SFS 1972:741

Start / Skatterätt / Inkomstskattelag (1999:1229) / SFS 1972:741

720741.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972:741 Lag Utkom fr�n t rycket �ndring i kommunalskattelagen (1928: 370); given Stockholms slott den 15 december 1972. den 27 dec. 1972 1884 V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks- dagen^ funnit gott att i fr�ga om kommunalskattelagen (1928: 370)- f�rordna, dels att punkterna 47, 9 och 10 av anvisningarna till 21 � skall betecknas punkt 7, 8, 9, 10, 11 respektive 12, dels att 21 och 22 ��, 23 � 1 mom. och 41 � samt punkterna 13 av anvisningarna till 21 �, anvisningarna till 22 �, punkt 5 av an� visningarna till 24 �, punkt 1 av anvisningarna till 27 �, punkt 5 av an� visningarna till 28 �, punkterna 1, 8 och 11 av anvisningarna till 29 �, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 35 �, punkt 1 av anvisning� arna till 36 � samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 41 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att till anvisningarna till 21 � skall fogas fyra nya punkter. 4, 5, 6 och 13, av nedan angivna lydelse. 21 �3 Till int�kt av jordbruksfastighet h�nf�res allt vad av fastighet h�r i riket, som taxerats s�som jordbruksfastighet, kommit �garen eller brukaren till godo, s�som v�rde av bostad, int�kt av jordbruk med bi� n�ringar, int�kt av skogsbruk eller int�kt av annat slag. (Se vidare anvisningarna.) 22 Fr�n bruttoint�kten av jordbruksfastighet f�r avdrag g�ras f�r omkostnader, som �ro att h�nf�ra till driftkostnader. Har sambruksf�rening med h�nsyn till r�relsens resultat l�mnat medlem eller annan l�netill�gg eller annan s�dan gottg�relse, m� f�reningen njuta avdrag f�r n�mnda gottg�relse. (Se vidare anvisningarna.) 1 Prop. 1972: 120, SkU 67, rskr 343. - Senaste lydelse av punkt 4 av anvisningarna till 21 � 1 950: 308 " 5 " " " 21 � 1968:275 " 7 " " " 21 � 1950:308 F�rutvarande punkt 8 av anvisningarna till 21 � upph�vd genom 1968: 729. Senaste lydelse av punkt 9 av anvisningarna till 21 � 1971: 925 " 10 " " " 21 � 1967:423. ^ Senaste lydel se 1951:790, '' Senaste lydelse av 22 � 1 mom. 1968: 729 och av 22 � 3 mom. 1951: 790. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 � i momfi Vad som �terst�r av int�kt av jordbruksfastighet, sedan avdrag enligt 22 � gjorts och h�nsyn tagits till in- och utg�ende balans, utg�r nettoint�kt av jordbruksfastighet. 41 Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas en� ligt bokf�ringsm�ssiga grunder, i den m�n dessa icke st� i strid med s�rskilda best�mmelser i d enna lag. I andra fall �n nu sagts skall int�kt anses hava �tnjutits det beskatt� nings�r, under vilket int�kten blivit f�r den skattskyldige tillg�nglig f�r lyftning, och skall utgift eller omkostnad anses bel�pa p� det be� skattnings�r, varunder utgiften betalats eller omkostnaden �gt rum. S�dan speciell skatt, avgift eller r�nta, som ing�r i slutlig eller tillkom� mande skatt enligt uppb�rdsf�rordningen, �vensom r�nta � kvarst�en� de skatt enligt samma f�rordning anses dock bel�pa p� det beskatt� nings�r d� den slutliga eller tillkommande skatten p�f�rts. (Se vidare anvisningarna.) SFS 1972: 741 Anvisningar till 21 � 1." Till bostad h�nf�res icke endast vad den skattskyldige f�r s�dant �ndam�l tillgodogjort sig f�r sin, sin familjs och sina personliga tj� nares r�kning utan �ven vad han anv�nt f�r egen bekv�mlighet och trevnad, s�som g�strum, simbass�ng, badhus, stall och garage f�r per� sonligt behov, jaktstuga m. m. dyl. �rliga v�rdet av bostad, som uppl�tits till i fastighetens drift anst�lld personal, utan att s�rskild hyra f�r bostaden avtalats, upptages icke s�som �gares eller brukares inkomst av fastigheten och f�r f�rty ej hel� ler avdragas s�som driftkostnad. 2.� Till jordbntk h�nf�res v�xtodling p� �ker och �ng �ven d� s� dant bedrives f�r industriellt behov, samt i samband d�rmed bedriven djursk�tsel, varunder inbegripes utnyttjande av bete p� s�v�l skogsmark som annan mark. Tr�dg�rdssk�tsel r�knas till jordbruk, d� den drives tillsammans med annat jordbruk. S�som bin�ring till jordbruk anses s�dan i sammanhang med jord� bruk bedriven f�rv�rvsverksamhet, som avser att med utnyttjande av fastighetens alster eller naturtillg�ngar, av vid jordbruket anst�lld ar� betskraft eller av d�rf�r avsedda anl�ggningar eller inventarier utvinna en bif�rtj�nst. I enlighet h�rmed r�knas som bin�ring till jordbruk jakt, fiske, bisk�tsel, hemsl�jd, utf�rande av k�rslor mot ers�ttning, uthyrning av byggnader eller inventarier m. m. dyl. Drives d�remot s�dan verksamhet i st�rre omfattning s�som mera frist�ende f�retag och med s�rskilda d�rf�r avsedda byggnader eller inr�ttningar, s�rskilda maskiner eller inventarier och i huvudsak s�rskild arbetspersonal, �r verksamheten att h�nf�ra till r�relse. 3.� Skogsbruk, varmed avses egen eller arrenderad fastighets utnytt- � Senaste lydelse 1951: 790. Senaste lydelse 1966; 274. ' Senaste lydelse 1951: 790, � S enaste lydelse 1965: 571. ' Senaste lydelse 1970:915. 1885 "V v, ' '" Fi - " ,1 o; " � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972:741 1886 jande f�r skogshantering, anses s�som ett s�rskilt s�tt att utnyttja fas� tigheten och r�knas f�rty icke s�som bin�ring till jordbruk. Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning p� grund av avverk� ningsr�tt, som skattskyldig vid avyttring eller annan �verl�telse av fas� tighet f�rbeh�llit sig p� fastigheten, och avyttring av s�lunda f�rbe� h�llen skogsavverkningsr�tt. Skogsavverkning p � annans mark p� grund av s�rskild uppl�telse av avverkningsr�tt och avyttring av skogsavverk� ningsr�tt n�r skogsavverkningen eller avyttringen icke ing�r i skogs� bruk �r att h�nf�ra till r�relse. �verg�r skogsavverkningsr�tt till annan genom bodelning eller eljest p� grund av giftor�tt eller genom arv, testamente, f�rdel av oskift bo eller g�va, skall anses som om avverkningsr�tten avyttrats mot vederlag motsvarande dess allm�nna saluv�rde vid �verg�ngen och som om vederlaget erlagts kontant. Har den, som idkat skogsbruk, tillika drivit virkesf�r�dling eller utvinning av biprodukter av skogsbruket s�som tj�ra o. dyk, anses denna verksamhet som skogsbruk, d�r den varit av mindre omfattning eller v�sentligen avsett husbehov. Har dylik verksamhet d�remot va� rit av st�rre omfattning och bedrivits med s�rskilda anordningar av stadigvarande art, t. ex. fasta kolugnar, fasta tj�rugnar eller dyk, anses s�rskild r�relse f�reli gga. 4. Till int�kt av jordbruk med bin�ringar h�nf�res int�kt genom av� yttring av djur, andra varor eller produkter eller av maskiner och andra inventarier, avsedda f�r stadigvarande bruk, eller av tillg�ngar som �r likst�llda d�rmed vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag. Likaledes h�nf�res hit int�kt genom annan inkomstgivande anv�ndning av jordbrukets eller dess bin�ringars alster, inventarier eller arbetsper� sonal, s�som k�rslor, uthyrning av dragare, maskiner och dylikt. Hit h�nf�res �ven v�rdet av vad skattskyldig direkt tillgodogjort sig av jordbrukets eller dess bin�ringars avkastning f�r sin, sin familjs eller annan hush�llsmedlems r�kning eller f�r avl�ning eller liknande veder� lag �t personal, som icke tillh�rt den skattskyldiges hush�ll, eller f�r f�r�dling eller f�rbrukning i r�relse, som drivits av den skattskyldige, eller f�r utg�rande av undantagsf�rm�ner eller annan f�rpliktelse som �legat den skattskyldige i f�rh�llande till n�gon som icke tillh�rt hans hush�ll. V�rdet av s�dan ny-, till- eller ombyggnad eller annan d�rmed j�m� f�rlig f�rb�ttring som avses i punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 22 � och som bekostats av arrendator eller annan nyttjander�ttsha- vare utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r jord�garen f�r beskattnings� �r d� nyttjander�ttshavarens r�tt till fastigheten upph�rt, om f�rb�tt� ringen utf�rts under tid varunder jord�garen innehaft fastigheten. In� t�kten ber�knas p� grundval av tillg�ngens v�rde vid tidpunkten f�r nyttjander�ttens upph�rande till den del tillg�ngen bekostats av nytt- jander�ttshavaren. Har nyttjander�ttshavaren erh�llit ers�ttning av jord� �garen f�r f�rb�ttringen, utg�r ers�ttningen int�kt av jordbruksfastig� het f�r nyttjander�ttshavaren. S�dan gottg�relse f�r utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit fr�n pensions- eller personalstiftelse, r�knas som int�kt av jordbruks� fastighet, om avdrag f�r avs�ttning till stiftelsen medgivits vid ber�kning av nettoint�kt av jordbruksfastighet. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutf�stel� se m. m. i sin balansr�kning en post Avsatt till pensioner, �ga 28 � 1 mom. sj�ttenionde styckena motsvarande till�mpning i fr�ga om jordbruksfastighet. 5. Till int�kt av skogsbruk h�nf�res int�kt genom avyttring av skogs� produkter, d�runder inbegripna produkter av s�dan f�r�dlingsverksam� het, som ing�r i skogsbruket, genom uppl�telse av avverkningsr�tt till skog eller genom avyttring av v�xande skog i samband med avyttring av marken, d�rest icke vinst p� avyttring av fastigheten i dess helhet skall beskattas enligt 27 � s�som inkomst av handelsr�relse eller enligt 35 � s�som realisationsvinst. Om realisationsvinst d�remot endast del� vis �r skattepliktig enligt 35 �, kan �ven taxering s�som f�r int�kt av skogsbruk �ga rum. Likaledes h�nf�res till int�kt av skogsbruk v�rdet av skogsprodukter, som den skattskyldige tillgodogjort sig f�r ny-, till- eller ombyggnad eller f�r reparation och underh�ll av byggnader, mark� anl�ggningar och inventarier p� fastigheten eller f�r sitt hush�ll eller el� jest f�r sin, sin familjs och sina personliga tj�nares r�kning (vedbrand med mera) eller f�r arbetspersonalens behov eller p� annan av den skattskyldige innehavd fastighet eller i r�relse, som av honom drivits. 