrundas till n�rmast l�gre tusental kronor och maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften till n�rmast l�gre tiotal kronor. 13 � Bidrar den r�ttss�kande till underh�llet av make, tidigare make, sambo eller eget barn, skall inko mstgr�nserna enligt 12 � f�rsta och andra styckena f�r var och en till vilkens underh�ll han s�lunda bidrar h�jas med ett belopp som motsvarar h�lften av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Med eget barn j�mst�lls h�rvid annans barn som den r �ttss�kande �r underh�llsskyldig mot enligt 7 kap. 5 � f�r�ldrabalken. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�t t att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. 14 a � Om den ers�ttning som skall tillerk�nnas bitr�de f�r arbete enligt 22 � �ve rstiger et t belopp som motsvarar en femtedel av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket eller r�ttshj�lpsavgiften, om denna �r h�gre �n det beloppet, skall den r�ttss�kande ut�ver r�ttshj�lpsavgiften betala en till�ggsavgift om tio procent av den �verskjutande delen av ers�ttningen, dock h�gst ett belopp som motsvarar det dubbla maximibeloppet. Det belopp som skall betalas avrundas till n�rmast l�gre tiotal k ronor. 15 � I samband med a tt allm�n r�ttshj�lp beviljas, fastst�lls det f�r s�� kanden g�llande maximibeloppet och det belopp vartill till�ggsavgiften rj! h�gst kan uppg�. Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 eller 14 � ti�fejC v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximibelop� pet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan b etalats i r�ttshj�lpsavgift. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig felbed�mning gjorts, n�r maximibeloppet tidigare best�m des, eller om oriktiga uppgifter legat till grund f�r beslutet. Fr�ga om j�mkning upptages endast om s�rskild anledning d�rtill fram� kommit. N�r maximibeloppet j�mkas, skall �ven det belopp vartill till�ggsavgif� ten h�gst kan uppg� j�mkas i motsvarande m�n. 19 � � Beviljas allm�n r�tt shj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna� der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r� ttshj�lp kommit in till de n myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma � Senaste lydelse 1987:806. ^^9 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:213 g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighet eller, i fall som avses i 16 �, f�re beslutet om r�ttshj�lp, om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�kningen har gjorts eller beslutet om r�ttshj�lp har fattats utan v�sentligt dr�jsm�l eller om det annars finns synnerliga sk�l f�r det. Vad som har sagts nu om ers�ttning till bit r�de g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare. I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen. 20 Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom bitr�de till den r�ttss�kande. I annat fall far bitr�de f�rordnas p� s�kan� dens beg�ran, om han inte kan ta till vara sin r�tt sj�lv och inte heller �r ber�ttigad att f� beh�vligt bist�nd av n�gon annan. I s�dan angel�genhet d�r tingsr�tt skall best� av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a � r�tteg�ngsbalken f�r bitr�de f�rordnas endast om s�r� skilda sk�l f�religger med h�nsyn till s� kandens personliga f�rh�llanden eller sakens beskaffenhet. I �rende om bodelning, som inte avser klander, f^ bitr�de inte f�rordnas. N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken, f�rordnas ej bitr�de enligt denna lag. 600 21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr� eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. Bitr�de f�r entledigas om sk�l f�religger d�rtill. Byte av bitr�de far ske bara efter s�rskilt tillst�nd. S�dant tillst�nd far l�mnas om djupg�ende mots�ttningar uppst�tt mellan bitr�det och d�n r�ttss�kande eller om eljest s�rskilda sk�l f�religger. Om ett bitr�de tidiga� re har entledigats p� beg�ran av den r�ttss�kande, f�r nytt bitr�de f�rord� nas endast om f�ruts�ttningar f�r bitr�desbyte f�rel�g. Ett bitr�de far s�tta advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt st�lle (substitution), om det inte medf�r en beaktansv�rd �kning av kostna� derna. I �vrigt far substitution �ga rum bara efter s�rskilt tillst�nd. �r den r�ttsliga angel�genheten anh�ngig vid domstol, ankommer det p� domstolen att besluta om f�rordnande och entledigande samt om s�rskilt tillst�nd till byte och substitution. I annat fall beslutar r�ttshj�lpsn�mnden i dessa fr�gor. 22 �'^ Bitr�de, bodelningsf�rr�ttare och medlare har r�tt till sk�lig er� s�ttning f�r arbete, tidspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Vid bed�mningen av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och omfatt� ning beaktas. H�nsyn skall ocks� tas till andra omst�ndigheter av betydeh. se, s�som den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utf�rts mod' samt den tid som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller, efter Senaste lydelse 1987:7 49. '"Senaste lydelse 1987:806. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> regeringens bemyndigande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall SFS 1988:213 till�mpas vid best�mma nde av ers�ttningen. Vid bitr�desbyte enligt 21 � andra stycket g�ller i fr�ga om det nya bitr�dets r�tt till ers�ttning f�r arbete som har utf�rts f�re beslutet om bytet vad som s�gs i 19 � f�rsta stycket. Har bitr�de, bodelningsf�rr�ttare eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttningens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja allm�n r �ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�re� ligger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas. Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom� stolen. Ers�ttning till bitr�de i annat fall och till bodel ningsf�rr�ttare fast� st�lles av r�ttsh j�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av dom� stolen. Ers�ttning till bitr�de skall fa stst�llas i samband med a tt den r�ttsliga angel�genheten avg�rs genom dom eller beslut eller avslutas p� n�got annat s�tt. Ers�ttning till bo delningsf�rr�ttare eller medlare skall fastst�l� las n�r uppdraget har slutf� rts. Har ett bitr�de underl�tit att i tid beg�ra ers�ttning vid den domstol som haft att besluta om den och har bitr�det d�rigenom f�rlorat r�tten att fa ers�ttning fastst�lld av domstolen, f�r r�ttshj�lpsn�mnden fastst�lla ers�tt� ningen under f�ru ts�ttning att bitr�det inte k�nde till att angel�genheten varit anh�ngig vid domstolen eller att underl�tenheten beror p� n�got annat urs�ktligt misstag. Ers�ttningen skall d� alltid stanna p� staten. 24 �" I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r bevisning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostadsdomstolen eller arbetsdomstolen med sk�ligt belopp enligt domstolens best�mmande. Ut� �ver vad som f�ljer av r�tteg�ngsbalken utg�r ers�ttning ocks� f�r s�dan sakkunnig som avses i 40 kap. 19 � r�tteg�ngsbalken med belopp som sammanlagt h�gst motsvarar en tiondel av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. 25 �'^ I angel�genhet som inte handl�ggs vid allm�n domstol, bostads� domstolen eller arbetsdomstolen beslutar r�ttshj�lpsn�mnden om utred� ning. Utan hinder h�rav far bitr�de besluta om utredning av mindre omfatt� ning. Samma befogenhet tillkommer bodelningsf�rr�ttare. Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i m�l eller �rende som har anh�ngiggjorts vid domstol fastst�lles ers�ttnin g� en av domstolen. I an nat fall best�mmes ers�ttningen av r�ttshj�lpsn�mn� den. 27 � Finns bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare enligt denna lag, betalas r�ttshj�lpsavgiften till denne intill det enligt 15 � f�rsta st ycket fastst�llda maximibeloppet. Finns varken bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare, skall r�ttshj�lpsavgiften betalas till staten. R�ttshj�lpsavgiften f�r tas ut s� snart "Senaste lydelse 1986:657. "Senaste lydelse 1987:806. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:213 maximibeloppet har fastst�llts. Har maximibeloppet h�jts sedan r�ttshj�lp beviljades, skall den avgift som kan f�ranledas a\ h�jningen betalas till staten. Till�ggsavgiften betalas till bitr�det n�r ers�ttningen till bitr�det har fastst�llts. Bitr�det far ta ut f�rskott p� till�ggsavgiften med sk�ligt bel opp; i Om det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst f�r uppg� h�js i samband me d att ers�ttning till bitr�det fastst�lls, skall det belopp som kan f�ranledas av h�jningen och som h�nf�r sig till den ers�ttningen eller till en tidigare fastst�lld bitr�desers�ttning betalas till staten. 30 � N�r myndighet fastst�llt r�ttshj�lpsavgiften och i f�rekommande fall till�ggsavgiften skall genom dess f�rsorg avr�kning g�ras med den r�ttss�kande och med bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare. Fr�n ers�ttning till bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss�kande enligt 27 � � r skyldig att utge till denn e. Understiger ers�ttningen vad som skall avr�knas, svarar bitr�det eller bodelningsf�rr�ttaren, om kostnader ut�ver dennes ers�ttning uppkommit f�r r�ttshj�lpen, mot staten f�r mellanskillnaden. . i Fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften till l�gre belopp �n det som den r�ttss�kande inbetalat, f�r �terbetalning av mellanskillnaden an� st�, om det finns anledning anta att h�gre belopp kommer att fastst�llas p� - grund av ytterligare kostnader f�r r�ttshj�lpen. 31 �'^ I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �rende vid domstol �ger i fr�ga om ko stnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. : Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen enligt vad som s� gs i 33 �. Om det d�ms till �ktenskapsskillnad mellan makar efter gemensam ' ans�kan och den ena maken har �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten �l�gga den andra maken att betala staten h�lften av kostnaderna f�r r�tts-' hj�lpen. Om maximibeloppet f�r den andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle ha varit l�gre �n h�lften av r�ttshj�lpskostnadema, skall �l�ggandet dock begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet skall inte �l�ggas, om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld, gr�ns. Ers�ttningsskyldighet skall heller inte �l�ggas om det med h�n syn f till omst�ndigheterna annars �r obilligt. J Har bodelningsf�rr�ttare f�rordnats och har ena maken eller sambon, �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvaraiide^ till�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r bodelningsf�ir�t-: ^ t�ren och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�tt? ningsskyldighet far verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm �n domstols dom. Om den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift tillsammans;J ^ med den ers�ttning som maken har �lagts att betala enligt andra och lrcdjcj styckena eller som medpart har �lagts att betala enligt 31 a � �verstiger^ r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande ber�ttigas att f� tillbakaicieh �verskjutande delen. 602 "Senaste lydelse 1987:806. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan SFS 1988:213 parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalningsskyl� dighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp. 31 a � Har i m�l eller �re nde vid domstol en kostnad som �r gemensam f�r flera medparter ers atts som r�ttshj�lpskostnad, skall var och en av de medparter som inte har r�ttshj�lp �l�ggas att till staten betala den del av kostnaden som kan anses bel�pa p� honom . F�rdelningen skall g�ras efter huvudtalet, om omst�ndigheterna inte f�ranleder n�got annat. Vid till�mpning av f�rsta stycket skall avdrag g�ras f�r den del av kostnaden som en motpart eller n�gon annan har �lagts att betala med st�d av 31 �. 32 �''' N�r m�l eller �rende i vilket part har allm�n r�ttshj�lp avg�rs, skall beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttningsskyldighet enligt 31 eller 31 a �. N�r en borgen�r ha r beviljats allm�n r� ttshj�lp i angel�genhet som r�r f�rs�ttande i konk urs, skall beslut om ers�ttningsskyldighet meddelas se� nast i samband med att utdelningen i konkursen fastst�lls. 34 � Allm�n r�ttshj�lp skall u pph�ra om 1. r�ttshj�lpsavgift eller till�ggsavgift ej erl�ggs enligt 27 �, 2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha beviljats om riktig up pgift l�mnats, 3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts� hj�lpsavgift, 4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin sak behandlad, eller 5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att den r�ttss�kan� de ej l�ngre �r ber�ttigad till allm� n r�ttshj�lp. Om allm�n r�ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall som avses i 8 � 8, far det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra. F�rsta stycket 2 g�ller ej, om oriktigheten endast best�tt i att den r�ttss�kande underl�tit att l�mna en uppgift som han varken visste eller hade sk�lig anledning att anta var av betydelse f�r bed�mningen a v hans ans�kan. F�rsta stycket 3 och 4 och andra stycket g�ller ej, om det �r uppenbart obilligt att r�ttshj�lpen upph�r. ^beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt f�rsta stycket, r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. Det f�r dock beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det p f�religger s�rskilda sk�l. beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt andra stycke t, '"^^.11)1' kostnaderna f�r r�ttshj�lpen betalas av staten. Det f�r dock beslutas ' att kostnaderna helt eller delvis skall b�ra s av den som haft r�ttsh j�lp, om det f�religger s�rskilda sk�l. Senaste lydelse 1987:682. 603 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:213 Beslut i f r�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om.den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat fall av r�ttshj�lpsn�mnden. S�dant beslut f�r ocks� meddelas i samba nd med pr�vning av besv�r enligt 49 �. 36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avses i 35 � beviljas tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett belopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. �r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas. 604 41 �'^ R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas i m�l eller �rende 1. hos utskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende intag� ning enligt 8, 9 eller 10 � eller utskrivning enligt 16 eller 19 � lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk v�rd i vissa fall, 2. hos u tskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende inskriv� ning i eller utskrivning fr�n v�rdhem eller specialsjpkhus enligt 35 � lagen (1967:940) ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsst�rda, 3. ang�ende beredande av v�rd enligt lagen (1980:621) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga eller omedelbart omh�ndertagande enligt 6 � samma lag eller ang�ende upph�rande av s�dan v�rd enligt 5 � s amma lag eller hos f�rvaltningsdomstol vid �verklagande enligt 20 � f�rsta s tyc� ket 1 samma lag, 4. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende beredande av v�rd enligt lagen (1981:1243) om v�rd av missbrukare i vissa fall, ang�ende omedelbart omh�ndertagande enligt 8 � eller vid �v erklagande av beslut om f�rl�ng� ning enligt 16 � samma lag, 5. ang�ende utvisning enligt 38, 43, 47 eller 48 � utl�nningslagen (1980:376) samt vid utr edning hos polismyndighet n�r fr�ga har uppkom� mit om utvisning enligt angivna lagrum, 6. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen, dock ej hos polismyndig- ^ het, s�vida icke anledning f�religger att �verl�mna �rendet till statens invandrarverk eller utl�nningen enligt 50 eller 52 � samma lag h�llits i , f�rvar l�ngre �n tre dagar, , 7. ang�ende verkst�llighet enligt utl�nningslagen, om anledning f�relig� ger att �verl�mna �rendet till statens invandrarverk med st�d av 85.eller j 86 � samm a lag eller h�nskjuta �rendet dit med st�d av 87 � samm a lag eller om utl�nningen enligt 50 eller 52 � samma lag h�llits i f�rvar l�ngre an tre dagar, 8. ang�ende f�reskrifter som meddelats enligt 13 �, 48 � eller 7 4 � tindra stycket utl�nningslagen, ij, 9. ang�ende hems�ndande av utl�nning med st�d av 104 � f�rstastycket utl�nningslagen, ;" 10. ang� ende f�rverkande av villkorligt medgiven frih et enligt 26 k,a^. brottsbalken, 5 11. ang�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd cnHgt ^ lagen (1963: 193) om samarb ete med Dan mark, Finland, Island och N orge Senaste lydelse 1986:238. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -'Sr� ang�ende ve rkst�llighet av str aff m. m. eller lag en (1 972; 260) om in terna- SFS 1988:213 tionellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom, 12. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970: 375) om utl�mning till Dan� mark, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling, 13. ang�ende kastrering enligt lagen (1944; 133) om kastrering, om giltigt samtycke till �tg�rden ej l�mnats, 14. hos regeringen enligt 1 � andra stycket lagen (1975; 1360) om tv�ngs� �tg�rder i spaningssyfte i vissa fall, 15. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende intagning p� sjukhus enligt 7, 14 eller 15 � smittskyddslagen (1968:231) eller ang�ende utskrivning fr�n sjukhus enligt samma lag. 43 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas efter ans�kan eller d� annars anledning f�religger. Ans�kan f�r g�ras av den som kan beviljas r�ttshj�lp och i m�l eller �rende som anges i 4 1 � 1 �ven av annan som lar f�ra talan i m �let eller �rendet. R�ttshj�lp beviljas och bitr�de f�rordnas av den myndighet som hand� l�gger m�let eller �rendet. Dock ankommer pr�vningen i �rende hos social� n�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 3 p� l�nsr�tten, i �rende som avses i 41 � 5-9,13 eller 14 p� r�ttshj�lpsn�mnden, i �rende hos polismyn� dighet enligt 41 � 12 p� l�nsr �tten samt i annat �rende hos regeringen �n som avses i 41 � 5-9 eller 14 p� de partementstj�nsteman som regeringen best�mmer. Har myndigheten skilt m�let eller �rendet fr�n sig, �ger under tiden till dess talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra s tycket motsvaran� de till�mpning. R�ttshj�lp utg�r �ven n�r talan fullf�ljs eller meddelat beslut unde rst�lls annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets avg�rande. Ans�kan om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de ges in till den myndighet som hand l�gger m�let eller �rendet. G�ller ans�kan �rende som avses i 41 � 5-9,13 eller 14, ges dock ans�kan in till r�ttshj�lpsn�mnden. Myndighet som inte sj�lv f�r bevilja r�ttshj�lpen skall till beh�rig myn- dighet me d eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d�rvid fogade handlingar eller anm�la behovet av offentligt bitr�de. 44 � Har den som beviljats r�ttshj�lp enligt 41 � till offentligt bitr�de sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall de nne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra a vsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. Har b�de den unge och v�rdnadshavaren beviljats r�ttshj�lp i m�l eller �rende som avses i 41 � 3, f�rordnas gemensamt bitr�de, om det ej finns motstridiga intressen mellan dem. I fr�ga om offentl igt bitr�de �ger best�mmelserna i 19 � f�rsta stycket, 21 � f�rsta stycket sista meningen, andra och tredje styc kena, 22 � f�rsta- ^ tredje, femte och sj�tte styckena samt 23 � motsvarande till�mpning. I fr� ga om beslut som meddelas med st�d av andra stycket �ger 43 � ^atidraoch tredje styckena motsvarande till�mpning. Ers�ttning till offentligt bitr�de utg�r av allm�nna medel. 605 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:213 47 � R�dgivning sker mot en avgift som f�r varje p�b�rjad tidsperiod om femton minuter motsvarar en fj�rdedel av grundbeloppet f�r r�ttshj�lpsav� giften. Avgiften f�r s�ttas ned s� att den ej �verstiger det maximibelopp f�r r�ttshj�lpsavgiften som skulle ha fastst�llts om allm�n r�ttshj�lp hade beviljats. F�r vad som har satts ned utg�r ers�ttning av allm�nna medel till den som har meddelat r�dgivningen. Den som har meddelat r�dgivningen har r�tt till sk�lig ers�ttning av allm�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och f�r �vers�ttning som uppdra� get har kr�vt. Ers�ttningen fastst�lls av r�ttshj�lpsn�mnd. Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�dgiv� ningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� r�ttshj�lpsavgift. 49 � I fr�ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas vad som i allm�nhet g�ller om talan mot beslut av domstolen. Beslut enligt denna lag av r�ttshj�lpsn�mnd eller annan f�rvaltnings� myndighet som ej omfattas av f�rsta stycket �verklagas hos besv�rsn�mn� den. Beslut av utskrivningsn�mnd �verklagas dock hos psykiatriska n�mn� den. Beslut av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n advokatbyr� far inte �verklagas. Talan f�r ej f�ras mot besv�rsn�mndens eller psykiatriska n�mndens beslut enligt denna lag. 49 a � Talan mot beslut i fr�ga om r�ttshj�lp f�r f�ras, f�rutom av enskild part, av domstolsverket. R�knas besv�rstid fr�n den dag d� part fatt del av beslutet, f�r domstolsverket likv�l ej v�cka besv�rstalan senare �n tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Domstolsverket far f�ra talan �ven till f�rm�n f�r enskild part. Talan mot b eslut i fr�ga om r�ttshj�lp f�r f�ras �ven av annan myndighet som regeringen best�mmer. D�rvid skall vad i f�rsta stycket s�gs om domstolsverkets taler�tt till�mpas. Undanr�js annat beslut om r�ttshj�lp �n s�dant som avser offentligt bitr�de, skall den som haft r�ttshj�lpen sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. F�religger s�rskilda sk�l, far dock f�rordnas att kostnaderna eller del d�rav skall betalas av staten. 49 c � Ett bitr�de som �verklagat ett beslut om ers�ttning f�r i den h�gre instansen �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sitt anspr�k endast om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1988. �ldre f�reskrifter g�ller fortfa� rande i de fall d�r r�ttshj�lp har s�kts f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar ANNA-GRETA LEIJON Lars Eklycke (Justitiedepartementet) 606 � </div> </div>

