SFS 1988:1295

881295.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

/

Lag

SFS 1988:1295

om ändring i rättshjäipslagen (1972:429);

utkom wn trycket

den 16 december 1988

utfärdad den 1 december 1988.

Enligt riksdag ens beslut' föreskrivs att 4, 5 a och 20 §§ rättshjälpslagen

(1972:429V skall ha följande lydelse.

4 § Rättshjälpsnämnd består av ordförande, som skall vara lagfaren och
erfaren i d omarvärv, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara
advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. De

två övriga skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller
ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För

ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordfö­

rande äger motsvarande tillämpning på ersättare. I Övrigt få r regeringen
utse erforderligt antal ersättare.

5 a § För prövning av besvär i vissa fall enligt denna lag finns besvärs­

nämnden för rättshjälpen. Den består av ordförande och sex andra leda­
möter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och

erfarna i domarvärv. Av övriga ledamöter skall två vara advokater, en
anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. Återstående tre
ledamöter skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller
ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss tid.
För de ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i dom arvärv skall

finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger

motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforder­

ligt antal ersättare.

Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra

ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärs­

nämnden.

Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara delad i avdel­

ningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på

sådan avdelning.

20 §' Beviljas allmän rättshjälp enligt 16 §, blir den som beslutat härom
biträde till den rättssökande. 1 annat fall får biträde förordnas på söka n­
dens begäran, om han inte kan ta tillvara sin rätt själv och inte heller är
berättigad att få behövligt bistånd av någon annan.

1 sådan angelägenhet där tingsrätt skall bestå av en lagfaren domare

enligt 1 kap. 3 a § rättegångsbalken får biträde förordnas endast om sär­
skilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden

eller sakens beskaffenhet. 1 ärende om bodelning, som inte avser klander,
får biträde inte förordnas.

' Prop. 1987/88: 124, 1988/89: LU9, rskr. 10.

^ Lagen omtryckt 1983:487.

' Senaste lydelse 1988:213.

2915

¬

background image

SFS 1988:1295

När biträde kan förordnas enligt 20 kap. 2 a § Töräldrabalken, förordhas

ej biträde enligt denna lag.

' TI;

Denna lag träder i k raft den 1 janu ari 1989.

På regeringens vägnar

LAILA FREI VALDS

Lars Eklycke

(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalk (1942:740)
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.