SFS 1973:247

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1973:247

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 247 Lag Utkom rr�n trycket den 29 m aj 1973 432 om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429); given Stockholms slott den 11 maj 1973. Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, G�tes och Vendes Konung, g�ra veteriig'- med riksdagen', funnit gott f�rordna, att 9 � r�tts j, (1972:429) skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd tr�der lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna . i kraft. ' Prop. 1973:30. JuU 17. rskr 168. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:789px;height:1262px;"> <img width="789" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Inledande best�mmelser gjpg ^973. 247 I � R�itshj�lp enligt denna lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6- r�rtshj�lp �t misst�nkt i brottm�l (35-40 ��), r�ttshj�lp genom offeniiigt bit r�de {A\-A5 ��) och r�dgivning{46^ ��). 2� R�ttshj�lp l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n eller enskild advokatbyr� eller, i fall som anges i lagen, av annan. Chef f�r allm�n ad vokatbyr� skall vara advokat 3� F�r handl�ggning av �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lps- n�mnder. Verk-samhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av Konungen. Rditshj�ipsn�mnd st�r under tillsyn av en centralmyndighet. Ceniralmyndighet �r den myndighet som Konungen best�mmer. 4� Rditshj�ipsn�mnd best�r av ordf�rande, som skall vara lagfaren och erfaren i do marv�rv, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv� vara inom n�mndens verksamhetsomr�de verksamma advokater, en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verksam. De tv� �vriga skal! vara svenska medborgare, myndiga och bosatta inom n�mndens verksamhetsomr�de. Ordf�rande i r�ttshj�lpsn�mnd f�rordnas av Konungen. Central� myndigheten utse r �vriga ledam�ter. Av dessa utses den ledamot som skall vara enskilt verksam advokat efter f�rslag av Sveriges advokat� samfund och de ledam�ter som ej skall vara advokater efter f�rslag av landsting i l�n inom r�ltshj�lpsn�mndens verksamhetsomr�de. Ing�r i verksamhetsomr�dei kommun, som ej tillh�r landstingskommun, l�mnas f�rslug �ven av fullm�ktige i kom munen. F�r ledamot skall finnas ers�ttare. Best�mmelserna om ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. 5� R�ltshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�randen och de tv� ledam�ter som ej �r advokater. �r �rende av principiell betydelse eller annars av s�rskild vikt eller finnes i annat fall p� grund av �rendets heskaffenhei deltagande av de b�da ledam�ter som �r advokater p�kallai, skall samtliga ledam�ter deltaga. R�tteg�ngsbalkens regier om omr�stning i tvistem�l �ger motsva� rande till�mpning n�r �rende avg�res av r�ltshj�lpsn�mnd. Ordf�� randen skall dock s�ga sin mening f�rst. 1 den utstr�ckning Konungen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�lts- fij�lpsn�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende, rj�nsiemannen skall vara lagfaren och ha erfarenhet av domstols- eller =rdvokatverksamhet. -^Im�n r�ttshj�lp Till�mpningsomr�det ^ � Allm�n r�ttshj�lp f�r l�mnas fysisk perso n i r�ttslig angel�genhet, han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej 433 28-SF.S 1973 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973:247 om 434 �verstiger ett gransbelopp sonr mol^svarar �l ta ganger del enlig, (1962:3811 om allm�n f�rs�krmg beslamda basbeloppet f�r ok lob," "irel innan r�ltshj�lp beg�res. , . . Bidrager den r�tlss�kande i v�sentlig omfattning till annan s under h�ll. �kas gr�nsbeloppet med vad som '^otsvarar ett halvt basbelopp f�r var och en till vilkens underha ll han s�lunda bidrager. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� g rund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet el er v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten jamkas p� det s�ltan sk�ligt belopp till�gges eller fr�n drages. 7 � Allm�n r�ttshj�lp f�r l�mnas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, or boet beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llnin; och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt. Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till d�dsboet. 8 � Allm�n r�ttsh j�lp f�r ej l�mnas 1. i angel�genhet som ej pr�vas eller p� annat s�tt behandlas i landet, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f �re� ligger f�r r�tt shj�lp, 2. den som ej �r bosatt i landet, om han ej �r svensk medborgare eller om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp, 3. n�ringsidkare i ange l�genhet som har samband med han s n�rings� verksamhet, om ej s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h �nsyn till hans ekonomiska f�r h�llanden eller sakens beskaffenhet, 4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till d en r�ttss�kande, om �ver� l�telsen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel v id pr�vning av beg�ran om r�ttshj�lp, 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, 6. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behand lad. 1 fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan Konungen f�rordna att allm�n r�ltshj�lp ej skall l�mnas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan Konungen f�rordna a tt medborgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp shall vara likst�lld med svensk medborgare. F�rm�ner 9 �' Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r� ttslig angel�genhet som r�ttshj�lpen avser. Best�mmelser om att den ra t s- s�kande har att sj�lv helt eller delvis betala kostnad f�r r�ttshj�lp fmns I 16 � andra stycket och 27 � f�rsta s tycket andra punkten. �som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostna a " itr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratacande av den ta s�kandes r�tt, allm�n domstol, krigsr�tt eller arbetsdomsto samt n�dv�ndig utredning i angel�genhet, som kan komma ""0 ' Senaste lydelse 1973:118. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:789px;height:1262px;"> <img width="789" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> sidan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n, SFS 1973t 247 3. utredning i ang el�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom niyndighetcn, i 4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas, i samband med inst�l� lelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i samband med inst�llelse f�r blodunders�kning eller ' annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig | b�rd eller faderskapet till barn utom �ktenskap, 5. avgift som enligt expeditionskung�reisen (1964:618) utg�r f�r ans�kan och expedition vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbets� domstolen. dock ej i fr�ga om s�dan r�ttens expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran om icke expeditionen beg�res innan tiden j f�r fullf�ljd av talan g�tt till �nda, samt avgift som utg�r enligt exeku- ] tionsavgiflskung�relsen (1971:1027), ; 6. kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt eller ; arbetsdomstolen, 7. vad av allm�nna medel utg�tt i ers �ttning f�r �vers�ttning eller i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) an g�ende blodunders�k� ning m.m . i m�l om �ktenskaplig b�rd eller vid utredning.av fader� skapet till barn utom �ktenskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngs� balken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om. S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�tts- | s�kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning ! r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller fader- j sk�pet til l barn utom �ktenskap. i I 10 � Skall den r�ttss�kande st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd | kvarstad, skingringsf�rbud eller annan handr�ckning enligt r�tteg�ngs- i baiken eller uts�kningslagen (1877:31 s. 1), f�r r�ttshj�lpsn�mnden, om | den beviljat allm�n r�ttshj�lp, utf�rda ansvarsf�rbindelse p� statens j v�gnar. i F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�l- ! lighct enligt 41 eller 42 � uts�kningslagen, om r�ttshj�lpsn�mnden | beviljat allm�n r� ttshj�lp i verks l�llighets�rendet. ; F�ranleder ansvarsf�rbindelsen utgift f�r staten, anses utgiften ; s�som kost nad f�r r�ttshj�lpen. ! Kosinadsbidrag � Den r�ttss�kandc skall bidraga till ko stnaderna f�r allm�n r�lts- ^j�lp enligi vad som s�gs i 12-15 ��. � �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett gr�ns- '^clopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta ^i>ckei, utg�r kostnadsbidraget en etthundratjugofemtedel av bas- ^^^oppei, j�mnad till n�rmast l�gre tiotal kronor. Bidraget f�r neds�ttas efterges, om s�rskilda sk�l f�re ligger. 435 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973:247 �r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r m aximi beloppet f�r kostnadsbidraget en tjugondel av den del av den rallssokandes inkomst som �ver stiger tre men ej fem g�nger basbeloppet, en femtondel av den del av inkomsten som �verstiger fem sex g�nger basbeloppet, en tiondel av den del av inkomsten som �verstiger sex men ej sju g�nger basbeloppet, h�lften av den inkomst som �verstiger sju men ej �tta g�nger bas- beloppet. Vid till�mpning av andra stycket iakttages att maximibeloppei j�mnas till n�rmast l�gre tiotal kronor och att l�gsta kostnadsbidrag utg�r en etthundratjugofemtedel av basbeloppet, j�mnad till n �rmast l�gre tiotal kronor. 13 � Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning til) an nans underh�ll, �kas gr�nsbelopp enligt 12 � f�rsta eller andra stycket med vad som motsvarar h�lften av d�r angivet basbelopp f�r var och en till vilkens underh�ll han s�lun da bidrager. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� g rund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet el er v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. 14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, utg�r maximibeloppet ett med h �nsyn till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk �ligt belopp. 15 � Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 el er 14 � v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximibeloppet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats i kostnad sbidrag. 436 Allm�n r�ttshj�lp utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden 16 � Anlitar den r�ttss�kande advokat eller bitr�dande jurist pil advokatbyr� f�r, s� l�nge kostnaderna f�r r�ttshj�lpen ej �verstigen maximibeloppet f�r den r�ltss�kandes kostnadsbidrag, allm�n r� tts� hj�lp lamnas utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. Vad som sa gB n " � ^ � f�rst a stycket, y igheten att utge kostnadsbidrag fullg�res genom att den r �tts s�kande till bitr�det betalar dennes ers�ttning och svarar f�r � vriga kostnader f�r r�tt shj�lpen. skah i bitr�de samt f�r bevisning och annan "he�n'"? av allm-^ � best�mmas som om kostnaden skolat u as allmanna medel enligt den na lag. domstolen*^ r '^'^ �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbei aslst�lles ers�ttningen till bitr�det av domstolen. I � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:789px;height:1262px;"> <img width="789" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> fall faststiilies bitr�desers�tlningen av r�itshj�lpsn�mnden, om den SFS 1973: 247 r.i[!ss�kande eller bitr�del beg�r det eller r�tlshj�lpsn�mnden sj�lvmant upp tager ers�ttningsfr�gan till pr�vning. ,^Im�Ti r�mhj�lp efter beslut av rattshj�lpsn�mnden 18 � Beslut om a llm�n r�ttshj�lp f�r av r�ttshj�lpsn�mnden meddelas efter ans�kan av den r�ttss�kande. Ans�kan skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgi fter i d e h�nseenden som Konungen best�mmer. Ans�kan om allm�n r�ttshj�lp upptages av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verk samhetsomr�de s�kanden �r bosatt eller, om s�kanden �r d�dsbo, den avlidne var bosatt. I fr�ga om den som ej �r bosatt i landet e ller d�dsbo efter den som ej var bosatt h�r, upptages ans�kan av den r� ttshj�lpsn�mnd som Konungen best�mmer. Ans�kan f�r upptagas av annan r�ltshj�lpsn�mnd �n som f�ljer av andra stycket, om n �mnden finner s�rskilda skal f�religga. 19 � Bifalles ans�kan om allm�n r�ttshj�lp, fastst�ller r�ttshj�lps- n�mnden samtidigt det f�r s�kanden g�llande maximibeloppet. Kan s�kanden ej sj�lv eller genom n�gon som i tj� nstest�llning eller annars l�mnar honom bistand beh�rigen tillvarataga sin r�tt, f�r r�ttshj�lps- n�mnden pa s �kandens beg�ran f�rordna bitr�de. N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 20 kap. 19 � f�r�ldrabalken, f�rordnas cj bitr�de enligt denna lag. 20 � Sedan beslut meddelats om allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostnader av allm�nna medel. Har allm�n r�ttshj�lp l�mnats enligt I6tj f�rsta stycket, utg�r bitr�desers�ttningen �ven f�r denna del av uppdr aget av allm�nna medel. I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 7 skall r�tten, i st�llet f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�tt� ningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen. 21 � riil bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr� riter annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller t �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. F�rordnande som bitr�de f�r av r�ttshj�lpsn�mnden �terkallas, om ^k�l f�religger till det. Bitr�de f�r e j s�tta annan i sitt st�lle utan r�llshj�lpsn�mndens med� givande. ^2� Bitr�de har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och ""iigg som up pdraget kr�vt. Konungen eller, efter Konungens bemyn� digande, centralmyndigheten fastst�ller taxa som skall till�mpas vid bvsldmmande uv ers�ttning. riar bitr�de genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett kostnad 437 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> n.. 947 f�r riuslij�lpcn. skall delta beaktas v.d ers�ttningens best�mmande SFS 1973:247 mi bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt eler arbetsdomstolen av domstolen. Bitr�desers�t,. ning i annat fall fastst�lles av r�tts hj�lpsn�mnden. 23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av s in huvudman ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan verkan och skall bitr�de t �terbetala vad han uppburit f�r mycket. 24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r bevisning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbets� domstolen med sk �ligt belopp enligt domstolens best�mmande. 25 � 1 angel�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbet.sdomstolen, beslutar bitr�de om utredning. Har bitr�de ej f�rordnats, beslutar r�ttshj�lpsn�mnden. Den som medverkat vid ut redning som avses i f�rsta styc ket har r�tt till ers�ttning enligt f�reskrifter som Konungen meddelar. Ers�tt� ningen best�mmes av r�ttshj�lpsn�mnden. 