SFS 1993:9 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1993:9 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

SFS 1993_9 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972_429)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                    </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 Utkom fr�n trycket den 26 januari 1993 Omtryck Lag om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429); utf�rdad den 7 januari 1993. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 6, 9 a, 11, 12, 14 15, 17, 18, 18 a, 22, 27, 28, 30, 31, 31 b, 32, 34, 40, 47, 49 a och 49 b �� samt rubrikerna n�rmast f�re 11 och 27 �� r�ttshj�lpslagen (1972:429)2 skall ha f�ljande lydelse. Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. Inledande best�mmelser 1 � R�ttshj�lp enligt denna lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6 34 ��), r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l (35 40 ��), r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de (41 45 ��) och r�dgivning (46 48 ��). Lag (1973:118). 2 � Bitr�de och r�dgivning enligt denna lag l�mnas, n�r annat icke anges i lagen, av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n eller enskild advokat- byr�. Regeringen meddelar n�rmare best�mmelser om vem som enligt denna lag �r bitr�dande jurist p� enskild advokatbyr�. Lag (1979:240). 3 � F�r handl�ggning av vissa �renden om r�ttshj�lp finns en R�tts- hj�lpsmyndighet. Lag (1989:360). 4 � F�r pr�vning av �verklaganden i vissa fall enligt denna lag finns en R�ttshj�lpsn�mnd. Den best�r av en ordf�rande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv� vara advokater, varav en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verk- sam. Samtliga ledam�ter skall vara svenska medborgare och f�r inte vara under�riga eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. Regeringen utser ordf�rande och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r ordf�rande skall finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om ordf�- rande �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrigt f�r regeringen utse erforderligt antal ers�ttare. Lag (1989:360). 5 � R�ttshj�lpsn�mnden �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv� andra ledam�ter, av vilka en inte �r advokat. Vid avg�rande av �rende, 1 Prop. 1992/93:109, bet. 1992/93: JuU12, rskr. 1992/93:104. 2 Lagen omtryckt 1983:487. 9 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 som �r av principiell betydelse eller annars �r av s�rskild vikt, skall dock samtliga ledam�ter delta. R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsvarande till�mpning n�r �rende avg�res av R�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall dock s�ga sin mening f�rst. Lag (1989:360). 5 a � har upph�vts genom lag (1989:360). 5 b � Med domstol f�rst�s i denna lag allm�n domstol, allm�n f�rvalt- ningsdomstol, Bostadsdomstolen, F�rs�krings�verdomstolen och Arbets- domstolen. Vad i lagen s�gs om domstol skall �ven g�lla arrenden�mnd och hyresn�mnd. Lag (1991:212). Allm�n r�ttshj�lp Till�mpningsomr�det 6 �3 Allm�n r�ttshj�lp beviljas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, om han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett belopp som motsvarar sju g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�llde �ret innan r�ttshj�lp beg�rs. Bidrar den r�ttss�kande till underh�llet av make, tidigare make, sambo eller eget barn, �kas beloppet enligt f�rsta stycket f�r var och en till vilkens underh�ll han p� detta s�tt bidrar med ett belopp som motsvarar h�lften av det basbelopp som anges i f�rsta stycket. Med eget barn j�mst�lls h�rvid annans barn som den r�ttss�kande �r underh�llsskyldig mot enligt 7 kap. 5 � f�r�ldrabalken. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas genom att sk�ligt belopp l�ggs till eller dras fr�n. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes ekonomiska f�r- h�llanden. Lag (1993:9). 7 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, om boet beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt. Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till d�dsboet. Lag (1979:240). 8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas 1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp, 3 Senaste lydelse 1988:213. 10 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 2. utl�nningar som varken �r eller tidigare varit bosatta h�r, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp, 3. den som �r eller har varit n�ringsidkare i angel�genhet som har uppkommit i hans n�ringsverksamhet, om det inte finns sk�l f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till verksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans eko- nomiska och personliga f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt, 4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel- sen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av beg�ran om r�ttshj�lp, 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, 6. f�r uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling, 7. i angel�genhet r�rande bodelning, om det inte med h�nsyn till boets beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga f�rh�llanden finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp, 8. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�- genhet, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har av- gjorts slutligt, 9. �garen eller tidigare �gare av en fastighet eller en byggnad i angel�gen- het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft r�ttsskyddsf�rs�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar angel�genheten och n�got annat inte f�ljer av andra stycket, 10. i angel�genhet r�rande trafikskadeers�ttning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller r�rande skadest�nd som kan betalas fr�n en f�religgande ansvarsf�rs�kring; dock f�r r�ttshj�lp beviljas den skadelidande om ange- l�genheten �r anh�ngig vid domstol eller r�r enbart annan skada �n per- sonskada, 11. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad. I fall som avses i f�rsta stycket 9 f�r r�ttshj�lp beviljas n�r den r�tts- s�kandes egna kostnader i angel�genheten har uppg�tt till minst tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. D�rvid beaktas endast kostna- der av s�dant slag som kan antas komma att betalas fr�n den r�ttss�kandes r�ttsskydd eller, om n�got s�dant inte finns, kostnader som avses i 9 � andra stycket. I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts- hj�lp ej skall beviljas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med- borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp. Lag (1989:360). 8 a � Vid pr�vningen av en ans�kan om allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som r�r ers�ttning till en patient f�r behandlingsskada eller l�kemedelsska- da skall s�rskild h�nsyn tas till den r�ttss�kandes personliga f�rh�llanden. Lag (1989:360). F�rm�ner m. m. 9 � Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange- l�genhet som r�ttshj�lpen avser. 11 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r 1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt, 2. bevisning vid allm�n domstol, Bostadsdomstolen, Marknadsdomsto- len eller Arbetsdomstolen samt n�dv�ndig utredning i angel�genhet, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n, 3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillva- ratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndighe- ten, 4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i samband med inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan under- s�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap eller l�karunders�k- ning enligt 21 kap. 11 � f�r�ldrabalken, 5. ans�kningsavgift enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter vid de allm�nna domstolarna, ans�kningsavgift i m�l enligt lagen (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning samt s�rskild avgift i uts�k- ningsm�l, 6. vad som av allm�nna medel utg�tt i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om, 7. bodelningsf�rr�ttare som har f�rordnats av domstol att verkst�lla bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller att verkst�lla s�dan bodelning mellan sambor som f�rr�ttas av annan anledning �n att den ena sambon har avlidit, 8. medling enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken. Lag (1991:1731). 9 a �4 Den som har beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m�let eller �rendet befriad fr�n expeditionsavgifter enligt f�rordningen (1987:452) om avgif- ter vid de allm�nna domstolarna och f�r avgifter enligt 15 � 1-3 avgifts- f�rordningen (1992:191). Avgiftsfriheten g�ller endast i den m�n den beg�rda handlingen �r erforderlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller inte i fr�ga om handling som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om inte handlingen beg�rs innan avg�randet i huvudsaken har vunnit laga kraft. Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som lett till verkst�ll- bart avg�rande, ansvarar inte f�r grundavgift och f�rs�ljningsavgift i ut- s�kningsm�l. Detsamma g�ller den som har beviljats allm�n r�ttshj�lp i ett m�l om verkst�llighet. Kostnader f�r kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, Bo- stadsdomstolen eller Arbetsdomstolen skall, s�vitt de belastar den som beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nna medel. Lag (1993:9). 4 Senaste lydelse 1991:1732. 12 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 10 � Reglerna i r�tteg�ngsbalken och konkurslagen (1987:672) om skyl- dighet att st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvarstad eller annan liknande �tg�rd g�ller inte i fr�ga om den som beviljats allm�n r�ttshj�lp. I s�dana fall svarar staten f�r den skada som kan tillfogas motparten genom �tg�r- den. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet enligt 3 kap. 8 eller 9 � uts�kningsbalken, om allm�n r�ttshj�lp beviljats i verkst�llighets�rendet. F�ranleder statens ansvar enligt denna paragraf utgift f�r staten, anses utgiften som kostnad f�r r�ttshj�lpen. Lag (1988:213). R�ttshj�lpsavgift; grundavgift och till�ggsavgift 11 �5 Den r�ttss�kande skall bidra till de kostnader f�r allm�n r�ttshj�lp som avses i 9 och 10 �� genom att betala r�ttshj�lpsavgift (grundavgift och till�ggsavgift) enligt vad som s�gs i 1215 ��. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller grundbelopp f�r ber�kning av grundavgiften och meddelar n�rmare f�re- skrifter f�r ber�kning av grundavgift och till�ggsavgift. Lag (1993:9). 12 �6 �verstiger inte den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett belopp som motsvarar en och en halv g�ng det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket, utg�r grundavgiften h�lften av grundbeloppet. Om inkomsten �verstiger ett och ett halvt men inte tv� basbelopp, utg�r grundavgiften grundbeloppet. �r inkomsten h�gre �n tv� basbelopp, utg�r grundavgiften grundbelop- pet �kat med tv� procent av den del av inkomsten som �verstiger tv� men ej tre g�nger basbeloppet, fyra procent av den del av inkomsten som �verstiger tre men ej fyra g�nger basbeloppet, sex procent av den del av inkomsten som �verstiger fyra men ej fem g�nger basbeloppet, �tta procent av den del av inkomsten som �verstiger fem men ej sex g�nger basbeloppet, tolv procent av den del av inkomsten som �verstiger sex g�nger basbe- loppet. Vid till�mpning av f�rsta och andra styckena skall inkomsten avrundas till n�rmast l�gre tusental kronor och grundavgiften till n�rmast l�gre tiotal kronor. Lag (1993:9). 13 � Bidrar den r�ttss�kande till underh�llet av make, tidigare make, sambo eller eget barn, skall inkomstgr�nserna enligt 12 � f�rsta och andra styckena f�r var och en till vilkens underh�ll han s�lunda bidrar h�jas med ett belopp som motsvarar h�lften av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Med eget barn j�mst�lls h�rvid annans barn som den r�ttss�kande �r underh�llsskyldig mot enligt 7 kap. 5 � f�r�ldrabalken. 5 Senaste lydelse 1988:213. 6 Senaste lydelse 1988:213. 13 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:646px;height:905px;"> <img width="646" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. Lag (1988:213). 14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, best�ms grundavgiften till ett med h�nsyn till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk�ligt be- lopp. Lag (1993:9). 14 a �7 Den r�ttss�kande skall betala till�ggsavgift om �rsinkomsten �verstiger ett belopp som motsvarar det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket och om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen �verstiger ett belopp som motsvarar en tiondel av basbeloppet. H�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften �r dock tre g�nger grundavgiften. Avgiften skall best�mmas till en procen- tuell andel av de kostnader som avses i 9 � andra stycket, till den del dessa �verstiger en tiondel av basbeloppet. Till�ggsavgiften �r tio procent av kostnaderna, om inkomsten �verstiger ett men inte tre basbelopp, tjugo procent av kostnaderna, om inkomsten �verstiger tre men inte fem basbelopp, trettio procent av kostnaderna, om inkomsten �verstiger fem basbelopp. Vid ber�kning av inkomstgr�nserna till�mpas best�mmelserna i 13 �. F�r d�dsbon best�ms till�ggsavgiften enligt de grunder som anges i 14 �. Inkomsten skall avrundas till n�rmast l�gre tusental kronor och till�ggsav- giften till n�rmast l�gre tiotal kronor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskri- va att till�ggsavgift inte skall tas ut i vissa slags �renden. Lag (1993:9). 14 b � Om det �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att betala grundavgift eller till�ggsavgift, f�r han helt eller delvis befrias fr�n avgift. Om det framkommer att den r�ttss�kande inte l�ngre saknar m�jlighet att betala den avgift som han befriats fr�n, skall beslutet ompr�vas. Lag (1993:9). 15 �8 I samband med att allm�n r�ttshj�lp beviljas best�ms grundavgif- ten och den procentsats efter vilken s�kanden skall betala till�ggsavgift samt h�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften. Om inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 eller 14 � f�r�ndras v�sentligt innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall grundavgiften j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig felbed�mning gjorts, n�r grundavgiften tidi- gare best�mdes, eller om oriktiga uppgifter legat till grund f�r beslutet. Fr�ga om j�mkning tas upp endast om s�rskild anledning d�rtill fram- kommit. N�r grundavgiften j�mkas, skall �ven den procentsats efter vilken s�- 7 Senaste lydelse 1988:213. 8 Senaste lydelse 1988:213. 14 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:646px;height:905px;"> <img width="646" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 kanden skall betala till�ggsavgift samt h�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften j�mkas i motsvarande m�n. Lag (1993:9). Beviljande av allm�n r�ttshj�lp m. m. 16 � Allm�n r�ttshj�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av advo- kat eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�, om den r�ttsliga angel�gen- heten avser �ktenskapsskillnad underh�llsbidrag till make eller barn faderskap till barn v�rdnad umg�nge. Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad eller umg�nge. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja allm�n r�ttshj�lp 1. om den r�ttss�kande �r d�dsbo, 2. om den r�ttss�kande �r bosatt utom riket, 3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom riket. Lag (1987:806). 17 � Om en r�ttslig angel�genhet �r anh�ngig vid domstol, pr�var dom- stolen fr�gan om beviljande av allm�n r�ttshj�lp. Den domstol, d�r den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig, beslutar ocks� om j�mkning av grundavgiften och av den procentsats efter vilken s�kanden skall betala till�ggsavgift samt av h�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften. Domstolen fattar �ven beslut enligt 14 b �. Lag (1993:9). 