SFS 1972:254

Start / Skatterätt / Inkomstskattelag (1999:1229) / SFS 1972:254

720254.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972:254 Lag Utkom fr�n t rycket om �ndring i kommunalskattelagen (1928: 370); den 13 juni 1972 given Stockholms slott den 26 maj 1972. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�d e, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks� dagen^, funnit gott f�rordna, att 32 � 3 mom. och punkt 1 av anvisningar- ^ na till 31 � kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna ' lydelse. - 32 � 5 mom? S�som int�kt upptages icke vad som av staten anvisats till bestridande av s�rskilda, med vissa tj�nster eller uppdrag f�renade kostnader, s�som: 1 Prop. 1972; 77, SkU 27, rskr 191. 542 2 S enaste lydelse 1970:915. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i Miitiaridstill�gg och d�rmed likst�llda f�rm�ner f�r utom riket statio� nerad pers onal vid utrikesf�rvaltningen eller i svensk bist�ndsverksam� het; f�rvaltningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser; � stat uppf�rd h�st- och b�tlega; till best�llningshavare vid arm�n utg�ende h�stgottg�relse f�r egna tj�nsteh�star; resekostnads- och traktamentsers�ttning; �gande i f�ljd h�rav skattskyldig icke g�ra avdrag f�r underskott, som kan uppkomma d�rigenom, att s�lunda anvisat anslag icke f�rsl�r till t�ckande av d�rmed avsedda utgifter. Vad i f�rsta stycket s�gs skall �ga till�mpning i fr�ga om motsva� rande kostnadsers�ttning som anvisats av kommun eller skogsv�rdssty� relse. Riksskatteverket m� d�rj�mte, n�r sk�l d�rtill �ro, f�rklara att vad i f�rsta stycket s�gs skall �ga till�mpning i fr�ga om motsvarande ers�ttning, som anvisats av annan offentlig institution. S�dant beslut m�, n�r omst�ndigheterna det f�ranleda, av riksskatteverket �terkallas. �ver beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, m� kla� gan icke f� ras. F�rm�nen av fri sjukv�rd eller fri tandv�rd, s� ock av fri grupp� livf�rs�kring upptages icke s�som int�kt, oavsett om f�rm�nen �tnju� tits p� grun d av statlig eller p� grund av kommunal eller enskild tj�nst. Har s�dan f�rm�n �tnjutits p� grund av enskild tj�nst och utg�tt efter v�sentligt f�rm�nligare grunder �n som g�lla f�r befattningshavare i statens tj�nst, skall dock f�rm�nen upptagas s�som int�kt till den del den utg� tt efter f�rm�nligare grunder �n de f�r n�mnda befattningsha� vare g�llande. F�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring enligt grunder som fastst�llts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptages ej s�som int�kt, om den dagers�ttning som kan utg� till arbets� tagare i h�gsta sjukpenningklassen enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring uppg�r till h�gst 10 kronor per dag under tid d� sjukpenning kan utg� e nligt lagen och till h�gst 13 kronor per dag under tid d� f�r� tidspension k an utg� enligt samma lag. S�som int�kt upptages ej heller f�rm�n av mindre v�rde, som utg�tt i annat �n penningar, d�rest f�rm�nen kan antagas*icke vara avsedd att utg�ra direkt vederlag f�r utf�rt arbete. SFS 1972: 254 Anvisningar till 31 � 1.3 Med pension f�rst�s dels belopp, som annorledes �n i f�ljd av f�rs�kring utg�r p� grund av f�reg�ende tj�nstef�rh�llande, dels belopp, som p� grund av lagen om allm�n f�rs�kring utg�r i form av folkpen� sion eller till�ggspension, dels ock belopp som utg�r p� grund av pen� sionsf�rs�kring v are sig denna tagits i samband med tj�nst eller annor� ledes. Med pensionsf�rs�kring f�rst�s f�rs�kring, som meddelas i h�r i lan� det bedriven f�rs�kringsr�relse, om andra f�rs�kringsbelopp icke skola utg� �n ^ S enaste lydelse 1969: 754. 543 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972; 254 544 1) �lderspension, utg�ende h�gst under den f�rs�krades livstid, 2) invalidpension, utg�ende h�gst s� l�nge den f�rs�krade �r arbets- of�rm�gen eller har nedsatt arbetsf�rm�ga, 3) efterlevandepension eller 4) med �lders-, invalid- eller efterlevandepension f�renat kapitalbe� lopp, som utg�r i samband med att pensionen b�rjar utbetalas eller upph�r eller f�rs�kringen upph�r. �lderspension, som h�r avses, m� icke b�rja utg� vid l�gre �lder �n 55 �r, s�vida icke med h�nsyn till den f�rs�krades yrke eller andra om� st�ndigheter (t. ex. varaktig arbetsof�rm�ga) l�gre pensions�lder kan an� ses sk�lig. Med efterlevandepension f�rst�s pension, som efter den f�rs�krades d�d utg�r h�gst s� l�nge viss eller vissa i f�rs�kringsavtalet angivna personer leva. S�som efterlevandepension skall ock anses pension, som utg�r efter den f�rs�krades d�d oberoende av viss pensionstagares liv, (f�rs�rj� ningsr�nta) under f�ruts�ttning a) att f�rs�rjningsr�ntan �r f�renad med livsvarig �lderspension eller med s�dan livsvarig efterlevandepension till make eller