SFS 1994:832 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

SFS 1994:832
Utkom från trycket
den 22 juni 1994

Lag
om ändring i rättshjälpslagen (1972:429);

utfärdad den 9 juni 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 5 b, 9, 9 a, 24 och 25 §§ rätts-

hjälpslagen (1972:429)2 skall ha följande lydelse.

5 b § Med domstol förstås i denna lag, allmän domstol, allmän förvalt-
ningsdomstol, Försäkringsöverdomstolen och Arbetsdomstolen. Vad i
lagen sägs om domstol skall även gälla arrendenämnd och hyresnämnd.

9 § Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga ange-
lägenhet som rättshjälpen avser.

Såsom kostnad för rättshjälpen anses kostnad för

1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes

rätt,

2. bevisning vid allmän domstol, Marknadsdomstolen eller Arbetsdom-

stolen samt nödvändig utredning i angelägenhet, som kan komma under
sådan domstols prövning eller som skall prövas av skiljemän,

3. utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol

eller förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för tillva-
ratagande av den rättssökandens rätt och ej kan erhållas genom myndighe-
ten,

4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare och

för vårdare eller annan, som måste anlitas i samband med inställelse inför
domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse ålagts, eller i
samband med inställelse för sådan blodundersökning eller annan under-
sökning rörande ärftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om

blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap eller läkarundersök-
ning enligt 21 kap. 11 § föräldrabalken,

5. ansökningsavgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de

allmänna domstolarna, ansökningsavgift i mål enligt lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning samt särskild avgift i utsök-
ningsmål,

6. vad som av allmänna medel utgått i ersättning enligt 4 eller 5 § lagen

(1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap eller
enligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 § första stycket nämnda lag för
bevisning som rätten självmant föranstaltat om,

7.bodelningsförrättare som har förordnats av domstol att verkställa

bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller att verkställa sådan
bodelning mellan sambor som förrättas av annan anledning än att den ena

sambon har avlidit,

8. medling enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken.

9 a § Den som har beviljats allmän rättshjälp är i målet eller ärendet
befriad från expeditionsavgifter enligt förordningen (1987:452) om avgif-

1

Prop. 1993/94:200, bet. 1993/94: JuU31, rskr. 1993/94:431.

2

Lagen omtryckt 1993:9.

1625

SFS 1994:832

ter vid de allmänna domstolarna och för avgifter enligt 15 § 1—3 avgifts-
förordningen (1992:191).

Avgiftsfriheten gäller endast i den mån den begärda handlingen är

erforderlig för den rättssökande. Avgiftsfriheten gäller inte i fråga om
handling som utfärdas endast på särskild begäran, om inte handlingen
begärs innan avgörandet i huvudsaken har vunnit laga kraft.

Den som beviljats allmän rättshjälp i angelägenhet som lett till verkställ-

bart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljningsavgift i ut-
sökningsmål. Detsamma gäller den som har beviljats allmän rättshjälp i ett
mål om verkställighet.

Kostnader för kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol eller

Arbetsdomstolen skall, såvitt de belastar den som beviljats allmän rätts-
hjälp, utgå av allmänna medel.

24 § I den mån ej särskilda föreskrifter gäller, utgår ersättning för bevis-
ning i mål eller ärende i allmän domstol eller Arbetsdomstolen med skäligt
belopp enligt domstolens bestämmande. Utöver vad som följer av rätte-

gångsbalken utgår ersättning också för sådan sakkunnig som avses i 40
kap. 19 § rättegångsbalken med belopp som sammanlagt högst motsvarar
en tiondel av det basbelopp som anges i 6 § första stycket.

25 § I angelägenhet som inte handläggs vid allmän domstol eller Arbets-
domstolen beslutar Rättshjälpsmyndigheten om utredning. Utan hinder
härav får biträde besluta om utredning av mindre omfattning. Samma
befogenhet tillkommer bodelningsförrättare.

Den som medverkat vid utredning som avses i första stycket har rätt till

ersättning enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Ingår utredningen i
mål eller ärende som har anhängiggjorts i domstol fastställes ersättningen
av domstolen. I annat fall bestämmes ersättningen av Rättshjälpsmyndig-
heten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

På regeringens vägnar

GUN HELLSVIK

Lena Moore
(Justitiedepartementet)

1626