18 �9 Har allm�n r�ttshj�lp icke beviljats enligt 16 � och �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om beviljande av allm�n r�ttshj�lp av R�ttshj�lpsmyndigheten. �r den r�ttsliga angel�genheten inte anh�ngig vid domstol, beslutar R�ttshj�lpsmyndigheten ocks� om j�mkning av grundavgiften och av den procentsats efter vilken s�kanden skall betala till�ggsavgift samt av h�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften. R�ttshj�lpsmyndigheten meddelar �ven be- slut enligt 14 b �. Lag (1993:9). 18 a � Allm�n r�ttshj�lp beviljas efter ans�kan av den r�ttss�kande. Ans�kan skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som f�reskrivs av regeringen eller av den myndighet regeringen best�mmer. Lag (1993:9). 19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna- der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r�ttshj�lp kommit in till den myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighet 9 Senaste lydelse 1989:360. 15 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 eller, i fall som avses i 16 �, f�re beslutet om r�ttshj�lp, om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�kningen har gjorts eller beslutet om r�ttshj�lp har fattats utan v�sentligt dr�jsm�l eller om det annars finns synnerliga sk�l f�r det. Vad som har sagts nu om ers�ttning till bitr�de g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare. I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen. Lag (1988:213). F�rordnande av bitr�de m. m. 20 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom bitr�de till den r�ttss�kande. I annat fall f�r bitr�de f�rordnas p� s�kandes beg�ran, om han inte kan ta till vara sin r�tt sj�lv och inte heller �r ber�ttigad att f� beh�vligt bist�nd av n�gon annan. I s�dan angel�genhet d�r tingsr�tt skall best� av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d � r�tteg�ngsbalken f�r bitr�de f�rordnas endast om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh�llanden eller sakens beskaffenhet. I �rende om bodelning, som inte avser klander, f�r bitr�de inte f�rordnas. N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 20 kap. 2 a � f�r�ldrabalken, f�rordnas ej bitr�de enligt denna lag. Lag (1989:662). 21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr� eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. Bitr�de f�r entledigas om sk�l f�religger d�rtill. Byte av bitr�de f�r ske bara efter s�rskilt tillst�nd. S�dant tillst�nd f�r l�mnas om djupg�ende mots�ttningar uppst�tt mellan bitr�det och den r�ttss�kande eller om eljest s�rskilda sk�l f�religger. Om ett bitr�de tidiga- re har entledigats p� beg�ran av den r�ttss�kande, f�r nytt bitr�de f�rord- nas endast om f�ruts�ttningar f�r bitr�desbyte f�rel�g. Ett bitr�de f�r s�tta advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt st�lle (substitution), om det inte medf�r en beaktansv�rd �kning av kost- naderna. I �vrigt f�r substitution �ga rum bara efter s�rskilt tillst�nd. �r den r�ttsliga angel�genheten anh�ngig vid domstol, ankommer det p� domstolen att besluta om f�rordnande och entledigande samt om s�rskilt tillst�nd till byte och substitution. I annat fall beslutar R�ttshj�lpsmyndig- heten i dessa fr�gor. Lag (1989:360). Ers�ttning till bitr�de m. fl. 22 �10 Bitr�de, bodelningsf�rr�ttare och medlare har r�tt till sk�lig er- s�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Vid bed�mningen av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och om- 10 Senaste lydelse 1989:360. 16 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 fattning beaktas. H�nsyn skall ocks� tas till andra omst�ndigheter av betydelse, s�som den skicklighet och den omsorg som uppdraget har ut- f�rts med samt den tid som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�mmande av ers�ttningen. Vid bitr�desbyte enligt 21 � andra stycket g�ller i fr�ga om det nya bitr�dets r�tt till ers�ttning f�r arbete som har utf�rts f�re beslutet om bytet vad som s�gs i 19 � f�rsta stycket. Har bitr�de, bodelningsf�rr�ttare eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttningens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja allm�n r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�re- ligger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas. Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av domstolen. Ers�ttning till bitr�de i annat fall och till bodelningsf�rr�ttare fastst�lles av R�ttshj�lpsmyndigheten. Ers�ttning till medlare fastst�lles av domstolen. Ers�ttning till bitr�de skall fastst�llas i samband med att den r�ttsliga angel�genheten avg�rs genom dom eller beslut eller avslutas p� n�got annat s�tt. Ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare eller medlare skall fastst�l- las n�r uppdraget har slutf�rts. Har ett bitr�de underl�tit att i tid beg�ra ers�ttning vid den domstol som haft att besluta om den och har bitr�det d�rigenom f�rlorat r�tten att f� ers�ttning fastst�lld av domstolen, f�r R�ttshj�lpsmyndigheten fastst�lla ers�ttningen under f�ruts�ttning att bitr�det inte k�nde till att angel�gen- heten varit anh�ngig vid domstolen eller att underl�tenheten beror p� n�got annat urs�ktligt misstag. Ers�ttningen skall d� alltid stanna p� staten. Lag (1993:9). 23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin huvud- man ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. I fr�ga om ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare och till medlare skall vad som har sagts nu �ga motsvarande till�mpning. Lag (1987:806). Ers�ttning f�r bevisning och annan utredning m.m. 24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r bevis- ning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, Bostadsdomstolen eller Arbets- domstolen med sk�ligt belopp enligt domstolens best�mmande. Ut�ver vad som f�ljer av r�tteg�ngsbalken utg�r ers�ttning ocks� f�r s�dan sak- kunnig som avses i 40 kap. 19 � r�tteg�ngsbalken med belopp som sam- manlagt h�gst motsvarar en tiondel av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Lag (1988:213). 25 � I angel�genhet som inte handl�ggs vid allm�n domstol, Bostads- domstolen eller Arbetsdomstolen beslutar R�ttshj�lpsmyndigheten om ut- redning. Utan hinder h�rav f�r bitr�de besluta om utredning av mindre omfattning. Samma befogenhet tillkommer bodelningsf�rr�ttare. Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till 17 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i m�l eller �rende som har anh�ngiggjorts vid domstol fastst�lles ers�ttning- en av domstolen. I annat fall best�mmes ers�ttningen av R�ttshj�lpsmyn- digheten. Lag (1989:360). Ers�ttning f�r inst�llelse 26 � Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 4 utg�r enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�ms av den myndighet inf�r vilken inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap best�ms ers�ttningen av domstolen. Ers�ttning f�r inst�llelse vid l�karunders�kning enligt 21 kap. 11 � f�r�ldrabalken best�ms av l�nsr�tten. Lag (1983:487). Betalning och fastst�llande av r�ttshj�lpsavgift, avr�kning med den r�ttss�kande, bitr�de och bodelningsf�rr�ttare 27 �11 Finns bitr�de eller bodelningsforr�ttare enligt denna lag, betalas grundavgiften till denne. Finns varken bitr�de eller bodelningsforr�ttare, skall grundavgiften betalas till staten. Grundavgiften f�r tas ut s� snart r�ttshj�lp har beviljats. Har grundavgiften h�jts sedan r�ttshj�lp bevilja- des, skall den avgift som f�ranleds av h�jningen betalas till staten. Till�ggsavgiften betalas till staten. Finns bitr�de skall dock den del av till�ggsavgiften som h�nf�r sig till bitr�deskostnader betalas till bitr�det n�r ers�ttningen har fastst�llts. Bitr�det b�r ta ut f�rskott p� till�ggsavgif- ten med sk�ligt belopp allteftersom kostnader f�r arbete, tidsspillan och utl�gg uppkommer i �rendet. Om det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst f�r uppg� h�js i samband med att ers�ttning till bitr�det fastst�lls, skall det belopp som kan f�ranledas av h�jningen och som h�nf�r sig till den ers�ttningen eller till en tidigare fastst�lld bitr�desers�ttning betalas till staten. Lag (1993:9). 28 �12 R�ttshj�lpsmyndigheten skall slutligt fastst�lla den r�ttss�kandes grundavgift och till�ggsavgift, s� snart kostnaderna f�r r�ttshj�lpen �r slutligt best�mda. Skulle ytterligare kostnader visa sig sedan avgiften fast- st�llts, f�r dock ny avgift fastst�llas. Lag (1993:9). 29 � har upph�vts genom lag (1989:360). 30 �13 Avr�kning g�rs av R�ttshj�lpsmyndigheten. Avr�kning med den r�ttss�kande sker s� snart grundavgiften och till�ggsavgiften har fastst�llts slutligt. Avr�kning med bitr�de eller bodelningsforr�ttare g�rs n�r ers�tt- ning till denne har fastst�llts. Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer meddelar n�rma- re f�reskrifter om avr�kningen. Lag (1993:9). 11 Senaste lydelse 1988:213. 12 Senaste lydelse 1989:360. 13 Senaste lydelse 1989:360. 18 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 Ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader 31 �14 Best�mmelser i lag om ansvar f�r motparts kostnader i r�tteg�ng eller annat motsvarande f�rfarande g�ller �ven i fr�ga om motpartens r�ttshj�lpskostnader. Ers�ttning f�r r�nta skall dock inte betalas. Den som �r ers�ttningsskyldig f�r r�ttshj�lpskostnader skall till den r�ttss�kande betala ett belopp som motsvarar dennes grundavgift och till�ggsavgift. �terstoden skall betalas till staten. Om den ers�ttningsskyl- dige har �lagts att ers�tta endast en del av r�ttshj�lpskostnaderna, skall han betala ers�ttningen till den r�ttss�kande och till staten med motsvarande f�rdelning. Om r�ttshj�lp har beviljats i ett �rende ang�ende verkst�llighet enligt uts�kningsbalken, skall s�dan s�rskild avgift enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter som har tagits ut av motparten f�rde- las enligt best�mmelserna i andra stycket. Lag (1993:9). 31 a � Har i m�l eller �rende vid domstol en kostnad som �r gemensam f�r flera medparter ersatts som r�ttshj�lpskostnad, skall var och en av de medparter som inte har r�ttshj�lp �l�ggas att till staten betala den del av kostnaden som kan anses bel�pa p� honom. F�rdelningen skall g�ras efter huvudtalet, om omst�ndigheterna inte f�ranleder n�got annat. Vid till�mpning av f�rsta stycket skall avdrag g�ras f�r den del av kostnaden som en motpart eller n�gon annan har �lagts att betala med st�d av 31 �. Lag (1988:213). 31b �15 Om r�tten d�mer till �ktenskapsskillnad efter gemensam ans�- kan av makar och endast den ena maken har r�ttshj�lp, �r den andra maken skyldig att betala h�lften av r�ttshj�lpskostnaderna till staten. Han �r dock inte skyldig att betala mer �n vad som motsvarar den grundavgift som skulle ha g�llt f�r honom om han haft allm�n r�ttshj�lp. Ers�ttningsskyldighet enligt f�rsta stycket f�religger inte om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld gr�ns, om den make som inte har r�ttshj�lp haft kostnader f�r eget ombud som �verstiger avgiften f�r en timmes r�dgivning enligt denna lag eller om det annars �r osk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. Om en bodelningsf�rr�ttare har f�rordnats i ett �rende d�r endast den ena maken eller sambon har r�ttshj�lp, �r den andra maken eller sambon skyldig att enligt de grunder som anges i f�rsta och andra styckena betala kostnaderna f�r bodelningsf�r�ttaren och f�r utredning som denne har beslutat om. Lag (1993:9). 31 c � Om den r�ttss�kande genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har orsakat �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, skall han ers�tta staten dessa kostnader oavsett hur ansvaret f�r r�ttshj�lpskostnaderna i �vrigt skall f�rdelas. Motsvarande g�ller den r�ttss�kandes st�llf�retr�dare. Lag (1989:360). 14 Senaste lydelse 1989:360. 15 Senaste lydelse 1989:360. 19 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 32 �16 Om summan av grundavgiften, till�ggsavgiften och den ers�ttning som medpart eller annan har �lagts att betala med st�d av 31 a eller 31 b � �verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande f� tillbaka den �verskjutande delen av staten. Om ers�ttning enligt 22 � till bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare har fast- st�llts till ett l�gre belopp �n summan av grundavgiften och till�ggsavgif- ten, svarar denne mot staten, inom ramen f�r mellanskillnaden, f�r de r�ttshj�lpskostnader som �verstiger ers�ttningen. Lag (1993:9). F�rfarandet d� ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader fastst�lls 33 � I samband med att handl�ggningen avslutas i ett m�l eller �rende i vilket part har allm�n r�ttshj�lp skall beslut meddelas om vilket belopp som skall betalas enligt 31 � f�rsta stycket och 31 ac ��. Om beslutet meddelas av annan �n domstol eller R�ttshj�lpsmyndigheten, skall betal- ningsskyldigheten best�mmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller viss kvotdel utan att ett best�mt belopp anges. N�r en borgen�r har beviljats allm�n r�ttshj�lp i en angel�genhet som r�r f�rs�ttande i konkurs, skall beslut om ers�ttningsskyldighet meddelas senast i samband med att utdelningen fastst�lls. Lag (1989:360). 33 a � Beslut enligt 28 �, 31 � andra och tredje styckena samt 32 � f�r fattas av R�ttshj�lpsmyndigheten genom automatisk databehandling av uppgifter i ett av myndigheten f�rt register �ver r�ttshj�lpskostnader. Lag (1989:360). 33 b � Beslut om ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader enligt 31 � andra och tredje styckena och 31 b � tredje stycket f�r verkst�llas enligt best�mmelserna i uts�kningsbalken. Lag (1989:360). Upph�rande av allm�n r�ttshj�lp 34 �17 Allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra om 1. r�ttshj�lpsavgift inte betalas enligt 27 �, 2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha beviljats om riktig uppgift l�mnats, 3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts- hj�lpsavgift, 4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin sak behandlad, eller 5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att den r�ttss�kan- de ej l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�ttshj�lp. Om allm�n r�ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall som avses i 8 � 8, f�r det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra. F�rsta stycket 2 g�ller ej, om oriktigheten endast best�tt i att den r�ttss�kande underl�tit att l�mna en uppgift som han varken visste eller hade sk�lig anledning att anta var av betydelse f�r bed�mningen av hans 16 Senaste lydelse 1989:360. 17 Senaste lydelse 1989:360. 20 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:647px;height:906px;"> <img width="647" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 ans�kan. F�rsta stycket 3 och 4 och andra stycket g�ller ej, om det �r uppenbart obilligt att r�ttshj�lpen upph�r. Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt f�rsta stycket, skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. Det f�r dock beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det f�religger s�rskilda sk�l. Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt andra stycket, skall kostnaderna f�r r�ttshj�lpen betalas av staten. Det f�r dock beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall b�ras av den som haft r�ttshj�lp, om det f�religger s�rskilda sk�l. Beslut i fr�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat fall av R�ttshj�lpsmyndigheten. S�dant beslut f�r ocks� meddelas i samband med pr�vning av besv�r enligt 49 �. Lag (1993:9). R�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l 35 � Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser. 36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avses i 35 � be- viljas tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett belopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. �r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas. Lag (1988:213). 37 � Vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � andra stycket 2, 4 och 5, 9 a �, 19 � f�rsta stycket samt 24 och 26 �� motsvarande till�mpning. Lag (1979:240). 