SFS 1989:360

Lag

SFS 1989:360

om ändring i rättshjälpslagen (1972:429);

utkom från trycket

den 8 juni 1989

Utfärdad den I juni 1989.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen

(1972:429)2

dels att 5 a och 29 §§ skall upphöra att gälla,
delsM i 18, 21, 22, 25, 34, 43, 45 och 47 §§ ordet "rättshjälpsnämnd" i

olika böjningsformer skall bytas ut mot "rättshjälpsmyndighet" i motsva­

rande form,

delsaii 3, 4, 5, 8, 28, 30, 31, 32, 33 och 49 §§ samt rubrikerna närmast

före 31 och 33 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 27 § skall lyda "Betalning och fastställan­

de av rättshjälpsavgift och tilläggsavgift, avräkning med den rättssökande,

biträde och bodelningsförrättare",

dels att i lage n skall infö ras fem nya paragrafer, 8 a, 31 b, 31 c, 33 a och

33 b §§, av följande lydelse.

3 § För handläggning av vissa ärenden om rättshjälp finns en rättshjälps­

myndighet.

4 §2 För prövning av överklaganden i vissa fall enligt denna lag finns en

rältshjälpsnämnd. Den består av en ordförande, som skall vara eller ha
varit ordinarie domare, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara

advokater, varav en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verk­
sam. Samtliga ledamöter skall vara svenska medborgare och får inte vara
underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För

ordförande skall finnas en el ler flera ersättare. Bestämmelserna om ordfö­

rande äger m otsvarande tillämpning på ersättare. I övrig t får regeringen
utse erforderligt antal ersättare.

5 §'' Rättshjälpsnämnden är beslutför med ordföranden och minst två

andra le damöter, av vilka en inte är advokat. Vid avgörande av ärende,

I Prop. 1988/89: 117. JuU 19. rskr. 259,

" Lagen omtryckt 1983: 487. Senaste lydelse av 5 a § 1988: 1295.

'Senaste lydelse 1988:1295.

^Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

471

¬

SFS 1989:360

som är av principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, skall dock

samtliga ledamöter delta.

Rättegångsbalkens regler om o mröstning i tvistemål äger motsvarande

tillämpning när ärende avgöres av rättshjälpsnämnd. Ordföranden skall

dock säga sin mening först.

8

Allmän rättshjälp får ej beviljas

1. i angelägenhet som skall prövas eller på a nnat sätt behandlas utom

riket, om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl foreligger for
rättshjälp,

2. utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här, om det inte

finns särskilda skäl för rättshjälp,

3. den som är eller har varit näringsidkare i angelägenhet som har

uppkommit i hans näringsverksamhet, om det inte finns skäl fÖr rättshjälp
med hänsyn till v erksamhetens art och begränsade omfattning, hans eko­
nomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt,

4. i fråga om an språk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtel­

sen kan an tagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av

begäran om rättshjälp,

5. för upprättande av självdeklaration,
6. för upprättande av äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,

7. i angelägenhet rörande bodelning, om det inte med hänsyn till boets

beskaffenhet och m akamas eller sambornas personliga förhållanden finns

särskilda skäl fÖr rättshjälp,

8. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelä­

genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av­
gjorts slutligt,

9. ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en byggnad i angelägen­

het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft
rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar

angelägenheten och något a nnat inte följer av andra stycket,

10. i angelägenhet rörande trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen

(1975:1410) eller rörande skadestånd som kan betalas från en föreliggande
ansvarsförsäkring; dock f^r rättshjälp beviljas den skadelidande om ange­

lägenheten är anhängig vid do mstol eller rör enbart annan skada än per­
sonskada,

11. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.

I fall som avses i första stycket 9 f år rättshjälp beviljas när den rättssö­

kandes egna kostnader i angelägenheten har uppgått till minst tre gånger

det basbelopp som anges i 6 § första stycket. Därvid beaktas endast kostna­
der av sådant slag som kan antas komma att betalas från den rättssökandes

rättsskydd eller, om något sådant inte finns, kostnader som avses i 9 §

andra stycket.

I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen fö rordna att allmän rätts­
hjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen fÖrordna att med-

>6»,

•%ifi

472

' Senaste lydelse 1988: 213.

/'

¬

borgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara medborgare i

SFS 1989:360

den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk medborgare i fråga
om allmän rättshjälp.

8 a § Vid prövn ingen av en ansökan om allmän rättshjälp i angelägenhet

som rör ersättning tillcn patient för behandlingsskada eller läkemedelsska­
da skall särskild hänsyn ta s till den rättssökandes personliga förhållanden.

28 § Rättshjälpsmyndigheten skall fastställa den rättssökandes rätts­
hjälpsavgift och tilläggsavgift, så snart kostnaderna för rättshjälpen är

slutligt b estämda. Skulle ytterligare kostnader visa sig sedan avgiften fast­
ställts, får dock ny avgift faststäl las.

30

Avräkning görs av rättshjälpsmyndigheten. Avräkning med den

rättssökande sker så snart rättshjälpsavgiften och tilläggsavgiften har fast­

ställts. Avräkning med biträde eller bodelningsförrättare görs när ersätt­

ning till denne har fastställts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med­

delar närmare föreskrifter om avrä kningen.

