SFS 1996:1619 Rättshjälpslag

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1996:1619 Rättshjälpslag

SFS 1996_1619 Rättshjälpslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:649px;height:907px;"> <img width="649" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 Utkom fr�n trycket den 7 januari 1997 R�ttshj�lpslag; utf�rdad den 12 december 1996. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � I denna lag finns best�mmelser om r�ttshj�lp och r�dgivning. 2 � R�ttshj�lp f�r beviljas i en r�ttslig angel�genhet om f�ruts�ttningarna i 6-8 �� r uppfyllda. F�r att r�ttshj�lp skall beviljas kr�vs att r�dgivning enligt 4 � har l�mnats i angel�genheten i minst en timme, om inte s�dan r�dgivning �r uppenbart obeh�vlig eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l. I 9 � finns best�mmelser om r�ttshj�lpens f�rh�llande till r�ttsskydds- f�rs�kringar. I 10-13 �� finns best�mmelser om n�r r�ttshj�lp inte f�r beviljas och n�r det kr�vs s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp. I 21 och 22 �� finns s�rskilda best�mmelser om r�ttshj�lp till offer f�r sexualbrott n�r angel�genheten skall behandlas utomlands. 3 � R�ttshj�lp beviljas efter ans�kan av den r�ttss�kande. Ans�kan skall vara skriftlig och inneh�lla de uppgifter som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. R�dgivning 4 � R�dgivning enligt denna lag l�mnas i en r�ttslig angel�genhet av en advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sammanlagt h�gst tv� timmar. R�dgivning kan ocks� l�mnas av n�gon annan som kan f�rordnas som r�ttshj�lpsbitr�de enligt 26 �. R�dgivning l�mnas mot en avgift som betalas till den som l�mnar r�dgivningen. Den som har l�mnat r�dgivning f�r s�tta ned avgiften till h�lften om den r�ttss�kandes ekonomiska f�rh�llanden ger anledning till det. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare best�mmelser om r�dgivningsavgift och neds�ttning av r�d- givningsavgift. 5 � Den som har l�mnat r�dgivning har r�tt till sk�lig ers�ttning av all- m�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och �vers�ttning som r�dgivningen kan ha kr�vt. Om r�dgivning har skett mot nedsatt avgift enligt 4 � andra stycket, kan den som har l�mnat r�dgivning f� ers�ttning av allm�nna medel. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare best�mmelser om ers�ttning enligt f�rsta stycket. 1 Prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55. 2992 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 Allm�nna f�ruts�ttningar f�r r�ttshj�lp 6 � R�ttshj�lp f�r beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag enligt 38 � inte �verstiger 210 000 kr. R�ttshj�lp f�r �ven beviljas ett d�dsbo om det finns synnerliga sk�l. I 14 � finns best�mmelser om �verg�ng av r�ttshj�lp till d�dsbo. 7 � R�ttshj�lp f�r beviljas om den r�ttss�kande beh�ver juridiskt bitr�de ut�ver r�dgivning och detta behov inte kan tillgodoses p� annat s�tt. R�ttshj�lp f�r inte beviljas i s�dana angel�genheter d�r hj�lp genom offentlig f�rsvarare eller offentligt bitr�de kan komma i fr�ga. 8 � R�ttshj�lp f�r beviljas endast om det med h�nsyn till angel�genhetens art och betydelse, tvistef�rem�lets v�rde och omst�ndigheterna i �vrigt �r rimligt att staten bidrar till kostnaderna. R�ttshj�lpens f�rh�llande till r�ttsskyddsf�rs�kringar 9 � R�ttshj�lp f�r inte beviljas, om den r�ttss�kande har en r�ttsskydds- f�rs�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar ange- l�genheten. Om den r�ttss�kande saknar r�ttsskydd enligt f�rsta stycket men med h�nsyn till sitt f�rs�kringsskydd i �vrigt eller sina ekonomiska och personliga f�rh�llanden borde ha haft ett s�dant skydd, f�r r�ttshj�lp beviljas endast om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till angel�gen- hetens art och betydelse f�r den r�ttss�kande. Begr�nsningar i r�tten till r�ttshj�lp 10 � R�ttshj�lp f�r inte beviljas 1. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, �ktenskapsf�rord, testamente eller g�vohandling, 2. f�r f�rr�ttande av bouppteckning enligt 20 kap. �rvdabalken, 3. i en angel�genhet som r�r skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), 4. i inskrivnings�renden enligt jordabalken, 5. i �renden om fastighetsdeklaration, 6. i m�l eller �renden ang�ende fastighetstaxering, 7. i register�renden enligt sj�lagen (1994:1009) eller lagen (1979:377) om registrering av b�tar f�r yrkesm�ssig sj�fart m.m., 8. i en angel�genhet som r�r bodelning i annat fall �n vid klander av bodelning, 9. om fr�gan om r�ttshj�lp kan v�nta till dess en annan r�ttslig ange- l�genhet d�r anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund har avgjorts, 10. i en angel�genhet som r�r trafikskadeers�ttning enligt trafik- skadelagen (1975:1410) eller som r�r skadest�nd som skall betalas fr�n 2993 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 en ansvarsf�rs�kring. R�ttshj�lp f�r dock beviljas i en s�dan angel�genhet om ett m�l eller �rende har inletts vid domstol eller enbart r�r annan skada �n personskada. R�ttshj�lp f�r inte heller beviljas i fr�ga om anspr�k som har �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�telsen kan antas ha skett f�r att �stadkom- ma en f�rdel vid pr�vning av ans�kan om r�ttshj�lp. 11 � R�ttshj�lp f�r beviljas endast n�r det finns s�rskilda sk�l i en ange- l�genhet som 1. r�r �ktenskapsskillnad och d�rmed sammanh�ngande fr�gor, 2. r�r underh�ll till barn, 3. r�r skatter, tullar, avgifter eller betalningss�kring f�r skatter, tullar och avgifter, 4. i tingsr�tt skall avg�ras av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d � r�tteg�ngsbalken, 5. skall behandlas utomlands, utom i fall som avses i 21 �. 12 � Den som inte �r svensk medborgare och som varken �r eller tidigare har varit bosatt i Sverige f�r beviljas r�ttshj�lp endast om angel�genheten skall behandlas i Sverige och det finns s�rskilda sk�l. I en angel�genhet som skall behandlas utomlands f�r r�ttshj�lp beviljas endast om den r�ttss�kande �r bosatt i Sverige. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med- borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare i den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om r�ttshj�lp. R�ttshj�lp till n�ringsidkare 13 � R�ttshj�lp f�r inte beviljas den som �r eller har varit n�ringsidkare i en angel�genhet som har uppkommit i n�ringsverksamheten, om det inte finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till verksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans eller hennes ekonomiska och personliga f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt. Med n�ringsidkare avses en fysisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur som kan betecknas som yrkesm�ssig eller har ett be- st�mmande inflytande �ver en juridisk person som bedriver s�dan verk- samhet. �verg�ng av r�ttshj�lp till d�dsbo 14 � D�r den som har beviljats r�ttshj�lp �verg�r r�ttshj�lpen till d�ds- boet, om d�dsboet beg�r detta och det med h�nsyn till angel�genhetens art och betydelse, d�dsboets och d�dsbodel�garnas ekonomiska f�rh�llan- den och omst�ndigheterna i �vrigt �r sk�ligt att staten forts�tter att bidra till kostnaderna. 