SFS 1989:360

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1989:360

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1989:360 om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429); utkom fr�n trycket den 8 juni 1989 Utf�rdad den I juni 1989. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�ttshj�lpslagen (1972:429)2 dels att 5 a och 29 �� skall upph�ra att g�lla, delsM i 18, 21, 22, 25, 34, 43, 45 och 47 �� ordet "r�ttshj�lpsn�mnd" i olika b�jningsformer skall bytas ut mot "r�ttshj�lpsmyndighet" i motsva� rande form, delsaii 3, 4, 5, 8, 28, 30, 31, 32, 33 och 49 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 31 och 33 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re 27 � skall lyda "Betalning och fastst�llan� de av r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift, avr�kning med den r�ttss�kande, bitr�de och bodelningsf�rr�ttare", dels att i lage n skall inf� ras fem nya paragrafer, 8 a, 31 b, 31 c, 33 a och 33 b ��, av f�ljande lydelse. 3 � F�r handl�ggning av vissa �renden om r�ttshj�lp finns en r�ttshj�lps� myndighet. 4 �2 F�r pr�vning av �verklaganden i vissa fall enligt denna lag finns en r�ltshj�lpsn�mnd. Den best�r av en ordf�rande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv� vara advokater, varav en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verk� sam. Samtliga ledam�ter skall vara svenska medborgare och f�r inte vara under�riga eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. Regeringen utser ordf�rande och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r ordf�rande skall finnas en el ler flera ers�ttare. Best�mmelserna om ordf�� rande �ger m otsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrig t f�r regeringen utse erforderligt antal ers�ttare. 5 �'' R�ttshj�lpsn�mnden �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv� andra le dam�ter, av vilka en inte �r advokat. Vid avg�rande av �rende, I Prop. 1988/89: 117. JuU 19. rskr. 259, " Lagen omtryckt 1983: 487. Senaste lydelse av 5 a � 1988: 1295. 'Senaste lydelse 1988:1295. ^�ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs. 471 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:360 som �r av principiell betydelse eller annars �r av s�rskild vikt, skall dock samtliga ledam�ter delta. R�tteg�ngsbalkens regler om o mr�stning i tvistem�l �ger motsvarande till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall dock s�ga sin mening f�rst. 8 Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas 1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� a nnat s�tt behandlas utom riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l foreligger for r�ttshj�lp, 2. utl�nningar som varken �r eller tidigare varit bosatta h�r, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp, 3. den som �r eller har varit n�ringsidkare i angel�genhet som har uppkommit i hans n�ringsverksamhet, om det inte finns sk�l f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till v erksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans eko� nomiska och personliga f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt, 4. i fr�ga om an spr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel� sen kan an tagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av beg�ran om r�ttshj�lp, 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, 6. f�r uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling, 7. i angel�genhet r�rande bodelning, om det inte med h�nsyn till boets beskaffenhet och m akamas eller sambornas personliga f�rh�llanden finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp, 8. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel� genhet, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har av� gjorts slutligt, 9. �garen eller tidigare �gare av en fastighet eller en byggnad i angel�gen� het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft r�ttsskyddsf�rs�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar angel�genheten och n�got a nnat inte f�ljer av andra stycket, 10. i angel�genhet r�rande trafikskadeers�ttning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller r�rande skadest�nd som kan betalas fr�n en f�religgande ansvarsf�rs�kring; dock f^r r�ttshj�lp beviljas den skadelidande om ange� l�genheten �r anh�ngig vid do mstol eller r�r enbart annan skada �n per� sonskada, 11. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad. I fall som avses i f�rsta stycket 9 f �r r�ttshj�lp beviljas n�r den r�ttss�� kandes egna kostnader i angel�genheten har uppg�tt till minst tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. D�rvid beaktas endast kostna� der av s�dant slag som kan antas komma att betalas fr�n den r�ttss�kandes r�ttsskydd eller, om n�got s�dant inte finns, kostnader som avses i 9 � andra stycket. I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f� rordna att allm�n r�tts� hj�lp ej skall beviljas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med- >6�, "%ifi 472 ' Senaste lydelse 1988: 213. /' � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i SFS 1989:360 den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp. 8 a � Vid pr�vn ingen av en ans�kan om allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som r�r ers�ttning tillcn patient f�r behandlingsskada eller l�kemedelsska� da skall s�rskild h�nsyn ta s till den r�ttss�kandes personliga f�rh�llanden. 28 � R�ttshj�lpsmyndigheten skall fastst�lla den r�ttss�kandes r�tts� hj�lpsavgift och till�ggsavgift, s� snart kostnaderna f�r r�ttshj�lpen �r slutligt b est�mda. Skulle ytterligare kostnader visa sig sedan avgiften fast� st�llts, f�r dock ny avgift fastst�l las. 30 Avr�kning g�rs av r�ttshj�lpsmyndigheten. Avr�kning med den r�ttss�kande sker s� snart r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften har fast� st�llts. Avr�kning med bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare g�rs n�r ers�tt� ning till denne har fastst�llts. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med� delar n�rmare f�reskrifter om avr� kningen. I Ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader 31 Best�mmelser i lag om ansvar f�r motparts kostnader i r�tteg�ng eller annat motsvarande f�rfarande g�ller �ven i fr�ga om motpartens r�ttshj�lpskostnader. Ers�ttning f�r r�nta skall dock inte betalas. Den som �r ers�ttningsskyldig f�r r�ttshj�lpskostnader skall till den r�ttss�kande betala ett belopp som motsvarar dennes r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift. �terstoden skall betalas till staten. Om den ers�ttningsskyl� dige har �lagts att ers�tta endast en del av r�ttshj�lpskostnadema, skall han betala ers�ttningen till den r�ttss�kande och till staten med motsvarande f�rdelning. Om r �ttshj�lp har beviljats i ett �rende ang�ende verkst�llighet enligt uts�kningsbalken, skall s�dan s�rskild avgift enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter som har tagits ut av motparten f�rde� las enligt best�mmelserna i andra stycket. 31 b � Om r�tten d�mer till �ktenskapsskillnad efter gemensam ans�kan av makar och endas t den ena maken har r�ttshj�lp, �r den andra maken skyldig att betala h�lften av r�ttshj�lpskostnadema till staten. Han �r dock inte skyldig att betala mer �n vad som motsvarar det maximibelopp f�r r�ttshj�lpsavgift som skulle ha g�llt f�r honom om han haft allm�n r�tts� hj�lp. Ers�ttningsskyldighet enligt f�rsta stycket f�religger inte om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld gr�ns, om den make som inte har r�ttshj�lp haft kostnader f�r eget ombud som �verstiger avgiften f�r en timmes r�dgivning enligt denna lag eller om det annars �r osk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. 'Senaste lydelse 1988:213. Senaste lydelse 1988:213. 473 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1989:360 Om en bodelningsf�rr�ttare har f�rordnats i ett �rende d�r endast den ena maken eller sambon har r�ttshj�lp, �r den andra maken eller sambon skyldig att enligt de grunder som anges i f�rsta och andra styckena betala kostnaderna f�r bodelningsf�r�ttaren och f�r utredning som denne har beslutat om. 31 c � Om den r�ttss�kande genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har orsakat �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, skall han ers�tta staten dessa kostnader oavsett hur ansvaret f�r r�ttshj�lpskostnadema i �vrigt skall f�rdelas. Motsvarande g�ller den r�ttss�kandes st�llf�retr�dare. 32 �� Om summan av r�ttshj�lpsavgiften, till�ggsavgiften och den ers�tt� ning som medpart eller annan har �lagts att betala med st�d av 31 a eller 31 b �� verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande f� tillba� ka den �verskjutande delen av staten. Om ers�ttning enligt 22 � till bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare har fast� st�llts till ett l�gre belopp �n summan av r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsav� giften, svarar denne mot staten, inom ramen f�r mellanskillnaden, f�r de r�ttshj�lpskostnader som �verstiger ers�ttningen. I F�rfarandet d� ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader fastst�lls 33 � I samband med att handl�ggningen avslutas i ett m�l eller �rende i vilket part har allm�n r�ttshj�lp skall beslut meddelas om vilket belopp som skall betalas enligt 31 � f�rsta stycket och 31 ac��. Om beslutet meddelas av annan �n domstol eller r�ttshj�lpsmyndigheten, skall betal� ningsskyldigheten best�mmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller viss kvotdel utan att ett best�mt belopp anges. N�r en borgen�r har beviljats allm�n r�ttshj�lp i en angel�genhet som r�r f�rs�ttande i konkur s, skall beslut om ers�ttningsskyldighet meddelas senast i samband med att utdelningen fastst�lls. 33 a � Beslut enligt 28 �, 31 � andra och tredje styckena samt 32 � f�r fattas av r�ttshj�lpsmyndigheten genom automatisk databehandling av uppgifter i ett av myndigheten f�rt register �ver r�ttshj�lpskostnader. 33 b � Beslut om ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader enligt 31 � andra och tredje styckena och 31 b � tredje stycket f�r verkst�llas enligt best�mm elserna i uts�kningsbalke n. 49 1 fr�ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas, utom i fall som avses i andr a stycket, vad som i allm�nhet g�ller om talan mot beslut av domstolen. Hovr�ttens beslut i en �verklagad fr�ga a ng�ende ers�ttning till bitr�de f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att beslutet �verklagas, om det finns s�rskilda sk�l f�r en pr�vning om tillst�nd skall ges enligt 54 kap. 10 � f�rsta stycket 1 r�tteg�ngsbalken. 474 Senaste lydelse 1988:213. ''Senaste lydelse 1989:357. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> y^. Beslut enlig t denna lag av r�ttsh j�lpsmyndigheten eller annan f�rvalt- SFS 1989:360 ningsmyndighet som ej omfattas av f�rsta stycket �verklagas hos r�tts� hj�lpsn�mnden. Beslut av utskrivningsn�mnd �verklagas dock hos psy� kiatriska n�mnden. Beslut av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n advokatbyr� f�r inte �verklagas. R�ttshj�lpsn�mndens och psykiatriska n�mndens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas. Denna lag tr�der i kraft , i fr� ga om 8 oc h 8 a �� den 1 juli 1989 , och i �vrigt den dag regeringen best�mmer. P� regeringens v�gnar LAILA FREIVALDS Lars Eklycke (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1989:360