38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad eller annan att till staten �terbetala kostnad som enligt r�ttens beslut utg�tt av allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnad f�r r�ttshj�lp enligt 36 �. I fall som avses i 19 � andra stycket lagen (1946:804) om inf�rande av nya r�tteg�ngsbalken, 18 � lagen (1957:668) om utl�mning f�r brott, 14 � lagen (1959:254) om utl�mning f�r brott till Danmark, Finland, Island och Norge, 7 och 13 �� lagen (1964:450) om �tg�rder vid samh�llsfarlig asoci- alitet, 39 � lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verk- st�llighet av brottm�lsdom samt 29 � lagen (1978:801) om internationellt samarbete r�rande kriminalv�rd i frihet g�ller vad d�r �r f�reskrivet. Lag (1983:153). 39 � R�ttshj�lp enligt 36 � beviljas efter ans�kan av den tilltalade. Beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigt. Har r�tten skilt saken fr�n sig f�r den, till dess talan fullf�ljts av den tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i h�gre r�tt. 21 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:649px;height:907px;"> <img width="649" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 F�religger omst�ndighet som anges i 34 � f�rsta stycket 2 betr�ffande den tilltalade, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra. D�- mes den tilltalade f�r brottet, skall han utan hinder av vad som f�reskrives i 38 � f�rsta stycket �l�ggas att betala hela kostnaden f�r r�ttshj�lpen. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock beslutas att kostnaderna eller del d�rav skall betalas av staten. �ndras den tilltalades ekonomiska f�rh�llanden i s�dan m�n att han ej l�ngre �r ber�ttigad till r�ttshj�lp, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra. Lag (1983:153). 40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som f�reskrivs av regeringen eller den myndig- het regeringen best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan g�ras muntligen. Lag (1993:9). R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de 41 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas i m�l eller �rende 1. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende medgivande till fortsatt tv�ngsv�rd enligt 7, 9, 12 eller 14 � lagen (1991:1128) om psykiatrisk tv�ngsv�rd och vid �verklagande enligt 32 eller 33 � samma lag av beslut om intagning f�r tv�ngsv�rd eller om avslag p� en beg�ran att tv�ngsv�r- den skall upph�ra, ang�ende medgivande till fortsatt v�rd enligt 13 � lagen (1991:1129) om r�ttspsykiatrisk v�rd, ang�ende upph�rande av s�dan v�rd enligt 16 � samma lag, vid �verklagande av beslut om r�ttspsykiatrisk v�rd enligt 18 � f�rsta stycket 1 eller 2 samma lag eller ang�ende tillst�nd eller �terkallelse av tillst�nd att vistas utanf�r v�rdinr�ttningens omr�de f�r den som genomg�r r�ttspsykiatrisk v�rd med beslut enligt 31 kap. 3 � brottsbalken om s�rskild utskrivningspr�vning, 2. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende inskrivning i eller utskriv- ning fr�n v�rdhem eller specialsjukhus enligt 35 � lagen (1967:940) ang�- ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsst�rda, 3. ang�ende beredande av v�rd enligt 2 eller 3 �, omedelbart omh�nder- tagande enligt 6 �, upph�rande av v�rd enligt 21 �, flyttningsf�rbud enligt 24 � eller upph�rande av flyttningsf�rbud enligt 26 � lagen (1990: 52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga eller hos allm�n f�rvaltnings- domstol vid �verklagande enligt 41 � f�rsta stycket 1 samma lag, 4. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende beredande av v�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall eller ang�ende ome- delbart omh�ndertagande enligt 13 � samma lag, 5. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen (1989:529), dock inte hos polismyndighet, s�vida inte utl�nningen enligt 6 kap. 2 eller 3 � utl�n- ningslagen h�llits i f�rvar l�ngre �n tre dagar, 6. ang�ende utvisning enligt 4 kap. 3 � utl�nningslagen, 7. ang�ende utvisning enligt lagen (1991:572) om s�rskild utl�nnings- kontroll, 8. hos regeringen ang�ende beslut enligt 11 � lagen om s�rskild utl�n- ningskontroll, 22 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 9. ang�ende hems�ndande av utl�nning med st�d av 12 kap. 3 � utl�n- ningslagen, 10. ang�ende f�rverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. brottsbalken, 11. ang�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd en- ligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang�ende verkst�llighet av straff m.m. eller lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom, 12. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970: 375) om utl�mning till Dan- mark, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling, 13. ang�ende kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om gil- tigt samtycke till �tg�rden ej l�mnats, 14. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende tillf�lligt omh�ndertagan- de enligt 37 �, tv�ngsisolering enligt 38, 39 eller 41 � eller upph�rande av tv�ngsisolering enligt 42 � smittskyddslagen (1988:1472). Lag (1991:1131). 42 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de skall beviljas den som �tg�rden avser och i m�l eller �rende som avses i 41 � 3 �ven v�rdnadshavare, om det ej m�ste antagas att behov av bitr�de saknas. Lag (1981:23). 43 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas efter ans�kan eller d� annars anledning f�religger. Ans�kan f�r g�ras av den som kan beviljas r�ttshj�lp och i m�l eller �rende som anges i 41 � 1 �ven av annan som f�r f�ra talan i m�let eller �rendet. R�ttshj�lp beviljas och bitr�de f�rordnas av den myndighet som hand- l�gger m�let eller �rendet. Dock ankommer pr�vningen i �rende hos soci- aln�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 3 p� l�nsr�tten, i �rende som avses i 41 � 13 p� R�ttshj�lpsmyndigheten, i �rende hos polismyndig- het enligt 41 � 5 p� R�ttshj�lpsmyndigheten, om ans�kan om r�ttshj�lp skall avsl�s, i �rende hos polismyndighet enligt 41 � 12 p� l�nsr�tten samt i �rende hos regeringen p� departementstj�nsteman som regeringen best�m- mer. Har myndigheten skilt m�let eller �rendet fr�n sig, �ger under tiden till dess talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra stycket motsvaran- de till�mpning. R�ttshj�lp utg�r �ven n�r talan fullf�ljs eller meddelat beslut underst�lls annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets avg�rande. Har r�ttshj�lp beviljats i �rende vari beslutas om avvisning eller utvis- ning enligt utl�nningslagen (1989:529) eller om utvisning enligt lagen (1991:572) om s�rskild utl�nningskontroll g�ller r�ttshj�lpen till dess verkst�llighet av beslutet skett eller fr�gan om verkst�llighet f�rfallit. Ans�kan om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de ges in till den myndig- het som handl�gger m�let eller �rendet. G�ller ans�kan �rende som avses i 41 � 13, ges dock ans�kan in till R�ttshj�lpsmyndigheten. Myndighet som inte sj�lv f�r bevilja r�ttshj�lpen skall till beh�rig myn- dighet med eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d�rvid fogade handlingar eller anm�la behovet av offentligt bitr�de. Lag (1991:574). 23 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 44 � Har den som beviljats r�ttshj�lp enligt 41 � till offentligt bitr�de sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. Har b�de den unge och v�rdnadshavaren beviljats r�ttshj�lp i m�l eller �rende som avses i 41 � 3, f�rordnas gemensamt bitr�de, om det ej finns motstridiga intressen mellan dem. I fr�ga om offentligt bitr�de �ger best�mmelserna i 19 � f�rsta stycket, 21 � f�rsta stycket sista meningen, andra och tredje styckena, 22 � f�rsta tredje, femte och sj�tte styckena samt 23 � motsvarande till�mpning. I fr�ga om beslut som meddelas med st�d av andra stycket �ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. Ers�ttning till offentligt bitr�de utg�r av allm�nna medel. Lag (1988:213). 45 � I m�l eller �rende som avses i 41 � f�r offentligt bitr�de f�ranstalta om s�dan utredning som �r sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av dens r�tt som beviljats r�ttshj�lpen och som ej kan erh�llas genom myndighet som handl�gger m�let eller �rendet. Har offentligt bitr�de ej utsetts, f�r R�ttshj�lpsmyndigheten p� ans�kan av den som beviljats r�ttshj�lpen besluta om utredning. Den som efter beslut av offentligt bitr�de eller R�ttshj�lpsmyndighet medverkat vid utredning har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel enligt best�mmelser som regeringen meddelar. I fr�ga om fastst�llande av ers�tt- ning �ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. Lag (1989:360). R�dgivning 46 � Med r�dgivning f�rst�s i denna lag r�dgivning och d�rmed j�mf�r- lig �tg�rd i r�ttslig angel�genhet under h�gst en timme. Som r�dgivning skall dock ej anses �tg�rd f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration eller �tg�rd i angel�genhet som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 � tredje stycket. Lag (1990:1133). 47 �18 R�dgivning sker mot en avgift som f�r varje p�b�rjad tidsperiod om femton minuter motsvarar en fj�rdedel av det grundbelopp som avses i 11 � andra stycket. Avgiften f�r s�ttas ned s� att den inte �verstiger den grundavgift som skulle ha best�mts om allm�n r�ttshj�lp hade beviljats. F�r vad som har satts ned utg�r ers�ttning av allm�nna medel till den som har meddelat r�dgivningen. Den som har meddelat r�dgivningen har r�tt till sk�lig ers�ttning av allm�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och f�r �vers�ttning som uppdra- get har kr�vt. Ers�ttningen fastst�lls av R�ttshj�lpsmyndighet. Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�dgiv- ningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� grundavgift. Lag (1993:9). 18 Senaste lydelse 1989:360. 24 </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 48 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p� advo- katbyr�. Beslut om r�dgivningsavgift j�mlikt 47 � f�rsta stycket ankommer p� den som meddelat r�dgivningen. Lag (1979:240). S�rskilda best�mmelser 49 � I fr�ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas, utom i fall som avses i andra stycket, vad som i allm�nhet g�ller om talan mot beslut av domstolen. Hovr�ttens beslut i en �verklagad fr�ga ang�ende ers�ttning till bitr�de f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att beslutet �verklagas, om det finns s�rskilda sk�l f�r en pr�vning om tillst�nd skall ges enligt 54 kap. 10 � f�rsta stycket 1 r�tteg�ngsbalken. Beslut enligt denna lag av R�ttshj�lpsmyndigheten eller annan f�rvalt- ningsmyndighet som ej omfattas av f�rsta stycket �verklagas hos R�tts- hj�lpsn�mnden. Beslut av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n advokatbyr� f�r inte �verklagas. R�ttshj�lpsn�mndens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas. Lag (1991:1131). 49 a �19 Ett beslut om r�ttshj�lp f�r �verklagas, f�rutom av den som �r enskild part, av myndighet som regeringen best�mmer. R�knas tiden f�r �verklagande fr�n den dag d� en part f�tt del av beslutet, f�r myndigheten likv�l inte �verklaga beslutet senare �n tv� m�nader fr�n dagen f�r beslu- tet. Myndigheten f�r �verklaga ett beslut �ven till f�rm�n f�r en enskild part. Undanr�js annat beslut om r�ttshj�lp �n s�dant som avser offentligt bitr�de, skall den som haft r�ttshj�lpen sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock f�rordnas att kostnaderna eller del d�rav skall betalas av staten. Lag (1993:9). 49 b � Myndighet som regeringen best�mmer f�r p�kalla beslut om att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt 34 �. Lag (1993:9). 49 c � Ett bitr�de som �verklagat ett beslut om ers�ttning f�r i den h�gre instansen �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sitt anspr�k endast om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Lag (1988:213). 50 � Best�mmelserna i denna lag om angel�genhet, som skall pr�vas av f�rvaltningsmyndighet, g�ller �ven s�dant �rende vid domstol, som avser domstolens f�rvaltande verksamhet. Lag (1979:240). 51 � Den som, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej ut�vas vid advokatbyr� upps�tligen anv�nder ben�mningen r�ttshj�lp p� s�tt som �r �gnat att leda till att verksamheten f�rv�xlas med den r�tts- 19 Senaste lydelse 1988:213. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. 25 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 hj�lpsverksamhet som enligt denna lag ut�vas vid advokatbyr� d�mes till b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller annars, i yrkes- m�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen allm�n advokatby- r� eller ben�mning som �r �gnad att leda till f�rv�xling d�rmed. Lag (1973:118). �verg�ngsbest�mmelser Denna lag20 tr�der i kraft den 1 januari 1988. Den nya best�mmelsen i 32 � andra stycket till�mpas endast i konkurser som handl�ggs enligt den nya konkurslagen. Denna lag21 tr�der i kraft den 1 januari 1988. Best�mmelserna i 20 � andra stycket i dess �ldre lydelse g�ller dock fortfarande i fr�ga om angel�genheter som handl�ggs enligt lagen (1974:8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden. 1. Denna lag22 tr�der i kraft den 1 januari 1988. 2. Har allm�n r�ttshj�lp s�kts f�re ikrafttr�dandet, g�ller 8 � i dess �ldre lydelse. 3. Har n�gon med st�d av gifterm�lsbalken f�rordnats att vara skiftes- man, skall hans r�tt till ers�ttning f�r uppdraget pr�vas enligt �ldre be- st�mmelser. Denna lag23 tr�der i kraft den 1 juli 1988. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i de fall d�r r�ttshj�lp har s�kts f�re ikrafttr�dandet. Denna lag24 tr�der i kraft den 1 juli 1989. H�nvisningen i 41 � 5 till 6 kap. 2 eller 3 � utl�nningslagen (1989:529) skall i st�llet avse 50 � utl�n- ningslagen (1980:376). I �rende enligt utl�nningslagen (1980:376) eller lagen (1975:1360) om tv�ngs�tg�rder i spaningssyfte i vissa fall till�mpas fortfarande �ldre best�mmelser. Lag (1989:533). Denna lag25 tr�der i kraft, i fr�ga om 8 och 8 a �� samt 43 � utom s�vitt avser utbyte av ordet r�ttshj�lpsn�mnd, den 1 juli 1989, och i �vrigt den dag regeringen best�mmer. I �rende enligt utl�nningslagen (1980:376) eller lagen (1975:1360) om tv�ngs�tg�rder i spaningssyfte i vissa fall til- l�mpas fortfarande 43 � i �ldre lydelse. Lag (1989:534). 20 1987:682. 21 1987:749. 22 1987:806. 23 1988:213. 24 1989:294. 25 1989:360. 26 </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:9 Denna lag26 tr�der i kraft den 1 juli 1991.1 fr�ga om r�ttshj�lp i �renden ang�ende avvisning eller utvisning enligt terroristlagen (1989:530) g�ller �ldre f�reskrifter. 1. Denna lag27 tr�der i kraft den 1 januari 1992. 2. R�ttshj�lp som har beviljats hos en utskrivningsn�mnd eller Psykiat- riska n�mnden l�mnas fortfarande i m�l eller �renden som efter utg�ngen av december 1991 skall pr�vas av allm�n f�rvaltningsdomstol enligt punkt 9 eller 10 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1991:1128) om psykiatrisk tv�ngsv�rd eller enligt punkt 3 eller 4 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1991:1130) om �ndring i lagen (1985:569) om inf�rande av lagen (1985:568) om s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda m.fl. 3. R�ttshj�lps�renden hos en utskrivningsn�mnd som inte har avgjorts f�re ikrafttr�dandet skall efter ikrafttr�dandet pr�vas av l�nsr�tten i det l�n som omfattar utskrivningsn�mndens verksamhetsomr�de. 4. R�ttshj�lps�renden hos Psykiatriska n�mnden som inte har avgjorts f�re ikrafttr�dandet och r�ttshj�lps�renden som enligt meddelad full- f�ljdsh�nvisning d�refter �verklagas hos n�mnden skall efter ikrafttr�dan- det pr�vas av Kammarr�tten i Stockholm. 1. Denna lag28 tr�der i kraft den 1 mars 1993. 2. Best�mmelserna i 11, 12, 1 4 - 1 5 , 17, 18, 27, 28 ��, 30 � f�rsta styc- ket, 31, 31 b, 32, 34 och 47 �� i deras �ldre lydelse g�ller fortfarande i fall d� r�ttshj�lp s�kts f�re ikrafttr�dandet. 3. I fall som omfattas av tredje stycket av �verg�ngsbest�mmelsen till avgiftsf�rordningen (1992:191) g�ller 9 a � i sin �ldre lydelse. P� regeringens v�gnar GUN HELLSVIK Lena Moore (Justitiedepartementet) 27 26 1991:574. 27 1991:1131. 28 1993:9. </div> </div>