6. Till int�kt av annat slag h�nf�res int�kt genom avyttring eller an� nan anv�ndning av fastighetens best�ndsdelar s�som sten, torv, grus, lera eller dylikt samt genom jakt eller fiske som av den skattskyldige eller f�r hans r�kning bedrivits p� fastigheten och ej �r att anse som bi� n�ring till jordbruk; arrendeavgift f�r utarrenderad fastighet liksom vederlag eller annan f�rm�n som influtit till fastigheten p� grund av servitut, uppl�telse av l�genhet eller dylikt; int�kt genom uppl�telse �t annan att i visst avseende tillgodog�ra sig eller utnyttja fastigheten eller del d�rav, s�som till sten-, torv-, grus- eller lert�kt eller dylikt, till bete, jakt eller fiske, till utvinnande av vat� tenkraft, till framdragande av ledningar, till upplags- eller lastageplats m. m. (jfr vidare punkt 8). 13. Till int�kt av jordbruksfastighet r�knas int�kt som enligt f�re� g�ende punkter utg�tt i pengar eller varor eller i form av tj�nster. SFS 1972: 741 tm 22 � 1.^� Till driftkostnader h�nf�res l�n eller liknande vederlag liksom underh�ll � t personal, som anv�nts f�r jordbruket eller dess bin�ringar; undantagsf�rm�ner, pensioner, periodiska utbetalningar p� grund av f�rutvarande anst�llning p� fastigheten; arrendeavgift; avg�ld, som sko� lat utg� av fastigheten; r�nta p� l�nat kapital som nedlagts i fastigheten eller anv�nts f�r dess drift; kostnader f�r ink�p av djur, uts�de, foder, g�dselmedel och dylikt; kostnader f�r reparation och underh�ll av drift� byggnader, markanl�ggningar och inventarier; kostnader f�r v�rd och underh�ll av skog, s�som f�rvaltning, bevakning, v�g- och byggnads� underh�ll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning m. m., samt vid skogsavverkning kostnader f�r virkets huggning, tillredning, utdrivning, flottning m. m.; kostnader f�r f�rs�kring av personal, byggnader, skog, gr�da, djur, f�rr�d och inventarier som ej �ro att h�nf�ra till personlig l�segendom, m. m. Senaste lydelse 1970: 651. 1887 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 Till reparation och underh�ll h�nf�ras vid till�mpning av f �rsta styc� ket kostnader f�r s�dana �ndringsarbeten p� ekonomibyggnad som �ro normalt p�r�kneliga i jordbruksdrift, s�som upptagande av nya f�nster- eller d�rr�ppningar samt flyttning av innerv�ggar eller inredning i sam� band med omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med oml�ggning av driften fr�n en animalieproduktion till en annan. �tg�rd som inneb�r en v�sentlig �ndring av byggnaden, s�som n�r ett djurstall ombygges f�r att i st�llet anv�ndas f�r helt annat �ndam�l, h�n- tores dock ej till reparation och underh�ll. Som driftkostnad skall anses �ven anskaffning och ins�ttning av s� dana utrustningsdetaljer i skyddsrum som ha v�rde endast fr�n civil- lorsvarssynpunkt, s�som speciella d�rrar, luckor och karmar f�r dessa, inre begr�nsningsv�ggar f�r gasf�ng vid ing�ngar och reservutg�ngar, luftrenare och tillh�rande f�rdelningsledningar. Kostnad f�r ink�p och plantering av tr�d och buskar f�r yrkesm�ssig frukt- eller b�rodling f�r efter den skattskyldiges eget val dragas av antingen i sin helhet f�r det �r kostnaden uppkommit eller enligt av� skrivningsplan. Vid planenlig avskrivning f�rdelas kostnaderna p� ett antal �r i f�ljd s� att de kunna i sin helhet dragas av under den tidrymd odlingen ber�knas vara ekonomiskt anv�ndbar. F�reskrifterna i punkt 4 sj�tte stycket �ga motsvarande till�mpning. V�rdet av fastighetens egna produkter, som anv�ndas f�r fastighetens fortsatta drift, f�r avf�ras som driftkostnad men skall d� samtidigt upp� tagas som int�kt. Avdrag f�r avs�ttning till pensions- eller personalstiftelse f�r ske en� ligt best�mmelserna om r�relse i punkt 2 av anvisningarna till 29 �. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967: 531) om tryggande av pen� sionsutf�stelse m. m. i sin balansr�kning en post Avsatt till pensioner, �ger punkt 2 av anvisningarna till 29 � motsvarande till�mpning i fr�ga om jordbruksfastighet. Hemmavarande barn, som uppn�tt 16 �rs �lder och deltagit i arbetet p� fastigheten, anses tillh�ra personal som anv�nts f�r verksamheten p� fastigheten. Om barnet ej fyllt 18 �r, g�ller detta dock endast under' f�ruts�ttning att barnets sammanlagda inkomst �r s� stor, att den f�r� anleder skatteplikt f�r barnet enligt 51 �. Hemmavarande barn under 16 � r anses i intet fall tillh�ra personalen. (Jfr 20 � och dith�rande an� visningar punkt 2.) Barn, som anses tillh�ra personalen, taxeras sj�lvt f�r den inkomst av arbete p� fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, na� turaf�rm�ner eller annat. Motsvarande belopp f�r dragas av som drift� kostnad. F�r barn som deltagit i arbetet men icke anses tillh�ra perso� nalen f�r avdrag icke g�ras. L�n och underh�ll �t s�dant barn skall ej heller upptagas som inkomst f�r barnet. Punkt 18 av a nvisningarna till 29 � �ger motsvarande till�mpning be� tr�ffande inkomst av jordbruksfastighet. 2.'i Till driftkostnad h�nf�res �ven speciella skatter och avgifter till det allm�nna, s�som till exempel skogsv�rdsavgift. Svenska allm�nna skatter f� icke dragas av (se 20 �). 1888 " Senaste lydcl.se av 2 .a 19 69: 363 och av 2.b 1 962: 163. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3.^2 Kostnad f�r anskaffande av byggnad, som �r bel�gen p� fastig� heten och som �r avsedd att anv�ndas f�r driften i f�rv�rvsk�llan, d�r� under inbegripet beh�vlig bostadsbyggnad, drag�s av genom �rliga v�r� deminskningsavdrag. F�r tillf�llig byggnad, som �r avsedd att anv�n� das endast e tt f�tal �r, f�r dock anskaffningskostnaden i sin helhet dra� gas av f�r det �r d� byggnaden anskaffades. Som f�r driften beh�vlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som �r uppl�ten till personal (personalbostad), dels ock �gares eller brukares bostadsbyggnad, i den m�n byggnaden ej representerar ett st�rre v�rde �n som beh�vs f�r jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Av� drag f�r s�lunda avse endast s� stor del av v�rdeminskningen som kan anses bel�pa p� beh�vlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan d riftbyggnad �n bostadsbyggnad. I byggnads anskaffningskostnad inr�knas ej kostnaden f�r s�dana de� lar och tillbeh�r som �ro s�rskilt avsedda att direkt tj�na byggnadens anv�ndning i driften. I enlighet h�rmed inr�knas ej i anskaffningskost� nad f�r ekonomibyggnad kostnad f�r s�dan tillg�ng som b�s, box eller spilta, b�savskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, ut� rustning f� r skrap- och sv�mutg�dsling med tillh�rande urinbrunn eller g�dselbeh�llare, g�dselstad, mj�lkningsanl�ggning, kylbass�ng, pump, s�dan ledning f�r elektrisk str�m, vatten eller avlopp som �r avsedd f�r driften eller fl�kt eller ventilationsanordning. I byggnads anskaffnings� kostnad inr�knas ej heller kostnaden f�r s�dan tillg�ng som silo- eller torkanl�ggning, fast transport�r, hiss eller liknande. D�remot inr�knas i anskaffningskostnaden f�r byggnad kostnaden f�r s�dan anordning som �r n�dv�ndig f�r byggnadens allm�nna anv�ndning, s�som ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m eller gas och annan liknande anord� ning. I fr�ga om tillg�ng f�r vilken anskaffningskostnad enligt tredje styc� ket ej inr�knas i anskaffningskostnad f�r byggnaden till�mpas i st�llet f�reskrifterna enligt punkt 5 om v�rdeminskningsavdrag f�r maskiner och inventarier. Av punkt 4 tredje stycket framg�r att vissa ledningar som h�ra till marken, h�nf�ras till avskrivningsunderlaget f�r byggnad. Avdrag f�r �rlig v�rdeminskning av byggnad ber�knas enligt avskriv� ningsplan till viss pr ocent av byggnadens anskaffningskostnad. Byggnads anskaffningskostnad ber�knas enligt f�ljande. Har byggnad upp f�rts under tid varunder �garen innehaft fastigheten, �r byggnadens anskaffningskostnad �garens kostnader f�r uppf�rande av byggnaden. Till anskaffningskostnaden h�nf�res �ven kostnad f�r till- eller ombyggnad samt v�rde av byggnad som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 � utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r jord�garen. Har bebyggd fastighet f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, ber�knas vad som bel�per p� byggnaderna av fastighetens anskaffningskostnad p� grundval av det taxeringsv�rde som g�llde f�r fastigheten vid f�rv �rvet. Om i taxeringsv�rdet icke ing�r exploateringsv�rde, v�rde av mera betydande naturtillg�ngar eller s�r- SFS 1972; 741 y Senaste lydelse 1951:324. 60SFS 1972 1889 \ � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 skilda f�rm�ner eller skogsbruksv�rde �verstigande 25 000 kronor, skall 25 procent av fastighetens anskaffningskostnad anses bel�pa p� byggnaderna. I annat fall skall p� byggnaderna anses bel�pa s� stor del av fastighetens anskaffningskostnad, som 25 procent av taxeringsv�r� det minskat med exploateringsv�rde, v�rde av mera betydande naturtill� g�ngar eller s�rskilda f�rm�ner eller skogs bruksv�rde till den del skogs� bruksv�rdet �verstiger 25 000 kronor utg�r av fastighetens hela taxe� ringsv�rde. Naturtillg�ngar och s�rskilda f�rm�ner anses s�som mera betydande, om v�rdet d�rav �verstiger en tiondel av taxeringsv�rdet minskat med exploateringsv�rde och skogsbruksv�rde till den del skogs� bruksv�rdet �verstiger 25 000 kronor. Vad som enligt dessa best�m� melser skall anses bel�pa p� byggnaderna av fastighetens anskaffnings� kostnad innefattar �ven s�dan tillg�ng f� r vilken kostnaden enligt tredje stycket ej skall inr�knas i anskaffningskostnad f�r byggnad. Kostnaden f�r tillg�ng av nu avsett slag skall s�ledes avr�knas, varefter avskriv� ningsunderlaget f�r byggnaderna erh�lles. Vad som skall anses bel�pa p� byggnaderna av fastighetens anskaffningskostnad f�r j�mkas, om v�rdet av bebyggelsen, d�ri inbegripet s�dan tillg�ng f�r vilken kost� naden enligt tredje stycket ej skall inr�knas i anskaffningskostnad f�r byggnad, f�ra nleder �ndring med minst en femtedel, dock minst 10 000 kronor. Har bebyggd fastighet f�rv�rvats p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f� ng, g�ller f�r ber�kning av avskrivnings� underlaget f�r byggnaden punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 � i till�mpliga delar. Procentsatsen f�r v�rdeminskning i fr�ga om byggnad best�mmes med h�nsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. D�rvid skola beaktas �ven s�dana omst�ndigheter som att byggnads anv�ndningstid kan antagas komma att r�na inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, oml�ggning av verk� samhet och liknande f�rh�llanden. Har byggnad uppf�rts av nyttjande- r�ttshavare och �r jord�garen icke enligt nyttjander�ttsavtalet skyldig att vid nyttjander�ttstidens utg�ng eller avtalets upph�rande l�sa bygg� naden, skall s�rskild h�nsyn tagas till detta f�rh�llande. Skattskyldig f�r i fr�ga om ekonomibyggnad och personalbostad g�ra avdrag inom avskrivningsplanen ut�ver �rliga v�rdeminskningsav� drag med 10 procent av den i planen upptagna kostnaden f�r ny-, till- eller ombyggnad. Avdraget f�rdelas med 2 procent under vart och ett av de f�rsta fem beskattnings�ren r�knat fr�n och med det �r d� kostnaden nedlagts. �verl�tes byggnaden inom denna tidrymd, f�r den nye �garen p� motsvarande s�tt tillgodog�ra sig de avdrag som �ter- stodo f�r �verl�taren. Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller personalbostad, f�r avdrag ske f�r vad som �terst�r oavskrivet av anskaffningskostnaden, i den m�n beloppet �verstiger vad som inflyter genom avyttring av bygg- nadsmateriel eller dylikt i samband med utrangeringen eller rivningen. 4.12 Kostnad f�r anskaffande av markanl�ggning p� jordbruksfastig� het, vilken anl�ggning �r avsedd f�r driften i f�rv�rvsk�llan, drag�s av 1890 " Scnastclydclsc 1971:925. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdrag medgives, om ej annat f�ljer av andra eller sj�tte stycket, endast f�r s�dan kostnad som be� stritts av den skattskyldige sj�lv och endast om kostnaden avser arbete som ut f�rts under tid d� han �gt fastigheten. V�rdeminskningsavdrag medgives icke f�r reparation eller underh�ll. F�r tillf�llig anl�ggning, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r anskaffningskostnaden i sin helhet dragas av f�r det �r d� anl�ggningen anskaffades. I markanl�ggnings anskaffningskostnad inr�knas kostnaden f�r s� dant markarbete som beh�vs f �r att marken skall g�ras plan eller fast, s�som r�jning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidi� gare funnits p� fastigheten. Vidare inr�knas i anskaffningskostnaden kostnaden f�r k�rplan, parkeringsplats eller dylikt. Till anskaffningskost� naden h�nf�res �ven v�rde av markanl�ggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 � utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r jord�garen. D�remot inr�knas ej i anskaffningskostnaden f�r markanl�ggning kostnaden f� r anordning som �r avsedd att anv�ndas tillsammans med vissa maskiner eller andra inventarier i driften, exempelvis utanf�r djur� stall bel�gen g�dselbass�ng, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m, gas eller annat. Ej heller in� r�knas kostnaden f�r st�ngsel och annan j�mf�rlig avsp�rrningsanord� ning. I fr�ga om s�dana tillg�ngar g�lla f�reskrifterna i punkt 5 om av� drag f�r v�rdeminskning av maskiner och inventarier. Ledning som p� samma fastighet tj�nar s�v�l en byggnads allm�nna anv�ndning som den i f�rv�rvsk�llan bedrivna verksamheten f�r i fr�ga om v�rdeminsk� ningsavdrag i sin helhet behandlas enligt reglerna f�r maskiner och in� ventarier, om kostnaden f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan anses h�nf� rlig till den verksamhet som bedrives i f�rv�rvsk�llan. Vid det omv�nda f� rh�llandet skall hela kostnaden f�r ledningen inr�knas i anskaffningskostnaden f�r byggnaden. Avdrag f�r �rlig v�rdeminskning av t�ckdike ber�knas enligt avskriv� ningsplan till 10 procent av anskaffningskostnaden. I t�ckdike inbegripes t�ckt avlopp i direkt anslutning till t�ckdike. I anskaffningskostnaden f�r inr�knas kostnaden f�r ist�nds�ttande och oml�ggning av f�rut an� lagt t�ckdike. I fr�ga om an nan markanl�ggning, s�som �ppet dike, invallnings- och vattenavledningsf�retag, mark- eller skogsv�g eller brunn, ber�knas av� draget enligt avskrivningsplan till 5 procent �rligen av ett belopp som motsvarar tre fj�rdedelar av anskaffningskostnaden. �verg�r fastighet till ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen �tnjuta de v�rdeminsk� ningsavdrag f�r markanl�ggning som skulle ha tillkommit f�rre �garen om denne fortfarande �gt fastigheten. �verg�r fastigheten till ny �gare genom k�p, b yte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r �verl�taren f�r det �r d� �verl�telsen sker g�ra avdrag f�r den del av avskrivningsunderlaget f�r vilket han icke tidigare �tnjutit avdrag. Motsvarande g�ller n�r verk� samheten p� jordbruksfastigheten l�ggs ned utan samband med avytt� ring av fastigheten. 5.^'' Kostnad f�r anskaffande av maskiner och andra f�r stadigva- SFS 1972: 741 " Senaste lydelse 1967:748. 1891 \ � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 rande bruk avsedda inventarier drag�s i regel av genom �rliga v�rde� minskningsavdrag. Avdrag f�r v�rdeminskning f�r g�ras antingen enligt best�mmelserna nedan i denna punkt om restv�rdeavskrivning eller med motsvarande till�mpning av f�reskrifterna i punkt 3 bd av anvisning� arna till 29 � om planenlig avskrivning eller punkt 4 av samma anvis� ningar om r�kenskapsenlig avskrivning av maskiner och inventarier i r�relse. �r tillg�ng, som avses i denna punkt, underkastad hastig f�r� brukning, vilket vanligen kan anses vara fallet n�r tillg�ngen kan be� r�knas ha en varaktighetstid av h�gst tre �r, f�r dock hela anskaff� ningskostnaden dragas av f�r det �r d� tillg�ngen anskaffades. Vid restv�rdeavskrivning f�r skattskyldig, under f�ruts�ttning av mot� svarande avskrivning i r�kenskaperna, �tnjuta avdrag f�r visst beskatt� nings�r med h�gst 25 procent f�r �r r�knat av tillg�ngarnas restv�rde. Med restv�rde f�rst�s tillg�ngarnas bokf�rda v�rde enligt balansr�k� ningen r�kenskaps�ret n�rmast f�re beskattnings�ret med till�gg av an� skaffningskostnaden f�r tillg�ngar, som anskaffats under beskattnings� �ret, och med avdrag f�r belopp motsvarande vad som utg�r int�kt i form av vederlag f�r under samma �r avyttrade, skadade eller f�rlorade tillg�ngar. D ock skall i restv�rdet ej inr�knas anskaffningskostnaden f�r tillg�ng som anskaffats under beskattnings�ret och avyttrats, f�rlorats eller utrangerats under samma �r. Anskaffningskostnaden f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier ber�knas med iakttagande i till�mpliga delar av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 �. I �vrigt g�ller betr�f� fande restv�rdeavskrivning i till�mpliga delar vad som f�reskrives om r�kenskapsenlig avskrivning i punkt 4 tredje, femte och sjundeelfte styckena av n�mnda anvisningar. 6.Avdrag f�r v�rdeminskning av tillg�ng som avses i punkterna 35 �tnjutes endast av skattskyldig �gare av tillg�ngen, om ej annat f�ljer av andra och tredje styckena. Har arrendator eller annan nyttjander�ttshavare haft kostnad f �r ny-, till- eller ombyggnad eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rb�ttring av fas� tighet, som han innehaft med nyttjander�tt, och blir jord�garen ome� delbart �gare till vad som utf�rts, f�r nyttjander�ttshavaren �tnjuta av� drag enligt avskrivningsplan med 10 procent av hela anskaffningskost� naden f�r t�ckdike och med 5 procent av hela anskaffningskostnaden f�r annan tillg�ng �n som avses i tredje stycket. Dessutom �ger nytt� jander�ttshavaren r�tt till avdrag enligt punkt 3 nionde stycket i enlig� het med vad d�r f�reskrives. Har arrendator eller annan nyttjander�ttshavare haft kostnad f�r an� skaffande av tillg�ng, som enligt punkt 3 tredje stycket eller punkt 4 tredje stycket ej inr�knas i anskaffningskostnad f�r byggnad eller mark� anl�ggning, eller av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsed� da inventarier, som han innehar med nyttjander�tt, och blir jord�garen omedelbart �gare till vad som anskaffats, f�r nyttjander�ttshavaren �t� njuta avdrag enligt best�mmelserna i punkt 5. F�r det beskattnings�r d� nyttjander�tten upph�r f�r nyttjander�tts� havaren g�ra avdrag f�r den del av anskaffningskostnaden f�r vilken han icke tidigare �tnjutit avdrag. 1892 Senaste lydelse 1950:252. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7.^� Har skog avverkats eller avyttrats utan samband med avyttring av marken, f�r agaren efter eget val njuta avdrag antingen f�r minskning av skogens f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�d eller f�r minsk� ning i skogens for honom g�llande ing�ngsv�rde. Med skogs ing�ngsv�rde f�rst�s det v�rde, varmed v�xande skog kan anses hava ing�tt i fastighetens v�rde vid den tidpunkt, d� �garen f�rv�rvade fastigheten. Har egendom, som skattskyldig erh�llit s�som g�va av make eller skyldeman, av givaren f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall i ber�rda h�nseende sistn�mnda f�ng vara avg�rande. Motsvarande skall g�lla, om make vid bodelning i an� ledning av andra makens d�d erh�llit egendom, som f�rstn�mnda make f�re �ktenskapets ing�ende eller under �ktenskapet f�rv�rvat genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, eller om make vid bodelning av annan anledning �n andra makens d�d erh�llit egendom, som n� gondera maken f�re �ktenskapets ing�ende eller under �ktenskapet f�r� v�rvat genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng. Har �ven den skattskyldiges f�ngesman erh�llit egendomen s�som g�va av make eller skyldeman eller vid s�dan bodelning som nyss n�mnts, skall bed�mning� en av skogens ing�ngsv�rde ske, som om avverkningen eller avytt- ringen av skogen verkst�llts av den som n�rmast f�re den skattskyl� diges f�ngesman f�rv�rvat egendomen p� annat s�tt �n genom s�dan g�va eller bodelning. Dock f�r ing�ngsv�rdet h�rigenom icke best�m� mas till l�gre belopp �n det v�rde, varmed v�xande skog kan anses ha ing�tt i det taxeringsv�rde som g�llde f�r fastigheten tjugo �r f�re avyttringen. S�som fastighetens v�rde �r att anse vid k�p den f�r fastigheten er- lagda k�peskillingen och vid annat f�rv�rv det belopp, efter vilket st�mpelplikten med avseende � fastighetsf�rv�rvet ber�knats, eller, d�rest st�mpelplikt f�r f�rv�rvet'icke f�relegat, det belopp, efter vilket st�mpelplikt skulle enligt eljest g�llande grunder ber�knats, om st�m� pelplikt f�relegat. Skogens f�r �garen g�llande ing�ngsv�rde