I Ersättningsskyldighet för rättshjälpskostnader

31

Bestämmelser i lag om ansvar för motparts kostnader i rättegång

eller annat motsvarande förfarande gäller även i fråga om motpartens

rättshjälpskostnader. Ersättning för ränta skall dock inte betalas.

Den som är ersättningsskyldig för rättshjälpskostnader skall till den

rättssökande betala ett belopp som motsvarar dennes rättshjälpsavgift och

tilläggsavgift. Återstoden skall betalas till staten. Om den ersättningsskyl­

dige har ålagts att ersätta endast en del av rättshjälpskostnadema, skall han

betala ersättningen till den rättssökande och till staten med motsvarande

fördelning.

Om r ättshjälp har beviljats i ett ärende angående verkställighet enligt

utsökningsbalken, skall sådan särskild avgift enligt förordningen

(1981:1185) om utsökningsavgifter som har tagits ut av motparten förde­
las enligt bestämmelserna i andra stycket.

31 b § Om rätten dömer till äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan

av makar och endas t den ena maken har rättshjälp, är den andra maken

skyldig att betala hälften av rättshjälpskostnadema till staten. Han är dock

inte skyldig att betala mer än vad som motsvarar det maximibelopp för

rättshjälpsavgift som skulle ha gällt för honom om han haft allmän rätts­
hjälp.

Ersättningsskyldighet enligt första stycket föreligger inte om beloppet

understiger en viss av regeringen fastställd gräns, om den make som inte
har rättshjälp haft kostnader för eget ombud som överstiger avgiften för en
timmes rådgivning enligt denna lag eller om det annars är oskäligt med
hänsyn till omständigheterna.

'Senaste lydelse 1988:213.

Senaste lydelse 1988:213.

473

¬

\

SFS 1989:360

Om en bodelningsförrättare har förordnats i ett ärende där endast den

ena maken eller sambon har rättshjälp, är den andra maken eller sambon
skyldig att enligt de grunder som anges i första och andra styckena betala
kostnaderna för bodelningsförättaren och för utredning som denne har

beslutat om.

31 c § Om den rättssökande genom vårdslöshet eller försummelse har
orsakat ökade kostnader för rättshjälpen, skall han ersätta staten dessa

kostnader oavsett hur ansvaret för rättshjälpskostnadema i övrigt skall
fördelas. Motsvarande gäller den rättssökandes ställföreträdare.

32 §® Om summan av rättshjälpsavgiften, tilläggsavgiften och den ersätt­

ning som medpart eller annan har ålagts att betala med stöd av 31 a eller

31 b §§ överstiger rättshjälpskostnaderna, skall den rättssökande få tillba­

ka den överskjutande delen av staten.

Om ersättning enligt 22 § till biträde eller bodelningsförrättare har fast­

ställts till ett lägre belopp än summan av rättshjälpsavgiften och tilläggsav­
giften, svarar denne mot staten, inom ramen för mellanskillnaden, för de

rättshjälpskostnader som överstiger ersättningen.

I Förfarandet då ersättningsskyldighet för rättshjälpskostnader fastställs

33 § I samband med att handläggningen avslutas i ett mål eller ärende i

vilket part har allmän rättshjälp skall beslut meddelas om vilket belopp

som skall betalas enligt 31 § första stycket och 31 a—c§§. Om beslutet

meddelas av annan än domstol eller rättshjälpsmyndigheten, skall betal­

ningsskyldigheten bestämmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller

viss kvotdel utan att ett bestämt belopp anges.

När en borgenär har beviljats allmän rättshjälp i en angelägenhet som

rör försättande i konkur s, skall beslut om ersättningsskyldighet meddelas

senast i samband med att utdelningen fastställs.

33 a § Beslut enligt 28 §, 31 § andra och tredje styckena samt 32 § får
fattas av rättshjälpsmyndigheten genom automatisk databehandling av

uppgifter i ett av myndigheten fört register över rättshjälpskostnader.

33 b § Beslut om ersättningsskyldighet för rättshjälpskostnader enligt
31 § andra och tredje styckena och 31 b § tredje stycket får verkställas

enligt bestämm elserna i utsökningsbalke n.

49

1 fråga om talan mot domstols beslut enligt denna lag tillämpas,

utom i fall som avses i andr a stycket, vad som i allmänhet gäller om talan

mot beslut av domstolen.

Hovrättens beslut i en överklagad fråga a ngående ersättning till biträde

får inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att beslutet överklagas, om
det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap.

10 § första stycket 1 rättegångsbalken.

474

Senaste lydelse 1988:213.

''Senaste lydelse 1989:357.

¬

y^.

Beslut enlig t denna lag av rättsh jälpsmyndigheten eller annan förvalt-

SFS 1989:360

ningsmyndighet som ej omfattas av första stycket överklagas hos rätts­

hjälpsnämnden. Beslut av utskrivningsnämnd överklagas dock hos psy­

kiatriska nämnden.

Beslut av advokat eller biträdande jurist på allmän advokatbyrå får inte

överklagas.

Rättshjälpsnämndens och psykiatriska nämndens beslut enligt denna lag

får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft , i frå ga om 8 oc h 8 a §§ den 1 juli 1989 , och i

övrigt den dag regeringen bestämmer.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Lars Eklycke

(Justitiedepartementet)

¬