barn, vilken skall b�rja utg� omedelbart efter den f�rs�krades d�d, samt att f�r� s�rjningsr�ntans �rsbelopp icke �verstiger den livsvariga pensionens �rs- belopp, b) att f�rs�rjningsr�ntan skall utg� under h�gst tjugu �r, dock med den inskr�nkningen att, d� r�ntan �r f�renad med livsvarig �lderspen� sion, r�ntan likv�l icke m� utg� l�ngre �n till den tidpunkt, d� den f�rs�krade skulle hava fyllt 90 �r, och ej heller, vid pensions�lder �ver 70 �r, under l�ngre tid �n som motsvarar skillnaden mellan 90 �r och pensions�ldern, c) att premier f�r f�rs�rjningsr�ntan och den med denna f�renade livsvariga pensionen skola erl�ggas under tid, som icke med mera �n fem �r understiger den tid under vilken f�rs�rjningsr�ntan enligt avtalet l�ngst skall utg�, samt att icke vid utg�ngen av n�got kalender�r under f�rstn�mnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier �versti� ger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle hava erlagts, om pre� miebetalningen j�mnt f�rdelats � tid, som med fem �r understiger den tid under vilken f�rs�rjningsr�ntan l�ngst skall utg�, samt d) att i avtalet stadgats, att r�tt till �terk�p eller bel�ning av f�rs�k� ringen icke skall f�religga och ej heller r�tt till s�dan f�r�ndring av f�rs�kringen, att den upph�r att vara pensionsf�rs�kring. Vid till�mpningen av best�mmelserna under a) i n�stf�reg�ende stycke skall efterlevandepension till den f�rs�krades efterlevande make anses s�som livsvarig, �ven om pension skall upph�ra vid omgifte. Kapitalbelopp, som utg� p� grund av pensionsf�rs�kring, m� tillsam� mans icke �verstiga det h�gsta �rliga beloppet av �lders- eller invalid� pensionen, �kat, om efterlevandepension skall utg� till make, med det h�gsta �rliga beloppet av efterlevandepensionen. Skall enligt avtal om pensionsf�rs�kring annan �lderspension �n s�dan som utges enligt allm�n pensionsplan i den mening som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse eller invalidpension upph�ra eller neds�ttas viss tid efter det pensions�ldern eller arbets� of�rm�gan intr�tt eller skall annan efterlevandepension �n f�rs�rjnings- fr- lii .if id! � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r�nta upph�ra eller neds�ttas viss tid efter den f�rs�krades d�d m� denna tid icke understiga fem �r eller, i fr�ga om �lderspension, som upph�r tidigast d� den f�rs�krade fyllt 63 �r, ett och ett halvt �r. Med kapitalf�rs�kring f�rst�s annan livf�rs�kring �n pensionsf�r� s�kring. Till kapitalf�rs�kring h�nf�res mot statens grupplivf�rs�kring svarande f�rm�n fr�n kommun, �ven om f�rm�nen icke utg�r p� grund av f�rs�kring. Inneh�ller avtal om livf�rs�kring, f�rutom utf�stelse som avtal om pensionsf�rs�kring enligt vad ovan sagts m� inneh�lla, j�mv�l annan ut� f�stelse, m� f�rs�kringen anses uppdelad p� en pensionsf�rs�kring och en kapitalf�rs�kring. Kan livf�rs�kring, vilken inneh�ller i n�stf�reg�ende stycke omf�r- m�lda utf�stelser, icke uppdelas p� s�tt d�r s�gs, en�r pensionens stor� lek icke best�mts eller annan omst�ndighet av betydelse f�r uppdelning� en icke �r k�nd, m� uppdelningen ske enligt grunder, som fastst�llas av Kungl. Maj:t. F�rs�kring, vilken enligt ovan givna best�mmelser �r att h�nf�ra till pensionsf�rs�kring och f�r vilken premiebetalningen skall vara fullgjord inom fem �r fr�n f�rs�kringsavtalets ing�ende, m� utan hinder av dessa best�mmelser anses s�som kapitalf�rs�kring, d�rest f�rbeh�ll h�rom in� tagits i avtalet vid dess ing�ende. Premiebefrielsef�rs�kring skall anses tillh�ra samma slag av f�rs�k� ring som huvudf�rs�kringen. F�r att f�rs�kring skall anses hava tagits i samband med tj�nst er� fordras, att enligt anst�llningsavtalet skyldighet f�religger f�r arbets� tagare att hava s�dan f�rs�kring eller att, om s�dan skyldighet icke f�religger, premier f�r f�rs�kringen skola g�ldas av arbetsgivaren eller av denne j�mte arbetstagaren. F�r att sjuk- eller olycksfallsf�rs�kring skall anses hava tagits i samband med tj�nst erfordras ut�ver vad f�rut sagts, att anm�lan ang�ende nyssn�mnda f�rh�llanden skett hos f�rs�k� ringsanstalten. Sjukf�rs�kring enligt lagen om allm�n f�rs�kring eller med st�d d�rav meddelade best�mmelser eller f�rs�kring enligt lagen om yrkesskadef�rs�kring anses icke s�som f�rs�kring) tagen i samband med tj�nst. Till livr�nta r�knas �ven h�jning av livr�ntan och s�dant till�gg till denna som skall utg� under livr�ntans fortsatta best�nd. SFS 1972:254 Denna lag tr�der i kraft dagen efter den, d� lagen enligt d�r� med� delad uppgift utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling, och till�mpas f�rsta g�ngen vid 1973 �rs taxering. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 26 maj 1972. GUSTAF ADOLF (L. S.) G. E. STR�NG (Finansdepartementet) 18SFS 1972 545 \ � </div> </div>