utg�r det s�lunda ber�knade ing�ngsv�rdet med avdrag f�r vad han m� hava f�tt avdraga vid tidigare taxeringar. Har efter avverkning av skog eller uppl�telse av avverkningsr�tt den �terst�ende skogens v�rde nedg�tt un� der det f�r �garen g�llande ing�ngsv�rdet, f�r avdrag ske med det be� lopp, varmed v�rdet s�lunda minskats. Har �gare av fastighet vid fas� tighetsbildningsf�rr�ttning blivit �lagd att g�lda likvid, som avses i punkt 11 av anvisningarna till 21 �, och har avverkning av skog eller uppl�telse av avverkningsr�tt skett efter tilltr�det av mark d�r den skog v�xer, som likviden avser, dock ej senare �n tre �r efter det laga- kraft�gande beslut om fastst�llelse � f�rr�ttningen f�religger, skall, i den m�n den skattskyldige s� yrkar, skogens ing�ngsv�rde antagas hava nedg�tt med belopp motsvarande rotv�rdet av den skog som avverk� ningen eller uppl�telsen omfattat. Avdrag m� d�rvid dock ske h�gst med beloppet av n�mnda likvid. Med ing�ende virkesf�rr�d f�rst�s den v�xande skogens kubikmassa i fast m�tt p� bark vid den tidpunkt, d� fastigheten f�rv�rvades. Med det f�r �garen g�llande ing�ende virkesf�rr�det f�rst�s virkesf�rr�det vid �garens f�rv�rv av fastigheten med avdrag f�r det virkesf�rr�d, f�r " Senaste lydelse 196 2: 163. SFS 1972: 741 1893 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 vilket �garen m� hava njutit avdrag vid tidigare taxeringar. Har avdrag tidigare skett f�r minskning i ing�ngsv�rde, skall ing�ende virkesf�rr� det anses d�rigenom hava nedg�tt i samma proportion som ing�ngs� v�rdet. Har efter avverkning eller uppl�telse av avverkningsr�tt det �terst�ende virkesf�rr�det nedg�tt under det f�r �garen g�llande in� g�ende virkesf�rr�det, f�r avdrag ske med den p� minskningen pro� portionellt bel�pande delen av ing�ngsv�rdet. F�reskriften i andra stycket �ger motsvarande till�mpning. Vare sig avdrag sker enligt den ena eller andra metoden m�rkes, att det sammanlagda avdraget f�r en och samme �gare ej m� �verstiga det ursprungliga ing�ngsv�rdet. �r det vid tiden f�r den skattskyldiges f�rv�rv av fastigheten f�re� fintliga virkesf�rr�det icke k�nt, m� detsamma ber�knas med utg�ngs� punkt fr�n nuvarande virkesf�rr�d samt med ledning dels av den be� r�knade ungef�rliga tillv�xten under den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels av avverkningen eller f�rs�ljningen av skog under samma tid. Om avdrag f�r minskning av ing�ende virkesf�rr�d uppg�tt till h�gre belopp �n bruttoint�kten av skogen och f�rlust allts� uppst�tt, f�r denna f�rlust avdragas i vanlig ordning. Avdrag f�r minskning i skogens ing�ngsv�rde f�r ej ske med h�gre belopp �n bruttoint�kten av skogen. Om moderbolag eller �vertagande f�rening genom s�dan fusion, som i 28 � 3 mom. f�rsta eller andra stycket avses, �vertager skog fr�n dotterbolag eller �verl�tande f�rening, skall det f�r dotterbolaget eller den �verl�tande f�reningen vid fusionstillf�llet g�llande ing�ngs� v�rdet och ing�ende virkesf�rr�det anses som ing�ngsv�rde och in� g�ende virkesf�rr�d f�r moderbolaget eller den �vertagande f�reningen. Exempel � avdrag f�r minskning av ing�ende virkesf�rr�d: A. f�rs�ljer fr�n sin fastighet 1 000 kubikmeter skog p� rot f�r en k�peskilling av 8 000 kronor. Vid taxeringen p�f�ljande �r visar han, att virkesf�rr�det � fastigheten f�re avverkningen utgjorde 4 400 kubik� meter och allts� efter avverkningen 3 400 kubikmeter. D� skogsmarkens areal vid senaste fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, d�r� med h�nsyn till markens godhetsgrad och skogens tillst�nd den �rliga tillv�xten kan ber�knas till 2 kubikmeter per hektar, �r det sannolikt, att n�mnda tillv�xt utgjort sammanlagt 2X80=160 kubikmeter. Under den tid av 15 �r, som A. innehaft fastigheten, har s�ledes tillv�xten utgjort 2 400 kubikmeter. A. g�r vidare sannolikt, att han under samma tid uttagit f�r husbehov i genomsnitt 40 kubikmeter om �ret eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han f�r f�rs�ljning avverkat 1 200 kubikmeter. Virkestillv�xten uppg�r s�ledes till 600 kubikmeter mer �n vad han tidigare avverkat � fastigheten. Virkesf�rr�det vid hans f�rv�rv av fastigheten kan allts� antagas hava utgjort 4 400600 = 3 800 kubik� meter, vilket �r det ing�ende virkesf�rr�det. D� efter den under be� skattnings�ret gjorda f�rs�ljningen virkesf�rr�det utgjort 3 400 kubik� meter, har minskningen i det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�r� r�det utgjort 400 kubikmeter. A. g�r vidare genom k�pehandling r�rande fastigheten troligt, att av den av honom erlagda k�peskillingen ] 894 � skogen b el�pt ett belopp av 11 400 kronor, motsvarande ett pris av 3 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> kronor per kubikmeter. F�r minskningen av ing�ende virkesf�rr�det med 400 kubikmeter �r han s�ledes ber�ttigad �tnjuta avdrag med 3X400=1 200 kronor. Detta avdrag f�r �tnjutas �ven om v�rdet � det efter avverkningen kvarvarande virkesf�rr�det icke understiger den av honom f�r skogen erlagda k�peskillingen. Det f�r �garen g�llande ing�ende virkesf�rr�det utg�r h�refter 3 400 kubikmeter och det f�r honom g�llande ing�ngsv�rdet 10 200 kronor. Exempel � avdrag f�r minskning i ing�ngsv�rde: B. f�rs�ljer fr�n sin fastighet skog p� rot f�r en k�peskilling av 15 000 kronor. Vid taxering p�f�ljande �r g�r han genom k�pehand� ling eller p� annat s�tt trov�rdigt, att av k�peskillingen f�r fastighe� ten, utg�rande 100 000 kronor, ett belopp av 40 000 kronor bel�pt � den v�xande skogen och allts� utg�r dennas ing�ngsv�rde, samt vi� sar d�rj�mte, att skogen efter uppl�telse av avverkningsr�tten har ett v�rde av allenast 30 000 kronor. B. �r s�ledes ber�ttigad g�ra avdrag f�r skillnaden mellan sistn�mnda tv� belopp eller 10 000 kronor. Ing�ngsv�rdet har allts� i detta fall amorterats med 10 000 kronor och skogens f�r �garen g�llande ing�ngsv�rde utg�r h�refter 30 000 kronor och det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�det tre fj�rde� delar av det ursprungliga. 8.^''^ Har v�xande skog avyttrats i samband med avyttring av marken i annat fall �n d� vinst p� avyttringen skall beskattas enligt 27 � s�som inkomst av handelsr�relse eller enligt 35 � s�som realisationsvinst, f�r avdrag enligt den skattskyldiges val �tnjutas med ett av f�ljande belopp, n�mligen: ett belopp motsvarande s� stor del av k�peskillingen eller den eljest erh�llna valutan f�r skogen, som vid en proportionell f�rdelning be� l�per � det f�r �garen g�llande ing�ende virkesf�rr�det (varigenom be� skattningen kommer att avse allenast skogens tillv�xt, i kubikmassa r�knat, ut�ver det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�det), s� be� r�knat som i punkt 7 h�r ovan s�gs; eller ett belopp motsvarande v�rdet av det f�r skogen ber�knade minsta producerande skogskapitalet; eller skogens f�r �garen g�llande ing�ngsv�rde, s� ber�knat som i punkt 7 h�r ovan s�gs. H�rvid iakttages dock, att avdrag f�r ske med h�gst den � skogen bel�pande k�peskillingens eller eljest erh�ll na valutans belopp. Avdrag i enlighet med vad nu n�mnts m� �tnjutas �ven d� nytt� jander�tt eller servitut till mark uppl�tits f�r obegr�nsad tid mot en� g�ngsers�ttning och skog avverkats p� marken eller v�xande skog p� marken avyttrats i samband med eller med anledning av uppl�telsen. I s�dant fall skall s�som k�peskilling eller eljest erh�llen valuta f�r skogen anses det belopp, vartill int�kterna genom avverkningen enligt 21 � skola upptagas, med avdrag av omkostnaderna f�r avverkningen och v�rdet av den skattskyldiges egen arbetsinsats vid denna. S�som v�rde av minsta producerande skogskapital skall vid till�mp- ning av nyss angivna best�mmelser anses d�rest vid den allm�nna fastighetstaxering, som avslutats under eller n�rmast f�re det kalen� der�r, varunder fastigheten avyttrats, f�r skogen vid prod uktion av barr- SFS 1972: 741 " Senaste lydelse 1951:790, 1895 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 skog antagits eller skolat antagas h�gst 80-�rig omloppstid " e tt be� lopp svarande mot tre fj�rdedelar av det vid n�mnda taxering fast� st�llda skogsmarksv�rdet och, om d�rvid f�r skogen antagits eller skolat antagas l�ngre omloppstid, nedan angiven multipel av n�mnda skogsmarksv�rde: vid 90-�rig omloppstid 1 vid 1 40-�rig omloppstid 5 " lOO-�rig " ii/j " 150-�rig " 7 " llO-�rig " 2 " 160-�rig " 10 " 120-�rig " 3 " 170-�rig " 14 " 130-�rig " 4 " mer �n 170-�rig omloppstid 18. Exempel: 1) A. ink�per ett till skogsb�rd dugligt omr�de om 10 hektar, vilket ligger skogl�st, och planterar d�r� skog. Sedan mer �n 10 �r f�rflutit fr�n f�rv�rvet, f�rs�ljer han till B. omr�det f�r en k�peskilling, varav � den v�xande skogen ber�knas bel�pa 1 800 kronor. Virkesf�rr�det uppg�r d� till 360 kubikmeter. Vid senaste allm�nna fastighetstaxering har skogsmarken �satts ett v�rde av 35 kronor per hektar. F�r skogen har d�rvid r�knats med en omloppstid av 120 �r, varf�r s�som minsta producerande skogskapital f�r skogen antages 3X35 = 105 kronor per hektar. D� i detta fall icke finnes n�got f�r A. g�llande ing�ende virkes- f�rr�d eller ing�ngsv�rde, �r han ber�ttigad till avdrag med 10 X105 = 1 050 kronor, och det belopp, som skall beskattas, blir f�ljaktligen 1 800 1 050 = 750 kronor. Samma skogsmark s�ljes �nyo 15 �r efter B:s f�rv�rv av densamma, n�r d�r� finnes 40 kubikmeter virke per hektar eller tillhopa 400 kubikmeter virke. Av den erh�llna k�peskillingen bel�per � den v�xande skogen 4 000 kr onor. Avdrag har under innehavet av skogen icke med� givits f�r minskning av ing�ngsv�rde eller f�r minskning i ing�ende virkesf�rr�d, vadan det f�r B. g�llande ing�ngsv�rdet �r 1 800 kronor och det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�det utg�r 360 kubik� meter. Vid senaste allm�nna fastighetstaxeringen har f�r fastigheten skogsmarksv�rdet fastst�llts till 35 kronor per hektar och har alltj�mt f�r skogen antagits en omloppstid av 120 �r. B. �r ber�ttigad att �tnjuta avdrag antingen med det f�r honom g�llande ing�ngsv�rdet, 1800 kronor, eller med 10X3X35 = 1 050 kronor eller med vad av den erh�llna k�peskillingen bel�per � det f�r honom g�llande ing�ende vir� kesf�rr�det, dvs. X 4 000 = 3 600 kronor. D�rest den skattskyldige 400 beg�r att f� �tnjuta avdrag med sistn�mnda belopp, skall till beskattn ing tagas 4 000 3 600 = 400 kronor. 