2994 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 F�rm�ner som ing�r vid r�ttshj�lp 15 � N�r r�ttshj�lp har beviljats betalar staten kostnaderna f�r r�ttshj�lps- bitr�de. F�rm�nen av r�ttshj�lpsbitr�de omfattar ers�ttning f�r arbete i h�gst 100 timmar, om inte annat beslutas enligt 34 �. 16 � N�r r�ttshj�lp har beviljats, betalar staten kostnaderna f�r bevisning vid allm�n domstol, Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Om annat inte f�ljer av lag eller f�reskrifter som l�mnats med st�d av lag l�mnas ers�ttning f�r bevisning med sk�ligt belopp. 17 � N�r r�ttshj�lp har beviljats betalar staten kostnaderna f�r utredning, som �r sk�ligen p�kallad f�r att ta tillvara den r�ttss�kandes r�tt, till en kostnad om h�gst 10 000 kr. Utredning i en angel�genhet som skall pr�- vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet betalas dock inte om den kan erh�llas genom den domstol eller myndighet som skall pr�va angel�genheten. Den som har medverkat vid en utredning har r�tt till ers�ttning enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 18 � N�r r�ttshj�lp har beviljats betalar staten kostnaderna f�r medlare enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken. Medlaren har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r det arbete, den tidsspillan och de utl�gg som uppdraget kr�vt. Medlaren f�r inte f�rbeh�lla sig eller ta emot ers�ttning av parterna. Har detta skett �r f�rbeh�llet utan verkan och medlaren skall till parterna betala tillbaka vad han eller hon har tagit emot. 19 � Den som har beviljats r�ttshj�lp beh�ver inte betala ans�kningsav- gift eller expeditionsavgift enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter vid de allm�nna domstolarna, ans�kningsavgift i m�l enligt lagen (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning eller avgift enligt 15 � 1-3 avgiftsf�rordningen (1992:191). Den som har beviljats r�ttshj�lp i en angel�genhet som lett till ett verk- st�llbart avg�rande eller i ett m�l om verkst�llighet beh�ver inte betala uts�kningsavgifter enligt 2 � f�rordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Den som har beviljats r�ttshj�lp beh�ver inte betala n�gra kostnader f�r kung�relser i m�l eller �renden vid domstol. 20 � Den som har beviljats r�ttshj�lp beh�ver inte st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvarstad eller annan liknande �tg�rd enligt r�tteg�ngsbalken eller konkurslagen (1987:672) i den angel�genhet som r�ttshj�lpen avser. Om den r�ttss�kande inte kan betala f�r den skada som tillfogas mot- parten, svarar staten gentemot den skadelidande f�r denna skada. F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om verkst�llighet enligt 3 kap. 8 eller 9 � uts�kningsbalken, om r�ttshj�lp beviljats i verkst�llighetsm�let. 2995 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:648px;height:906px;"> <img width="648" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 S�rskilda best�mmelser om r�ttshj�lp till offer f�r sexualbrott utomlands 21 � I en angel�genhet som skall behandlas utomlands f�r r�ttshj�lp beviljas om saken g�ller ett brott mot den r�ttss�kande som motsvarar brott enligt 6 kap. brottsbalken och den r�ttss�kande har behov av n�gon av de f�rm�ner som anges i 22 �. I fr�ga om en angel�genhet som avses i f�rsta stycket g�ller inte 2 � andra stycket och 9 �. 22 � N�r r�ttshj�lp har beviljats enligt 21 � betalar staten kostnaderna f�r bitr�de och s�dan bevisning och utredning som varit n�dv�ndig f�r att ta till vara den r�ttss�kandes r�tt samt kostnaderna f�r resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans eller hennes st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r domstol eller annan myndighet i den fr�mmande staten. Detta g�ller dock endast i den m�n kostnaderna inte t�cks genom n�gon f�rs�kring eller ers�tts av domstol eller annan myndighet i den fr�mmande staten. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare best�mmelser om ers�ttning enligt f�rsta stycket. R�ttshj�lpsavgift 23 � Den som har beviljats r�ttshj�lp skall betala en r�ttshj�lpsavgift som best�ms med h�nsyn till kostnaderna f�r r�ttshj�lpsbitr�det och den r�ttss�kandes ekonomiska underlag enligt 38 �. R�ttshj�lpsavgiften, som aldrig f�r �verstiga kostnaderna f�r r�ttshj�lps- bitr�det, utg�r 1. tv� procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte �verstiger 20 000 kr, 2. fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska underlaget �verstiger 20 000 men inte 40 000 kr, 3. tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget �verstiger 40 000 men inte 80 000 kr, 4. tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekono- miska underlaget �verstiger 80 000 men inte 120 000 kr, 5. trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekono- miska underlaget �verstiger 120 000 men inte 160 000 kr, 6. fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekono- miska underlaget �verstiger 160 000 kr. Avgift f�r r�dgivning ut�ver en timme skall avr�knas fr�n den l�gsta avgift som anges i andra stycket 2-6. Avgiften f�r d�dsbo som beviljas r�ttshj�lp best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till d�dsboets och d�dsbodel�garnas ekonomiska f�rh�llanden. Om r�ttshj�lp �verg�r till ett d�dsbo ber�knas r�ttshj�lps- avgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag. 24 � Procentsatsen f�r ber�kning av r�ttshj�lpsavgiften fastst�lls n�r r�ttshj�lp beviljas. 2996 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 Om den r�ttss�kandes ekonomiska underlag f�r�ndras v�sentligt innan r�ttshj�lps �rendet har avslutats, f�r j�mkning ske till annan procentsats som avses i 23 � efter vad som �r sk�ligt. J�mkning f�r ocks� ske om en v�sentlig felbed�mning har gjorts n�r procentsatsen tidigare best�mdes eller om oriktiga uppgifter har legat till grund f�r beslutet. J�mkning till en l�gre procentsats kan endast avse avgift som �nnu inte har betalats. 25 � R�ttshj�lpsavgiften skall fortl�pande betalas till r�ttshj�lpsbitr�det allteftersom kostnader uppst�r. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare best�mmelser om betalningen av r�ttshj�lpsavgiften. F�rordnande och byte av r�ttshj�lpsbitr�de 26 � Till r�ttshj�lpsbitr�de f�r f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr� eller n�gon annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har den r�ttss�kande sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om det inte medf�r avsev�rt �kade kostnader eller det i �vrigt finns s�rskilda sk�l mot det. Ett bitr�de f�r entledigas om det finns sk�l till det. Byte av bitr�de f�r ske efter s�rskilt tillst�nd och bara om det finns s�rskilda sk�l. Om byte av bitr�de har skett en g�ng, f�r nytt byte ske endast om det finns synnerliga sk�l. Ett bitr�de f�r s�tta en advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt st�lle (substitution) om det inte medf�r en beaktansv�rd �kning av kostnaderna. I �vrigt f�r substitution endast ske efter s�rskilt tillst�nd. Ers�ttning till r�ttshj�lpsbitr�de 27 � Ett r�ttshj�lpsbitr�de har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Ers�ttningen f�r arbete skall best�mmas med utg�ngspunkt i den tids�tg�ng som �r rimlig med h�nsyn till uppdragets art och omfattning och med till�mpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastst�ller. Timers�ttningen f�r avvika fr�n timkostnadsnormen om den skicklighet och den omsorg som upp- draget har utf�rts med eller andra omst�ndigheter av betydelse ger an- ledning till det. Ers�ttning till r�ttshj�lpsbitr�de f�r inte avse kostnader f�r anlitande av tekniskt bitr�de. Ers�ttning f�r arbete f�re ans�kan kan endast avse arbete som varit av mindre omfattning eller av br�dskande art. Vid bitr�desbyte enligt 26 � andra stycket g�ller motsvarande i fr�ga om det nya bitr�dets r�tt till ers�ttning f�r arbete som utf�rts f�re beslutet om byte. Om bitr�det genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttningens best�mmande. Om bitr�det missbrukat sin beh�righet att besluta om utredning enligt 17 � eller om substitution enligt 26 � eller om det annars finns s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen s�ttas ned. 2997 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller taxor som skall till�mpas vid best�mmande av ers�ttning i vissa fall samt meddelar f�reskrifter om ber�kning av ers�ttningen f�r tidsspillan. 28 � Ers�ttning till ett r�ttshj�lpsbitr�de fastst�lls i samband med att den r�ttsliga angel�genheten avg�rs genom dom eller beslut eller n�r r�tts- hj�lps�rendet avslutas p� n�got annat s�tt. Har ett bitr�de inte beg�rt ers�ttning i r�tt tid och d�rigenom f�rlorat r�tten att f� ers�ttningen fastst�lld av domstolen, f�r R�ttshj�lpsmyndig- heten fastst�lla ers�ttningen under f�ruts�ttning att bitr�det inte k�nde till att angel�genheten var anh�ngig vid domstolen eller att underl�tenheten beror p� n�got annat urs�ktligt misstag. Den del av ers�ttningen som �verstiger r�ttshj�lpsavgiften skall d� stanna p� staten. 29 � Ett r�ttshj�lpsbitr�de f�r inte f�rbeh�lla sig eller ta emot ers�ttning av sin huvudman ut�ver vad som f�ljer av 27 �. Har detta skett �r f�r- beh�llet utan verkan och bitr�det skall till huvudmannen betala tillbaka vad han eller hon har tagit emot f�r mycket. Motparts ers�ttningsskyldighet 30 � Best�mmelser i lag om ansvar f�r motparts kostnader i r�tteg�ng eller annat motsvarande f�rfarande g�ller �ven i fr�ga om r�dgivningsav- gift och kostnader f�r motparts r�ttshj�lpsbitr�de. R�nta skall dock inte betalas. Den som �r ers�ttningsskyldig f�r r�ttshj�lpskostnader skall till den r�ttss�kande betala ett belopp som motsvarar dennes r�dgivnings- och r�ttshj�lpsavgifter. �terstoden skall betalas till staten. Om den ers�tt- ningsskyldige har �lagts att ers�tta endast en del av r�ttshj�lpskostnaderna, skall ers�ttningen betalas till den r�ttss�kande och till staten med motsvarande f�rdelning. Medparts ers�ttningsskyldighet 31 � Har i ett m�l eller �rende vid domstol en kostnad f�r bitr�de som �r gemensamt f�r flera medparter ersatts som en r�ttshj�lpskostnad, skall var och en av de medparter som inte har r�ttshj�lp betala den del av kostnaden som h�nf�r sig till medparten. F�rdelningen skall g�ras efter huvudtalet, om inte omst�ndigheterna f�ranleder annat. Vid till�mpningen av f�rsta stycket skall avdrag g�ras f�r den del av kostnaderna som en motpart eller n�gon annan har �lagts att betala med st�d av 30 �. Om summan av r�ttshj�lpsavgiften och vad medparterna f�rpliktas betala enligt f�rsta stycket �verstiger ers�ttningen till bitr�det, skall medparterna betala det �verskjutande beloppet till den som har r�ttshj�lp och �terstoden till staten. 2998 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 Upph�rande av r�ttshj�lp 32 � R�ttshj�lp skall upph�ra om 1. r�ttshj�lpsavgift inte betalas enligt 25 �, 2. den r�ttss�kande har l�mnat oriktiga uppgifter och r�ttshj�lp inte skulle ha beviljats om riktiga uppgifter hade l�mnats, 3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet har l�mnat oriktiga uppgifter, som varit �gnade att leda till f�r l�g r�ttshj�lpsavgift, 4. den r�ttss�kandes ekonomiska f�rh�llanden har �ndrats s� att han eller hon inte l�ngre �r ber�ttigad till r�ttshj�lp, 5. ett r�ttshj�lpsbitr�de entledigas utan att ett annat r�ttshj�lpsbitr�de f�rordnas, 6. det med h�nsyn till angel�genhetens art och betydelse, tviste- f�rem�lets v�rde samt omst�ndigheterna i �vrigt inte l�ngre �r rimligt att staten bidrar till den r�ttss�kandes kostnader. 33 � Om r�ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall som avses i 10 � 9, f�r det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra. Detta g�ller dock inte om det �r uppenbart osk�ligt att r�ttshj�lpen upph�r. 34 � R�ttshj�lp skall upph�ra n�r det arbete som bitr�det har r�tt till ers�ttning f�r enligt 27 � uppg�r till 100 timmar, om annat inte beslutas enligt andra stycket. R�ttshj�lpsbitr�det skall anm�la till r�tten n�r det arbete som bitr�det lagt ned p� uppdraget uppg�r till eller n�rmar sig 100 timmar. R�tten skall genast pr�va om r�ttshj�lpen skall upph�ra. Om r�ttshj�lpen skall forts�tta, best�mmer r�tten det antal timmar som f�rm�nen av r�tts- hj�lpsbitr�de d�refter f�r omfatta. I de fall R�ttshj�lpsmyndigheten enligt 39 � beslutar i r�ttshj�lpsfr�gor g�ller best�mmelserna i andra stycket i st�llet myndigheten. �terbetalning av r�ttshj�lpskostnader 35 � Om r�ttshj�lpen upph�r p� n�gon av de grunder som anges i 32 �, skall den r�ttss�kande i sk�lig omfattning �terbetala kostnaderna f�r r�tts- hj�lpen till staten. Om r�ttshj�lpen upph�r p� den grund som anges i 33 �, skall de kost- nader f�r r�ttshj�lpen som �verstiger r�ttshj�lpsavgiften inte �terbetalas till staten. 36 � Om ett beslut att bevilja r�ttshj�lp upph�vs efter �verklagande, skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv betala kostnaden f�r r�ttshj�lpen. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r dock f�rordnas att kostnaden inte skall �terbetalas till staten eller att den endast delvis skall �terbetalas till staten. 