26 � Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 4 utg�r enligt best�m� melser som Konungen meddelar. Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes av den myndighet inf�r vilken inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �k tenskaplig b�rd eller faderskapet till barn utom �ktenskap best�mmes ers�tt� ningen av domstolen. 27 � Har bitr�de f�rordnats, betalas koslnadsbidrag till bi tr�det intill det enligt 19 � fastst�llda maximibeloppet. Vad som sagts nu g�ller ej i den m�n skyldigheten at t utge s�dant bidrag redan fullgjorts enligt 16 � andra stycket. Fr�n ers�ttning enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss�kande �r skyldig att utge som kostnadsbidrag till bitr�det. Understiger e rs�tt� ningen d et bidrag som skall avr�knas, svarar bitr�det mot statsverket f�r mellanskillnaden och har att inbetala denna. Har bitr�de ej f�rordnats, skall kostnadsbidraget erl�ggas till r� tts� hj�lpsn�mnden. 28 � Har sedan beslut om allm�n r�ttshj�lp meddelats maximi� beloppet blivit h �jt, skall det bidrag som kan f�ranledas av h�jningen erl�ggas till r�ttshj� lpsn�mnden. 29 � Har den som beviljats allm�n r�ttshj�lp eller st�llf�retr�dare for onom genom v�rdsl�shet elle r f�rsummelse f�ranlett �kade or r�ttshj�lpen, f�r vid fastst�llande enligt 30 � av det sluihg Kostnadsbidraget maximibeloppet �verskridas efter vad som ar sk�lig " 30 � Sedan den r�ttsliga a ngel�genheten slutf�rts eller nn^lshja'P^"^ 438 "FP^�rt, skall r�ttshj�lpsn�mnden fastst�lla na s idrag och g�ra avr�kning med den som haft r�ttshj� p- � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:789px;height:1262px;"> <img width="789" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3j � ] fr :5ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �rende SFS 1973: 247 vid allm�n dom stol, krigsr�tt eller arbetsdomstolen �ger best�mmelse j ]ag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r r�ushj�lpen. Mot part eller annan som �r ers�itningsskyldig f�r s�dana l^ostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen till statsverket. Vinner makar e fter gemensam ans�kan boskillnad, hemskillnad eller �ktenskapsskillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten, om det ej med h�nsyn till omst�ndigheterna �r obiliigt, �l�gga andra maken alt betala stat.sverket h�lften av kostnaderna f�r r�tts� hj�lpen. Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betal� ningsskyldighet �l�ggas mot statsverket f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp. � N�r m�l eller �rende 1 vilket part har allm�n r�ttshj�lp avg�res, )I1 beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttning till statsverket 32 skall enligt 31 �. 33 � Ers�ttning som motpart eller annan enligt 31 � betalat till stats� verket f�r kostnader f�r allm�n r�ttshj�lp skall utges till den som erh�llit r�ttshj�lpen i den m�n ers�ttningen �verstiger kostnaderna minskade med vad som erlagts i kosina dsbidrag. Har allm�n r�ttshj�lp beviljats s�kande i �r ende ang�ende verkst�l� lighet enligt uis�kningslagen (1877:31 s. I), �ger best�mmelserna i f�rsta stycket om ers�ttning motsvarande till�mpning i fr�ga om exekutionsavgift som i �rendet uiiagits hos motparten. 34 � R�ltshj�lpsn�mnden skall f�rordna att r�ttshj�lpen skall upph�ra om 1. kostnadsbidrag ej erl�gges enligt 27 eller 28 �, 2. s�kanden l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha beviljats om riktig u ppgift l�mnats, 3. s�kanden upps�tligen eller av grov oaktsamhel l�mnat oriktig "PPgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�gt slutligt kosinadsbidrag, 4. s�kanden e j l�ngre kan anses ha befogat intresse av a tt f� sin sak behandlad, eller 5. de ekonomiska f� rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att s�kanden ej l�ngre ar be r�ttigad till allm�n r�ttshj�lp. ^ f all som avses i f�rsta stycket 3 eller 4 skall f�rordnande ej "meddelas, om det �r uppenbart obiliigt att r�ttshj�lpen upph�r. Meddelas f�rordnande om allm�n r�ttshj�lps upph�rande, skall den som h aft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. 1 fall som avses i f�rsta stycket 1 och 4 skall hans ansvar dock ej �verstiga maxlmi- beloppei^ om ej annat f�ljer av 29 �. f^ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l � Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser. 439 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 247 ifi 8 Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt J brottm �l an som avses i 35 � m be^Hljas tilllalad, om hans b er�knade �rainkomsl ej �vera.iger e belopp som motsvarar Ire ganger del basbelopp som anges i 6 5 Stycket. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket ager 6 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. r.. . , �r det uppenbart att s�kanden sjalv kan svara for de kostnader som ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas. 37 � I fr�ga om f�rm�ner vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � a ndra stycket 2, 4 och 5, 20 � f�rsta stycket samt 24 och 26 �� motsvarande till�rapning. 38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r ti lltalad eller annan att till statsverket �terbetala kostnad som enligt r�ttens beslut u tg�tt av allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i f r�ga om kostnad f�r r� ttshj�lp enligt 36 �. I fall som avses i 19 � andra stycket lagen (1946:804) om in f�rande av nya r�tteg�ngsbalken, 18 � lagen (1957:668) om utl�mning f�rbrott, 14 � lagen (1959:254) om utl�mning f�r brott till Danmark, Finland. Island och Norge. 7 och 13 �� lagen (1964:450) om �tg�rder vid sam- h�llsfarlig asocialitet samt 39 � lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom g�ller vad d �r �r f�reskrivet. 39 � Beslut om r �ttshj�lp enligt 36 � meddelas p� ans�kan av den til � talade. S�dant beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigi. Har r�tten skilt saken fr�n sig f�r den, till dess talan fullf�ljts av den tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�t tshj�lp i h�gre r�tt. 40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skall vara skriftlig satnl inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som Konungen best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan g�ras muntligen. 440 R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de 41 � Offentligt bitr�de kan f�rordnas i m�l eller �rende 1. hos utskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�en s intagning enligt 8 eller 9 � eller utskrivning enligt 16 eller 19 � (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk v�rd i vi ssa fall, 2. hos beslutsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende ins n\ ning i eller utskrivning fr�n v�rdhem eller specialsjukhus enligt (1967:940) ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstor eller placering av s�rskolelev enligt 28 � samma lag, _ " hos f�rvaltningsdomstol ang�ende tv�ngsintagning i ^ ^ anstalt f�r alkoholmissbrukare enligt 18 eller 55 � lagen (1954:579) ny terhelsv�rd eller kvarh�llande enligt 45 � samma lag, j. fi onih�ndertagande f�r samh�llsv�rd enligt 29 � v�rdslagcn (1960:97) eller utredning enligt 30 � samma laS �" � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:789px;height:1262px;"> <img width="789" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ang�ende s�dan samh�llsv�rds slutliga upph�rande enligt 42 � samma SFS 1973; 247 !