SFS 1972:254 Lag

Utkom fr�n t rycket om �ndring i kommunalskattelagen (1928: 370);

den 13 juni 1972

given Stockholms slott den 26 maj 1972.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�d e, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks�

dagen^, funnit gott f�rordna, att 32 � 3 mom. och punkt 1 av anvisningar-

na till 31 � kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna

lydelse.

32 � 5 mom? S�som int�kt upptages icke vad som av staten anvisats

till bestridande av s�rskilda, med vissa tj�nster eller uppdrag f�renade
kostnader, s�som:

1 Prop. 1972; 77, SkU 27, rskr 191.

542

2 S enaste lydelse 1970:915.

�

i Miitiaridstill�gg och d�rmed likst�llda f�rm�ner f�r utom riket statio�

nerad pers onal vid utrikesf�rvaltningen eller i svensk bist�ndsverksam�
het;

f�rvaltningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser;

� stat uppf�rd h�st- och b�tlega;
till best�llningshavare vid arm�n utg�ende h�stgottg�relse f�r egna

tj�nsteh�star;

resekostnads- och traktamentsers�ttning;
�gande i f�ljd h�rav skattskyldig icke g�ra avdrag f�r underskott,

som kan uppkomma d�rigenom, att s�lunda anvisat anslag icke f�rsl�r

till t�ckande av d�rmed avsedda utgifter.

Vad i f�rsta stycket s�gs skall �ga till�mpning i fr�ga om motsva�

rande kostnadsers�ttning som anvisats av kommun eller skogsv�rdssty�
relse. Riksskatteverket m� d�rj�mte, n�r sk�l d�rtill �ro, f�rklara att
vad i f�rsta stycket s�gs skall �ga till�mpning i fr�ga om motsvarande
ers�ttning, som anvisats av annan offentlig institution. S�dant beslut
m�, n�r omst�ndigheterna det f�ranleda, av riksskatteverket �terkallas.
�ver beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, m� kla�
gan icke f� ras.