SFS 1993:9
Utkom fr�n trycket

den 26 januari 1993
Omtryck

Lag
om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429);

utf�rdad den 7 januari 1993.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 6, 9 a, 11, 12, 14 15, 17, 18,

18 a, 22, 27, 28, 30, 31, 31 b, 32, 34, 40, 47, 49 a och 49 b �� samt

rubrikerna n�rmast f�re 11 och 27 �� r�ttshj�lpslagen (1972:429)2 skall ha
f�ljande lydelse.

Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d�

denna lag tr�der i kraft.

Inledande best�mmelser

1 � R�ttshj�lp enligt denna lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6 34 ��),

r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l (35 40 ��), r�ttshj�lp genom offentligt
bitr�de (41 45 ��) och r�dgivning (46 48 ��). Lag (1973:118).

2 � Bitr�de och r�dgivning enligt denna lag l�mnas, n�r annat icke anges
i lagen, av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n eller enskild advokat-
byr�. Regeringen meddelar n�rmare best�mmelser om vem som enligt
denna lag �r bitr�dande jurist p� enskild advokatbyr�. Lag (1979:240).

3 � F�r handl�ggning av vissa �renden om r�ttshj�lp finns en R�tts-
hj�lpsmyndighet. Lag (1989:360).

4 � F�r pr�vning av �verklaganden i vissa fall enligt denna lag finns en
R�ttshj�lpsn�mnd. Den best�r av en ordf�rande, som skall vara eller ha
varit ordinarie domare, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv� vara
advokater, varav en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verk-
sam. Samtliga ledam�ter skall vara svenska medborgare och f�r inte vara
under�riga eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken.