Lag

SFS 1988:213

om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429);

utkom fr�n trycket

den 10 maj 1988

Utf�rdad den 21 april 19 88.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�ttshj�lpslagen

(1972:429)2

dels att 5 h, 6,8-13, 14 a, 15, 19-22, 24, 25, 27, 30 -32, 34, 36,41,43,

44,47 , 49 och 49 a �� skall ha f�ljande lyde lse,

dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 31 a och 49 c ��, av

f�ljande lydelse.

' Prop. 1987/88:73, JuU 21. rskr. 193.

^ Lagen omtryckt 1983; 487.

�

SFS 1988:213

5 b

Med domstol f�rst�s i denna lag allm�n domstol, allm�n f�ryalfi

ningsdomstol, bostadsdomstolen, f�rs�krings�verdomstolen, f�rs�kring^- -
r�tt och arbetsdomstolen. Vad i lagen s�gs om domstol skall �ven g�lla

arrenden�mnd och hyresn�mnd.

6 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, pm

han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger

ett belopp som motsvarar sju g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allm�n f�rs�kring som g�llde �ret innan r�ttshj�lp beg�rs.

rj .

Bidrar den r�tlss�kande till underh�llet av make, tidigare make, sambo

eller eget barn, �kas beloppet enligt f�rsta stycket f�r var och en till

vilkens underh�ll han p� detta s�tt bidrar med e tt belopp som motsvatar
h�lften av det basbelopp som anges i f�rs ta stycket. Med eget barn j�tri-
st�lls h�rvid annans barn som den r�ttss�kande �r underh�llsskyldig mot

enligt 7 kap. 5 � f�r�ldrabalken.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt'

nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall

den ber�knade �rsinkomsten j�mkas genom att sk�ligt belopp l�ggs till
eller dras fr�n.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med�

delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes ekonomiska

f�rh�llanden.

8 �"* Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas

1. i a ngel�genhet som skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom

riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r

r�ttshj�lp,

2. utl�nningar som varken �r eller tidigare varit bosatta h�r, om det inte

finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp,

3. den som �r eller har varit n�ringsidkare i angel�genhet som har

uppkommit i hans n�ringsverksamhet, om det inte finns sk�l f�r r�ttshj�lp
med h�nsyn till v erksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans eko�
nomiska och personliga f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt,

;

4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel�

sen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vnin g av

beg�ran om r� ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration,

' ;p,0

6. f�r uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling,

7. i angel�genhet r�rande bodelning, om det inte med h�nsyn till boet s

beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga f�rh�llanden finns

s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp,

8. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�gen^

het, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har avgjorts^

slutligt,

9. �garen eller tidigare �gare av en fastighet eller en byggnad i angel�gelf^i,'

het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha ji�jh

596

' Senaste lydelse 1986:657,

'* Senaste lydelse 1987:806.

, V '

I s

�

r�ltsskyddsf�rs�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar

SFS 1988:213

angel�genheten,

10. i angel�genhet r�rande trafikskadeers�ttning enligt trafikskadelagen

(1975:1410) eller r�rande skadest�nd som kan betalas fr�n en f�religgande
ansvarsf�rs�kring; dock f�r r�ttshj�lp beviljas den skadelidande om ange�
l�genheten �r anh�ngig vid domstol eller r�r enbart annan skada �n person�
skada,

.11. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad.

I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts�
hj�lp ej skall beviljas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med�

borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i

den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med svensk medborgare i fr�g a

om allm�n r�ttshj�lp.

Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange�

l�genhet som r�ttshj�lpen avser.

S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r

1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes

r�tt,

2. bevisn ing vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto�

len eller arbetsdomstolen samt n�dv�ndig utredning i angel�genhet, som

kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av
skiljem�n,

3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol

eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillva�

ratagande av den r�tt ss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndighe�

ten,

4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och

f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r

domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i
samband med inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan under�
s�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om

blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap eller l�karunders�k�
ning enligt 21 kap. 11 � f�r�ldrabalken,

5. ans�kning savgift enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter vid de

allm�nna domstolarna samt s�rskild avgift som skall betalas enligt f�rord�

ningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter,

vad som av allm�nna medel utg�tt i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen

(1958:642) om blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller
enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r

bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om,

7. bodelningsf�rr�ttare som har f�rordnats av domstol att verkst�lla

bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller att verkst�lla s�dan
bodelning mellan sambor som f� rr�ttas av annan anledning �n att den ena

sambon har avlidit,

8. medling enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken.

' Senaste lydelse 1987: 806. �ndringen inneb�r att tredje styck et upph�vs.