F�rm�nen av fri sjukv�rd eller fri tandv�rd, s� ock av fri grupp�

livf�rs�kring upptages icke s�som int�kt, oavsett om f�rm�nen �tnju�

tits p� grun d av statlig eller p� grund av kommunal eller enskild tj�nst.
Har s�dan f�rm�n �tnjutits p� grund av enskild tj�nst och utg�tt efter

v�sentligt f�rm�nligare grunder �n som g�lla f�r befattningshavare i
statens tj�nst, skall dock f�rm�nen upptagas s�som int�kt till den del
den utg� tt efter f�rm�nligare grunder �n de f�r n�mnda befattningsha�

vare g�llande. F�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring enligt grunder som

fastst�llts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer

upptages ej s�som int�kt, om den dagers�ttning som kan utg� till arbets�

tagare i h�gsta sjukpenningklassen enligt lagen (1962: 381) om allm�n

f�rs�kring uppg�r till h�gst 10 kronor per dag under tid d� sjukpenning

kan utg� e nligt lagen och till h�gst 13 kronor per dag under tid d� f�r�
tidspension k an utg� enligt samma lag.

S�som int�kt upptages ej heller f�rm�n av mindre v�rde, som utg�tt

i annat �n penningar, d�rest f�rm�nen kan antagas*icke vara avsedd
att utg�ra direkt vederlag f�r utf�rt arbete.

SFS 1972: 254

Anvisningar

till 31 �

1.3 Med pension f�rst�s dels belopp, som annorledes �n i f�ljd av

f�rs�kring utg�r p� grund av f�reg�ende tj�nstef�rh�llande, dels belopp,
som p� grund av lagen om allm�n f�rs�kring utg�r i form av folkpen�
sion eller till�ggspension, dels ock belopp som utg�r p� grund av pen�
sionsf�rs�kring v are sig denna tagits i samband med tj�nst eller annor�
ledes.

Med pensionsf�rs�kring f�rst�s f�rs�kring, som meddelas i h�r i lan�

det bedriven f�rs�kringsr�relse, om andra f�rs�kringsbelopp icke skola

utg� �n

^ S enaste lydelse 1969: 754.

543

�

SFS 1972; 254

544

1) �lderspension, utg�ende h�gst under den f�rs�krades livstid,

2) invalidpension, utg�ende h�gst s� l�nge den f�rs�krade �r arbets-

of�rm�gen eller har nedsatt arbetsf�rm�ga,

3) efterlevandepension eller
4) med �lders-, invalid- eller efterlevandepension f�renat kapitalbe�

lopp, som utg�r i samband med att pensionen b�rjar utbetalas eller

upph�r eller f�rs�kringen upph�r.

�lderspension, som h�r avses, m� icke b�rja utg� vid l�gre �lder �n

55 �r, s�vida icke med h�nsyn till den f�rs�krades yrke eller andra om�
st�ndigheter (t. ex. varaktig arbetsof�rm�ga) l�gre pensions�lder kan an�
ses sk�lig.

Med efterlevandepension f�rst�s pension, som efter den f�rs�krades

d�d utg�r h�gst s� l�nge viss eller vissa i f�rs�kringsavtalet angivna

personer leva.

S�som efterlevandepension skall ock anses pension, som utg�r efter

den f�rs�krades d�d oberoende av viss pensionstagares liv, (f�rs�rj�
ningsr�nta) under f�ruts�ttning

a) att f�rs�rjningsr�ntan �r f�renad med livsvarig �lderspension eller

med s�dan livsvarig efterlevandepension till make eller barn, vilken

skall b�rja utg� omedelbart efter den f�rs�krades d�d, samt att f�r�
s�rjningsr�ntans �rsbelopp icke �verstiger den livsvariga pensionens �rs-

belopp,

b) att f�rs�rjningsr�ntan skall utg� under h�gst tjugu �r, dock med

den inskr�nkningen att, d� r�ntan �r f�renad med livsvarig �lderspen�
sion, r�ntan likv�l icke m� utg� l�ngre �n till den tidpunkt, d� den
f�rs�krade skulle hava fyllt 90 �r, och ej heller, vid pensions�lder �ver

70 �r, under l�ngre tid �n som motsvarar skillnaden mellan 90 �r och

pensions�ldern,

c) att premier f�r f�rs�rjningsr�ntan och den med denna f�renade

livsvariga pensionen skola erl�ggas under tid, som icke med mera �n fem

�r understiger den tid under vilken f�rs�rjningsr�ntan enligt avtalet
l�ngst skall utg�, samt att icke vid utg�ngen av n�got kalender�r under

f�rstn�mnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier �versti�

ger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle hava erlagts, om pre�
miebetalningen j�mnt f�rdelats � tid, som med fem �r understiger den
tid under vilken f�rs�rjningsr�ntan l�ngst skall utg�, samt

d) att i avtalet stadgats, att r�tt till �terk�p eller bel�ning av f�rs�k�

ringen icke skall f�religga och ej heller r�tt till s�dan f�r�ndring av

f�rs�kringen, att den upph�r att vara pensionsf�rs�kring.