om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429);

utkom fr�n trycket

den 8 juni 1989

Utf�rdad den I juni 1989.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�ttshj�lpslagen

(1972:429)2

dels att 5 a och 29 �� skall upph�ra att g�lla,
delsM i 18, 21, 22, 25, 34, 43, 45 och 47 �� ordet "r�ttshj�lpsn�mnd" i

olika b�jningsformer skall bytas ut mot "r�ttshj�lpsmyndighet" i motsva�

rande form,

delsaii 3, 4, 5, 8, 28, 30, 31, 32, 33 och 49 �� samt rubrikerna n�rmast

f�re 31 och 33 �� skall ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken n�rmast f�re 27 � skall lyda "Betalning och fastst�llan�

de av r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift, avr�kning med den r�ttss�kande,

bitr�de och bodelningsf�rr�ttare",

dels att i lage n skall inf� ras fem nya paragrafer, 8 a, 31 b, 31 c, 33 a och

33 b ��, av f�ljande lydelse.

3 � F�r handl�ggning av vissa �renden om r�ttshj�lp finns en r�ttshj�lps�

myndighet.

4 �2 F�r pr�vning av �verklaganden i vissa fall enligt denna lag finns en

r�ltshj�lpsn�mnd. Den best�r av en ordf�rande, som skall vara eller ha
varit ordinarie domare, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv� vara

advokater, varav en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verk�
sam. Samtliga ledam�ter skall vara svenska medborgare och f�r inte vara
under�riga eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken.

Regeringen utser ordf�rande och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r

ordf�rande skall finnas en el ler flera ers�ttare. Best�mmelserna om ordf��

rande �ger m otsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrig t f�r regeringen
utse erforderligt antal ers�ttare.

5 �'' R�ttshj�lpsn�mnden �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv�

andra le dam�ter, av vilka en inte �r advokat. Vid avg�rande av �rende,

I Prop. 1988/89: 117. JuU 19. rskr. 259,

" Lagen omtryckt 1983: 487. Senaste lydelse av 5 a � 1988: 1295.

'Senaste lydelse 1988:1295.

^�ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs.

471

�

SFS 1989:360

som �r av principiell betydelse eller annars �r av s�rskild vikt, skall dock

samtliga ledam�ter delta.

R�tteg�ngsbalkens regler om o mr�stning i tvistem�l �ger motsvarande

till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall

dock s�ga sin mening f�rst.

Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas

1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� a nnat s�tt behandlas utom

riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l foreligger for
r�ttshj�lp,

2. utl�nningar som varken �r eller tidigare varit bosatta h�r, om det inte

finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp,

3. den som �r eller har varit n�ringsidkare i angel�genhet som har

uppkommit i hans n�ringsverksamhet, om det inte finns sk�l f�r r�ttshj�lp
med h�nsyn till v erksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans eko�
nomiska och personliga f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt,

4. i fr�ga om an spr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel�

sen kan an tagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av

beg�ran om r�ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration,
6. f�r uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling,

7. i angel�genhet r�rande bodelning, om det inte med h�nsyn till boets

beskaffenhet och m akamas eller sambornas personliga f�rh�llanden finns

s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp,

8. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�

genhet, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har av�
gjorts slutligt,

9. �garen eller tidigare �gare av en fastighet eller en byggnad i angel�gen�

het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft
r�ttsskyddsf�rs�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar

angel�genheten och n�got a nnat inte f�ljer av andra stycket,

10. i angel�genhet r�rande trafikskadeers�ttning enligt trafikskadelagen

(1975:1410) eller r�rande skadest�nd som kan betalas fr�n en f�religgande
ansvarsf�rs�kring; dock f^r r�ttshj�lp beviljas den skadelidande om ange�

l�genheten �r anh�ngig vid do mstol eller r�r enbart annan skada �n per�
sonskada,

11. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad.

I fall som avses i f�rsta stycket 9 f �r r�ttshj�lp beviljas n�r den r�ttss��

kandes egna kostnader i angel�genheten har uppg�tt till minst tre g�nger

det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. D�rvid beaktas endast kostna�
der av s�dant slag som kan antas komma att betalas fr�n den r�ttss�kandes

r�ttsskydd eller, om n�got s�dant inte finns, kostnader som avses i 9 �

andra stycket.

I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f� rordna att allm�n r�tts�
hj�lp ej skall beviljas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med-

>6�,

"%ifi

472

' Senaste lydelse 1988: 213.

�

borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i

SFS 1989:360

den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med svensk medborgare i fr�ga
om allm�n r�ttshj�lp.

8 a � Vid pr�vn ingen av en ans�kan om allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet

som r�r ers�ttning tillcn patient f�r behandlingsskada eller l�kemedelsska�
da skall s�rskild h�nsyn ta s till den r�ttss�kandes personliga f�rh�llanden.

28 � R�ttshj�lpsmyndigheten skall fastst�lla den r�ttss�kandes r�tts�
hj�lpsavgift och till�ggsavgift, s� snart kostnaderna f�r r�ttshj�lpen �r

slutligt b est�mda. Skulle ytterligare kostnader visa sig sedan avgiften fast�
st�llts, f�r dock ny avgift fastst�l las.

Avr�kning g�rs av r�ttshj�lpsmyndigheten. Avr�kning med den

r�ttss�kande sker s� snart r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften har fast�

st�llts. Avr�kning med bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare g�rs n�r ers�tt�

ning till denne har fastst�llts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med�

delar n�rmare f�reskrifter om avr� kningen.

I Ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader

Best�mmelser i lag om ansvar f�r motparts kostnader i r�tteg�ng

eller annat motsvarande f�rfarande g�ller �ven i fr�ga om motpartens

r�ttshj�lpskostnader. Ers�ttning f�r r�nta skall dock inte betalas.

Den som �r ers�ttningsskyldig f�r r�ttshj�lpskostnader skall till den

r�ttss�kande betala ett belopp som motsvarar dennes r�ttshj�lpsavgift och

till�ggsavgift. �terstoden skall betalas till staten. Om den ers�ttningsskyl�

dige har �lagts att ers�tta endast en del av r�ttshj�lpskostnadema, skall han

betala ers�ttningen till den r�ttss�kande och till staten med motsvarande

f�rdelning.

Om r �ttshj�lp har beviljats i ett �rende ang�ende verkst�llighet enligt

uts�kningsbalken, skall s�dan s�rskild avgift enligt f�rordningen

(1981:1185) om uts�kningsavgifter som har tagits ut av motparten f�rde�
las enligt best�mmelserna i andra stycket.

31 b � Om r�tten d�mer till �ktenskapsskillnad efter gemensam ans�kan

av makar och endas t den ena maken har r�ttshj�lp, �r den andra maken

skyldig att betala h�lften av r�ttshj�lpskostnadema till staten. Han �r dock

inte skyldig att betala mer �n vad som motsvarar det maximibelopp f�r

r�ttshj�lpsavgift som skulle ha g�llt f�r honom om han haft allm�n r�tts�
hj�lp.