597

�

SFS 1988:213

598

9 a

Den som har beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m�let eller �rendetji

befriad fr�n expeditionsavgifter enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter|'

vid de allm�nna domstolarna och f�r avgifter enligt expeditionskung�fel-i

sens (1964:618) avgiftslista, avdelning 1 samt avdelning II under rubfikfciij

Uts�kning m. m. Detsamma g�ller i fr�ga om avgift f�r mantalsskrivnings-l
bevis.

Avgiftsfriheten g�ller endast i den m�n den beg�rda handlingen �r erfor-'

derlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller inte i fr�ga om hand ling'

som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om inte handlingen beg�rs innan
avg�randet i huvudsaken har vunnit laga kraft.

Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som lett till ver kst�ll-

bart avg�rande, ansvarar inte f�r grundavgift och f�rs�ljningsavgift enligt

f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter. Detsamma g�ller den

som har beviljats allm�n r�ttshj�lp i ett m�l om verkst�llighet.

Kostnader f�r kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostads�

domstolen eller arbetsdomstolen skall, s�vitt de belastar den som beviljats
allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nna medel.

10 �' Reglerna i r�tte g�ngsbalken och konkurslagen (1987:672) om skyl�
dighet att st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvarstad eller annan liknande

�tg�rd g�ller inte i fr�ga om den som beviljats allm�n r�ttshj�lp. I s�da na
fall svarar staten f�r den skada som kan tillfogas motparten genom �tg �r�
den.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet

enligt 3 kap. 8 eller 9 � uts�kningsbalken, om allm�n r� ttshj�lp beviljats i

verkst�llighets�rendet.

F�ranleder statens ansvar enligt denna paragraf utgift f�r s taten, anses

utgiften som kostnad f�r r�ttshj�lpen.

Il � Den r �ttss�kande skall bidra till de kostnader f�r allm�n r�tt shj�lp

som avses i 9 och 10 �� genom att betala r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift
enligt vad som s�gs i 1215 ��.

Regeringen e ller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller

grundbelopp f�r r�ttshj�lpsavgiften och meddelar n�rmare f�reskrifter f�r

ber�kning av det belopp vartill r�ttshj�lpsavgiften h�gst kan uppg� (maxi^

mibeloppet).

12 � �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett belo|){3

som motsvarar tv� g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket\

utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften grundbeloppet. Maximibe�

loppet f�r s�ttas ned om det finns s�rskilda sk�l.

�r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet

f�r r�ttshj�lpsavgiften grundbeloppet �kat med

tv� procent av den del av inkomsten som �verstiger tv� men ej tre

g�nger basbeloppet,

fyra procent av den del av inkomsten som �verstiger tre men ej

g�nger basbeloppet,

(

.4:

Senaste lydelse 1987:450.

' Senaste lydelse 1987:682.

'^1

�

sex procent av den del av inkomsten som �verstiger fyra men ej fem

SFS 1988:213

g�nger basbeloppet,

�tta procent av den del av inkomsten som �verstiger fem men e j sex

g�nger basbeloppet,

tolv procent av den del av inkomsten som �verstiger sex g�nger basbe�

loppet.

Vid till�mpning av andra stycket iakttas att inkomsten avrundas till

n�rmast l�gre tusental kronor och maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften
till n�rmast l�gre tiotal kronor.

13 � Bidrar den r�ttss�kande till underh�llet av make, tidigare make,

sambo eller eget barn, skall inko mstgr�nserna enligt 12 � f�rsta och andra

styckena f�r var och en till vilkens underh�ll han s�lunda bidrar h�jas med
ett belopp som motsvarar h�lften av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta

stycket. Med eget barn j�mst�lls h�rvid annans barn som den r �ttss�kande
�r underh�llsskyldig mot enligt 7 kap. 5 � f�r�ldrabalken.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt

nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall

den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�t t att sk�ligt belopp till�gges
eller fr�ndrages.

14 a � Om den ers�ttning som skall tillerk�nnas bitr�de f�r arbete enligt

22 � �ve rstiger et t belopp som motsvarar en femtedel av det basbelopp

som anges i 6 � f�rsta stycket eller r�ttshj�lpsavgiften, om denna �r h�gre
�n det beloppet, skall den r�ttss�kande ut�ver r�ttshj�lpsavgiften betala en

till�ggsavgift om tio procent av den �verskjutande delen av ers�ttningen,

dock h�gst ett belopp som motsvarar det dubbla maximibeloppet. Det

belopp som skall betalas avrundas till n�rmast l�gre tiotal k ronor.

15 � I samband med a tt allm�n r�ttshj�lp beviljas, fastst�lls det f�r s��

kanden g�llande maximibeloppet och det belopp vartill till�ggsavgiften

rj! h�gst kan uppg�.

Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 eller 14 �

ti�fejC v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximibelop�

pet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan b etalats i
r�ttshj�lpsavgift. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig felbed�mning

gjorts, n�r maximibeloppet tidigare best�m des, eller om oriktiga uppgifter

legat till grund f�r beslutet.

Fr�ga om j�mkning upptages endast om s�rskild anledning d�rtill fram�

kommit.

N�r maximibeloppet j�mkas, skall �ven det belopp vartill till�ggsavgif�

ten h�gst kan uppg� j�mkas i motsvarande m�n.

19 � � Beviljas allm�n r�tt shj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna�

der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven

bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r� ttshj�lp kommit in
till de n myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma

� Senaste lydelse 1987:806.

^^9

�

SFS 1988:213

g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighet
eller, i fall som avses i 16 �, f�re beslutet om r�ttshj�lp, om arbetet har

varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�kningen har gjorts

eller beslutet om r�ttshj�lp har fattats utan v�sentligt dr�jsm�l eller om det
annars finns synnerliga sk�l f�r det.

Vad som har sagts nu om ers�ttning till bit r�de g�ller �ven i fr�ga om

ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare.

I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet

f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats allm�n

r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad

f�r r�ttshj�lpen.

Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom

bitr�de till den r�ttss�kande. I annat fall far bitr�de f�rordnas p� s�kan�

dens beg�ran, om han inte kan ta till vara sin r�tt sj�lv och inte heller �r

ber�ttigad att f� beh�vligt bist�nd av n�gon annan.

I s�dan angel�genhet d�r tingsr�tt skall best� av en lagfaren domare

enligt 1 kap. 3 a � r�tteg�ngsbalken f�r bitr�de f�rordnas endast om s�r�
skilda sk�l f�religger med h�nsyn till s� kandens personliga f�rh�llanden
eller sakens beskaffenhet. I �rende om bodelning, som inte avser klander,

f^ bitr�de inte f�rordnas.