�g- 5. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende intagning i eller utskrivning fr�n ungd omsv�rdsskola enligt barnav�rdslagen (1960:97), 6. hos utl�nningsn�mnden enligt utl�nningslagen (1954:193), 7. ang�ende f�rpassning eller utvisning enligt utl�nningslagen (1954:193), 8. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen (1954:193), dock ej hos polismyndighet, s�vida icke utl�nningen enligt 35 � samma lag h�llits i f�r\'ar l�ngre �n en vecka, 9. ang�ende verkst�llighet enligt utl�nningslagen (1954:193), om underst�llning s kett hos centrala utl�nningsmyndigheten med st�d av 5S � andra stycket samma lag eller om utl�nningen enligt 35 � samma jag h�llits i f�rvar l�ngre �n en vecka, 10. ang�ende uppeh�llstillst�nd, om utl�nningsn�mndens yttrande p� grund av 12 � f�rsta stycket utl�nningslagen (1954:-193) skall inh�mtas, 11. ang�ende f�reskrifter som meddelas enligt 9 eller 34 � ut� l�nningslagen (1954:193), 12. ang�ende hems�ndande av utl�nning med Sl�d av 71 � f�rsta stycket utl�nningsla gen (1954:193), 13. ang�ende f�rverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. brottsbalken, 14. ang�ende �teriniagning i anstalt enligt 29 eller 30 kap. brotts� balken. 15. an g�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Nor ge ang�ende verkst�llighet av straff m.rn, ejler lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom, 16. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970:375) om utl�mning till Danmark, Finland, Island eller Norge for verkst�llighet av beslut om v�rd eller behan dling, 17. ang�ende kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrenng eller sterilisering enligt lagen (1941:282) om sieriiisermg, om giltigt samtycke till �tg�rden ej l�mnats, 18. hos centrala ull�nningsmyndigheten eller Konungen enligt lagen (1973:162) om s�rskilda �tg�rder till f�rebyggande nv vissa v�ldsd�d med internationell bakgrund, 19. ang�ende verkst�llighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt lage n (1973:162) om s�rskilda �tg�rder till f�rebyggande av vissa v�ldsd�d med internationell bakgrund, om utl�nningen h�llits i f �rvar l�ngre �n en vecka. 42 � Offentligt bitr�de skall utses f�r den som �tgirdon avser, om det l^eh�vs f�r tillvaratagande av dennes r�tt. Vid bed�mningen av behovet skall s�rskilt beaktas om i v�sentligt h�nseende motstridiga sakuppgifter l�mnats under utredningen eller betydelsefulla sakf�r� h�llanden i �vr igt �r oklara. 43 � Offentligt bitr�de f�rordnas av r�ttshj�lpsn�mnd efter ans�kan den som �tg�rden avser eller anm�lan av den myndighet som hand- '�gger m�let eller �rendet. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973:247 F�rordnande g�ller �ven n�r talan fullf�ljes eller meddelat h , underst�lles annan myndighets pr�vning eller saken �verl�ninas annan myndighets avg�rande. i"! Ans�kan eller anm�lan upptages av den r�ttshj�lpsnijmnd inom v verksamhetsomr�de den som �tg�rden avser �r bosatt eller, j f r�g, den som ej �r bosatt i lan det, av den r�ttshj�lpsn�mnd wm Konunge^ best�mmer. Ans�kan eller anm�lan f�r upptagas av annan r�ttshj�lpsn�mnd � som f�ljer av tredje stycket, om n�mnden finner s�rskilda sk�l f�^ ligga. 44 � Har den som �tg�rden avser till offentligt bitr�de sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans a nlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. 1 fr�ga om offentligt bitr�de �ger best�mmelserna i 21 � andra och tredje styckena, 22 � f�rsta och andra styckena samt 23 � motsvarande till�mpning. Ers�ttning till offentligt bitr�de faststalles ay r�ttshj�lpsn�mnden och utg�r av allm�nna me del. 45 � 1 m�l eller �rende som avses i 41 � f�r offentligt bitr�de f �r� anstalta om s�dan utredning som �r sk�ligen p�kallad f�r til vara� tagande av dens r�tt som �tg�rden avser och som ej kan erh�llas genom myndighet som handl�gger m�let eller �rendet. Har offentligt bitr�de ej utsetts, f�r r�ttshj�lpsn�mnd som avses i 43 � p� ans�kan av den som �tg�rden avser besluta om utredning. Den som efter beslut av offentligt bitr�de eller r�ttshj�lpsn�mnd medverkat vid utredning har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel enligt be st�mmelser som Konungen meddelar. Ers�ttningen faslst�lles av r�ttshj�lpsn�mnden. 442 R�dgivning 46 � Med r�dgivning f�rst�s i denna lag kortare r�dgivning o ch d�rmed j�mf�rlig �tg�rd i r�ttslig angel�genhet. Som r�dgivning skall dock ej anses �tg�rd i angel�genhet som avses i 8 � f�rsta stycket 5 el er som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 � andra stycket. 47 � R�dgivning sker mot en avgift som motsvarar en etthundraljug� femtedel av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket, j�m nad til' narmast l�gre tiotal kronor. Avgiften f�r neds�ttas eller efterges, om s�rskilda sk�l f�religger. F�r vad som nedsatts eller eftergivits u tg ^ auning av allm�nna medel till den som meddelat r�dgivning. Umnas efter r�dgivning allm�n r�ttshj�lp, skall kostnaden f� r�ttssnw'"^H " dnses som en kostnad f�r den allm�nna .jo r r�deivningsaveift 8�'" s�som betalning p� ko stnadsbidrag. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:789px;height:1262px;"> <img width="789" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Denna lag-' tr�der i kraft den 1 juH 1973, d� lagen (1919: 367) om fri r�tteg�ng upph�r att g�lla. F�rekommer i lag elle r annan f�rfattning best�mmelse som avser fri r�tteg�ng, skall den i st�llet g�lla r�ttshj�lp som beviljats av r�ttshj�lps- n�mnden. Har ans�kan om fri r�tteg�ng gjorts f�re den nya lagens ikraft� tr�dande, �ger �ldre best�mmelser fortfarande till�mpning. 48 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p� SFS 1973:247 advokatbyr� utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. Beslut om neds�ttning eller eftergift av r�dgivningsavgift meddelas av bitr �det. S�rsMlda best� mmelser ! 49� Mot r�tlshj�lpsn�mnds eller annan f�rvaltningsmyndighets ; beslut enligt denna lag f�res talan hos centralmyndigheten genom ^ besv�r. Mot centralmyndighetens beslut i anlednin g av besv�r f�r talan ej f�ras. I 1 fr� ga om talan mot allm�n domstols, krigsr�tts eller f�rvaltnings- ! domstols beslut enligt denna lag till�mpas vad so m i allm �nhet g�ller i om t alan mot s�dan domstols beslut. i 50 � Best�mmelserna i de nna lag om angel�genhet, som skall pr�vas I av f�rvattning.smyndighet, g�ller �ven s�dant �rende vid allm�n | domstol, krigsr�tt eller arbetsdomstolen, som avser domstolens f�r� valtande verksamhet, 51 � Den so m, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej ut�vas vi d a dvokatbyr� upps�tligen anv�nder ben�mningen r�ttshj�lp p� s� tt som �r �gnat att leda till alt verksamheten f�rv�xlas med den r�ttshj�lpsverksamhet som enligt denna lag ut�vas vid advokatbyr� domes ill! b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen allm�n advokatbyr� eller ben�mning som �r �gnad att leda till f�r� v�xling d�rmed, i Denna la g^ tr�der i kraft den 1 juli 1973. D'ii alla som vederb�r hava sig h�rsamligen all efterr�tta. Till Jiterincra visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med ^an kungl sigill bekr�fta l�tit, Stodholms slott den 11 maj 1973. Under Han s Maj:ts allem�digsie Konungs och Herres sjukdom: CARL GUSTAF LENNART GEUER (Justitiedepartementet) ' 1972:429. ' ^973: 1973, ,9^3. 247_ 443 � </div> </div>