Regeringen utser ordf�rande och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r

ordf�rande skall finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om ordf�-
rande �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrigt f�r regeringen
utse erforderligt antal ers�ttare. Lag (1989:360).

5 � R�ttshj�lpsn�mnden �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv�
andra ledam�ter, av vilka en inte �r advokat. Vid avg�rande av �rende,

Prop. 1992/93:109, bet. 1992/93: JuU12, rskr. 1992/93:104.

Lagen omtryckt 1983:487.

SFS 1993:9

som �r av principiell betydelse eller annars �r av s�rskild vikt, skall dock
samtliga ledam�ter delta.

R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsvarande

till�mpning n�r �rende avg�res av R�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall
dock s�ga sin mening f�rst. Lag (1989:360).

5 a � har upph�vts genom lag (1989:360).

5 b � Med domstol f�rst�s i denna lag allm�n domstol, allm�n f�rvalt-
ningsdomstol, Bostadsdomstolen, F�rs�krings�verdomstolen och Arbets-
domstolen. Vad i lagen s�gs om domstol skall �ven g�lla arrenden�mnd
och hyresn�mnd. Lag (1991:212).

Allm�n r�ttshj�lp

Till�mpningsomr�det

6 �3 Allm�n r�ttshj�lp beviljas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, om
han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger
ett belopp som motsvarar sju g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allm�n f�rs�kring som g�llde �ret innan r�ttshj�lp beg�rs.

Bidrar den r�ttss�kande till underh�llet av make, tidigare make, sambo

eller eget barn, �kas beloppet enligt f�rsta stycket f�r var och en till vilkens
underh�ll han p� detta s�tt bidrar med ett belopp som motsvarar h�lften
av det basbelopp som anges i f�rsta stycket. Med eget barn j�mst�lls h�rvid
annans barn som den r�ttss�kande �r underh�llsskyldig mot enligt 7 kap.
5 � f�r�ldrabalken.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt
nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall
den ber�knade �rsinkomsten j�mkas genom att sk�ligt belopp l�ggs till
eller dras fr�n.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes ekonomiska f�r-
h�llanden. Lag (1993:9).

7 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, om boet
beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llning och
del�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt.

Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till

d�dsboet. Lag (1979:240).

8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas

1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom

riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r
r�ttshj�lp,

Senaste lydelse 1988:213.

SFS 1993:9

2. utl�nningar som varken �r eller tidigare varit bosatta h�r, om det inte

finns s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp,

3. den som �r eller har varit n�ringsidkare i angel�genhet som har

uppkommit i hans n�ringsverksamhet, om det inte finns sk�l f�r r�ttshj�lp
med h�nsyn till verksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans eko-
nomiska och personliga f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt,

4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel-

sen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av
beg�ran om r�ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration,
6. f�r uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling,
7. i angel�genhet r�rande bodelning, om det inte med h�nsyn till boets

beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga f�rh�llanden finns
s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp,

8. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�-

genhet, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har av-
gjorts slutligt,

9. �garen eller tidigare �gare av en fastighet eller en byggnad i angel�gen-

het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft
r�ttsskyddsf�rs�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar
angel�genheten och n�got annat inte f�ljer av andra stycket,

10. i angel�genhet r�rande trafikskadeers�ttning enligt trafikskadelagen

(1975:1410) eller r�rande skadest�nd som kan betalas fr�n en f�religgande
ansvarsf�rs�kring; dock f�r r�ttshj�lp beviljas den skadelidande om ange-
l�genheten �r anh�ngig vid domstol eller r�r enbart annan skada �n per-
sonskada,

11. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad.

I fall som avses i f�rsta stycket 9 f�r r�ttshj�lp beviljas n�r den r�tts-

s�kandes egna kostnader i angel�genheten har uppg�tt till minst tre g�nger
det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. D�rvid beaktas endast kostna-
der av s�dant slag som kan antas komma att betalas fr�n den r�ttss�kandes
r�ttsskydd eller, om n�got s�dant inte finns, kostnader som avses i 9 �
andra stycket.

I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts-
hj�lp ej skall beviljas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med-

borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i
den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med svensk medborgare i fr�ga
om allm�n r�ttshj�lp. Lag (1989:360).

8 a � Vid pr�vningen av en ans�kan om allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet
som r�r ers�ttning till en patient f�r behandlingsskada eller l�kemedelsska-
da skall s�rskild h�nsyn tas till den r�ttss�kandes personliga f�rh�llanden.
Lag (1989:360).

F�rm�ner m. m.

9 � Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange-
l�genhet som r�ttshj�lpen avser.

SFS 1993:9

S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r

1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes

r�tt,

2. bevisning vid allm�n domstol, Bostadsdomstolen, Marknadsdomsto-

len eller Arbetsdomstolen samt n�dv�ndig utredning i angel�genhet, som
kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av
skiljem�n,

3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol

eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillva-
ratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndighe-
ten,

4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och

f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r
domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i
samband med inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan under-
s�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om

blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap eller l�karunders�k-
ning enligt 21 kap. 11 � f�r�ldrabalken,

5. ans�kningsavgift enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter vid de

allm�nna domstolarna, ans�kningsavgift i m�l enligt lagen (1990:746) om
betalningsf�rel�ggande och handr�ckning samt s�rskild avgift i uts�k-
ningsm�l,

6. vad som av allm�nna medel utg�tt i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen

(1958:642) om blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller
enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r
bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om,

7. bodelningsf�rr�ttare som har f�rordnats av domstol att verkst�lla

bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller att verkst�lla s�dan
bodelning mellan sambor som f�rr�ttas av annan anledning �n att den ena
sambon har avlidit,

8. medling enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken. Lag (1991:1731).

9 a �4 Den som har beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m�let eller �rendet
befriad fr�n expeditionsavgifter enligt f�rordningen (1987:452) om avgif-
ter vid de allm�nna domstolarna och f�r avgifter enligt 15 � 1-3 avgifts-
f�rordningen (1992:191).

Avgiftsfriheten g�ller endast i den m�n den beg�rda handlingen �r

erforderlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller inte i fr�ga om
handling som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om inte handlingen
beg�rs innan avg�randet i huvudsaken har vunnit laga kraft.

Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som lett till verkst�ll-

bart avg�rande, ansvarar inte f�r grundavgift och f�rs�ljningsavgift i ut-
s�kningsm�l. Detsamma g�ller den som har beviljats allm�n r�ttshj�lp i ett
m�l om verkst�llighet.

Kostnader f�r kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, Bo-

stadsdomstolen eller Arbetsdomstolen skall, s�vitt de belastar den som
beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nna medel. Lag (1993:9).

Senaste lydelse 1991:1732.

SFS 1993:9

10 � Reglerna i r�tteg�ngsbalken och konkurslagen (1987:672) om skyl-

dighet att st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvarstad eller annan liknande
�tg�rd g�ller inte i fr�ga om den som beviljats allm�n r�ttshj�lp. I s�dana
fall svarar staten f�r den skada som kan tillfogas motparten genom �tg�r-
den.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet

enligt 3 kap. 8 eller 9 � uts�kningsbalken, om allm�n r�ttshj�lp beviljats i
verkst�llighets�rendet.

F�ranleder statens ansvar enligt denna paragraf utgift f�r staten, anses

utgiften som kostnad f�r r�ttshj�lpen. Lag (1988:213).

R�ttshj�lpsavgift; grundavgift och till�ggsavgift

11 �5 Den r�ttss�kande skall bidra till de kostnader f�r allm�n r�ttshj�lp

som avses i 9 och 10 �� genom att betala r�ttshj�lpsavgift (grundavgift och
till�ggsavgift) enligt vad som s�gs i 1215 ��.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller

grundbelopp f�r ber�kning av grundavgiften och meddelar n�rmare f�re-

skrifter f�r ber�kning av grundavgift och till�ggsavgift. Lag (1993:9).

12 �6 �verstiger inte den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett belopp

som motsvarar en och en halv g�ng det basbelopp som anges i 6 � f�rsta
stycket, utg�r grundavgiften h�lften av grundbeloppet. Om inkomsten
�verstiger ett och ett halvt men inte tv� basbelopp, utg�r grundavgiften

grundbeloppet.

�r inkomsten h�gre �n tv� basbelopp, utg�r grundavgiften grundbelop-

pet �kat med

tv� procent av den del av inkomsten som �verstiger tv� men ej tre

g�nger basbeloppet,

fyra procent av den del av inkomsten som �verstiger tre men ej fyra

g�nger basbeloppet,

sex procent av den del av inkomsten som �verstiger fyra men ej fem

g�nger basbeloppet,

�tta procent av den del av inkomsten som �verstiger fem men ej sex

g�nger basbeloppet,

tolv procent av den del av inkomsten som �verstiger sex g�nger basbe-

loppet.

Vid till�mpning av f�rsta och andra styckena skall inkomsten avrundas

till n�rmast l�gre tusental kronor och grundavgiften till n�rmast l�gre tiotal
kronor. Lag (1993:9).

13 � Bidrar den r�ttss�kande till underh�llet av make, tidigare make,
sambo eller eget barn, skall inkomstgr�nserna enligt 12 � f�rsta och andra

styckena f�r var och en till vilkens underh�ll han s�lunda bidrar h�jas med
ett belopp som motsvarar h�lften av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta
stycket. Med eget barn j�mst�lls h�rvid annans barn som den r�ttss�kande
�r underh�llsskyldig mot enligt 7 kap. 5 � f�r�ldrabalken.

Senaste lydelse 1988:213.

SFS 1993:9

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt
nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall
den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges
eller fr�ndrages. Lag (1988:213).

14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, best�ms grundavgiften till ett med h�nsyn

till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk�ligt be-
lopp. Lag (1993:9).

14 a �7 Den r�ttss�kande skall betala till�ggsavgift om �rsinkomsten

�verstiger ett belopp som motsvarar det basbelopp som anges i 6 � f�rsta
stycket och om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen �verstiger ett belopp som
motsvarar en tiondel av basbeloppet. H�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften
�r dock tre g�nger grundavgiften. Avgiften skall best�mmas till en procen-
tuell andel av de kostnader som avses i 9 � andra stycket, till den del dessa
�verstiger en tiondel av basbeloppet.

Till�ggsavgiften �r
tio procent av kostnaderna, om inkomsten �verstiger ett men inte tre

basbelopp,

tjugo procent av kostnaderna, om inkomsten �verstiger tre men inte fem

basbelopp,

trettio procent av kostnaderna, om inkomsten �verstiger fem basbelopp.
Vid ber�kning av inkomstgr�nserna till�mpas best�mmelserna i 13 �.

F�r d�dsbon best�ms till�ggsavgiften enligt de grunder som anges i 14 �.
Inkomsten skall avrundas till n�rmast l�gre tusental kronor och till�ggsav-
giften till n�rmast l�gre tiotal kronor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskri-

va att till�ggsavgift inte skall tas ut i vissa slags �renden. Lag (1993:9).

14 b � Om det �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att

betala grundavgift eller till�ggsavgift, f�r han helt eller delvis befrias fr�n
avgift.

Om det framkommer att den r�ttss�kande inte l�ngre saknar m�jlighet

att betala den avgift som han befriats fr�n, skall beslutet ompr�vas. Lag

(1993:9).

15 �8 I samband med att allm�n r�ttshj�lp beviljas best�ms grundavgif-

ten och den procentsats efter vilken s�kanden skall betala till�ggsavgift
samt h�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften.

Om inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 eller 14 � f�r�ndras

v�sentligt innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall grundavgiften j�mkas
efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats. J�mkning
skall ocks� ske, om v�sentlig felbed�mning gjorts, n�r grundavgiften tidi-

gare best�mdes, eller om oriktiga uppgifter legat till grund f�r beslutet.