37 � Om den r�ttss�kande genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har or- sakat �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, skall han eller hon ers�tta staten f�r dessa kostnader oavsett hur ansvaret f�r r�ttshj�lpskostnaderna i �vrigt skall f�rdelas. Motsvarande g�ller den r�ttss�kandes st�llf�retr�dare. 2999 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 Ekonomiskt underlag 38 � Med ekonomiskt underlag avses i denna lag den r�ttss�kandes be- r�knade �rsinkomst sedan h�nsyn tagits till underh�llsskyldighet, f�r- m�genhetsf�rh�llanden och skulds�ttning enligt andra stycket. Bidrar den r�ttss�kande till underh�llet av barn skall den ber�knade �rs- inkomsten minskas med 15 000 kr f�r varje barn, dock h�gst 75 000 kr. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligen �kad eller nedsatt p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas genom att sk�ligt belopp l�ggs till eller dras ifr�n. En under�rigs ekonomiska underlag skall best�mmas med h�nsyn �ven till f�r�ldrarnas ekonomiska f�rh�llanden. N�rmare best�mmelser om hur det ekonomiska underlaget skall be- r�knas meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Beslut i r�ttshj�lpsfr�gor 39 � Om ett m�l eller �rende r�rande den r�ttsliga angel�genheten p�g�r vid domstol, beslutar domstolen i fr�gor enligt denna lag. I annat fall be- slutar R�ttshj�lpsmyndigheten i fr�gorna. R�ttshj�lpsmyndigheten beslutar ocks� till vem ers�ttning enligt 30 � andra stycket och 31 � tredje stycket skall betalas. Vad som s�gs om domstol i denna lag g�ller �ven arrenden�mnd och hyresn�mnd. R�ttshj�lpsbitr�det beslutar om att s�dan utredning som avses i 17 � f�rsta stycket skall utf�ras. 40 � R�ttshj�lpsmyndigheten skall slutligt fastst�lla den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift n�r ers�ttningen till r�ttshj�lpsbitr�det har fastst�llts. Ers�ttningen till bitr�det skall utbetalas efter avdrag f�r den slutligt fastst�llda r�ttshj�lpsavgiften. Om bitr�det har tagit emot en h�gre avgift fr�n den r�ttss�kande �n den som slutligt fastst�lls, skall bitr�det �ter- betala det �verskjutande beloppet till den r�ttss�kande. 41 � I samband med att handl�ggningen avslutas i ett m�l eller �rende i vilket en part har r�ttshj�lp skall det best�mmas vilka belopp som motparter, medparter och den r�ttss�kande eller dennes st�llf�retr�dare skall betala enligt 30 � f�rsta stycket och 31 � f�rsta stycket. Beslut om �terbetalningsskyldighet enligt 37 � meddelas i samband med att hand- l�ggningen avslutas i ett m�l eller �rende i vilket part har r�ttshj�lp eller i samband med r�ttshj�lpens upph�rande. Om beslutet meddelas av n�gon annan �n domstol eller R�ttshj�lpsmyndigheten, skall betalningsskyldig- heten best�mmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller viss kvotdel utan att ett best�mt belopp anges. N�r en borgen�r har beviljats r�ttshj�lp, i en angel�genhet som r�r f�r- s�ttande i konkurs, skall beslut om ers�ttningsskyldighet meddelas senast i samband med att utdelningen fastst�lls. 3000 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 42 � Beslut om till vem ers�ttning skall betalas enligt 30 � andra stycket och 31 � tredje stycket och beslut om r�ttshj�lpsavgift och avr�kning med bitr�de enligt 40 � f�r fattas av R�ttshj�lpsmyndigheten genom automatisk databehandling av uppgifter i ett av myndigheten f�rt register �ver r�tts- hj�lpskostnader. Beslut enligt 30 � andra stycket och 31 � tredje stycket f�r verkst�llas enligt best�mmelserna i uts�kningsbalken. �verklagande m.m. 43 � I fr�ga om �verklagande av domstols beslut enligt denna lag till�m- pas, utom i fall som avses i andra stycket, vad som i allm�nhet g�ller om �verklaganden av beslut av domstolen. Hovr�ttens eller kammarr�ttens beslut i en �verklagad fr�ga ang�ende ers�ttning till r�ttshj�lpsbitr�de f�r inte �verklagas. Hovr�tten eller kam- marr�tten f�r dock till�ta att beslutet �verklagas, om det finns s�rskilda sk�l f�r en pr�vning om tillst�nd skall ges enligt 54 kap. 10 � f�rsta stycket 1 r�tteg�ngsbalken respektive 36 � f�rsta stycket 1 f�rvaltnings- processlagen (1971:291). 44 � Beslut av r�ttshj�lpsbitr�de i fr�ga om utredning enligt 17 � f�rsta stycket f�r inte �verklagas. R�ttshj�lpsmyndighetens beslut enligt 30 � andra stycket, 31 � tredje stycket och 40 � andra stycket f�r inte �verklagas. �vriga beslut av R�tts- hj�lpsmyndigheten f�r �verklagas till R�ttshj�lpsn�mnden. R�ttshj�lpsn�mndens beslut f�r inte �verklagas. 45 � Beslut om r�ttshj�lp f�r �verklagas av den som �r enskild part och av Domstolsverket. R�knas tiden f�r �verklagande fr�n den dag en part f�tt del av beslutet, f�r Domstolsverket �nd� inte �verklaga beslutet senare �n tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Domstolsverket f�r �verklaga ett beslut �ven till f�rm�n f�r en enskild part. 46 � Domstolsverket f�r p�kalla beslut om att r�ttshj�lp skall upph�ra enligt 32-34 ��. 47 � Ett r�ttshj�lpsbitr�de som har �verklagat ett beslut om ers�ttning f�r i den h�gre instansen �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sitt yrkande endast om det finns s�rskilda sk�l f�r det. R�ttshj�lpsn�mnden 48 � R�ttshj�lpsn�mnden best�r av en ordf�rande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, tv� ledam�ter som skall vara advokater samt tv� �vriga ledam�ter. Alla ledam�ter skall vara svenska medborgare. De f�r inte vara under�riga eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldra- balken. 3001 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1619 Regeringen f�rordnar ledam�ter och utser ordf�rande f�r viss tid. F�r ordf�randen skall finnas en eller flera ers�ttare. I �vrigt f�r regeringen utse l�mpligt antal ers�ttare. Best�mmelserna om ordf�rande och leda- m�ter till�mpas ocks� p� ers�ttare. 49 � R�ttshj�lpsn�mnden �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv� andra ledam�ter, av vilka en skall vara advokat och en �vrig ledamot. Vid avg�rande av ett �rende som �r av principiell betydelse eller annars �r av s�rskild vikt, skall dock samtliga ledam�ter delta. R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l till�mpas n�r �renden avg�rs av R�ttshj�lpsn�mnden. Ordf�randen skall dock s�ga sin mening f�rst. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 december 1997 d� r�ttshj�lpslagen (1972:429) skall upph�ra att g�lla. 2. Den upph�vda lagen g�ller dock fortfarande om - allm�n r�ttshj�lp, r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l eller r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de har beviljats f�re den 1 december 1997, eller - ans�kan om s�dan r�ttshj�lp har l�mnats in till domstol, R�ttshj�lps- myndigheten eller annan myndighet som kan besluta om r�ttshj�lp f�re den 1 december 1997. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON LAILA FREIVALDS (Justitiedepartementet) 3002 </div> </div>