2) C . �rver en fastighet, vars skogsv�rde enligt senaste taxering utg�r 15 000 kronor. Under de n�rmast f�ljande �ren verkst�ller han avverk� ningar och f�r vid taxeringarna �tnjuta avdrag p� s�dant s�tt, att det ing�ende virkesf�rr�det, vilket antages hava ursprungligen utgjort 3 000 kubikmeter, anses hava nedg�tt till 2 000 kubikmeter och skogens in� g�ngsv�rde anses hava nedg�tt till 10 000 kronor. C. f�rs�ljer fastigheten efter ytterligare n�gra �r, d� virkesf�rr�det stigit till 2 400 kubikmeter, och vid taxering n�stf�ljande �r g�r han troligt, att av den erh�llna k�peskillingen � skogen bel�pt ett belopp av 11 000 kronor. C. �r d� 1896 ber�ttigad att �tnjuta avdrag antingen med det f�r honom g�llande � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ing�ngsv�rdet 10 000 kronor, eller med belopp motsvarande v�rdet av det f�r skogen ber�knade minsta producerande skogskapitalet, vilket i SFS 1972: 741 f�revarande fall antages utg�ra 6 000 kronor, eller med 2 000 2 400 XII 000 = 9167 kronor, vilket belopp utg�r vad av den erh�llna k�peskilling� en bel�per � det f�r C. g�llande ing�ende virkesf�rr�det. Av de p� dessa olika s�tt ber�knade avdragsbeloppen �r avdraget f�r ing�ngs� v�rdet, 10 000 kronor, st�rst. D�rest C. beg�r avdrag med detta be� lopp, tages till beskattning 11 000 10 000 = 1 000 kronor. Hade d�r� emot av den erh�llna k�peskillingen � skogen bel�pt mindre belopp �n 10 000 kronor, hade avdrag ej f�tt ske med h�gre belopp �n det, vil� ket upptagits s�som int�kt genom skogens f�rs�ljning. 9. F�r substansminskning vid tillgodog�rande av naturtillg�ngar p� jordbruksfastighet f�r avdrag ske i form av �rlig avskrivning med sk�ligt belopp som avpassas s� att anskaffningskostnaden f�r tillg�ng� en blir till fullo avdragen under den tid tillg�ngen ber�knas r�cka. Anskaffningskostnad f�r naturtillg�ng ber�knas till antingen den del av anskaffningskostnaden f�r fastigheten som bel�per p� tillg�ng� en eller ett belopp motsvarande 60 procent av tillg�ngens allm�nna saluv�rde vid tidpunkten f�r verksamhetens b�rjan. Har fastigheten f�rv�rvats p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�r� ligt f�ng, f�r anskaffningskostnaden �ven ber�knas till den del av anskaffningskostnaden f�r fastigheten vid n�rmast f�reg�ende k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng som d� bel�pte p� tillg�ngen. Till den s�lunda framr�knade anskaffningskostnaden f�r l�ggas kostnad f�r tillg�ngens tillgodog�rande i den m�n kostnaden icke f�tt dragas av s�som kostnad i den l�pande driften. Har fastighet, p� vilken naturtillg�ng b�rjat uttagas, �verg�tt till ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen tillgodor�kna sig endast avdrag f�r sub� stansminskning p� fastigheten som skulle ha tillkommit f�rre �garen, om denne fortfarande �gt fastigheten. 10. Punkt 10 av anvisningarna till 29 � i fr�ga om driftf�rlust och kapitalf�rlust i r�relse �ger motsvarande till�mpning betr�ffande jord� bruksfastighet. till 24 � 5.1� S�som int�kt av annan fastighet r�knas icke eng�ngsers�ttning vid uppl�telse av nyttjander�tt eller servitutsr�tt till s�dan fastighet f�r obegr�nsad tid (jfr punkt 8 andra meningen av anvisningarna till 21 �). Icke heller r�knas till s�dan int�kt eng�ngsers�ttning f�r inskr�nk� ning i f�rfogander�tten till fastighet enligt naturv�rdslagen den 11 december 1964 (nr 822) eller f�r motsvarande inskr�nkningar enligt andra f�rfattningar. till 27 � 1.1� Av anvisningarna till 21 � framg�r, att en f�rv�rvsverksamhet, som ut�vas vid sidan av jordbruk, i vissa fall �r att anse som en jord- 1� Senaste lydelse 1968: 275. 1" S enaste lydelse 1967: 748. 60*SFS 1972 1897 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 brukets bin�ring, eventuellt som skogsbruk, men i andra fall b�r r�k� nas som s�rskild r�relse. till 28 � 5 20 "Pill int�kt av r�relse h�nf�res all int�kt genom skogsavverkning p� annans mark p� grund av s�rskild uppl�telse av avverkningsr�tt eller genom avyttring av s�dan r�tt n�r skogsavverkningen eller av- yttringen icke ing�r i skogsbruk. Best�mmelsen i punkt 3 tredje styc� ket av anvisningarna till 21 � �ger motsvarande till�mpning n�r r�tt till avverkning p� annans mark �verl�tes genom f�ng som avses d�r. till 29 � 1.21 Har annan fastighet helt eller delvis anv�nts i �garens egen r�� relse, f�r hyresv�rdet av vad s� anv�nts icke avdragas s�som omkostnad i r�relsen. Detta hyresv�rde har n�mligen icke upptagits s�som inkomst av annan fastighet (jfr punkt 1 av anvisningarna till 24 �). Avkastningen av fastigheten kommer i st�llet till synes som en del av r�relseinkomsten. Har den skattskyldige i r�relse, som av honom ut�vats, f�r f�r�dling eller f�rbrukning tillgodogjort sig produkter fr�n eget jordbruk eller n�gon dess bin�ring eller fr�n eget skogsbruk eller r��mnen fr�n egen eller av honom brukad, i r�relsen ej anv�nd fastighet, skall, s�som av 21 och 24 �� framg�r, v�rdet av s�dana produkter eller r��mnen i vissa fall upptagas s�som int�kt av fastigheten. Sker s�, f�r samma v�rde av� f�ras s�som omkostnad i r�relsen. Detsamma g�ller, om han i r�relsen tillgodogjort sig produkter av annan r�relse, som han ut�vat och som, efter ty i 18 � s�gs, �r att anse som s�rskild f�rv�rvsk�lla. Kostnad f�r ink�p och plantering av tr�d och buskar f�r yrkes� m�ssig frukt- eller b�rodling f�r efter den skattskyldiges eget val avdragas antingen i sin helhet f�r det �r kostnaden uppkommit eller enligt avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning f�rdelas kostnader� na p� ett antal �r i f�ljd s� att de kan i sin helhet avdragas under den tidrymd odlingen ber�knas vara ekonomiskt anv�ndbar. F�reskrifterna i punkt 16 sj�tte stycket �ga motsvarande till�mpning. 8.22 p�r substansminskning vid tillgodog�rande av naturtillg�ngar s�som gruvor, stenbrott m. m. f�r avdrag ske i form av �rlig avskriv� ning med sk�ligt belopp, som s� avpassas, att anskaffningsv�rdet blir till fullo avdraget under den tid tillg�ngen ber�knas r�cka. H�rvid iakttages, att i anskaffningsv�rdet inr�knas icke blott vad som erlagts vid ink�p eller annat f�rv�rv av fyndigheten utan j�mv�l de kostnader, som nedlagts f�r fyndighetens exploaterande, s�som exempelvis f�r upp� tagande av schakt vid gruva eller anl�ggning av utfartsv�gar vid sten� brott m. m. dyl., allt i den m�n dessa kostnader icke f�tt avdragas s�som kostnader i den l�pande driften. Anskaffningsv�rde f�r naturtillg�ng av nu avsett slag ber�knas med till�mpning av de grunder som enligt punkt 9 andra och tredje styckena av anvisningarna till 22 � g�lla i fr�ga om jordbruksfastig� het. 1898 2" Se naste lydelse 1965: 571. 2' Senaste lydelse 1953:404. Senaste lydelse 1938: 368. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11.23 Ang�ende hemmavarande barn, som anv�ndas i r�relse, g�ller vad om s�dana �r stadgat betr�ffande jordbruk (se punkt 1 av anvis� ningarna till 22 �). SFS 1972: 741 till 35 � 1.24 Ar fr�ga om beskattning av realisationsvinst vid avyttring av jord� bruksfastighet eller fastighet, som ing�tt i den skattskyldiges r�relse, skall beaktas vad i punkt 4 av anvisningarna till 21 � och i punkt 1 av anvisningarna till 28 � s�gs r�rande beskattning s�som int�kt av jord� bruksfastighet eller r�relse av vad som erh�lles vid avyttring av s�dana tillg�ngar, vilka vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag skola h�nf�� ras till maskiner och andra inventarier (jfr punkt 3 fj�rde stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 � samt punkt 7 fj�rde stycket och punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 29 �). 2.25 I det fall att vinst � avyttring av jordbruksfastighet med d�r� v�xande skog endast delvis �r skattepliktig s�som realisationsvinst, kan j�mv�l taxering f�r int�kt av skogsbruk �ga rum. Om int�kten av skogs� bruk p� grund av avyttringen, ber�knad j�mlikt 21 �, efter avdrag var� om i 22 � f�rm�les, �verstiger den skattepliktiga delen av realisations� vinsten, skall n�mligen det �verskjutande beloppet beskattas s�som in� komst av jordbruksfastighet. Vid denna beskattning skall dock iakttagas, att vad som p� grund av avyttringen beskattas s�som int�kt av skogs� bruk och s�som int�kt av tillf�llig f�rv�rvsverksamhet sammanlagt icke upptages till h�gre belopp �n den vid fastighetsavyttringen uppkomna realisationsvinsten i dess helhet. Exempel: En skattskyldig f�rs�ljer nio �r efter f�rv�rvet en jordbruksfastig� het med d�r� v�xande skog. D�rvid uppkommer en realisationsvinst, som enligt de i punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 36 � angivna grunderna uppg�r till 5 000 kronor. Av denna utg�r 75 procent eller 3 750 kronor skattepliktig realisationsvinst. Om den � skogen bel�pande delen av k�peskillingen i st�llet upptages s�som int�kt av skogsbruk, skulle f�r den skattskyldige efter �tnjutande av bl. a. avdrag, som av� ses i punkt 8 av anvisningarna till 22 �, uppkomma en beh�llen int�kt av skogsbruk � 4 000 kronor. Under s�dana f�rh�llanden skall den skatt� skyldige uppgiva 3 750 kronor s�som skattepliktig realisationsvinst och 250 kronor s�som int�kt av jordbruksfastighet. Om den beh�llna int�kten av skogsbruk i st�llet uppg�tt till 6 000 kronor, skulle den skattskyldige i det angivna exemplet uppgiva 3 750 kronor s�som skattepliktig realisationsvinst och 1 250 kronor s�som int�kt av skogsbruk. 4.2� Lik a med avyttring av fastighet anses s�dan mark�verf�ring ge� nom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970: 988) som sker mot ers�ttning helt eller delvis i pengar samt mark�verf�ring p� grund av inl�sen enligt 8 kap. samma lag. Har skattskyldig avst�tt mark genom fastighetsreglering enligt 5 kap. n�mnda lag, beskattas upp� kommen realisationsvinst endast om den eller de ers�ttningar i pengar 2� S enaste lydelse 1938:368. ^4 Sen aste lydelse 1969: 363. Senaste lydelse 1967; 748. Senaste lydelse 1971:925. 