SFS 1973: 247 Lag

Utkom rr�n trycket

den 29 m aj 1973

432

om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429);

given Stockholms slott den 11 maj 1973.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de,

G�tes och Vendes Konung, g�ra veteriig'-

med riksdagen', funnit gott f�rordna, att 9 � r�tts

(1972:429) skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd

tr�der

lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna .

i kraft.

' Prop. 1973:30. JuU 17. rskr 168.

�

Inledande best�mmelser

gjpg ^973. 247

I � R�itshj�lp enligt denna lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6-

r�rtshj�lp �t misst�nkt i brottm�l (35-40 ��), r�ttshj�lp genom

offeniiigt bit r�de {A\-A5 ��) och r�dgivning{46^ ��).

2� R�ttshj�lp l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n
eller enskild advokatbyr� eller, i fall som anges i lagen, av annan.

Chef f�r allm�n ad vokatbyr� skall vara advokat

3� F�r handl�ggning av �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lps-

n�mnder. Verk-samhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av
Konungen.

Rditshj�ipsn�mnd st�r under tillsyn av en centralmyndighet.

Ceniralmyndighet �r den myndighet som Konungen best�mmer.

4� Rditshj�ipsn�mnd best�r av ordf�rande, som skall vara lagfaren
och erfaren i do marv�rv, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv�
vara inom n�mndens verksamhetsomr�de verksamma advokater, en
anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verksam. De tv� �vriga

skal! vara svenska medborgare, myndiga och bosatta inom n�mndens

verksamhetsomr�de.

Ordf�rande i r�ttshj�lpsn�mnd f�rordnas av Konungen. Central�

myndigheten utse r �vriga ledam�ter. Av dessa utses den ledamot som

skall vara enskilt verksam advokat efter f�rslag av Sveriges advokat�
samfund och de ledam�ter som ej skall vara advokater efter f�rslag av

landsting i l�n inom r�ltshj�lpsn�mndens verksamhetsomr�de. Ing�r i

verksamhetsomr�dei kommun, som ej tillh�r landstingskommun,

l�mnas f�rslug �ven av fullm�ktige i kom munen.

F�r ledamot skall finnas ers�ttare. Best�mmelserna om ledamot

�ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

5� R�ltshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�randen och de tv�

ledam�ter som ej �r advokater. �r �rende av principiell betydelse eller

annars av s�rskild vikt eller finnes i annat fall p� grund av �rendets

heskaffenhei deltagande av de b�da ledam�ter som �r advokater
p�kallai, skall samtliga ledam�ter deltaga.

R�tteg�ngsbalkens regier om omr�stning i tvistem�l �ger motsva�

rande till�mpning n�r �rende avg�res av r�ltshj�lpsn�mnd. Ordf��
randen skall dock s�ga sin mening f�rst.

1 den utstr�ckning Konungen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�lts-

fij�lpsn�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende,

rj�nsiemannen skall vara lagfaren och ha erfarenhet av domstols- eller

=rdvokatverksamhet.

-^Im�n r�ttshj�lp

Till�mpningsomr�det

^ � Allm�n r�ttshj�lp f�r l�mnas fysisk perso n i r�ttslig angel�genhet,

han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej

433

28-SF.S 1973

�

SFS 1973:247

434

�verstiger ett gransbelopp sonr mol^svarar �l ta ganger del enlig,

(1962:3811 om allm�n f�rs�krmg beslamda basbeloppet f�r ok lob,"

"irel innan r�ltshj�lp beg�res.

, .

Bidrager den r�tlss�kande i v�sentlig omfattning till annan s under

h�ll. �kas gr�nsbeloppet med vad som '^otsvarar ett halvt basbelopp

f�r var och en till vilkens underha ll han s�lunda bidrager.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� g rund

av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet el er

v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild
omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten jamkas p� det s�ltan
sk�ligt belopp till�gges eller fr�n drages.

7 � Allm�n r�ttshj�lp f�r l�mnas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, or
boet beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llnin;

och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt.

Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen

till d�dsboet.

8 � Allm�n r�ttsh j�lp f�r ej l�mnas

1. i angel�genhet som ej pr�vas eller p� annat s�tt behandlas i

landet, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f �re�
ligger f�r r�tt shj�lp,

2. den som ej �r bosatt i landet, om han ej �r svensk medborgare

eller om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp,

3. n�ringsidkare i ange l�genhet som har samband med han s n�rings�

verksamhet, om ej s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h �nsyn
till hans ekonomiska f�r h�llanden eller sakens beskaffenhet,

4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till d en r�ttss�kande, om �ver�

l�telsen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel v id

pr�vning av beg�ran om r�ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration,

6. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behand lad.
1 fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan Konungen f�rordna att allm�n
r�ltshj�lp ej skall l�mnas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan Konungen f�rordna a tt

medborgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp shall
vara likst�lld med svensk medborgare.

F�rm�ner

9 �' Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r� ttslig

angel�genhet som r�ttshj�lpen avser. Best�mmelser om att den ra t s-
s�kande har att sj�lv helt eller delvis betala kostnad f�r r�ttshj�lp fmns

I 16 � andra stycket och 27 � f�rsta s tycket andra punkten.

�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostna a

" itr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratacande av den ta

s�kandes r�tt,

allm�n domstol, krigsr�tt eller arbetsdomsto

samt n�dv�ndig utredning i angel�genhet, som kan komma ""0

' Senaste lydelse 1973:118.

�

sidan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n,

SFS 1973t 247

3. utredning i ang el�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol

eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r

tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom
niyndighetcn,

4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare

och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas, i samband med inst�l�
lelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse

�lagts, eller i samband med inst�llelse f�r blodunders�kning eller

annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig

b�rd eller faderskapet till barn utom �ktenskap,

5. avgift som enligt expeditionskung�reisen (1964:618) utg�r f�r

ans�kan och expedition vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbets�
domstolen. dock ej i fr�ga om s�dan r�ttens expedition som utf�rdas
endast p� s�rskild beg�ran om icke expeditionen beg�res innan tiden

f�r fullf�ljd av talan g�tt till �nda, samt avgift som utg�r enligt exeku-

]

tionsavgiflskung�relsen (1971:1027),

;

6. kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt eller

;

arbetsdomstolen,

7. vad av allm�nna medel utg�tt i ers �ttning f�r �vers�ttning eller i

ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) an g�ende blodunders�k�
ning m.m . i m�l om �ktenskaplig b�rd eller vid utredning.av fader�

skapet till barn utom �ktenskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngs�
balken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten

sj�lvmant f�ranstaltat om.

S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�tts-

s�kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning

r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller fader-

sk�pet til l barn utom �ktenskap.

10 � Skall den r�ttss�kande st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd

kvarstad, skingringsf�rbud eller annan handr�ckning enligt r�tteg�ngs-

baiken eller uts�kningslagen (1877:31 s. 1), f�r r�ttshj�lpsn�mnden, om

den beviljat allm�n r�ttshj�lp, utf�rda ansvarsf�rbindelse p� statens

v�gnar.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�l-

lighct enligt 41 eller 42 � uts�kningslagen, om r�ttshj�lpsn�mnden

beviljat allm�n r� ttshj�lp i verks l�llighets�rendet.

;

F�ranleder ansvarsf�rbindelsen utgift f�r staten, anses utgiften

;

s�som kost nad f�r r�ttshj�lpen.

Kosinadsbidrag

� Den r�ttss�kandc skall bidraga till ko stnaderna f�r allm�n r�lts-

^j�lp enligi vad som s�gs i 12-15 ��.

� �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett gr�ns-

'^clopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta
^i>ckei, utg�r kostnadsbidraget en etthundratjugofemtedel av bas-
^^^oppei, j�mnad till n�rmast l�gre tiotal kronor. Bidraget f�r neds�ttas

efterges, om s�rskilda sk�l f�re ligger.