Fr�ga om j�mkning tas upp endast om s�rskild anledning d�rtill fram-

kommit.

N�r grundavgiften j�mkas, skall �ven den procentsats efter vilken s�-

Senaste lydelse 1988:213.

SFS 1993:9

kanden skall betala till�ggsavgift samt h�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften

j�mkas i motsvarande m�n. Lag (1993:9).

Beviljande av allm�n r�ttshj�lp m. m.

16 � Allm�n r�ttshj�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av advo-

kat eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�, om den r�ttsliga angel�gen-
heten avser

�ktenskapsskillnad
underh�llsbidrag till make eller barn
faderskap till barn
v�rdnad
umg�nge.

Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n

r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad
eller umg�nge. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja allm�n
r�ttshj�lp

1. om den r�ttss�kande �r d�dsbo,

2. om den r�ttss�kande �r bosatt utom riket,
3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt

behandlas utom riket. Lag (1987:806).

17 � Om en r�ttslig angel�genhet �r anh�ngig vid domstol, pr�var dom-

stolen fr�gan om beviljande av allm�n r�ttshj�lp. Den domstol, d�r den
r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig, beslutar ocks� om j�mkning av
grundavgiften och av den procentsats efter vilken s�kanden skall betala
till�ggsavgift samt av h�gsta beloppet f�r till�ggsavgiften. Domstolen
fattar �ven beslut enligt 14 b �. Lag (1993:9).

18 �9 Har allm�n r�ttshj�lp icke beviljats enligt 16 � och �r den r�ttsliga
angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om beviljande av
allm�n r�ttshj�lp av R�ttshj�lpsmyndigheten.

�r den r�ttsliga angel�genheten inte anh�ngig vid domstol, beslutar

R�ttshj�lpsmyndigheten ocks� om j�mkning av grundavgiften och av den
procentsats efter vilken s�kanden skall betala till�ggsavgift samt av h�gsta
beloppet f�r till�ggsavgiften. R�ttshj�lpsmyndigheten meddelar �ven be-
slut enligt 14 b �. Lag (1993:9).

18 a � Allm�n r�ttshj�lp beviljas efter ans�kan av den r�ttss�kande.

Ans�kan skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som
f�reskrivs av regeringen eller av den myndighet regeringen best�mmer.
Lag (1993:9).

19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna-

der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven
bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r�ttshj�lp kommit in
till den myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma
g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighet

Senaste lydelse 1989:360.

SFS 1993:9

eller, i fall som avses i 16 �, f�re beslutet om r�ttshj�lp, om arbetet har
varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�kningen har
gjorts eller beslutet om r�ttshj�lp har fattats utan v�sentligt dr�jsm�l eller
om det annars finns synnerliga sk�l f�r det.

Vad som har sagts nu om ers�ttning till bitr�de g�ller �ven i fr�ga om

ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare.

I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet

f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats allm�n
r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad
f�r r�ttshj�lpen. Lag (1988:213).

F�rordnande av bitr�de m. m.

20 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom
bitr�de till den r�ttss�kande. I annat fall f�r bitr�de f�rordnas p� s�kandes
beg�ran, om han inte kan ta till vara sin r�tt sj�lv och inte heller �r

ber�ttigad att f� beh�vligt bist�nd av n�gon annan.

I s�dan angel�genhet d�r tingsr�tt skall best� av en lagfaren domare

enligt 1 kap. 3 d � r�tteg�ngsbalken f�r bitr�de f�rordnas endast om
s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh�llanden
eller sakens beskaffenhet. I �rende om bodelning, som inte avser klander,
f�r bitr�de inte f�rordnas.

N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 20 kap. 2 a � f�r�ldrabalken, f�rordnas

ej bitr�de enligt denna lag. Lag (1989:662).

21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr�
eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit
n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle
medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder
annat. Bitr�de f�r entledigas om sk�l f�religger d�rtill.

Byte av bitr�de f�r ske bara efter s�rskilt tillst�nd. S�dant tillst�nd f�r

l�mnas om djupg�ende mots�ttningar uppst�tt mellan bitr�det och den
r�ttss�kande eller om eljest s�rskilda sk�l f�religger. Om ett bitr�de tidiga-
re har entledigats p� beg�ran av den r�ttss�kande, f�r nytt bitr�de f�rord-
nas endast om f�ruts�ttningar f�r bitr�desbyte f�rel�g.

Ett bitr�de f�r s�tta advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt

st�lle (substitution), om det inte medf�r en beaktansv�rd �kning av kost-
naderna. I �vrigt f�r substitution �ga rum bara efter s�rskilt tillst�nd.

�r den r�ttsliga angel�genheten anh�ngig vid domstol, ankommer det p�

domstolen att besluta om f�rordnande och entledigande samt om s�rskilt
tillst�nd till byte och substitution. I annat fall beslutar R�ttshj�lpsmyndig-
heten i dessa fr�gor. Lag (1989:360).

Ers�ttning till bitr�de m. fl.

22 �10 Bitr�de, bodelningsf�rr�ttare och medlare har r�tt till sk�lig er-
s�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Vid
bed�mningen av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och om-

Senaste lydelse 1989:360.

SFS 1993:9

fattning beaktas. H�nsyn skall ocks� tas till andra omst�ndigheter av
betydelse, s�som den skicklighet och den omsorg som uppdraget har ut-
f�rts med samt den tid som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller
den myndighet regeringen best�mmer fastst�ller taxa som skall till�mpas
vid best�mmande av ers�ttningen.

Vid bitr�desbyte enligt 21 � andra stycket g�ller i fr�ga om det nya

bitr�dets r�tt till ers�ttning f�r arbete som har utf�rts f�re beslutet om
bytet vad som s�gs i 19 � f�rsta stycket.

Har bitr�de, bodelningsf�rr�ttare eller medlare genom v�rdsl�shet eller

f�rsummelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid
ers�ttningens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att
bevilja allm�n r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�re-
ligger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas.

Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av

domstolen. Ers�ttning till bitr�de i annat fall och till bodelningsf�rr�ttare
fastst�lles av R�ttshj�lpsmyndigheten. Ers�ttning till medlare fastst�lles av
domstolen.

Ers�ttning till bitr�de skall fastst�llas i samband med att den r�ttsliga

angel�genheten avg�rs genom dom eller beslut eller avslutas p� n�got
annat s�tt. Ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare eller medlare skall fastst�l-
las n�r uppdraget har slutf�rts.

Har ett bitr�de underl�tit att i tid beg�ra ers�ttning vid den domstol som

haft att besluta om den och har bitr�det d�rigenom f�rlorat r�tten att f�
ers�ttning fastst�lld av domstolen, f�r R�ttshj�lpsmyndigheten fastst�lla
ers�ttningen under f�ruts�ttning att bitr�det inte k�nde till att angel�gen-
heten varit anh�ngig vid domstolen eller att underl�tenheten beror p�
n�got annat urs�ktligt misstag. Ers�ttningen skall d� alltid stanna p�
staten. Lag (1993:9).

23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin huvud-
man ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan
verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. I fr�ga
om ers�ttning till bodelningsf�rr�ttare och till medlare skall vad som har
sagts nu �ga motsvarande till�mpning. Lag (1987:806).

Ers�ttning f�r bevisning och annan utredning m.m.

24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r bevis-
ning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, Bostadsdomstolen eller Arbets-
domstolen med sk�ligt belopp enligt domstolens best�mmande. Ut�ver
vad som f�ljer av r�tteg�ngsbalken utg�r ers�ttning ocks� f�r s�dan sak-
kunnig som avses i 40 kap. 19 � r�tteg�ngsbalken med belopp som sam-
manlagt h�gst motsvarar en tiondel av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta
stycket. Lag (1988:213).

25 � I angel�genhet som inte handl�ggs vid allm�n domstol, Bostads-
domstolen eller Arbetsdomstolen beslutar R�ttshj�lpsmyndigheten om ut-
redning. Utan hinder h�rav f�r bitr�de besluta om utredning av mindre
omfattning. Samma befogenhet tillkommer bodelningsf�rr�ttare.

Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till

SFS 1993:9

ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i
m�l eller �rende som har anh�ngiggjorts vid domstol fastst�lles ers�ttning-
en av domstolen. I annat fall best�mmes ers�ttningen av R�ttshj�lpsmyn-
digheten. Lag (1989:360).

Ers�ttning f�r inst�llelse

26 � Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 4 utg�r enligt best�mmelser
som regeringen meddelar.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�ms av den myndighet inf�r vilken

inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan
unders�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om
blodunders�kning m. m. vid utredning av faderskap best�ms ers�ttningen
av domstolen. Ers�ttning f�r inst�llelse vid l�karunders�kning enligt 21
kap. 11 � f�r�ldrabalken best�ms av l�nsr�tten. Lag (1983:487).

Betalning och fastst�llande av r�ttshj�lpsavgift, avr�kning med den
r�ttss�kande, bitr�de och bodelningsf�rr�ttare

27 �11 Finns bitr�de eller bodelningsforr�ttare enligt denna lag, betalas

grundavgiften till denne. Finns varken bitr�de eller bodelningsforr�ttare,
skall grundavgiften betalas till staten. Grundavgiften f�r tas ut s� snart
r�ttshj�lp har beviljats. Har grundavgiften h�jts sedan r�ttshj�lp bevilja-
des, skall den avgift som f�ranleds av h�jningen betalas till staten.

Till�ggsavgiften betalas till staten. Finns bitr�de skall dock den del av

till�ggsavgiften som h�nf�r sig till bitr�deskostnader betalas till bitr�det
n�r ers�ttningen har fastst�llts. Bitr�det b�r ta ut f�rskott p� till�ggsavgif-
ten med sk�ligt belopp allteftersom kostnader f�r arbete, tidsspillan och
utl�gg uppkommer i �rendet. Om det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst
f�r uppg� h�js i samband med att ers�ttning till bitr�det fastst�lls, skall det
belopp som kan f�ranledas av h�jningen och som h�nf�r sig till den
ers�ttningen eller till en tidigare fastst�lld bitr�desers�ttning betalas till
staten. Lag (1993:9).

28 �12 R�ttshj�lpsmyndigheten skall slutligt fastst�lla den r�ttss�kandes
grundavgift och till�ggsavgift, s� snart kostnaderna f�r r�ttshj�lpen �r
slutligt best�mda. Skulle ytterligare kostnader visa sig sedan avgiften fast-
st�llts, f�r dock ny avgift fastst�llas. Lag (1993:9).

29 � har upph�vts genom lag (1989:360).

30 �13 Avr�kning g�rs av R�ttshj�lpsmyndigheten. Avr�kning med den
r�ttss�kande sker s� snart grundavgiften och till�ggsavgiften har fastst�llts
slutligt. Avr�kning med bitr�de eller bodelningsforr�ttare g�rs n�r ers�tt-
ning till denne har fastst�llts.

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer meddelar n�rma-

re f�reskrifter om avr�kningen. Lag (1993:9).

Senaste lydelse 1988:213.

Senaste lydelse 1989:360.

SFS 1993:9

Ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader

31 �14 Best�mmelser i lag om ansvar f�r motparts kostnader i r�tteg�ng
eller annat motsvarande f�rfarande g�ller �ven i fr�ga om motpartens
r�ttshj�lpskostnader. Ers�ttning f�r r�nta skall dock inte betalas.

Den som �r ers�ttningsskyldig f�r r�ttshj�lpskostnader skall till den

r�ttss�kande betala ett belopp som motsvarar dennes grundavgift och
till�ggsavgift. �terstoden skall betalas till staten. Om den ers�ttningsskyl-
dige har �lagts att ers�tta endast en del av r�ttshj�lpskostnaderna, skall han

betala ers�ttningen till den r�ttss�kande och till staten med motsvarande
f�rdelning.