1899 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 som den skattskyldige f�tt under ett beskattnings�r sammanlagt �ver� stigit 5 000 kronor. S�som skattepliktig inkomst upptages s� stor del av hela realisationsvinsten, ber�knad enligt 35 � 2 mom. andra stycket p� det totala vederlaget, som bel�per p� vad den skattskyldige erh�llit i pengar. Vid senare avyttring skall fastighetens ing�ngsv�rde, om detta ej ber�knats med ledning av ett efter regleringen �s�tt taxeringsv�rde, minskas med s� stor del av ing�ngsv�rdet f�r den tidigare avst�dda mar� ken som ers�ttningen i pengar utg�r av det totala vederlaget. Det s�lun� da minskade ing�ngsv�rdet utg�r ing�ngsv�rde f�r �terst�ende del av fastigheten j�mte mark som erh�llits vid fastighetsregleringen. Vad h�r s�gs om minskning av ing�ngsv�rde g�ller �ven f�rb�ttringskostnad, som nedlagts p� den avst�dda marken. Avyttring av fastighet anses vidare f�religga n�r �gare av fastighet f�tt eng�ngsers�ttning p� grund av s�dan inskr�nkning i f�rfogander�tt till fastigheten som skett enligt naturv�rdslagen den 11 december 1964 (nr 822) eller p� grund av motsvarande inskr�nkningar enligt andra f�rfattningar eller n�r han f�tt s�dan ers�ttning p� grund av uppl�telse av nyttjander�tt eller servitutsr�tt till fastigheten f�r obegr�nsad tid (jfr punkt 8 andra meningen av anvisningarna till 21 �). Eng�ngser� s�ttningen �r i dessa fall att betrakta som k�peskilling, varvid s� stor del av fastigheten anses avyttrad som ers�ttningsbeloppet utg�r av fas� tighetens hela v�rde vid tiden f�r beslutet om inskr�nkningen i f�rfo� gander�tten eller f�r uppl�telsen av nyttjander�tten eller servitutsr�t� ten. Vid vinstber�kningen f�r den skattskyldige fr�n sammanlagda be� loppet av den eller de eng�ngsers�ttningar han erh�llit under ett be� skattnings�r, om han icke visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt 36 � till samma eller h�gre belopp, i st�llet �tnjuta avdrag med 2 000 kronor. Detta avdrag f�r dock icke �verstiga det sammanlagda ers�ttningsbeloppet. 1900 till 36 � 1.-' Vid ber�kning av realisationsvinst upptages, utom i fall som av� ses i 35 � 3 mom. andra stycket, s�som int�kt vad som erh�llits f�r den avyttrade egendomen. Avdrag f�r med iakttagande dock av de s�r� skilda f�reskrifter som enligt punkt 2 nedan g�lla betr�ffande fastighet ske f�r alla omkostnader f�r f�rv�rvet och avyttringen, s�ledes f�r er- lagd k�peskilling, f�r vad som nedlagts p� f�rb�ttring av egendomen, f�r ink�ps- och f�rs�ljningsprovision, f�r st�mpelskatt m. m. Hit r�k� nas j�mv�l kostnad, som under tid, d� int�kt av avyttrad annan fastig� het eller i f�rekommande fall del d�rav ber�knats enligt 24 � 2 eller 3 mom., nedlagts p� reparation och underh�ll av fastigheten eller fastig� hetsdelen, i den m�n den avyttrade egendomen p� grund d�rav vid av-- yttringen befunnit sig i b�ttre skick �n vid f�rv�rvet. Har den skattskyl� dige f�tt �tnjuta avdrag f�r v�rdeminskning av skog eller annan natur� tillg�ng p� avyttrad fastighet eller f�r v�rdeminskning av t�ckdiken eller andra markanl�ggningar (jfr punkt 4 fj�rdesj�tte styckena av anvis� ningarna till 22 � samt punkt 16 femte och sj�tte styckena av anvisning� arna till 29 �), skall � andra sidan omkostnadsbcloppet minskas med s�dant avdrag. P� samma s�tt minskas omkostnadsbeloppet med avdrag som �tnjutils f�r v�rdeminskning av byggnad samt d�rmed vid ber�k- " Senaste lydelse 1969:363. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ning av v�rdeminskningsavdrag likst�llda tillg�ngar (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 � samt punkt 2 b f�rsta stycket av anvisningarna till 25 � och punkt 16 fj�rde stycket av anvisningarna till 29 �), dock icke f�r �r d� �tnjutet avdrag under� stigit 3 000 kronor eller om vid avyttringen �tervunna avskrivningar skola upptagas som int�kt av jordbruksfastighet eller r�relse. I intet fall skall dock omkostnadsbelopp minskas med avdrag f�r v�rdeminsk� ning som �tnjutits f�r �r f�re �r 1914. Ber�knas anskaffningskostnad f�r fastighet enligt punkt 2 f�rsta eller andra stycket p� grundval av visst �rs taxeringsv�rde minskas omkostnadsbeloppet endast med v�rde- minskningsavdrag f�r skog, byggnader m. m. som �tnjutits fr�n och med n�mnda �r. Har den skattskyldige tidigare �tnjutit avdrag f�r v�rde� minskning eller dylikt av l�s egendom, minskas omkostnadsbeloppet med s�dant avdrag, i den m�n vid avyttringen �tervunna avskrivningar icke skola upptagas som int�kt av jordbruksfastighet eller r�relse. Vad som f�rst �s med i beskattningsavseende �tnjutet v�rdeminskningsavdrag framg�r av 29 � 1 mom. andra stycket. Vidare f�r vid vinstber�kningen den skattskyldige �tnjuta avdrag f�r under beskattnings�ret utbetalda f�rvaltningskostnader och r�ntor, d�rest dessa ej b�ra h�nf�ras till an� nan f�rv�rvsk�lla. SFS 1972: 741 till 41 � 1.28 Inkoms t av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder. H�nsyn skall d�rf�r tagas till in- och utg� ende lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halv� fabrikat m. m., samt till fordringar och skulder. F�r skattskyldig, som haft ordnad bokf�ring, skall ber�kningen av in� komst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagande av f�ljande. D�rest vinstresultatet p�verkats d�rav, att bland int�kter upptagits s� dana int�kter, vilka icke skola beskattas s�som inkomst, eller uteslutits int�kt, som skolat medr�knas, eller bland utgifterna avf�rts s�dana poster, f�r vilka vid inkomstber�kningen avdrag icke f�r ske, skall f�retagas erforderlig justering av det bokf�ringsm�ssiga vinstresultatet till �verensst�mmelse med en inkomstber�kning enligt de i denna lag stadgade grunder. Den i r�kenskaperna gjorda v�rdes�ttningen � tillg�ngar avsedda f�r oms�ttning eller f� rbrukning (lager) skall vid inkomstber�kningen godta� gas, d�rest denna v�rdes�ttning icke st�r i strid med vad nedan s�gs. Lagret vid beskattnings�rets utg�ng f �r icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av lagrets anskaffningsv�rde eller, om �teranskaff- ningsv�rdet p� balansdagen �r l�gre, sistn�mnda v�rde, i f �rekommande fall ef ter avdrag f�r inkurans. Dock f�r lager av djur p� jordbruksfas� tighet icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av de v�rden som riksskatteverket fastst�ller f�r olika slag av djur i skilda �ldersgrupper p� grundval av genomsnittspriserna p� dessa djurslag under en period av tolv m�nader n�rmast f�re den 1 oktober beskattnings�ret. Om s� dant v�rde icke fastst�llts, t. ex. i fr�ga om s�rskilt dyrbara avelsdjur, f�r djuret upptagas l�gst till fyrtio procent av allm�nna saluv�rdet. D�rest v�rdet � lagret, ber�knat till anskaffnings- eller �teranskaff- ningsv�rdet och i f�rekommande fall efter avdrag f�r inkurans, uppg�r 28 Senaste lydelse 1970:915. 1901 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 1902 till l�gre belopp �n som motsvarar medeltalet av v�rdena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren (j�mf�relse� �ren), m� lagret vid beskattnings�rets utg�ng i st�ll et upptagas till l�gst ett belopp motsvarande f�rstn�mnda v�rde � detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda medeltalsv�rde. D�rvid skola s�som v�rden � lagren vid j�mf�relse�rens utg�ng hava upptagits anskaffningsv�rdena eller, d�rest �teranskaffningsv�rdena � balansdagarna i fr�ga varit l�gre, sistn�mnda v�rden, i f�rekommande fall efter avdrag f�r inkurans. I fr�ga om djur p� jordbruksfastighet g�ller dock att v�rdet av dju� ren skall hava upptagits till fulla det v�rde som riksskatteverket fast� st�llt enligt f�reg�ende stycke eller till fulla allm�nna saluv�rdet. F�re� ligger s�dant fall att sextio procent av nyssn�mnda medeltalsv�rde �ver� stiger v�rdet av lagret vid beskattnings�rets utg�ng, m� avdrag �tnjutas j�mv�l f� r det �verskjutande beloppet, d�rest en h�remot svarande av� s�ttning i r�kenskaperna gjorts till lagerregleringskonto. D� avdrag f�r s�dan avs�ttning medgivits, skall avs�ttningen �terf�ras till beskatt� ning n�stf�ljande beskattnings�r, d�rvid fr�gan om avdrag f�r f�rnyad avs�ttning till dylikt konto f�r pr�vas enligt best�mmelserna ovan. Ing� i lagret r�varor eller stapelvaror, m� lagret av s�dana varor eller del d�rav upptagas till l�gst sjuttio procent av v�rdet � tillg�ngarna i fr�ga ber�knat efter l�gsta marknadspris under beskattnings�ret eller under n�got av de n�rmast f�reg�ende nio beskattnings�ren. D�rest sist angivna grund f�r v�rdering av varulagret eller del d�rav till�mpats, skall vad ovan s�gs om v�rdering med h�nsyn tagen till medeltalet av v�rdena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskatt� nings�ren icke g�lla. Utan avseende � vad f �rut stadgats ang�ende den l�gsta v�rdes�ttning � lagret, som vid inkomstber�kningen kan godtagas, m� det l�gre v�rde � lagret godtagas som skattskyldig med h�nsyn till f�religgande risk f�r prisfall visar vara p�kallat. Vad i femte och sj�tte styckena h�r ovan s�gs ang�ende det l�gsta v�rde � skattskyldigs varulager, som m� vid inkomstber�kningen god� tagas, har icke avseende � penningf�rvaltande f�retags och f�rs�krings� f�retags placeringar av f �rvaltade medel i aktier, obligationer, l�neford� ringar m. m. eller � skattskyldigs lager av fastigheter och liknande till� g�ngar betr�ffande vilka en s�dan v�rdes�ttning finnes icke vara godtag� bar. V�rdet � lager av nu avsedda tillg�ngar skall upptagas till vad som med h�nsyn till risk f�r f�rlust, prisfall m. m. framst�r s�som sk�ligt. F�rv�rvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller annan penningr�relse eller f�rs�kringsr�relse, eller av annan skatt� skyldig, f�r vilken aktien utg�r varulagertillg�ng, och �r det icke uppen� bart att den skattskyldige d�rigenom erh�ller tillg�ng av verkligt och s�r� skilt v�rde f�r honom med h�nsyn till hans r�relse, m� s�dan nedg�ng i aktiens v�rde som beror p� utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid f�rv �rvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet belopp, ej f�ranleda att aktien vid inkomstber�kningen f�r den skattskyldige upptages till l�g re belopp �n som motsvarar hans anskaff� ningskostnad f�r aktien. Har denna, innan s�dan utdelning skett, uppta� gits till l�gre belopp �n den skattskyldigcs ansk affningskostnad, m� ak� tien vid utg�ngen av det beskattnings�r, varunder utdelningen �ger rum, icke upptagas till l�gre belopp �n aktiens v�rde i beskattningsh�nseende � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> vid ing�ngen av samma �r med till�gg a v ett belopp, som motsvarar SFS 1972. 