SFS 1994:57 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1994:57
Utkom från trycket
den 8 mars 1994
Lag
om ändring i rättshjälpslagen (1972:429);
utfärdad den 24 februari 1994.
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen
(1972:429)2
dels att 8 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 b §, av följande lydelse.
8 § Allmän rättshjälp får ej beviljas
1. i angelägenhet som skall prövas eller på annat sätt behandlas utom
riket; rättshjälp får dock beviljas en rättssökande som är bosatt här, om
saken gäller ett brott mot honom eller henne som motsvarar brott enligt 6
kap. brottsbalken eller om det finns särskilda skäl för rättshjälp,
2. utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här, om det inte
finns särskilda skäl för rättshjälp,
3. den som är eller har varit näringsidkare i angelägenhet som har
uppkommit i hans näringsverksamhet, om det inte finns skäl för rättshjälp
med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans eko-
nomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt,
4. i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtel-
sen kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av
begäran om rättshjälp,
5. för upprättande av självdeklaration,
6. för upprättande av äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,
7. i angelägenhet rörande bodelning, öm det inte med hänsyn till boets
beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga förhållanden finns
särskilda skäl för rättshjälp,
8. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelä-
genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av-
gjorts slutligt,
9. ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en byggnad i angelägen-
het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft
rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar
angelägenheten och något annat inte följer av andra stycket,
10. i angelägenhet rörande trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen
(1975:1410) eller rörande skadestånd som kan betalas från en föreliggande
ansvarsförsäkring; dock får rättshjälp beviljas den skadelidande om ange-
1
Prop. 1993/94:26, bet. 1993/94: JuU 12, rskr. 1993/94:124.
2
Lagen omtryckt 1993:9.
113
114
SFS 1994:57
lägenheten är anhängig vid domstol eller rör enbart annan skada än per-
sonskada,
11. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.
I fall som avses i första stycket 9 får rättshjälp beviljas när den rätts-
sökandes egna kostnader i angelägenheten har uppgått till minst tre gånger
det basbelopp som anges i 6 § första stycket. Därvid beaktas endast kostna-
der av sådant slag som kan antas komma att betalas från den rättssökandes
rättsskydd eller, om något sådant inte finns, kostnader som avses i 9 §
andra stycket.
I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och
normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rätts-
hjälp ej skall beviljas.
Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att med-
borgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara medborgare i
den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk medborgare i fråga
om allmän rättshjälp.
9 b § I fråga om kostnader för rättshjälp i sådana rättsliga angelägenhe-
ter rörande brott mot den rättssökande som behandlas utom riket gäller
bestämmelserna i 9 § andra stycket 1 - 4 . Detta gäller dock endast i den
mån kostnaderna inte täcks genom någon försäkring eller ersätts av dom-
stol eller annan myndighet i den främmande staten. Om den rättssökande
har kallats till en domstol eller annan myndighet lämnas ersättning för resa
och uppehälle även om personlig inställelse inte ålagts.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.
På regeringens vägnar
REIDUNN LAURÉN
Lena Moore
(Justitiedepartementet)