N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken, f�rordnas

ej bitr�de enligt denna lag.

600

21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr�
eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit

n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle

medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder

annat. Bitr�de f�r entledigas om sk�l f�religger d�rtill.

Byte av bitr�de far ske bara efter s�rskilt tillst�nd. S�dant tillst�nd far

l�mnas om djupg�ende mots�ttningar uppst�tt mellan bitr�det och d�n
r�ttss�kande eller om eljest s�rskilda sk�l f�religger. Om ett bitr�de tidiga�
re har entledigats p� beg�ran av den r�ttss�kande, f�r nytt bitr�de f�rord�
nas endast om f�ruts�ttningar f�r bitr�desbyte f�rel�g.

Ett bitr�de far s�tta advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt

st�lle (substitution), om det inte medf�r en beaktansv�rd �kning av kostna�

derna. I �vrigt far substitution �ga rum bara efter s�rskilt tillst�nd.

�r den r�ttsliga angel�genheten anh�ngig vid domstol, ankommer det p�

domstolen att besluta om f�rordnande och entledigande samt om s�rskilt

tillst�nd till byte och substitution. I annat fall beslutar r�ttshj�lpsn�mnden i

dessa fr�gor.

22 �'^ Bitr�de, bodelningsf�rr�ttare och medlare har r�tt till sk�lig er�
s�ttning f�r arbete, tidspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Vid

bed�mningen av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och omfatt�
ning beaktas. H�nsyn skall ocks� tas till andra omst�ndigheter av betydeh.

se, s�som den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utf�rts mod'
samt den tid som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller, efter

Senaste lydelse 1987:7 49.

'"Senaste lydelse 1987:806.

�

regeringens bemyndigande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall

SFS 1988:213

till�mpas vid best�mma nde av ers�ttningen.

Vid bitr�desbyte enligt 21 � andra stycket g�ller i fr�ga om det nya

bitr�dets r�tt till ers�ttning f�r arbete som har utf�rts f�re beslutet om

bytet vad som s�gs i 19 � f�rsta stycket.

Har bitr�de, bodelningsf�rr�ttare eller medlare genom v�rdsl�shet eller

f�rsummelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid

ers�ttningens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att

bevilja allm�n r �ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�re�
ligger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas.

Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom�

stolen. Ers�ttning till bitr�de i annat fall och till bodel ningsf�rr�ttare fast�

st�lles av r�ttsh j�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av dom�
stolen.

Ers�ttning till bitr�de skall fa stst�llas i samband med a tt den r�ttsliga

angel�genheten avg�rs genom dom eller beslut eller avslutas p� n�got
annat s�tt. Ers�ttning till bo delningsf�rr�ttare eller medlare skall fastst�l�
las n�r uppdraget har slutf� rts.

Har ett bitr�de underl�tit att i tid beg�ra ers�ttning vid den domstol som

haft att besluta om den och har bitr�det d�rigenom f�rlorat r�tten att fa

ers�ttning fastst�lld av domstolen, f�r r�ttshj�lpsn�mnden fastst�lla ers�tt�

ningen under f�ru ts�ttning att bitr�det inte k�nde till att angel�genheten
varit anh�ngig vid domstolen eller att underl�tenheten beror p� n�got

annat urs�ktligt misstag. Ers�ttningen skall d� alltid stanna p� staten.

24 �" I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r
bevisning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostadsdomstolen eller

arbetsdomstolen med sk�ligt belopp enligt domstolens best�mmande. Ut�
�ver vad som f�ljer av r�tteg�ngsbalken utg�r ers�ttning ocks� f�r s�dan
sakkunnig som avses i 40 kap. 19 � r�tteg�ngsbalken med belopp som
sammanlagt h�gst motsvarar en tiondel av det basbelopp som anges i 6 �
f�rsta stycket.

25 �'^ I angel�genhet som inte handl�ggs vid allm�n domstol, bostads�
domstolen eller arbetsdomstolen beslutar r�ttshj�lpsn�mnden om utred�

ning. Utan hinder h�rav far bitr�de besluta om utredning av mindre omfatt�
ning. Samma befogenhet tillkommer bodelningsf�rr�ttare.

Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till

ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i

m�l eller �rende som har anh�ngiggjorts vid domstol fastst�lles ers�ttnin g�

en av domstolen. I an nat fall best�mmes ers�ttningen av r�ttshj�lpsn�mn�

den.

27 � Finns bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare enligt denna lag, betalas

r�ttshj�lpsavgiften till denne intill det enligt 15 � f�rsta st ycket fastst�llda

maximibeloppet. Finns varken bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare, skall
r�ttshj�lpsavgiften betalas till staten. R�ttshj�lpsavgiften f�r tas ut s� snart

"Senaste lydelse 1986:657.

"Senaste lydelse 1987:806.

�

SFS 1988:213

maximibeloppet har fastst�llts. Har maximibeloppet h�jts sedan r�ttshj�lp
beviljades, skall den avgift som kan f�ranledas a\ h�jningen betalas till

staten.

Till�ggsavgiften betalas till bitr�det n�r ers�ttningen till bitr�det har

fastst�llts. Bitr�det far ta ut f�rskott p� till�ggsavgiften med sk�ligt bel opp; i

Om det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst f�r uppg� h�js i samband me d

att ers�ttning till bitr�det fastst�lls, skall det belopp som kan f�ranledas av

h�jningen och som h�nf�r sig till den ers�ttningen eller till en tidigare

fastst�lld bitr�desers�ttning betalas till staten.

30 � N�r myndighet fastst�llt r�ttshj�lpsavgiften och i f�rekommande
fall till�ggsavgiften skall genom dess f�rsorg avr�kning g�ras med den

r�ttss�kande och med bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare.

Fr�n ers�ttning till bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare enligt 22 � skall

avr�knas vad den r�ttss�kande enligt 27 � � r skyldig att utge till denn e.

Understiger ers�ttningen vad som skall avr�knas, svarar bitr�det eller

bodelningsf�rr�ttaren, om kostnader ut�ver dennes ers�ttning uppkommit

f�r r�ttshj�lpen, mot staten f�r mellanskillnaden.

. i

Fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften till l�gre belopp �n det

som den r�ttss�kande inbetalat, f�r �terbetalning av mellanskillnaden an�
st�, om det finns anledning anta att h�gre belopp kommer att fastst�llas p� -
grund av ytterligare kostnader f�r r�ttshj�lpen.