435

�

SFS 1973:247

�r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r m aximi

beloppet f�r kostnadsbidraget

en tjugondel av den del av den rallssokandes inkomst som �ver

stiger tre men ej fem g�nger basbeloppet,

en femtondel av den del av inkomsten som �verstiger fem

sex g�nger basbeloppet,

en tiondel av den del av inkomsten som �verstiger sex men ej sju

g�nger basbeloppet,

h�lften av den inkomst som �verstiger sju men ej �tta g�nger bas-

beloppet.

Vid till�mpning av andra stycket iakttages att maximibeloppei

j�mnas till n�rmast l�gre tiotal kronor och att l�gsta kostnadsbidrag

utg�r en etthundratjugofemtedel av basbeloppet, j�mnad till n �rmast

l�gre tiotal kronor.

13 � Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning til) an nans
underh�ll, �kas gr�nsbelopp enligt 12 � f�rsta eller andra stycket med
vad som motsvarar h�lften av d�r angivet basbelopp f�r var och en till

vilkens underh�ll han s�lun da bidrager.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� g rund

av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet el er

v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild

omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att

sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages.

14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, utg�r maximibeloppet ett med h �nsyn

till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk �ligt

belopp.

15 � Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 el er

14 � v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall
maximibeloppet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad

som redan betalats i kostnad sbidrag.

436

Allm�n r�ttshj�lp utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden

16 � Anlitar den r�ttss�kande advokat eller bitr�dande jurist pil

advokatbyr� f�r, s� l�nge kostnaderna f�r r�ttshj�lpen ej �verstigen

maximibeloppet f�r den r�ltss�kandes kostnadsbidrag, allm�n r� tts�
hj�lp lamnas utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. Vad som sa gB n "

�

^ � f�rst a stycket,

y igheten att utge kostnadsbidrag fullg�res genom att den r �tts

s�kande till bitr�det betalar dennes ers�ttning och svarar f�r � vriga

kostnader f�r r�tt shj�lpen.

skah i

bitr�de samt f�r bevisning och annan "he�n'"?

av allm-^

� best�mmas som om kostnaden skolat u

as allmanna medel enligt den na lag.
domstolen*^ r '^'^ �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbei

aslst�lles ers�ttningen till bitr�det av domstolen. I

�

fall faststiilies bitr�desers�tlningen av r�itshj�lpsn�mnden, om den

SFS 1973: 247

r.i[!ss�kande eller bitr�del beg�r det eller r�tlshj�lpsn�mnden

sj�lvmant upp tager ers�ttningsfr�gan till pr�vning.

,^Im�Ti r�mhj�lp efter beslut av rattshj�lpsn�mnden

18 � Beslut om a llm�n r�ttshj�lp f�r av r�ttshj�lpsn�mnden meddelas

efter ans�kan av den r�ttss�kande. Ans�kan skall vara skriftlig samt
inneh�lla uppgi fter i d e h�nseenden som Konungen best�mmer.

Ans�kan om allm�n r�ttshj�lp upptages av den r�ttshj�lpsn�mnd

inom vars verk samhetsomr�de s�kanden �r bosatt eller, om s�kanden

�r d�dsbo, den avlidne var bosatt. I fr�ga om den som ej �r bosatt i
landet e ller d�dsbo efter den som ej var bosatt h�r, upptages ans�kan
av den r� ttshj�lpsn�mnd som Konungen best�mmer.

Ans�kan f�r upptagas av annan r�ltshj�lpsn�mnd �n som f�ljer av

andra stycket, om n �mnden finner s�rskilda skal f�religga.

19 � Bifalles ans�kan om allm�n r�ttshj�lp, fastst�ller r�ttshj�lps-

n�mnden samtidigt det f�r s�kanden g�llande maximibeloppet. Kan

s�kanden ej sj�lv eller genom n�gon som i tj� nstest�llning eller annars

l�mnar honom bistand beh�rigen tillvarataga sin r�tt, f�r r�ttshj�lps-
n�mnden pa s �kandens beg�ran f�rordna bitr�de.

N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 20 kap. 19 � f�r�ldrabalken,

f�rordnas cj bitr�de enligt denna lag.

20 � Sedan beslut meddelats om allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter

uppkommande kostnader av allm�nna medel. Har allm�n r�ttshj�lp

l�mnats enligt I6tj f�rsta stycket, utg�r bitr�desers�ttningen �ven f�r
denna del av uppdr aget av allm�nna medel.

I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 7 skall r�tten, i

st�llet f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som

beviljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�tt�
ningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen.

21 � riil bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr�
riter annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit
n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande

skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller t �vrigt s�rskilda sk�l

f�ranleder annat.

F�rordnande som bitr�de f�r av r�ttshj�lpsn�mnden �terkallas, om

^k�l f�religger till det.

Bitr�de f�r e j s�tta annan i sitt st�lle utan r�llshj�lpsn�mndens med�

givande.

^2� Bitr�de har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och

""iigg som up pdraget kr�vt. Konungen eller, efter Konungens bemyn�
digande, centralmyndigheten fastst�ller taxa som skall till�mpas vid

bvsldmmande uv ers�ttning.

riar bitr�de genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett kostnad

437

�

n.. 947

f�r riuslij�lpcn. skall delta beaktas v.d ers�ttningens best�mmande

SFS 1973:247

mi bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid allm�n

domstol, krigsr�tt eler arbetsdomstolen av domstolen. Bitr�desers�t,.

ning i annat fall fastst�lles av r�tts hj�lpsn�mnden.

23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av s in

huvudman ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet

utan verkan och skall bitr�de t �terbetala vad han uppburit f�r mycket.

24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r

bevisning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbets�

domstolen med sk �ligt belopp enligt domstolens best�mmande.

25 � 1 angel�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, krigsr�tt

eller arbet.sdomstolen, beslutar bitr�de om utredning. Har bitr�de ej

f�rordnats, beslutar r�ttshj�lpsn�mnden.

Den som medverkat vid ut redning som avses i f�rsta styc ket har r�tt

till ers�ttning enligt f�reskrifter som Konungen meddelar. Ers�tt�
ningen best�mmes av r�ttshj�lpsn�mnden.

26 � Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 4 utg�r enligt best�m�
melser som Konungen meddelar.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes av den myndighet inf�r

vilken inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r blodunders�kning eller
annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �k tenskaplig

b�rd eller faderskapet till barn utom �ktenskap best�mmes ers�tt�
ningen av domstolen.

27 � Har bitr�de f�rordnats, betalas koslnadsbidrag till bi tr�det intill
det enligt 19 � fastst�llda maximibeloppet. Vad som sagts nu g�ller ej i
den m�n skyldigheten at t utge s�dant bidrag redan fullgjorts enligt 16 �

andra stycket.

Fr�n ers�ttning enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss�kande �r

skyldig att utge som kostnadsbidrag till bitr�det. Understiger e rs�tt�

ningen d et bidrag som skall avr�knas, svarar bitr�det mot statsverket
f�r mellanskillnaden och har att inbetala denna.

Har bitr�de ej f�rordnats, skall kostnadsbidraget erl�ggas till r� tts�

hj�lpsn�mnden.

28 � Har sedan beslut om allm�n r�ttshj�lp meddelats maximi�

beloppet blivit h �jt, skall det bidrag som kan f�ranledas av h�jningen

erl�ggas till r�ttshj� lpsn�mnden.