Om r�ttshj�lp har beviljats i ett �rende ang�ende verkst�llighet enligt

uts�kningsbalken, skall s�dan s�rskild avgift enligt f�rordningen
(1981:1185) om uts�kningsavgifter som har tagits ut av motparten f�rde-
las enligt best�mmelserna i andra stycket. Lag (1993:9).

31 a � Har i m�l eller �rende vid domstol en kostnad som �r gemensam
f�r flera medparter ersatts som r�ttshj�lpskostnad, skall var och en av de
medparter som inte har r�ttshj�lp �l�ggas att till staten betala den del av
kostnaden som kan anses bel�pa p� honom. F�rdelningen skall g�ras efter
huvudtalet, om omst�ndigheterna inte f�ranleder n�got annat.

Vid till�mpning av f�rsta stycket skall avdrag g�ras f�r den del av

kostnaden som en motpart eller n�gon annan har �lagts att betala med st�d
av 31 �. Lag (1988:213).

31b �15 Om r�tten d�mer till �ktenskapsskillnad efter gemensam ans�-
kan av makar och endast den ena maken har r�ttshj�lp, �r den andra

maken skyldig att betala h�lften av r�ttshj�lpskostnaderna till staten. Han
�r dock inte skyldig att betala mer �n vad som motsvarar den grundavgift
som skulle ha g�llt f�r honom om han haft allm�n r�ttshj�lp.

Ers�ttningsskyldighet enligt f�rsta stycket f�religger inte om beloppet

understiger en viss av regeringen fastst�lld gr�ns, om den make som inte
har r�ttshj�lp haft kostnader f�r eget ombud som �verstiger avgiften f�r en
timmes r�dgivning enligt denna lag eller om det annars �r osk�ligt med
h�nsyn till omst�ndigheterna.

Om en bodelningsf�rr�ttare har f�rordnats i ett �rende d�r endast den

ena maken eller sambon har r�ttshj�lp, �r den andra maken eller sambon
skyldig att enligt de grunder som anges i f�rsta och andra styckena betala
kostnaderna f�r bodelningsf�r�ttaren och f�r utredning som denne har
beslutat om. Lag (1993:9).

31 c � Om den r�ttss�kande genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har
orsakat �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, skall han ers�tta staten dessa
kostnader oavsett hur ansvaret f�r r�ttshj�lpskostnaderna i �vrigt skall
f�rdelas. Motsvarande g�ller den r�ttss�kandes st�llf�retr�dare. Lag

(1989:360).

Senaste lydelse 1989:360.

SFS 1993:9

32 �16 Om summan av grundavgiften, till�ggsavgiften och den ers�ttning
som medpart eller annan har �lagts att betala med st�d av 31 a eller 31 b �
�verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande f� tillbaka den
�verskjutande delen av staten.

Om ers�ttning enligt 22 � till bitr�de eller bodelningsf�rr�ttare har fast-

st�llts till ett l�gre belopp �n summan av grundavgiften och till�ggsavgif-
ten, svarar denne mot staten, inom ramen f�r mellanskillnaden, f�r de
r�ttshj�lpskostnader som �verstiger ers�ttningen. Lag (1993:9).

F�rfarandet d� ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader fastst�lls

33 � I samband med att handl�ggningen avslutas i ett m�l eller �rende i
vilket part har allm�n r�ttshj�lp skall beslut meddelas om vilket belopp
som skall betalas enligt 31 � f�rsta stycket och 31 ac ��. Om beslutet
meddelas av annan �n domstol eller R�ttshj�lpsmyndigheten, skall betal-
ningsskyldigheten best�mmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller
viss kvotdel utan att ett best�mt belopp anges.

N�r en borgen�r har beviljats allm�n r�ttshj�lp i en angel�genhet som

r�r f�rs�ttande i konkurs, skall beslut om ers�ttningsskyldighet meddelas
senast i samband med att utdelningen fastst�lls. Lag (1989:360).

33 a � Beslut enligt 28 �, 31 � andra och tredje styckena samt 32 � f�r
fattas av R�ttshj�lpsmyndigheten genom automatisk databehandling av
uppgifter i ett av myndigheten f�rt register �ver r�ttshj�lpskostnader. Lag
(1989:360).

33 b � Beslut om ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader enligt
31 � andra och tredje styckena och 31 b � tredje stycket f�r verkst�llas
enligt best�mmelserna i uts�kningsbalken. Lag (1989:360).

Upph�rande av allm�n r�ttshj�lp

34 �17 Allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra om

1. r�ttshj�lpsavgift inte betalas enligt 27 �,

2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha

beviljats om riktig uppgift l�mnats,

3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig

uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts-
hj�lpsavgift,

4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin

sak behandlad, eller

5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att den r�ttss�kan-

de ej l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�ttshj�lp.

Om allm�n r�ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall

som avses i 8 � 8, f�r det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra.

F�rsta stycket 2 g�ller ej, om oriktigheten endast best�tt i att den

r�ttss�kande underl�tit att l�mna en uppgift som han varken visste eller
hade sk�lig anledning att anta var av betydelse f�r bed�mningen av hans

Senaste lydelse 1989:360.

SFS 1993:9

ans�kan. F�rsta stycket 3 och 4 och andra stycket g�ller ej, om det �r
uppenbart obilligt att r�ttshj�lpen upph�r.

Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt f�rsta stycket,

skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. Det f�r
dock beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om
det f�religger s�rskilda sk�l.

Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt andra stycket,

skall kostnaderna f�r r�ttshj�lpen betalas av staten. Det f�r dock beslutas
att kostnaderna helt eller delvis skall b�ras av den som haft r�ttshj�lp, om
det f�religger s�rskilda sk�l.

Beslut i fr�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om den

r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i
annat fall av R�ttshj�lpsmyndigheten. S�dant beslut f�r ocks� meddelas i
samband med pr�vning av besv�r enligt 49 �. Lag (1993:9).

R�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l

35 � Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser.

36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avses i 35 � be-
viljas tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett belopp som
motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena

motsvarande till�mpning.

�r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som

ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas. Lag (1988:213).

37 � Vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � andra stycket 2, 4 och 5, 9 a �,

19 � f�rsta stycket samt 24 och 26 �� motsvarande till�mpning. Lag

(1979:240).

38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad eller
annan att till staten �terbetala kostnad som enligt r�ttens beslut utg�tt av
allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnad f�r
r�ttshj�lp enligt 36 �.

I fall som avses i 19 � andra stycket lagen (1946:804) om inf�rande av

nya r�tteg�ngsbalken, 18 � lagen (1957:668) om utl�mning f�r brott, 14 �
lagen (1959:254) om utl�mning f�r brott till Danmark, Finland, Island och
Norge, 7 och 13 �� lagen (1964:450) om �tg�rder vid samh�llsfarlig asoci-
alitet, 39 � lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verk-
st�llighet av brottm�lsdom samt 29 � lagen (1978:801) om internationellt
samarbete r�rande kriminalv�rd i frihet g�ller vad d�r �r f�reskrivet. Lag
(1983:153).

39 � R�ttshj�lp enligt 36 � beviljas efter ans�kan av den tilltalade. Beslut
meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigt.

Har r�tten skilt saken fr�n sig f�r den, till dess talan fullf�ljts av den

tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i h�gre
r�tt.

SFS 1993:9

F�religger omst�ndighet som anges i 34 � f�rsta stycket 2 betr�ffande

den tilltalade, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra. D�-
mes den tilltalade f�r brottet, skall han utan hinder av vad som f�reskrives
i 38 � f�rsta stycket �l�ggas att betala hela kostnaden f�r r�ttshj�lpen.
F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock beslutas att kostnaderna eller del d�rav
skall betalas av staten.

�ndras den tilltalades ekonomiska f�rh�llanden i s�dan m�n att han ej

l�ngre �r ber�ttigad till r�ttshj�lp, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen
skall upph�ra. Lag (1983:153).

40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skall vara skriftlig samt inneh�lla
uppgifter i de h�nseenden som f�reskrivs av regeringen eller den myndig-
het regeringen best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan g�ras
muntligen. Lag (1993:9).

R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de

41 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas i m�l eller �rende

1. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende medgivande till fortsatt

tv�ngsv�rd enligt 7, 9, 12 eller 14 � lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tv�ngsv�rd och vid �verklagande enligt 32 eller 33 � samma lag av beslut
om intagning f�r tv�ngsv�rd eller om avslag p� en beg�ran att tv�ngsv�r-
den skall upph�ra, ang�ende medgivande till fortsatt v�rd enligt 13 � lagen
(1991:1129) om r�ttspsykiatrisk v�rd, ang�ende upph�rande av s�dan
v�rd enligt 16 � samma lag, vid �verklagande av beslut om r�ttspsykiatrisk
v�rd enligt 18 � f�rsta stycket 1 eller 2 samma lag eller ang�ende tillst�nd
eller �terkallelse av tillst�nd att vistas utanf�r v�rdinr�ttningens omr�de

f�r den som genomg�r r�ttspsykiatrisk v�rd med beslut enligt 31 kap. 3 �
brottsbalken om s�rskild utskrivningspr�vning,

2. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende inskrivning i eller utskriv-

ning fr�n v�rdhem eller specialsjukhus enligt 35 � lagen (1967:940) ang�-
ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsst�rda,

3. ang�ende beredande av v�rd enligt 2 eller 3 �, omedelbart omh�nder-

tagande enligt 6 �, upph�rande av v�rd enligt 21 �, flyttningsf�rbud enligt
24 � eller upph�rande av flyttningsf�rbud enligt 26 � lagen (1990: 52) med
s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga eller hos allm�n f�rvaltnings-
domstol vid �verklagande enligt 41 � f�rsta stycket 1 samma lag,

4. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende beredande av v�rd enligt

lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall eller ang�ende ome-
delbart omh�ndertagande enligt 13 � samma lag,

5. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen (1989:529), dock inte hos

polismyndighet, s�vida inte utl�nningen enligt 6 kap. 2 eller 3 � utl�n-
ningslagen h�llits i f�rvar l�ngre �n tre dagar,

6. ang�ende utvisning enligt 4 kap. 3 � utl�nningslagen,
7. ang�ende utvisning enligt lagen (1991:572) om s�rskild utl�nnings-

kontroll,

8. hos regeringen ang�ende beslut enligt 11 � lagen om s�rskild utl�n-

ningskontroll,

SFS 1993:9

9. ang�ende hems�ndande av utl�nning med st�d av 12 kap. 3 � utl�n-

ningslagen,

10. ang�ende f�rverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap.

brottsbalken,

11. ang�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd en-

ligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och
Norge ang�ende verkst�llighet av straff m.m. eller lagen (1972:260) om
internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom,

12. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970: 375) om utl�mning till Dan-

mark, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller
behandling,

13. ang�ende kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om gil-

tigt samtycke till �tg�rden ej l�mnats,

14. hos allm�n f�rvaltningsdomstol ang�ende tillf�lligt omh�ndertagan-

de enligt 37 �, tv�ngsisolering enligt 38, 39 eller 41 � eller upph�rande
av tv�ngsisolering enligt 42 � smittskyddslagen (1988:1472). Lag
(1991:1131).

42 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de skall beviljas den som �tg�rden
avser och i m�l eller �rende som avses i 41 � 3 �ven v�rdnadshavare, om
det ej m�ste antagas att behov av bitr�de saknas. Lag (1981:23).

43 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas efter ans�kan eller d�
annars anledning f�religger. Ans�kan f�r g�ras av den som kan beviljas
r�ttshj�lp och i m�l eller �rende som anges i 41 � 1 �ven av annan som f�r
f�ra talan i m�let eller �rendet.