SFS 1996:1619
Utkom fr�n trycket
den 7 januari 1997

R�ttshj�lpslag;

utf�rdad den 12 december 1996.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � I denna lag finns best�mmelser om r�ttshj�lp och r�dgivning.

2 � R�ttshj�lp f�r beviljas i en r�ttslig angel�genhet om f�ruts�ttningarna
i 6-8 �� r uppfyllda.

F�r att r�ttshj�lp skall beviljas kr�vs att r�dgivning enligt 4 � har

l�mnats i angel�genheten i minst en timme, om inte s�dan r�dgivning �r
uppenbart obeh�vlig eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l.

I 9 � finns best�mmelser om r�ttshj�lpens f�rh�llande till r�ttsskydds-

f�rs�kringar. I 10-13 �� finns best�mmelser om n�r r�ttshj�lp inte f�r
beviljas och n�r det kr�vs s�rskilda sk�l f�r r�ttshj�lp. I 21 och 22 ��
finns s�rskilda best�mmelser om r�ttshj�lp till offer f�r sexualbrott n�r
angel�genheten skall behandlas utomlands.

3 � R�ttshj�lp beviljas efter ans�kan av den r�ttss�kande. Ans�kan skall
vara skriftlig och inneh�lla de uppgifter som f�reskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen best�mmer.

R�dgivning

4 � R�dgivning enligt denna lag l�mnas i en r�ttslig angel�genhet av en
advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sammanlagt h�gst tv�
timmar. R�dgivning kan ocks� l�mnas av n�gon annan som kan f�rordnas
som r�ttshj�lpsbitr�de enligt 26 �.

R�dgivning l�mnas mot en avgift som betalas till den som l�mnar

r�dgivningen. Den som har l�mnat r�dgivning f�r s�tta ned avgiften till
h�lften om den r�ttss�kandes ekonomiska f�rh�llanden ger anledning till
det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare best�mmelser om r�dgivningsavgift och neds�ttning av r�d-

givningsavgift.

5 � Den som har l�mnat r�dgivning har r�tt till sk�lig ers�ttning av all-
m�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och �vers�ttning som r�dgivningen
kan ha kr�vt. Om r�dgivning har skett mot nedsatt avgift enligt 4 � andra
stycket, kan den som har l�mnat r�dgivning f� ers�ttning av allm�nna
medel.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare best�mmelser om ers�ttning enligt f�rsta stycket.

Prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55.

2992

SFS 1996:1619

Allm�nna f�ruts�ttningar f�r r�ttshj�lp

6 � R�ttshj�lp f�r beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag
enligt 38 � inte �verstiger 210 000 kr.

R�ttshj�lp f�r �ven beviljas ett d�dsbo om det finns synnerliga sk�l. I

14 � finns best�mmelser om �verg�ng av r�ttshj�lp till d�dsbo.

7 � R�ttshj�lp f�r beviljas om den r�ttss�kande beh�ver juridiskt bitr�de
ut�ver r�dgivning och detta behov inte kan tillgodoses p� annat s�tt.

R�ttshj�lp f�r inte beviljas i s�dana angel�genheter d�r hj�lp genom

offentlig f�rsvarare eller offentligt bitr�de kan komma i fr�ga.

8 � R�ttshj�lp f�r beviljas endast om det med h�nsyn till angel�genhetens
art och betydelse, tvistef�rem�lets v�rde och omst�ndigheterna i �vrigt �r
rimligt att staten bidrar till kostnaderna.

R�ttshj�lpens f�rh�llande till r�ttsskyddsf�rs�kringar

9 � R�ttshj�lp f�r inte beviljas, om den r�ttss�kande har en r�ttsskydds-
f�rs�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar ange-

l�genheten.

Om den r�ttss�kande saknar r�ttsskydd enligt f�rsta stycket men med

h�nsyn till sitt f�rs�kringsskydd i �vrigt eller sina ekonomiska och
personliga f�rh�llanden borde ha haft ett s�dant skydd, f�r r�ttshj�lp
beviljas endast om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till angel�gen-
hetens art och betydelse f�r den r�ttss�kande.

Begr�nsningar i r�tten till r�ttshj�lp

10 � R�ttshj�lp f�r inte beviljas

1. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, �ktenskapsf�rord, testamente eller

g�vohandling,

2. f�r f�rr�ttande av bouppteckning enligt 20 kap. �rvdabalken,
3. i en angel�genhet som r�r skuldsanering enligt skuldsaneringslagen

(1994:334),

4. i inskrivnings�renden enligt jordabalken,

5. i �renden om fastighetsdeklaration,
6. i m�l eller �renden ang�ende fastighetstaxering,
7. i register�renden enligt sj�lagen (1994:1009) eller lagen (1979:377)

om registrering av b�tar f�r yrkesm�ssig sj�fart m.m.,

8. i en angel�genhet som r�r bodelning i annat fall �n vid klander av

bodelning,

9. om fr�gan om r�ttshj�lp kan v�nta till dess en annan r�ttslig ange-

l�genhet d�r anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund har
avgjorts,

10. i en angel�genhet som r�r trafikskadeers�ttning enligt trafik-

skadelagen (1975:1410) eller som r�r skadest�nd som skall betalas fr�n

2993

SFS 1996:1619

en ansvarsf�rs�kring. R�ttshj�lp f�r dock beviljas i en s�dan angel�genhet
om ett m�l eller �rende har inletts vid domstol eller enbart r�r annan
skada �n personskada.

R�ttshj�lp f�r inte heller beviljas i fr�ga om anspr�k som har �verl�tits

till den r�ttss�kande, om �verl�telsen kan antas ha skett f�r att �stadkom-
ma en f�rdel vid pr�vning av ans�kan om r�ttshj�lp.

11 � R�ttshj�lp f�r beviljas endast n�r det finns s�rskilda sk�l i en ange-

l�genhet som

1. r�r �ktenskapsskillnad och d�rmed sammanh�ngande fr�gor,

2. r�r underh�ll till barn,
3. r�r skatter, tullar, avgifter eller betalningss�kring f�r skatter, tullar

och avgifter,

4. i tingsr�tt skall avg�ras av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d �

r�tteg�ngsbalken,

5. skall behandlas utomlands, utom i fall som avses i 21 �.

12 � Den som inte �r svensk medborgare och som varken �r eller

tidigare har varit bosatt i Sverige f�r beviljas r�ttshj�lp endast om
angel�genheten skall behandlas i Sverige och det finns s�rskilda sk�l. I
en angel�genhet som skall behandlas utomlands f�r r�ttshj�lp beviljas
endast om den r�ttss�kande �r bosatt i Sverige.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med-

borgare i en viss fr�mmande stat och den som, utan att vara medborgare
i den staten, �r bosatt d�r skall vara likst�lld med svensk medborgare i
fr�ga om r�ttshj�lp.

R�ttshj�lp till n�ringsidkare

13 � R�ttshj�lp f�r inte beviljas den som �r eller har varit n�ringsidkare
i en angel�genhet som har uppkommit i n�ringsverksamheten, om det inte
finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till verksamhetens art och begr�nsade
omfattning, hans eller hennes ekonomiska och personliga f�rh�llanden och
omst�ndigheterna i �vrigt.

Med n�ringsidkare avses en fysisk person som driver verksamhet av

ekonomisk natur som kan betecknas som yrkesm�ssig eller har ett be-
st�mmande inflytande �ver en juridisk person som bedriver s�dan verk-
samhet.

�verg�ng av r�ttshj�lp till d�dsbo

14 � D�r den som har beviljats r�ttshj�lp �verg�r r�ttshj�lpen till d�ds-

boet, om d�dsboet beg�r detta och det med h�nsyn till angel�genhetens
art och betydelse, d�dsboets och d�dsbodel�garnas ekonomiska f�rh�llan-
den och omst�ndigheterna i �vrigt �r sk�ligt att staten forts�tter att bidra
till kostnaderna.

2994

SFS 1996:1619

F�rm�ner som ing�r vid r�ttshj�lp

15 � N�r r�ttshj�lp har beviljats betalar staten kostnaderna f�r r�ttshj�lps-

bitr�de. F�rm�nen av r�ttshj�lpsbitr�de omfattar ers�ttning f�r arbete i
h�gst 100 timmar, om inte annat beslutas enligt 34 �.

16 � N�r r�ttshj�lp har beviljats, betalar staten kostnaderna f�r bevisning
vid allm�n domstol, Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Om annat
inte f�ljer av lag eller f�reskrifter som l�mnats med st�d av lag l�mnas

ers�ttning f�r bevisning med sk�ligt belopp.