29 � Har den som beviljats allm�n r�ttshj�lp eller st�llf�retr�dare for

onom genom v�rdsl�shet elle r f�rsummelse f�ranlett �kade

or r�ttshj�lpen, f�r vid fastst�llande enligt 30 � av det sluihg

Kostnadsbidraget maximibeloppet �verskridas efter vad som ar sk�lig "

30 � Sedan den r�ttsliga a ngel�genheten slutf�rts eller nn^lshja'P^"^

438

"FP^�rt, skall r�ttshj�lpsn�mnden fastst�lla

na s idrag och g�ra avr�kning med den som haft r�ttshj� p-

�

3j � ] fr :5ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �rende

SFS 1973: 247

vid allm�n dom stol, krigsr�tt eller arbetsdomstolen �ger best�mmelse j
]ag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r
r�ushj�lpen. Mot part eller annan som �r ers�itningsskyldig f�r s�dana

l^ostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen till statsverket.

Vinner makar e fter gemensam ans�kan boskillnad, hemskillnad eller

�ktenskapsskillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall

r�tten, om det ej med h�nsyn till omst�ndigheterna �r obiliigt, �l�gga

andra maken alt betala stat.sverket h�lften av kostnaderna f�r r�tts�
hj�lpen.

Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan

parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i

fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betal�

ningsskyldighet �l�ggas mot statsverket f�r dessa kostnader i deras

helhet eller till viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp.

� N�r m�l eller �rende 1 vilket part har allm�n r�ttshj�lp avg�res,

)I1 beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttning till statsverket

skall

enligt 31 �.

33 � Ers�ttning som motpart eller annan enligt 31 � betalat till stats�
verket f�r kostnader f�r allm�n r�ttshj�lp skall utges till den som
erh�llit r�ttshj�lpen i den m�n ers�ttningen �verstiger kostnaderna

minskade med vad som erlagts i kosina dsbidrag.

Har allm�n r�ttshj�lp beviljats s�kande i �r ende ang�ende verkst�l�

lighet enligt uis�kningslagen (1877:31 s. I), �ger best�mmelserna i
f�rsta stycket om ers�ttning motsvarande till�mpning i fr�ga om

exekutionsavgift som i �rendet uiiagits hos motparten.

34 � R�ltshj�lpsn�mnden skall f�rordna att r�ttshj�lpen skall

upph�ra om

1. kostnadsbidrag ej erl�gges enligt 27 eller 28 �,

2. s�kanden l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha

beviljats om riktig u ppgift l�mnats,

3. s�kanden upps�tligen eller av grov oaktsamhel l�mnat oriktig

"PPgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�gt
slutligt kosinadsbidrag,

4. s�kanden e j l�ngre kan anses ha befogat intresse av a tt f� sin sak

behandlad, eller

5. de ekonomiska f� rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att s�kanden ej

l�ngre ar be r�ttigad till allm�n r�ttshj�lp.

^ f all som avses i f�rsta stycket 3 eller 4 skall f�rordnande ej

"meddelas, om det �r uppenbart obiliigt att r�ttshj�lpen upph�r.

Meddelas f�rordnande om allm�n r�ttshj�lps upph�rande, skall den

som h aft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. 1 fall som avses i

f�rsta stycket 1 och 4 skall hans ansvar dock ej �verstiga maxlmi-
beloppei^ om ej annat f�ljer av 29 �.

f^ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l

� Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser.

439

�

SFS 1973: 247

ifi 8 Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt J brottm �l an som avses i 35 � m
be^Hljas tilllalad, om hans b er�knade �rainkomsl ej �vera.iger e

belopp som motsvarar Ire ganger del basbelopp som anges i 6 5

Stycket.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket ager 6 � andra och tredje styckena

motsvarande till�mpning.

r.. . ,

�r det uppenbart att s�kanden sjalv kan svara for de kostnader som

ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas.

37 � I fr�ga om f�rm�ner vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � a ndra

stycket 2, 4 och 5, 20 � f�rsta stycket samt 24 och 26 �� motsvarande

till�rapning.

38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r ti lltalad

eller annan att till statsverket �terbetala kostnad som enligt r�ttens

beslut u tg�tt av allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i f r�ga
om kostnad f�r r� ttshj�lp enligt 36 �.

I fall som avses i 19 � andra stycket lagen (1946:804) om in f�rande

av nya r�tteg�ngsbalken, 18 � lagen (1957:668) om utl�mning f�rbrott,

14 � lagen (1959:254) om utl�mning f�r brott till Danmark, Finland.

Island och Norge. 7 och 13 �� lagen (1964:450) om �tg�rder vid sam-
h�llsfarlig asocialitet samt 39 � lagen (1972:260) om internationellt

samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom g�ller vad d �r �r

f�reskrivet.

39 � Beslut om r �ttshj�lp enligt 36 � meddelas p� ans�kan av den til �

talade. S�dant beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigi.

Har r�tten skilt saken fr�n sig f�r den, till dess talan fullf�ljts av den

tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�t tshj�lp i
h�gre r�tt.

40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skall vara skriftlig satnl
inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som Konungen best�mmer. Om
s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan g�ras muntligen.

440

R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de

41 � Offentligt bitr�de kan f�rordnas i m�l eller �rende

1. hos utskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�en s

intagning enligt 8 eller 9 � eller utskrivning enligt 16 eller 19 �
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk v�rd i vi ssa fall,

2. hos beslutsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende ins n\

ning i eller utskrivning fr�n v�rdhem eller specialsjukhus enligt
(1967:940) ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstor
eller placering av s�rskolelev enligt 28 � samma lag,

" hos f�rvaltningsdomstol ang�ende tv�ngsintagning i

^ ^

anstalt f�r alkoholmissbrukare enligt 18 eller 55 � lagen (1954:579)

ny terhelsv�rd eller kvarh�llande enligt 45 � samma lag,

onih�ndertagande f�r samh�llsv�rd enligt 29 �

v�rdslagcn (1960:97) eller utredning enligt 30 � samma laS �"

�

ang�ende s�dan samh�llsv�rds slutliga upph�rande enligt 42 � samma

SFS 1973; 247

!�g-

5. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende intagning i eller utskrivning

fr�n ungd omsv�rdsskola enligt barnav�rdslagen (1960:97),

6. hos utl�nningsn�mnden enligt utl�nningslagen (1954:193),
7. ang�ende f�rpassning eller utvisning enligt utl�nningslagen

(1954:193),

8. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen (1954:193), dock ej hos

polismyndighet, s�vida icke utl�nningen enligt 35 � samma lag h�llits i

f�r\'ar l�ngre �n en vecka,

9. ang�ende verkst�llighet enligt utl�nningslagen (1954:193), om

underst�llning s kett hos centrala utl�nningsmyndigheten med st�d av

5S � andra stycket samma lag eller om utl�nningen enligt 35 � samma

jag h�llits i f�rvar l�ngre �n en vecka,

10. ang�ende uppeh�llstillst�nd, om utl�nningsn�mndens yttrande

p� grund av 12 � f�rsta stycket utl�nningslagen (1954:-193) skall

inh�mtas,

11. ang�ende f�reskrifter som meddelas enligt 9 eller 34 � ut�

l�nningslagen (1954:193),

12. ang�ende hems�ndande av utl�nning med Sl�d av 71 � f�rsta

stycket utl�nningsla gen (1954:193),

13. ang�ende f�rverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26

kap. brottsbalken,

14. ang�ende �teriniagning i anstalt enligt 29 eller 30 kap. brotts�

balken.