31 �'^ I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �rende vid

domstol �ger i fr�ga om ko stnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om
parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. :
Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall
�l�ggas att utge ers�ttningen enligt vad som s� gs i 33 �.

Om det d�ms till �ktenskapsskillnad mellan makar efter gemensam '

ans�kan och den ena maken har �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten
�l�gga den andra maken att betala staten h�lften av kostnaderna f�r r�tts-'

hj�lpen. Om maximibeloppet f�r den andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle
ha varit l�gre �n h�lften av r�ttshj�lpskostnadema, skall �l�ggandet dock

begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet

skall inte �l�ggas, om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld,
gr�ns. Ers�ttningsskyldighet skall heller inte �l�ggas om det med h�n syn f

till omst�ndigheterna annars �r obilligt.

Har bodelningsf�rr�ttare f�rordnats och har ena maken eller sambon,

�tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvaraiide^

till�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r bodelningsf�ir�t-: ^
t�ren och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�tt?
ningsskyldighet far verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm �n

domstols dom.

Om den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift tillsammans;J ^

med den ers�ttning som maken har �lagts att betala enligt andra och lrcdjcj

styckena eller som medpart har �lagts att betala enligt 31 a � �verstiger^

r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande ber�ttigas att f� tillbakaicieh

�verskjutande delen.

602

"Senaste lydelse 1987:806.

�

Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan

SFS 1988:213

parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga

om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalningsskyl�
dighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan

angivande av best�mt belopp.

31 a � Har i m�l eller �re nde vid domstol en kostnad som �r gemensam
f�r flera medparter ers atts som r�ttshj�lpskostnad, skall var och en av de

medparter som inte har r�ttshj�lp �l�ggas att till staten betala den del av
kostnaden som kan anses bel�pa p� honom . F�rdelningen skall g�ras efter
huvudtalet, om omst�ndigheterna inte f�ranleder n�got annat.

Vid till�mpning av f�rsta stycket skall avdrag g�ras f�r den del av

kostnaden som en motpart eller n�gon annan har �lagts att betala med st�d

av 31 �.

32 �''' N�r m�l eller �rende i vilket part har allm�n r�ttshj�lp avg�rs,

skall beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttningsskyldighet enligt 31
eller 31 a �.

N�r en borgen�r ha r beviljats allm�n r� ttshj�lp i angel�genhet som r�r

f�rs�ttande i konk urs, skall beslut om ers�ttningsskyldighet meddelas se�

nast i samband med att utdelningen i konkursen fastst�lls.

34 � Allm�n r�ttshj�lp skall u pph�ra om

1. r�ttshj�lpsavgift eller till�ggsavgift ej erl�ggs enligt 27 �,

2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha

beviljats om riktig up pgift l�mnats,

3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig

uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts�

hj�lpsavgift,

4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin

sak behandlad, eller

5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att den r�ttss�kan�

de ej l�ngre �r ber�ttigad till allm� n r�ttshj�lp.

Om allm�n r�ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall

som avses i 8 � 8, far det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra.

F�rsta stycket 2 g�ller ej, om oriktigheten endast best�tt i att den

r�ttss�kande underl�tit att l�mna en uppgift som han varken visste eller

hade sk�lig anledning att anta var av betydelse f�r bed�mningen a v hans

ans�kan. F�rsta stycket 3 och 4 och andra stycket g�ller ej, om det �r
uppenbart obilligt att r�ttshj�lpen upph�r.

^beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt f�rsta stycket,

r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. Det f�r dock

beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det

p f�religger s�rskilda sk�l.

beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt andra stycke t,

'"^^.11)1'

kostnaderna f�r r�ttshj�lpen betalas av staten. Det f�r dock beslutas

' att kostnaderna helt eller delvis skall b�ra s av den som haft r�ttsh j�lp, om

det f�religger s�rskilda sk�l.

Senaste lydelse 1987:682.

603

�

SFS 1988:213

Beslut i f r�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om.den

r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat

fall av r�ttshj�lpsn�mnden. S�dant beslut f�r ocks� meddelas i samba nd

med pr�vning av besv�r enligt 49 �.

36 �

Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avses i 35 �

beviljas tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett belopp

som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena

motsvarande till�mpning.

�r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som

ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas.

604

41 �'^ R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas i m�l eller �rende

1. hos utskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende intag�

ning enligt 8, 9 eller 10 � eller utskrivning enligt 16 eller 19 � lagen

(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk v�rd i vissa fall,

2. hos u tskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende inskriv�

ning i eller utskrivning fr�n v�rdhem eller specialsjpkhus enligt 35 � lagen

(1967:940) ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsst�rda,

3. ang�ende beredande av v�rd enligt lagen (1980:621) med s�rskilda

best�mmelser om v�rd av unga eller omedelbart omh�ndertagande enligt
6 � samma lag eller ang�ende upph�rande av s�dan v�rd enligt 5 � s amma

lag eller hos f�rvaltningsdomstol vid �verklagande enligt 20 � f�rsta s tyc�

ket 1 samma lag,

4. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende beredande av v�rd enligt lagen

(1981:1243) om v�rd av missbrukare i vissa fall, ang�ende omedelbart

omh�ndertagande enligt 8 � eller vid �v erklagande av beslut om f�rl�ng�

ning enligt 16 � samma lag,

5. ang�ende utvisning enligt 38, 43, 47 eller 48 � utl�nningslagen

(1980:376) samt vid utr edning hos polismyndighet n�r fr�ga har uppkom�

mit om utvisning enligt angivna lagrum,

6. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen, dock ej hos polismyndig- ^

het, s�vida icke anledning f�religger att �verl�mna �rendet till statens

invandrarverk eller utl�nningen enligt 50 eller 52 � samma lag h�llits i ,

f�rvar l�ngre �n tre dagar,

7. ang�ende verkst�llighet enligt utl�nningslagen, om anledning f�relig�

ger att �verl�mna �rendet till statens invandrarverk med st�d av 85.eller j
86 � samm a lag eller h�nskjuta �rendet dit med st�d av 87 � samm a lag

eller om utl�nningen enligt 50 eller 52 � samma lag h�llits i f�rvar l�ngre an

tre dagar,

8. ang�ende f�reskrifter som meddelats enligt 13 �, 48 � eller 7 4 � tindra

stycket utl�nningslagen,

ij,

9. ang�ende hems�ndande av utl�nning med st�d av 104 � f�rstastycket

utl�nningslagen,

10. ang� ende f�rverkande av villkorligt medgiven frih et enligt 26 k,a^.

brottsbalken,

11. ang�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd cnHgt ^

lagen (1963: 193) om samarb ete med Dan mark, Finland, Island och N orge

Senaste lydelse 1986:238.