17 � N�r r�ttshj�lp har beviljats betalar staten kostnaderna f�r utredning,
som �r sk�ligen p�kallad f�r att ta tillvara den r�ttss�kandes r�tt, till en
kostnad om h�gst 10 000 kr. Utredning i en angel�genhet som skall pr�-
vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet betalas dock inte

om den kan erh�llas genom den domstol eller myndighet som skall pr�va
angel�genheten.

Den som har medverkat vid en utredning har r�tt till ers�ttning enligt

f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer.

18 � N�r r�ttshj�lp har beviljats betalar staten kostnaderna f�r medlare

enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken.

Medlaren har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r det arbete, den tidsspillan och

de utl�gg som uppdraget kr�vt.

Medlaren f�r inte f�rbeh�lla sig eller ta emot ers�ttning av parterna. Har

detta skett �r f�rbeh�llet utan verkan och medlaren skall till parterna
betala tillbaka vad han eller hon har tagit emot.

19 � Den som har beviljats r�ttshj�lp beh�ver inte betala ans�kningsav-

gift eller expeditionsavgift enligt f�rordningen (1987:452) om avgifter vid
de allm�nna domstolarna, ans�kningsavgift i m�l enligt lagen (1990:746)
om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning eller avgift enligt 15 � 1-3
avgiftsf�rordningen (1992:191).

Den som har beviljats r�ttshj�lp i en angel�genhet som lett till ett verk-

st�llbart avg�rande eller i ett m�l om verkst�llighet beh�ver inte betala
uts�kningsavgifter enligt 2 � f�rordningen (1992:1094) om avgifter vid
kronofogdemyndigheterna.

Den som har beviljats r�ttshj�lp beh�ver inte betala n�gra kostnader f�r

kung�relser i m�l eller �renden vid domstol.

20 � Den som har beviljats r�ttshj�lp beh�ver inte st�lla s�kerhet f�r att
f� till st�nd kvarstad eller annan liknande �tg�rd enligt r�tteg�ngsbalken

eller konkurslagen (1987:672) i den angel�genhet som r�ttshj�lpen avser.
Om den r�ttss�kande inte kan betala f�r den skada som tillfogas mot-
parten, svarar staten gentemot den skadelidande f�r denna skada.

F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om verkst�llighet enligt 3 kap. 8

eller 9 � uts�kningsbalken, om r�ttshj�lp beviljats i verkst�llighetsm�let.

2995

SFS 1996:1619

S�rskilda best�mmelser om r�ttshj�lp till offer f�r sexualbrott utomlands

21 � I en angel�genhet som skall behandlas utomlands f�r r�ttshj�lp
beviljas om saken g�ller ett brott mot den r�ttss�kande som motsvarar
brott enligt 6 kap. brottsbalken och den r�ttss�kande har behov av n�gon
av de f�rm�ner som anges i 22 �.

I fr�ga om en angel�genhet som avses i f�rsta stycket g�ller inte 2 �

andra stycket och 9 �.

22 � N�r r�ttshj�lp har beviljats enligt 21 � betalar staten kostnaderna f�r
bitr�de och s�dan bevisning och utredning som varit n�dv�ndig f�r att ta
till vara den r�ttss�kandes r�tt samt kostnaderna f�r resa och uppeh�lle
f�r den r�ttss�kande eller hans eller hennes st�llf�retr�dare och f�r
v�rdare eller annan som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r
domstol eller annan myndighet i den fr�mmande staten. Detta g�ller dock
endast i den m�n kostnaderna inte t�cks genom n�gon f�rs�kring eller
ers�tts av domstol eller annan myndighet i den fr�mmande staten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare best�mmelser om ers�ttning enligt f�rsta stycket.

R�ttshj�lpsavgift

23 � Den som har beviljats r�ttshj�lp skall betala en r�ttshj�lpsavgift som
best�ms med h�nsyn till kostnaderna f�r r�ttshj�lpsbitr�det och den
r�ttss�kandes ekonomiska underlag enligt 38 �.

R�ttshj�lpsavgiften, som aldrig f�r �verstiga kostnaderna f�r r�ttshj�lps-

bitr�det, utg�r

1. tv� procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte

�verstiger 20 000 kr,

2. fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska

underlaget �verstiger 20 000 men inte 40 000 kr,

3. tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska

underlaget �verstiger 40 000 men inte 80 000 kr,

4. tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekono-

miska underlaget �verstiger 80 000 men inte 120 000 kr,

5. trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekono-

miska underlaget �verstiger 120 000 men inte 160 000 kr,

6. fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekono-

miska underlaget �verstiger 160 000 kr.

Avgift f�r r�dgivning ut�ver en timme skall avr�knas fr�n den l�gsta

avgift som anges i andra stycket 2-6.

Avgiften f�r d�dsbo som beviljas r�ttshj�lp best�ms efter vad som �r

sk�ligt med h�nsyn till d�dsboets och d�dsbodel�garnas ekonomiska
f�rh�llanden. Om r�ttshj�lp �verg�r till ett d�dsbo ber�knas r�ttshj�lps-
avgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag.

24 � Procentsatsen f�r ber�kning av r�ttshj�lpsavgiften fastst�lls n�r
r�ttshj�lp beviljas.

2996

SFS 1996:1619

Om den r�ttss�kandes ekonomiska underlag f�r�ndras v�sentligt innan

r�ttshj�lps �rendet har avslutats, f�r j�mkning ske till annan procentsats
som avses i 23 � efter vad som �r sk�ligt. J�mkning f�r ocks� ske om en
v�sentlig felbed�mning har gjorts n�r procentsatsen tidigare best�mdes
eller om oriktiga uppgifter har legat till grund f�r beslutet.

J�mkning till en l�gre procentsats kan endast avse avgift som �nnu inte

har betalats.

25 � R�ttshj�lpsavgiften skall fortl�pande betalas till r�ttshj�lpsbitr�det
allteftersom kostnader uppst�r.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare best�mmelser om betalningen av r�ttshj�lpsavgiften.

F�rordnande och byte av r�ttshj�lpsbitr�de

26 � Till r�ttshj�lpsbitr�de f�r f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p�
advokatbyr� eller n�gon annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har den
r�ttss�kande sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas,
om det inte medf�r avsev�rt �kade kostnader eller det i �vrigt finns

s�rskilda sk�l mot det. Ett bitr�de f�r entledigas om det finns sk�l till det.

Byte av bitr�de f�r ske efter s�rskilt tillst�nd och bara om det finns

s�rskilda sk�l. Om byte av bitr�de har skett en g�ng, f�r nytt byte ske

endast om det finns synnerliga sk�l.

Ett bitr�de f�r s�tta en advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i

sitt st�lle (substitution) om det inte medf�r en beaktansv�rd �kning av
kostnaderna. I �vrigt f�r substitution endast ske efter s�rskilt tillst�nd.

Ers�ttning till r�ttshj�lpsbitr�de

27 � Ett r�ttshj�lpsbitr�de har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete,
tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Ers�ttningen f�r arbete
skall best�mmas med utg�ngspunkt i den tids�tg�ng som �r rimlig med
h�nsyn till uppdragets art och omfattning och med till�mpning av den
timkostnadsnorm som regeringen fastst�ller. Timers�ttningen f�r avvika
fr�n timkostnadsnormen om den skicklighet och den omsorg som upp-
draget har utf�rts med eller andra omst�ndigheter av betydelse ger an-
ledning till det. Ers�ttning till r�ttshj�lpsbitr�de f�r inte avse kostnader f�r
anlitande av tekniskt bitr�de.