15. an g�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd

enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island
och Nor ge ang�ende verkst�llighet av straff m.rn, ejler lagen (1972:260)
om internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom,

16. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970:375) om utl�mning till

Danmark, Finland, Island eller Norge for verkst�llighet av beslut om

v�rd eller behan dling,

17. ang�ende kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrenng eller

sterilisering enligt lagen (1941:282) om sieriiisermg, om giltigt

samtycke till �tg�rden ej l�mnats,

18. hos centrala ull�nningsmyndigheten eller Konungen enligt lagen

(1973:162) om s�rskilda �tg�rder till f�rebyggande nv vissa v�ldsd�d

med internationell bakgrund,

19. ang�ende verkst�llighet av beslut om avvisning eller utvisning

enligt lage n (1973:162) om s�rskilda �tg�rder till f�rebyggande av vissa

v�ldsd�d med internationell bakgrund, om utl�nningen h�llits i f �rvar

l�ngre �n en vecka.

42 � Offentligt bitr�de skall utses f�r den som �tgirdon avser, om det
l^eh�vs f�r tillvaratagande av dennes r�tt. Vid bed�mningen av
behovet skall s�rskilt beaktas om i v�sentligt h�nseende motstridiga

sakuppgifter l�mnats under utredningen eller betydelsefulla sakf�r�

h�llanden i �vr igt �r oklara.

43 � Offentligt bitr�de f�rordnas av r�ttshj�lpsn�mnd efter ans�kan

den som �tg�rden avser eller anm�lan av den myndighet som hand-

'�gger m�let eller �rendet.

�

SFS 1973:247

F�rordnande g�ller �ven n�r talan fullf�ljes eller meddelat h ,

underst�lles annan myndighets pr�vning eller saken �verl�ninas

annan myndighets avg�rande.

i"!

Ans�kan eller anm�lan upptages av den r�ttshj�lpsnijmnd inom v

verksamhetsomr�de den som �tg�rden avser �r bosatt eller, j f r�g,

den som ej �r bosatt i lan det, av den r�ttshj�lpsn�mnd wm Konunge^

best�mmer.

Ans�kan eller anm�lan f�r upptagas av annan r�ttshj�lpsn�mnd �

som f�ljer av tredje stycket, om n�mnden finner s�rskilda sk�l f�^
ligga.

44 � Har den som �tg�rden avser till offentligt bitr�de sj�lv f�reslagit
n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans a nlitande

skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l

f�ranleder annat.

1 fr�ga om offentligt bitr�de �ger best�mmelserna i 21 � andra och

tredje styckena, 22 � f�rsta och andra styckena samt 23 � motsvarande
till�mpning.

Ers�ttning till offentligt bitr�de faststalles ay r�ttshj�lpsn�mnden

och utg�r av allm�nna me del.

45 � 1 m�l eller �rende som avses i 41 � f�r offentligt bitr�de f �r�

anstalta om s�dan utredning som �r sk�ligen p�kallad f�r til vara�

tagande av dens r�tt som �tg�rden avser och som ej kan erh�llas genom

myndighet som handl�gger m�let eller �rendet. Har offentligt bitr�de

ej utsetts, f�r r�ttshj�lpsn�mnd som avses i 43 � p� ans�kan av den som
�tg�rden avser besluta om utredning.

Den som efter beslut av offentligt bitr�de eller r�ttshj�lpsn�mnd

medverkat vid utredning har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel

enligt be st�mmelser som Konungen meddelar. Ers�ttningen faslst�lles

av r�ttshj�lpsn�mnden.

442

R�dgivning

46 � Med r�dgivning f�rst�s i denna lag kortare r�dgivning o ch

d�rmed j�mf�rlig �tg�rd i r�ttslig angel�genhet. Som r�dgivning skall
dock ej anses �tg�rd i angel�genhet som avses i 8 � f�rsta stycket 5 el er

som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 � andra

stycket.

47 � R�dgivning sker mot en avgift som motsvarar en etthundraljug�
femtedel av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket, j�m nad til'

narmast l�gre tiotal kronor. Avgiften f�r neds�ttas eller efterges, om
s�rskilda sk�l f�religger. F�r vad som nedsatts eller eftergivits u tg ^

auning av allm�nna medel till den som meddelat r�dgivning.

Umnas efter r�dgivning allm�n r�ttshj�lp, skall kostnaden f�

r�ttssnw'"^H " dnses som en kostnad f�r den allm�nna

.jo

r�deivningsaveift

8�'"

s�som betalning p� ko stnadsbidrag.

�

Denna lag-' tr�der i kraft den 1 juH 1973, d� lagen (1919: 367) om fri

r�tteg�ng upph�r att g�lla.

F�rekommer i lag elle r annan f�rfattning best�mmelse som avser fri

r�tteg�ng, skall den i st�llet g�lla r�ttshj�lp som beviljats av r�ttshj�lps-

n�mnden.

Har ans�kan om fri r�tteg�ng gjorts f�re den nya lagens ikraft�

tr�dande, �ger �ldre best�mmelser fortfarande till�mpning.

48 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p�

SFS 1973:247

advokatbyr� utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden.

Beslut om neds�ttning eller eftergift av r�dgivningsavgift meddelas

av bitr �det.

S�rsMlda best� mmelser

49� Mot r�tlshj�lpsn�mnds eller annan f�rvaltningsmyndighets

;

beslut enligt denna lag f�res talan hos centralmyndigheten genom

besv�r. Mot centralmyndighetens beslut i anlednin g av besv�r f�r talan

ej f�ras.

1 fr� ga om talan mot allm�n domstols, krigsr�tts eller f�rvaltnings-

domstols beslut enligt denna lag till�mpas vad so m i allm �nhet g�ller

om t alan mot s�dan domstols beslut.

50 � Best�mmelserna i de nna lag om angel�genhet, som skall pr�vas

av f�rvattning.smyndighet, g�ller �ven s�dant �rende vid allm�n

domstol, krigsr�tt eller arbetsdomstolen, som avser domstolens f�r�

valtande verksamhet,

51 � Den so m, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej

ut�vas vi d a dvokatbyr� upps�tligen anv�nder ben�mningen r�ttshj�lp
p� s� tt som �r �gnat att leda till alt verksamheten f�rv�xlas med den
r�ttshj�lpsverksamhet som enligt denna lag ut�vas vid advokatbyr�

domes ill! b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller
annars, i yrkesm�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen
allm�n advokatbyr� eller ben�mning som �r �gnad att leda till f�r�

v�xling d�rmed,

Denna la g^ tr�der i kraft den 1 juli 1973.
D'ii alla som vederb�r hava sig h�rsamligen all efterr�tta. Till

Jiterincra visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med
^an kungl sigill bekr�fta l�tit,
Stodholms slott den 11 maj 1973.

Under Han s Maj:ts

allem�digsie Konungs och Herres sjukdom:

CARL GUSTAF

LENNART GEUER

(Justitiedepartementet)

' 1972:429.
' ^973:

1973,

,9^3. 247_

443

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1973:247

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se