741 skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad f�r aktien och n�mnda v�rde, dock h�gst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det v�rde f�r aktien, som ligger till grund f�r ber�kningen av den skattskyldiges inkomst, p�verkas och medf�r detta att den skattskyldige efter �verl�telse av aktien eller uppl�sning av bolaget redovisar f�rlust, skall d�rifr�n avr�knas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdel� ning som avses i detta stycke anses i f�rsta hand g�lla andra medel �n s�dana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som s�gs om aktie i detta stycke �ger motsvarande till�mpning p� andel i ekonomisk f�rening. Med tillskjutet belopp avses d�rvid inbetald insats. Avdrag f�r inkurans m� icke medgivas med st �rre belopp �n vad den skattskyldige enligt vid sj�lvdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade v�rdenedg�ngen � lagret � balansdagen. Oaktat vad nu sagts m� dock avdrag f�r inkurans medgivas med fem procent av det l�gsta utav lagrets anskaffnings- och �teranskaffningsv�rden, d�r� est detta ej framst�r s�som uppenbart op�kallat, eller med det h�gre procenttal d�rav som riksskatteverket kan hava f�r lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupp er av skattskyldiga angivit. Vid be st�mmande av lagrets anskaffningsv�rde skall s� anses som om de lagertillg�ngar, vilka kvarligga i lagret vid beskattnings�rets utg�ng, �ro de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverka� de. F�r tillg�ngar, som den skattskyldige framst�llt eller bearbetat, skola s�som anskaffningsv�rde anses direkta tillverkningskostnader (material� kostnader och arbe tsl�ner) �kade med ett till�gg som motsvarar vad som av de indirekta tillverkningskostnaderna sk�ligen bel�per � nu ifr�ga� varande tillg�ngar, d�rvid h�nsyn dock icke beh�ver tagas till r�nta � eget kapital. Nedskrivning av v�r det � r�ttigheter till leverans av lagertillg�ngar en� ligt ej fullgjorda k�pekontrakt m� godk�nnas endast i den m�n det vi� sas, at t ink�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen under� stiger det k ontraherade priset, eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras eller av den skattskyl� dige i of�r�ndrat eller f�r�dlat skick f�rs�ljas. Betr�ffande v�rdet � r�ttigheter till leverans av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk av� sedda inv entarier enligt ej fullgjorda k�pekontrakt m� nedskrivning av v�rdet d�r� godk�nnas endast i den m�n den skattskyldige visar, att in� k�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras. Vad h�r �r stadgat g�ller s�rskilt d� fr�ga �r om best�mmandet av det �r, varunder en inkomst skall anses hava �tnjutits eller en utgift skall anses hava �gt rum. I sistn�mnda avseende g�ller allts�, att inkomst skall anses hava �tnjutits under det �r, d� densamma enligt allm�nt ve� dertagen k�pmannased eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r all� m�nt brukligt b�r i r�kenskaperna uppf�ras s�som inkomstpost, �ven om den �nnu icke av den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, full� gjorda prestationer eller p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad s�lunda g�ller i fr�ga om inkomstposterna har motsvarande till�mpning i fr�ga om utgiftspo sterna. I fr�ga om tiden f�r inkomst- och utgiftsposters upp- 1903 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 741 1904 tagande enligt bokf�ringsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det f�r� faringss�ttet, att fordringar uppf�ras s�som inkomst under det �r, d� de uppkomma, och att r�nteint�kter h�nf�ras till inkomsten f�r det �r, p� vilket de bel�pa, i b�gge fallen oberoende av huruvida de verkligen in� flutit under n�mnda �r eller icke. � andra sidan l�rer det vara veder� taget, att f�rskottsvis influtna r�ntor, som till st�rre eller mindre del bel�pa � ett kommande �r, till denna del bokf�ringsm�ssigt h�nf�ras till det sistn�mnda �rets inkomst. Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�g� gas under loppet av flera �r, m� s�som int�kt f�r varje �r upptagas den del av k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minsk� ning i ing�ende virkesf�rr�d m. m., vartill uppl�taren kan vara ber�tti� gad, f�rdelas d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den under varje �r influtna likviden. Om beskattningsmyndighet, med fr�ng�ende av den skattskyldiges p� hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, s�som inkomst f�r ett �r beskattat vinst, som enligt de vid bokf�ringen till�mpade grunderna f�rst ett senare �r framkommer s�som bokf�ringsm�ssig vinst, skall vid inkomstber�kningen f�r det f�ljande �r, d� vinsten i bokf�ringen kom� mer till synes, det sistn�mnda �rets i bokf�ringen redovisade vinstresul� tat med h�nsyn h�rtill justeras p� s�dant s�tt, att den redan beskattade vinsten icke f�r det �ret �nyo tages till beskattnin g. Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett f�r� lust, av beskaffenhet att avdrag d�rf�r f�r ske, icke b�ra beaktas vid in� komstber�kningen f�r det �r, under vilket den kommit till synes i r�ken� skaperna, eller beskattningsmyndighet eljest n�got �r fr�ng�tt den skatt� skyldiges bokf�ring i avseende, som kan hava inflytande p� f�ljande �rs inkomstber�kning. 2.2� I fr�ga om annan f�rv�rvsk�lla �n jordbruksfastighet eller r�rel� se g�ller s�som allm�n regel, att inkomst skall anses hava �tnjutits under det �r, d� densamma fr�n den skattskyldiges sy npunkt �r att anse s�som verkligen f�rv�rvad och till sitt belopp k�nd. Detta �r framf�r allt f�r� h�llandet, d� inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit f� r honom tillg�nglig f�r lyftning eller, s�som i fr�ga om bostadsf�rm�n och andra f�rm�ner in natura, d� den p� annat s�tt kommit den skatt� skyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intj�nats un� der �ret eller tidigare. Vissa int�kter, t. ex. av tj�nst, r�nta � i bank eller annan penninginr�ttning innest�ende medel o. s. v., kunna dock h�nf�ras till n�stf�reg�ende �rs inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit till� g�ngliga f�r lyftning f�rr�n efter n�mnda �rs utg�ng. F�ruts�ttningen h�rf�r �r emellertid, att de intj�nats under beskattnings�ret och upp� burits eller blivit f�r lyftning tillg�ngliga omedelbart efter det �rets ut� g�ng eller i varje fall s� tidigt under n�stf�ljande �r, att de praktiskt taget kunna h�nf�ras till inkomsten under beskattnings�ret. Likaledes b�ra vissa int� kter, t. ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan f�re beskattnings�rets ing�ng, h�nf�ras till n�mnda �rs inkomst, d�rest de avse beskattnings�ret eller del d�rav samt influtit omedelbart f�re �rets ing�ng. A andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna f�r inkomslf�rv�r- vet avdragas fr�n int�kten under det �r, d� de verkligen blivit av den Senaste lydelse 1969: 363, � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> skattskyldige bestridda, �ven om de avse inkomst, som tidigare f�rvar- SFS 1972: 741 vats eller f�rst under ett senare �r ber�knas inflyta. �ven h�r g�ller, att en utgift, som verkst�llts under �ret f�re eller efter beskattnings�ret, kan vara att praktiskt taget h�nf�ra till utgift under beskattnings�ret. S� kan exempelvis, om r�nta � en i en hyresfastighet intecknad skuld er- lagts omedelbart efter beskattnings�rets utg�ng, r�ntan vara att anse s� som utgift under beskattnings�ret, n�mligen f�r det fall, att r�ntan h�n� f�r sig till beskattnings�ret. Om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av s�dan fastighet, varav int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom., g�ller �ven punkt 7 av anvisningarna till 25 �. I fr�ga om avdrag f�r utgifter, som h�nf�ra sig till realisationsvinst, g�lla s�rskilda best�m� melser (jfr anvisningarna till 36 � punkt 1). I enlighet h�rmed skola fordringar f�r utf�rt arbete r�knas s�som in� t�kt f�r det �r, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits, avr�knas fr�n int�kterna f�r det �r, varunder de betalas. R�nta � penningar, som in nest� i b ank � s�dan r�kning, � vilken r�ntan gottskri- ves ins�ttaren per den 31 december, anses s�som n�mnda dag influten int�kt, medan d�remot r�nta � penningar, som innest� � annan r�kning, r�knas s�som inkomst f�r det �r, d� r�ntan f�rfaller till betalning, �ven om r�ntan till n�gon del b el�pt � ett tidigare eller senare �r. Om n�gon uppl�tit avv erkningsr�tt till skog mot betalning, som skall erl�ggas un� der loppet av flera �r, skall s�som int�kt f�r varje �r upptagas den del av k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minskning i ing�ende virkesf�rr�d m. m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�r� delas d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den under varje �r influtna likviden. Detsamma g�ller i till�mpliga delar i fr�ga om annan terminsvis inflytande int�kt i egentlig mening. �r �ter fr�ga om int�kt, vilken icke regelm�ssigt �r att anse s�som skattepliktig exempelvis k�peskilling vid icke yrkesm�ssig avy ttring av fast eller l�s egendom men vilken i f�rekommande fall under h�rf�r stadgade f�ruts�ttningar skall beskattas s�som realisationsvinst, �r det utan betydelse, om k�pe� skillingen eller ers�ttningen skall erl�ggas p� en g�ng eller i s�rskilda terminer. S � skall realisationsvinst respektive realisationsf�rlust ber�k� nas med h�nsyn till k�peskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas p� en g�ng e ller terminsvis. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill b ekr�fta l�tit. Stockholms slott den 15 december 1972. GUSTAF ADOLF G. E. STR�NG (L. S.) (Finansdepartementet) 1905 � </div> </div>