Ers�ttning f�r arbete f�re ans�kan kan endast avse arbete som varit av

mindre omfattning eller av br�dskande art. Vid bitr�desbyte enligt 26 �
andra stycket g�ller motsvarande i fr�ga om det nya bitr�dets r�tt till
ers�ttning f�r arbete som utf�rts f�re beslutet om byte.

Om bitr�det genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har f�ranlett kostnad

f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttningens best�mmande. Om
bitr�det missbrukat sin beh�righet att besluta om utredning enligt 17 �
eller om substitution enligt 26 � eller om det annars finns s�rskilda sk�l,
f�r ers�ttningen s�ttas ned.

2997

SFS 1996:1619

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller

taxor som skall till�mpas vid best�mmande av ers�ttning i vissa fall samt
meddelar f�reskrifter om ber�kning av ers�ttningen f�r tidsspillan.

28 � Ers�ttning till ett r�ttshj�lpsbitr�de fastst�lls i samband med att den
r�ttsliga angel�genheten avg�rs genom dom eller beslut eller n�r r�tts-
hj�lps�rendet avslutas p� n�got annat s�tt.

Har ett bitr�de inte beg�rt ers�ttning i r�tt tid och d�rigenom f�rlorat

r�tten att f� ers�ttningen fastst�lld av domstolen, f�r R�ttshj�lpsmyndig-
heten fastst�lla ers�ttningen under f�ruts�ttning att bitr�det inte k�nde till
att angel�genheten var anh�ngig vid domstolen eller att underl�tenheten
beror p� n�got annat urs�ktligt misstag. Den del av ers�ttningen som
�verstiger r�ttshj�lpsavgiften skall d� stanna p� staten.

29 � Ett r�ttshj�lpsbitr�de f�r inte f�rbeh�lla sig eller ta emot ers�ttning
av sin huvudman ut�ver vad som f�ljer av 27 �. Har detta skett �r f�r-
beh�llet utan verkan och bitr�det skall till huvudmannen betala tillbaka
vad han eller hon har tagit emot f�r mycket.

Motparts ers�ttningsskyldighet

30 � Best�mmelser i lag om ansvar f�r motparts kostnader i r�tteg�ng
eller annat motsvarande f�rfarande g�ller �ven i fr�ga om r�dgivningsav-

gift och kostnader f�r motparts r�ttshj�lpsbitr�de. R�nta skall dock inte
betalas.

Den som �r ers�ttningsskyldig f�r r�ttshj�lpskostnader skall till den

r�ttss�kande betala ett belopp som motsvarar dennes r�dgivnings- och
r�ttshj�lpsavgifter. �terstoden skall betalas till staten. Om den ers�tt-
ningsskyldige har �lagts att ers�tta endast en del av r�ttshj�lpskostnaderna,
skall ers�ttningen betalas till den r�ttss�kande och till staten med
motsvarande f�rdelning.

Medparts ers�ttningsskyldighet

31 � Har i ett m�l eller �rende vid domstol en kostnad f�r bitr�de som
�r gemensamt f�r flera medparter ersatts som en r�ttshj�lpskostnad, skall
var och en av de medparter som inte har r�ttshj�lp betala den del av
kostnaden som h�nf�r sig till medparten. F�rdelningen skall g�ras efter
huvudtalet, om inte omst�ndigheterna f�ranleder annat.

Vid till�mpningen av f�rsta stycket skall avdrag g�ras f�r den del av

kostnaderna som en motpart eller n�gon annan har �lagts att betala med
st�d av 30 �.

Om summan av r�ttshj�lpsavgiften och vad medparterna f�rpliktas

betala enligt f�rsta stycket �verstiger ers�ttningen till bitr�det, skall
medparterna betala det �verskjutande beloppet till den som har r�ttshj�lp
och �terstoden till staten.

2998

SFS 1996:1619

Upph�rande av r�ttshj�lp

32 � R�ttshj�lp skall upph�ra om

1. r�ttshj�lpsavgift inte betalas enligt 25 �,

2. den r�ttss�kande har l�mnat oriktiga uppgifter och r�ttshj�lp inte

skulle ha beviljats om riktiga uppgifter hade l�mnats,

3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet har l�mnat

oriktiga uppgifter, som varit �gnade att leda till f�r l�g r�ttshj�lpsavgift,

4. den r�ttss�kandes ekonomiska f�rh�llanden har �ndrats s� att han

eller hon inte l�ngre �r ber�ttigad till r�ttshj�lp,

5. ett r�ttshj�lpsbitr�de entledigas utan att ett annat r�ttshj�lpsbitr�de

f�rordnas,

6. det med h�nsyn till angel�genhetens art och betydelse, tviste-

f�rem�lets v�rde samt omst�ndigheterna i �vrigt inte l�ngre �r rimligt att
staten bidrar till den r�ttss�kandes kostnader.

33 � Om r�ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall

som avses i 10 � 9, f�r det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra. Detta
g�ller dock inte om det �r uppenbart osk�ligt att r�ttshj�lpen upph�r.

34 � R�ttshj�lp skall upph�ra n�r det arbete som bitr�det har r�tt till
ers�ttning f�r enligt 27 � uppg�r till 100 timmar, om annat inte beslutas
enligt andra stycket.

R�ttshj�lpsbitr�det skall anm�la till r�tten n�r det arbete som bitr�det

lagt ned p� uppdraget uppg�r till eller n�rmar sig 100 timmar. R�tten
skall genast pr�va om r�ttshj�lpen skall upph�ra. Om r�ttshj�lpen skall
forts�tta, best�mmer r�tten det antal timmar som f�rm�nen av r�tts-
hj�lpsbitr�de d�refter f�r omfatta.

I de fall R�ttshj�lpsmyndigheten enligt 39 � beslutar i r�ttshj�lpsfr�gor

g�ller best�mmelserna i andra stycket i st�llet myndigheten.

�terbetalning av r�ttshj�lpskostnader

35 � Om r�ttshj�lpen upph�r p� n�gon av de grunder som anges i 32 �,
skall den r�ttss�kande i sk�lig omfattning �terbetala kostnaderna f�r r�tts-
hj�lpen till staten.

Om r�ttshj�lpen upph�r p� den grund som anges i 33 �, skall de kost-

nader f�r r�ttshj�lpen som �verstiger r�ttshj�lpsavgiften inte �terbetalas
till staten.

36 � Om ett beslut att bevilja r�ttshj�lp upph�vs efter �verklagande, skall
den som haft r�ttshj�lp sj�lv betala kostnaden f�r r�ttshj�lpen. Om det
finns s�rskilda sk�l, f�r dock f�rordnas att kostnaden inte skall �terbetalas
till staten eller att den endast delvis skall �terbetalas till staten.
37 � Om den r�ttss�kande genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har or-
sakat �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, skall han eller hon ers�tta staten
f�r dessa kostnader oavsett hur ansvaret f�r r�ttshj�lpskostnaderna i �vrigt
skall f�rdelas. Motsvarande g�ller den r�ttss�kandes st�llf�retr�dare.