�

-'Sr�

ang�ende ve rkst�llighet av str aff m. m. eller lag en (1 972; 260) om in terna-

SFS 1988:213

tionellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom,

12. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970: 375) om utl�mning till Dan�

mark, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller
behandling,

13. ang�ende kastrering enligt lagen (1944; 133) om kastrering, om giltigt

samtycke till �tg�rden ej l�mnats,

14. hos regeringen enligt 1 � andra stycket lagen (1975; 1360) om tv�ngs�

�tg�rder i spaningssyfte i vissa fall,

15. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende intagning p� sjukhus enligt

7, 14 eller 15 � smittskyddslagen (1968:231) eller ang�ende utskrivning
fr�n sjukhus enligt samma lag.

43 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas efter ans�kan eller d�

annars anledning f�religger. Ans�kan f�r g�ras av den som kan beviljas

r�ttshj�lp och i m�l eller �rende som anges i 4 1 � 1 �ven av annan som lar

f�ra talan i m �let eller �rendet.

R�ttshj�lp beviljas och bitr�de f�rordnas av den myndighet som hand�

l�gger m�let eller �rendet. Dock ankommer pr�vningen i �rende hos social�

n�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 3 p� l�nsr�tten, i �rende som

avses i 41 � 5-9,13 eller 14 p� r�ttshj�lpsn�mnden, i �rende hos polismyn�
dighet enligt 41 � 12 p� l�nsr �tten samt i annat �rende hos regeringen �n
som avses i 41 � 5-9 eller 14 p� de partementstj�nsteman som regeringen
best�mmer.

Har myndigheten skilt m�let eller �rendet fr�n sig, �ger under tiden till

dess talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra s tycket motsvaran�
de till�mpning.

R�ttshj�lp utg�r �ven n�r talan fullf�ljs eller meddelat beslut unde rst�lls

annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets
avg�rande.

Ans�kan om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de ges in till den myndighet

som hand l�gger m�let eller �rendet. G�ller ans�kan �rende som avses i
41 � 5-9,13 eller 14, ges dock ans�kan in till r�ttshj�lpsn�mnden.

Myndighet som inte sj�lv f�r bevilja r�ttshj�lpen skall till beh�rig myn-

dighet me d eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d�rvid fogade

handlingar eller anm�la behovet av offentligt bitr�de.

44 � Har den som beviljats r�ttshj�lp enligt 41 � till offentligt bitr�de
sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall de nne f�rordnas, om ej hans
anlitande skulle medf�ra a vsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda
sk�l f�ranleder annat. Har b�de den unge och v�rdnadshavaren beviljats

r�ttshj�lp i m�l eller �rende som avses i 41 � 3, f�rordnas gemensamt
bitr�de, om det ej finns motstridiga intressen mellan dem.

I fr�ga om offentl igt bitr�de �ger best�mmelserna i 19 � f�rsta stycket,

21 � f�rsta stycket sista meningen, andra och tredje styc kena, 22 � f�rsta-

^ tredje, femte och sj�tte styckena samt 23 � motsvarande till�mpning.

I fr� ga om beslut som meddelas med st�d av andra stycket �ger 43 �

^atidraoch tredje styckena motsvarande till�mpning.

Ers�ttning till offentligt bitr�de utg�r av allm�nna medel.

605

�

SFS 1988:213

47 � R�dgivning sker mot en avgift som f�r varje p�b�rjad tidsperiod om
femton minuter motsvarar en fj�rdedel av grundbeloppet f�r r�ttshj�lpsav�
giften. Avgiften f�r s�ttas ned s� att den ej �verstiger det maximibelopp f�r

r�ttshj�lpsavgiften som skulle ha fastst�llts om allm�n r�ttshj�lp hade
beviljats. F�r vad som har satts ned utg�r ers�ttning av allm�nna medel till

den som har meddelat r�dgivningen.

Den som har meddelat r�dgivningen har r�tt till sk�lig ers�ttning av

allm�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och f�r �vers�ttning som uppdra�
get har kr�vt. Ers�ttningen fastst�lls av r�ttshj�lpsn�mnd.

Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�dgiv�

ningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av
r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� r�ttshj�lpsavgift.

49 � I fr�ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas vad
som i allm�nhet g�ller om talan mot beslut av domstolen.

Beslut enligt denna lag av r�ttshj�lpsn�mnd eller annan f�rvaltnings�

myndighet som ej omfattas av f�rsta stycket �verklagas hos besv�rsn�mn�

den. Beslut av utskrivningsn�mnd �verklagas dock hos psykiatriska n�mn�
den.

Beslut av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n advokatbyr� far inte

�verklagas.

Talan f�r ej f�ras mot besv�rsn�mndens eller psykiatriska n�mndens

beslut enligt denna lag.

49 a � Talan mot beslut i fr�ga om r�ttshj�lp f�r f�ras, f�rutom av enskild

part, av domstolsverket. R�knas besv�rstid fr�n den dag d� part fatt del av
beslutet, f�r domstolsverket likv�l ej v�cka besv�rstalan senare �n tv�

m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Domstolsverket far f�ra talan �ven till

f�rm�n f�r enskild part.

Talan mot b eslut i fr�ga om r�ttshj�lp f�r f�ras �ven av annan myndighet

som regeringen best�mmer. D�rvid skall vad i f�rsta stycket s�gs om
domstolsverkets taler�tt till�mpas.

Undanr�js annat beslut om r�ttshj�lp �n s�dant som avser offentligt

bitr�de, skall den som haft r�ttshj�lpen sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna.
F�religger s�rskilda sk�l, far dock f�rordnas att kostnaderna eller del

d�rav skall betalas av staten.

49 c � Ett bitr�de som �verklagat ett beslut om ers�ttning f�r i den h�gre

instansen �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sitt anspr�k endast om

det finns s�rskilda sk�l f�r det.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1988. �ldre f�reskrifter g�ller fortfa�

rande i de fall d�r r�ttshj�lp har s�kts f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

ANNA-GRETA LEIJON

Lars Eklycke

(Justitiedepartementet)

606

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1988:213

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se