Ers�ttningsskyldighet enligt f�rsta stycket f�religger inte om beloppet

understiger en viss av regeringen fastst�lld gr�ns, om den make som inte
har r�ttshj�lp haft kostnader f�r eget ombud som �verstiger avgiften f�r en
timmes r�dgivning enligt denna lag eller om det annars �r osk�ligt med
h�nsyn till omst�ndigheterna.

'Senaste lydelse 1988:213.

Senaste lydelse 1988:213.

473

�

SFS 1989:360

Om en bodelningsf�rr�ttare har f�rordnats i ett �rende d�r endast den

ena maken eller sambon har r�ttshj�lp, �r den andra maken eller sambon
skyldig att enligt de grunder som anges i f�rsta och andra styckena betala
kostnaderna f�r bodelningsf�r�ttaren och f�r utredning som denne har

beslutat om.

31 c � Om den r�ttss�kande genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har
orsakat �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, skall han ers�tta staten dessa

kostnader oavsett hur ansvaret f�r r�ttshj�lpskostnadema i �vrigt skall
f�rdelas. Motsvarande g�ller den r�ttss�kandes st�llf�retr�dare.

32 �� Om summan av r�ttshj�lpsavgiften, till�ggsavgiften och den ers�tt�

ning som medpart eller annan har �lagts att betala med st�d av 31 a eller

31 b �� verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande f� tillba�

ka den �verskjutande delen av staten.

Om ers�ttning enligt 22 � till bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare har fast�

st�llts till ett l�gre belopp �n summan av r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsav�
giften, svarar denne mot staten, inom ramen f�r mellanskillnaden, f�r de

r�ttshj�lpskostnader som �verstiger ers�ttningen.

I F�rfarandet d� ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader fastst�lls

33 � I samband med att handl�ggningen avslutas i ett m�l eller �rende i

vilket part har allm�n r�ttshj�lp skall beslut meddelas om vilket belopp

som skall betalas enligt 31 � f�rsta stycket och 31 ac��. Om beslutet

meddelas av annan �n domstol eller r�ttshj�lpsmyndigheten, skall betal�

ningsskyldigheten best�mmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller

viss kvotdel utan att ett best�mt belopp anges.

N�r en borgen�r har beviljats allm�n r�ttshj�lp i en angel�genhet som

r�r f�rs�ttande i konkur s, skall beslut om ers�ttningsskyldighet meddelas

senast i samband med att utdelningen fastst�lls.

33 a � Beslut enligt 28 �, 31 � andra och tredje styckena samt 32 � f�r
fattas av r�ttshj�lpsmyndigheten genom automatisk databehandling av

uppgifter i ett av myndigheten f�rt register �ver r�ttshj�lpskostnader.

33 b � Beslut om ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader enligt
31 � andra och tredje styckena och 31 b � tredje stycket f�r verkst�llas

enligt best�mm elserna i uts�kningsbalke n.

1 fr�ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas,

utom i fall som avses i andr a stycket, vad som i allm�nhet g�ller om talan

mot beslut av domstolen.

Hovr�ttens beslut i en �verklagad fr�ga a ng�ende ers�ttning till bitr�de

f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att beslutet �verklagas, om
det finns s�rskilda sk�l f�r en pr�vning om tillst�nd skall ges enligt 54 kap.

10 � f�rsta stycket 1 r�tteg�ngsbalken.

474

Senaste lydelse 1988:213.

''Senaste lydelse 1989:357.

�

y^.

Beslut enlig t denna lag av r�ttsh j�lpsmyndigheten eller annan f�rvalt-

SFS 1989:360

ningsmyndighet som ej omfattas av f�rsta stycket �verklagas hos r�tts�

hj�lpsn�mnden. Beslut av utskrivningsn�mnd �verklagas dock hos psy�

kiatriska n�mnden.

Beslut av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n advokatbyr� f�r inte

�verklagas.

R�ttshj�lpsn�mndens och psykiatriska n�mndens beslut enligt denna lag

f�r inte �verklagas.

Denna lag tr�der i kraft , i fr� ga om 8 oc h 8 a �� den 1 juli 1989 , och i

�vrigt den dag regeringen best�mmer.

P� regeringens v�gnar

LAILA FREIVALDS

Lars Eklycke

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1989:360

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se