2999

SFS 1996:1619

Ekonomiskt underlag

38 � Med ekonomiskt underlag avses i denna lag den r�ttss�kandes be-
r�knade �rsinkomst sedan h�nsyn tagits till underh�llsskyldighet, f�r-
m�genhetsf�rh�llanden och skulds�ttning enligt andra stycket.

Bidrar den r�ttss�kande till underh�llet av barn skall den ber�knade �rs-

inkomsten minskas med 15 000 kr f�r varje barn, dock h�gst 75 000 kr.
�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligen �kad eller nedsatt p�
grund av f�rm�genhetsinnehav eller skulds�ttning eller annan s�rskild
omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas genom att sk�ligt
belopp l�ggs till eller dras ifr�n.

En under�rigs ekonomiska underlag skall best�mmas med h�nsyn �ven

till f�r�ldrarnas ekonomiska f�rh�llanden.

N�rmare best�mmelser om hur det ekonomiska underlaget skall be-

r�knas meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
best�mmer.

Beslut i r�ttshj�lpsfr�gor

39 � Om ett m�l eller �rende r�rande den r�ttsliga angel�genheten p�g�r

vid domstol, beslutar domstolen i fr�gor enligt denna lag. I annat fall be-
slutar R�ttshj�lpsmyndigheten i fr�gorna. R�ttshj�lpsmyndigheten beslutar
ocks� till vem ers�ttning enligt 30 � andra stycket och 31 � tredje stycket
skall betalas.

Vad som s�gs om domstol i denna lag g�ller �ven arrenden�mnd och

hyresn�mnd.

R�ttshj�lpsbitr�det beslutar om att s�dan utredning som avses i 17 �

f�rsta stycket skall utf�ras.

40 � R�ttshj�lpsmyndigheten skall slutligt fastst�lla den r�ttss�kandes
r�ttshj�lpsavgift n�r ers�ttningen till r�ttshj�lpsbitr�det har fastst�llts.

Ers�ttningen till bitr�det skall utbetalas efter avdrag f�r den slutligt

fastst�llda r�ttshj�lpsavgiften. Om bitr�det har tagit emot en h�gre avgift
fr�n den r�ttss�kande �n den som slutligt fastst�lls, skall bitr�det �ter-
betala det �verskjutande beloppet till den r�ttss�kande.

41 � I samband med att handl�ggningen avslutas i ett m�l eller �rende
i vilket en part har r�ttshj�lp skall det best�mmas vilka belopp som
motparter, medparter och den r�ttss�kande eller dennes st�llf�retr�dare
skall betala enligt 30 � f�rsta stycket och 31 � f�rsta stycket. Beslut om
�terbetalningsskyldighet enligt 37 � meddelas i samband med att hand-

l�ggningen avslutas i ett m�l eller �rende i vilket part har r�ttshj�lp eller
i samband med r�ttshj�lpens upph�rande. Om beslutet meddelas av n�gon
annan �n domstol eller R�ttshj�lpsmyndigheten, skall betalningsskyldig-
heten best�mmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller viss kvotdel
utan att ett best�mt belopp anges.

N�r en borgen�r har beviljats r�ttshj�lp, i en angel�genhet som r�r f�r-

s�ttande i konkurs, skall beslut om ers�ttningsskyldighet meddelas senast
i samband med att utdelningen fastst�lls.

3000

SFS 1996:1619

42 � Beslut om till vem ers�ttning skall betalas enligt 30 � andra stycket
och 31 � tredje stycket och beslut om r�ttshj�lpsavgift och avr�kning med
bitr�de enligt 40 � f�r fattas av R�ttshj�lpsmyndigheten genom automatisk
databehandling av uppgifter i ett av myndigheten f�rt register �ver r�tts-
hj�lpskostnader.

Beslut enligt 30 � andra stycket och 31 � tredje stycket f�r verkst�llas

enligt best�mmelserna i uts�kningsbalken.

�verklagande m.m.

43 � I fr�ga om �verklagande av domstols beslut enligt denna lag till�m-
pas, utom i fall som avses i andra stycket, vad som i allm�nhet g�ller om
�verklaganden av beslut av domstolen.

Hovr�ttens eller kammarr�ttens beslut i en �verklagad fr�ga ang�ende

ers�ttning till r�ttshj�lpsbitr�de f�r inte �verklagas. Hovr�tten eller kam-
marr�tten f�r dock till�ta att beslutet �verklagas, om det finns s�rskilda
sk�l f�r en pr�vning om tillst�nd skall ges enligt 54 kap. 10 � f�rsta
stycket 1 r�tteg�ngsbalken respektive 36 � f�rsta stycket 1 f�rvaltnings-
processlagen (1971:291).

44 � Beslut av r�ttshj�lpsbitr�de i fr�ga om utredning enligt 17 � f�rsta
stycket f�r inte �verklagas.

R�ttshj�lpsmyndighetens beslut enligt 30 � andra stycket, 31 � tredje

stycket och 40 � andra stycket f�r inte �verklagas. �vriga beslut av R�tts-
hj�lpsmyndigheten f�r �verklagas till R�ttshj�lpsn�mnden.

R�ttshj�lpsn�mndens beslut f�r inte �verklagas.

45 � Beslut om r�ttshj�lp f�r �verklagas av den som �r enskild part och
av Domstolsverket. R�knas tiden f�r �verklagande fr�n den dag en part
f�tt del av beslutet, f�r Domstolsverket �nd� inte �verklaga beslutet senare
�n tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Domstolsverket f�r �verklaga ett
beslut �ven till f�rm�n f�r en enskild part.

46 � Domstolsverket f�r p�kalla beslut om att r�ttshj�lp skall upph�ra
enligt 32-34 ��.

47 � Ett r�ttshj�lpsbitr�de som har �verklagat ett beslut om ers�ttning f�r
i den h�gre instansen �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sitt yrkande
endast om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

R�ttshj�lpsn�mnden

48 � R�ttshj�lpsn�mnden best�r av en ordf�rande, som skall vara eller
ha varit ordinarie domare, tv� ledam�ter som skall vara advokater samt
tv� �vriga ledam�ter. Alla ledam�ter skall vara svenska medborgare. De
f�r inte vara under�riga eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldra-
balken.

3001

SFS 1996:1619

Regeringen f�rordnar ledam�ter och utser ordf�rande f�r viss tid. F�r

ordf�randen skall finnas en eller flera ers�ttare. I �vrigt f�r regeringen

utse l�mpligt antal ers�ttare. Best�mmelserna om ordf�rande och leda-
m�ter till�mpas ocks� p� ers�ttare.

49 � R�ttshj�lpsn�mnden �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv�
andra ledam�ter, av vilka en skall vara advokat och en �vrig ledamot.

Vid avg�rande av ett �rende som �r av principiell betydelse eller annars

�r av s�rskild vikt, skall dock samtliga ledam�ter delta.

R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l till�mpas n�r

�renden avg�rs av R�ttshj�lpsn�mnden. Ordf�randen skall dock s�ga sin
mening f�rst.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 december 1997 d� r�ttshj�lpslagen

(1972:429) skall upph�ra att g�lla.

2. Den upph�vda lagen g�ller dock fortfarande om

- allm�n r�ttshj�lp, r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l eller r�ttshj�lp
genom offentligt bitr�de har beviljats f�re den 1 december 1997, eller
- ans�kan om s�dan r�ttshj�lp har l�mnats in till domstol, R�ttshj�lps-

myndigheten eller annan myndighet som kan besluta om r�ttshj�lp f�re
den 1 december 1997.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)

3002

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1996:1619 Rättshjälpslag

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se