R�ttshj�lp beviljas och bitr�de f�rordnas av den myndighet som hand-

l�gger m�let eller �rendet. Dock ankommer pr�vningen i �rende hos soci-
aln�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 3 p� l�nsr�tten, i �rende
som avses i 41 � 13 p� R�ttshj�lpsmyndigheten, i �rende hos polismyndig-
het enligt 41 � 5 p� R�ttshj�lpsmyndigheten, om ans�kan om r�ttshj�lp
skall avsl�s, i �rende hos polismyndighet enligt 41 � 12 p� l�nsr�tten samt i
�rende hos regeringen p� departementstj�nsteman som regeringen best�m-
mer.

Har myndigheten skilt m�let eller �rendet fr�n sig, �ger under tiden till

dess talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra stycket motsvaran-
de till�mpning.

R�ttshj�lp utg�r �ven n�r talan fullf�ljs eller meddelat beslut underst�lls

annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets
avg�rande.

Har r�ttshj�lp beviljats i �rende vari beslutas om avvisning eller utvis-

ning enligt utl�nningslagen (1989:529) eller om utvisning enligt lagen
(1991:572) om s�rskild utl�nningskontroll g�ller r�ttshj�lpen till dess
verkst�llighet av beslutet skett eller fr�gan om verkst�llighet f�rfallit.

Ans�kan om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de ges in till den myndig-

het som handl�gger m�let eller �rendet. G�ller ans�kan �rende som avses i
41 � 13, ges dock ans�kan in till R�ttshj�lpsmyndigheten.

Myndighet som inte sj�lv f�r bevilja r�ttshj�lpen skall till beh�rig myn-

dighet med eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d�rvid fogade
handlingar eller anm�la behovet av offentligt bitr�de. Lag (1991:574).

SFS 1993:9

44 � Har den som beviljats r�ttshj�lp enligt 41 � till offentligt bitr�de

sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans
anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda
sk�l f�ranleder annat. Har b�de den unge och v�rdnadshavaren beviljats
r�ttshj�lp i m�l eller �rende som avses i 41 � 3, f�rordnas gemensamt
bitr�de, om det ej finns motstridiga intressen mellan dem.

I fr�ga om offentligt bitr�de �ger best�mmelserna i 19 � f�rsta stycket,

21 � f�rsta stycket sista meningen, andra och tredje styckena, 22 � f�rsta
tredje, femte och sj�tte styckena samt 23 � motsvarande till�mpning.

I fr�ga om beslut som meddelas med st�d av andra stycket �ger 43 �

andra och tredje styckena motsvarande till�mpning.

Ers�ttning till offentligt bitr�de utg�r av allm�nna medel. Lag

(1988:213).

45 � I m�l eller �rende som avses i 41 � f�r offentligt bitr�de f�ranstalta
om s�dan utredning som �r sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av dens
r�tt som beviljats r�ttshj�lpen och som ej kan erh�llas genom myndighet
som handl�gger m�let eller �rendet.

Har offentligt bitr�de ej utsetts, f�r R�ttshj�lpsmyndigheten p� ans�kan

av den som beviljats r�ttshj�lpen besluta om utredning.

Den som efter beslut av offentligt bitr�de eller R�ttshj�lpsmyndighet

medverkat vid utredning har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel enligt
best�mmelser som regeringen meddelar. I fr�ga om fastst�llande av ers�tt-
ning �ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. Lag
(1989:360).

R�dgivning

46 � Med r�dgivning f�rst�s i denna lag r�dgivning och d�rmed j�mf�r-
lig �tg�rd i r�ttslig angel�genhet under h�gst en timme. Som r�dgivning
skall dock ej anses �tg�rd f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration eller �tg�rd i
angel�genhet som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 �
tredje stycket. Lag (1990:1133).

47 �18 R�dgivning sker mot en avgift som f�r varje p�b�rjad tidsperiod
om femton minuter motsvarar en fj�rdedel av det grundbelopp som avses i

11 � andra stycket. Avgiften f�r s�ttas ned s� att den inte �verstiger den

grundavgift som skulle ha best�mts om allm�n r�ttshj�lp hade beviljats.
F�r vad som har satts ned utg�r ers�ttning av allm�nna medel till den som
har meddelat r�dgivningen.

Den som har meddelat r�dgivningen har r�tt till sk�lig ers�ttning av

allm�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och f�r �vers�ttning som uppdra-
get har kr�vt. Ers�ttningen fastst�lls av R�ttshj�lpsmyndighet.

Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�dgiv-

ningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av
r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� grundavgift. Lag (1993:9).

Senaste lydelse 1989:360.

SFS 1993:9

48 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p� advo-
katbyr�.

Beslut om r�dgivningsavgift j�mlikt 47 � f�rsta stycket ankommer p�

den som meddelat r�dgivningen. Lag (1979:240).

S�rskilda best�mmelser

49 � I fr�ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas,
utom i fall som avses i andra stycket, vad som i allm�nhet g�ller om talan
mot beslut av domstolen.

Hovr�ttens beslut i en �verklagad fr�ga ang�ende ers�ttning till bitr�de

f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att beslutet �verklagas, om
det finns s�rskilda sk�l f�r en pr�vning om tillst�nd skall ges enligt 54 kap.

10 � f�rsta stycket 1 r�tteg�ngsbalken.

Beslut enligt denna lag av R�ttshj�lpsmyndigheten eller annan f�rvalt-

ningsmyndighet som ej omfattas av f�rsta stycket �verklagas hos R�tts-
hj�lpsn�mnden.

Beslut av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n advokatbyr� f�r inte

�verklagas.

R�ttshj�lpsn�mndens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas. Lag

(1991:1131).

49 a �19 Ett beslut om r�ttshj�lp f�r �verklagas, f�rutom av den som �r
enskild part, av myndighet som regeringen best�mmer. R�knas tiden f�r
�verklagande fr�n den dag d� en part f�tt del av beslutet, f�r myndigheten
likv�l inte �verklaga beslutet senare �n tv� m�nader fr�n dagen f�r beslu-
tet. Myndigheten f�r �verklaga ett beslut �ven till f�rm�n f�r en enskild
part.

Undanr�js annat beslut om r�ttshj�lp �n s�dant som avser offentligt

bitr�de, skall den som haft r�ttshj�lpen sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna.
F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock f�rordnas att kostnaderna eller del d�rav
skall betalas av staten. Lag (1993:9).

49 b � Myndighet som regeringen best�mmer f�r p�kalla beslut om att
allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt 34 �. Lag (1993:9).

49 c � Ett bitr�de som �verklagat ett beslut om ers�ttning f�r i den h�gre
instansen �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sitt anspr�k endast om
det finns s�rskilda sk�l f�r det. Lag (1988:213).

50 � Best�mmelserna i denna lag om angel�genhet, som skall pr�vas av
f�rvaltningsmyndighet, g�ller �ven s�dant �rende vid domstol, som avser
domstolens f�rvaltande verksamhet. Lag (1979:240).

51 � Den som, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej
ut�vas vid advokatbyr� upps�tligen anv�nder ben�mningen r�ttshj�lp p�
s�tt som �r �gnat att leda till att verksamheten f�rv�xlas med den r�tts-

Senaste lydelse 1988:213.

�ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

SFS 1993:9

hj�lpsverksamhet som enligt denna lag ut�vas vid advokatbyr� d�mes till
b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller annars, i yrkes-
m�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen allm�n advokatby-
r� eller ben�mning som �r �gnad att leda till f�rv�xling d�rmed. Lag
(1973:118).

�verg�ngsbest�mmelser

Denna lag20 tr�der i kraft den 1 januari 1988. Den nya best�mmelsen i

32 � andra stycket till�mpas endast i konkurser som handl�ggs enligt den
nya konkurslagen.

Denna lag21 tr�der i kraft den 1 januari 1988.
Best�mmelserna i 20 � andra stycket i dess �ldre lydelse g�ller dock

fortfarande i fr�ga om angel�genheter som handl�ggs enligt lagen (1974:8)
om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden.

1. Denna lag22 tr�der i kraft den 1 januari 1988.

2. Har allm�n r�ttshj�lp s�kts f�re ikrafttr�dandet, g�ller 8 � i dess �ldre

lydelse.

3. Har n�gon med st�d av gifterm�lsbalken f�rordnats att vara skiftes-

man, skall hans r�tt till ers�ttning f�r uppdraget pr�vas enligt �ldre be-
st�mmelser.

Denna lag23 tr�der i kraft den 1 juli 1988. �ldre f�reskrifter g�ller

fortfarande i de fall d�r r�ttshj�lp har s�kts f�re ikrafttr�dandet.

Denna lag24 tr�der i kraft den 1 juli 1989. H�nvisningen i 41 � 5 till 6

kap. 2 eller 3 � utl�nningslagen (1989:529) skall i st�llet avse 50 � utl�n-
ningslagen (1980:376). I �rende enligt utl�nningslagen (1980:376) eller
lagen (1975:1360) om tv�ngs�tg�rder i spaningssyfte i vissa fall till�mpas
fortfarande �ldre best�mmelser. Lag (1989:533).

Denna lag25 tr�der i kraft, i fr�ga om 8 och 8 a �� samt 43 � utom s�vitt

avser utbyte av ordet r�ttshj�lpsn�mnd, den 1 juli 1989, och i �vrigt den
dag regeringen best�mmer. I �rende enligt utl�nningslagen (1980:376)
eller lagen (1975:1360) om tv�ngs�tg�rder i spaningssyfte i vissa fall til-
l�mpas fortfarande 43 � i �ldre lydelse. Lag (1989:534).

1987:682.

1987:749.

1987:806.

1988:213.

1989:294.

1989:360.

SFS 1993:9

Denna lag26 tr�der i kraft den 1 juli 1991.1 fr�ga om r�ttshj�lp i �renden

ang�ende avvisning eller utvisning enligt terroristlagen (1989:530) g�ller
�ldre f�reskrifter.

1. Denna lag27 tr�der i kraft den 1 januari 1992.

2. R�ttshj�lp som har beviljats hos en utskrivningsn�mnd eller Psykiat-

riska n�mnden l�mnas fortfarande i m�l eller �renden som efter utg�ngen
av december 1991 skall pr�vas av allm�n f�rvaltningsdomstol enligt punkt
9 eller 10 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tv�ngsv�rd eller enligt punkt 3 eller 4 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen
(1991:1130) om �ndring i lagen (1985:569) om inf�rande av lagen
(1985:568) om s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda m.fl.

3. R�ttshj�lps�renden hos en utskrivningsn�mnd som inte har avgjorts

f�re ikrafttr�dandet skall efter ikrafttr�dandet pr�vas av l�nsr�tten i det
l�n som omfattar utskrivningsn�mndens verksamhetsomr�de.

4. R�ttshj�lps�renden hos Psykiatriska n�mnden som inte har avgjorts

f�re ikrafttr�dandet och r�ttshj�lps�renden som enligt meddelad full-
f�ljdsh�nvisning d�refter �verklagas hos n�mnden skall efter ikrafttr�dan-
det pr�vas av Kammarr�tten i Stockholm.

1. Denna lag28 tr�der i kraft den 1 mars 1993.

2. Best�mmelserna i 11, 12, 1 4 - 1 5 , 17, 18, 27, 28 ��, 30 � f�rsta styc-

ket, 31, 31 b, 32, 34 och 47 �� i deras �ldre lydelse g�ller fortfarande i fall
d� r�ttshj�lp s�kts f�re ikrafttr�dandet.

3. I fall som omfattas av tredje stycket av �verg�ngsbest�mmelsen till

avgiftsf�rordningen (1992:191) g�ller 9 a � i sin �ldre lydelse.

P� regeringens v�gnar

GUN HELLSVIK

Lena Moore
(Justitiedepartementet)

1991:574.

1991:1131.

1993:9.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1993:9 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se