Vid till�mpningen av best�mmelserna under a) i n�stf�reg�ende

stycke skall efterlevandepension till den f�rs�krades efterlevande make

anses s�som livsvarig, �ven om pension skall upph�ra vid omgifte.

Kapitalbelopp, som utg� p� grund av pensionsf�rs�kring, m� tillsam�

mans icke �verstiga det h�gsta �rliga beloppet av �lders- eller invalid�
pensionen, �kat, om efterlevandepension skall utg� till make, med det
h�gsta �rliga beloppet av efterlevandepensionen.

Skall enligt avtal om pensionsf�rs�kring annan �lderspension �n s�dan

som utges enligt allm�n pensionsplan i den mening som avses i lagen

(1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse eller invalidpension

upph�ra eller neds�ttas viss tid efter det pensions�ldern eller arbets�

of�rm�gan intr�tt eller skall annan efterlevandepension �n f�rs�rjnings-

fr-

lii

.if

id!

�

r�nta upph�ra eller neds�ttas viss tid efter den f�rs�krades d�d m�
denna tid icke understiga fem �r eller, i fr�ga om �lderspension, som
upph�r tidigast d� den f�rs�krade fyllt 63 �r, ett och ett halvt �r.

Med kapitalf�rs�kring f�rst�s annan livf�rs�kring �n pensionsf�r�

s�kring. Till kapitalf�rs�kring h�nf�res mot statens grupplivf�rs�kring

svarande f�rm�n fr�n kommun, �ven om f�rm�nen icke utg�r p� grund

av f�rs�kring.

Inneh�ller avtal om livf�rs�kring, f�rutom utf�stelse som avtal om

pensionsf�rs�kring enligt vad ovan sagts m� inneh�lla, j�mv�l annan ut�

f�stelse, m� f�rs�kringen anses uppdelad p� en pensionsf�rs�kring och

en kapitalf�rs�kring.

Kan livf�rs�kring, vilken inneh�ller i n�stf�reg�ende stycke omf�r-

m�lda utf�stelser, icke uppdelas p� s�tt d�r s�gs, en�r pensionens stor�

lek icke best�mts eller annan omst�ndighet av betydelse f�r uppdelning�
en icke �r k�nd, m� uppdelningen ske enligt grunder, som fastst�llas av
Kungl. Maj:t.

F�rs�kring, vilken enligt ovan givna best�mmelser �r att h�nf�ra till

pensionsf�rs�kring och f�r vilken premiebetalningen skall vara fullgjord
inom fem �r fr�n f�rs�kringsavtalets ing�ende, m� utan hinder av dessa
best�mmelser anses s�som kapitalf�rs�kring, d�rest f�rbeh�ll h�rom in�
tagits i avtalet vid dess ing�ende.

Premiebefrielsef�rs�kring skall anses tillh�ra samma slag av f�rs�k�

ring som huvudf�rs�kringen.

F�r att f�rs�kring skall anses hava tagits i samband med tj�nst er�

fordras, att enligt anst�llningsavtalet skyldighet f�religger f�r arbets�

tagare att hava s�dan f�rs�kring eller att, om s�dan skyldighet icke

f�religger, premier f�r f�rs�kringen skola g�ldas av arbetsgivaren eller
av denne j�mte arbetstagaren. F�r att sjuk- eller olycksfallsf�rs�kring
skall anses hava tagits i samband med tj�nst erfordras ut�ver vad f�rut
sagts, att anm�lan ang�ende nyssn�mnda f�rh�llanden skett hos f�rs�k�

ringsanstalten. Sjukf�rs�kring enligt lagen om allm�n f�rs�kring eller
med st�d d�rav meddelade best�mmelser eller f�rs�kring enligt lagen
om yrkesskadef�rs�kring anses icke s�som f�rs�kring) tagen i samband
med tj�nst.

Till livr�nta r�knas �ven h�jning av livr�ntan och s�dant till�gg till

denna som skall utg� under livr�ntans fortsatta best�nd.

SFS 1972:254

Denna lag tr�der i kraft dagen efter den, d� lagen enligt d�r� med�

delad uppgift utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling, och

till�mpas f�rsta g�ngen vid 1973 �rs taxering.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 26 maj 1972.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

G. E. STR�NG
(Finansdepartementet)

18SFS 1972

545

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:254

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se