SFS 1972:741 Lag

Utkom fr�n t rycket

�ndring i kommunalskattelagen (1928: 370);

given Stockholms slott den 15 december 1972.

den 27 dec. 1972

1884

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks-

dagen^ funnit gott att i fr�ga om kommunalskattelagen (1928: 370)-
f�rordna,

dels att punkterna 47, 9 och 10 av anvisningarna till 21 � skall

betecknas punkt 7, 8, 9, 10, 11 respektive 12,

dels att 21 och 22 ��, 23 � 1 mom. och 41 � samt punkterna 13

av anvisningarna till 21 �, anvisningarna till 22 �, punkt 5 av an�

visningarna till 24 �, punkt 1 av anvisningarna till 27 �, punkt 5 av an�
visningarna till 28 �, punkterna 1, 8 och 11 av anvisningarna till 29 �,
punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 35 �, punkt 1 av anvisning�

arna till 36 � samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 41 � skall
ha nedan angivna lydelse,

dels att till anvisningarna till 21 � skall fogas fyra nya punkter.

4, 5, 6 och 13, av nedan angivna lydelse.

21 �3 Till int�kt av jordbruksfastighet h�nf�res allt vad av fastighet
h�r i riket, som taxerats s�som jordbruksfastighet, kommit �garen eller
brukaren till godo, s�som v�rde av bostad, int�kt av jordbruk med bi�
n�ringar, int�kt av skogsbruk eller int�kt av annat slag.

(Se vidare anvisningarna.)

Fr�n bruttoint�kten av jordbruksfastighet f�r avdrag g�ras f�r

omkostnader, som �ro att h�nf�ra till driftkostnader.

Har sambruksf�rening med h�nsyn till r�relsens resultat l�mnat

medlem eller annan l�netill�gg eller annan s�dan gottg�relse, m�

f�reningen njuta avdrag f�r n�mnda gottg�relse.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Prop. 1972: 120, SkU 67, rskr 343.

- Senaste lydelse av

punkt 4 av anvisningarna till 21 � 1 950: 308

" 5 "

" 21 � 1968:275

" 7 "

" 21 � 1950:308

F�rutvarande punkt 8 av anvisningarna till 21 � upph�vd genom 1968: 729.

Senaste lydelse av

punkt 9 av anvisningarna till 21 � 1971: 925

" 10 "

" 21 � 1967:423.

^ Senaste lydel se 1951:790,

'' Senaste lydelse av 22 � 1 mom. 1968: 729 och av 22 � 3 mom. 1951: 790.

�

23 � i momfi Vad som �terst�r av int�kt av jordbruksfastighet, sedan

avdrag enligt 22 � gjorts och h�nsyn tagits till in- och utg�ende balans,
utg�r nettoint�kt av jordbruksfastighet.

Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas en�

ligt bokf�ringsm�ssiga grunder, i den m�n dessa icke st� i strid med

s�rskilda best�mmelser i d enna lag.

I andra fall �n nu sagts skall int�kt anses hava �tnjutits det beskatt�

nings�r, under vilket int�kten blivit f�r den skattskyldige tillg�nglig

f�r lyftning, och skall utgift eller omkostnad anses bel�pa p� det be�
skattnings�r, varunder utgiften betalats eller omkostnaden �gt rum.
S�dan speciell skatt, avgift eller r�nta, som ing�r i slutlig eller tillkom�

mande skatt enligt uppb�rdsf�rordningen, �vensom r�nta � kvarst�en�
de skatt enligt samma f�rordning anses dock bel�pa p� det beskatt�
nings�r d� den slutliga eller tillkommande skatten p�f�rts.

(Se vidare anvisningarna.)

SFS 1972: 741

Anvisningar

till 21 �

1." Till bostad h�nf�res icke endast vad den skattskyldige f�r s�dant

�ndam�l tillgodogjort sig f�r sin, sin familjs och sina personliga tj�

nares r�kning utan �ven vad han anv�nt f�r egen bekv�mlighet och

trevnad, s�som g�strum, simbass�ng, badhus, stall och garage f�r per�

sonligt behov, jaktstuga m. m. dyl.

�rliga v�rdet av bostad, som uppl�tits till i fastighetens drift anst�lld

personal, utan att s�rskild hyra f�r bostaden avtalats, upptages icke
s�som �gares eller brukares inkomst av fastigheten och f�r f�rty ej hel�

ler avdragas s�som driftkostnad.

2.� Till jordbntk h�nf�res v�xtodling p� �ker och �ng �ven d� s�

dant bedrives f�r industriellt behov, samt i samband d�rmed bedriven
djursk�tsel, varunder inbegripes utnyttjande av bete p� s�v�l skogsmark
som annan mark. Tr�dg�rdssk�tsel r�knas till jordbruk, d� den drives
tillsammans med annat jordbruk.

S�som bin�ring till jordbruk anses s�dan i sammanhang med jord�

bruk bedriven f�rv�rvsverksamhet, som avser att med utnyttjande av
fastighetens alster eller naturtillg�ngar, av vid jordbruket anst�lld ar�
betskraft eller av d�rf�r avsedda anl�ggningar eller inventarier utvinna
en bif�rtj�nst. I enlighet h�rmed r�knas som bin�ring till jordbruk

jakt, fiske, bisk�tsel, hemsl�jd, utf�rande av k�rslor mot ers�ttning,

uthyrning av byggnader eller inventarier m. m. dyl. Drives d�remot

s�dan verksamhet i st�rre omfattning s�som mera frist�ende f�retag
och med s�rskilda d�rf�r avsedda byggnader eller inr�ttningar, s�rskilda
maskiner eller inventarier och i huvudsak s�rskild arbetspersonal, �r

verksamheten att h�nf�ra till r�relse.

3.� Skogsbruk, varmed avses egen eller arrenderad fastighets utnytt-

� Senaste lydelse 1951: 790.

Senaste lydelse 1966; 274.

' Senaste lydelse 1951: 790,

� S enaste lydelse 1965: 571.

' Senaste lydelse 1970:915.

1885

"V v, ' '" Fi - "

,1 o;

�

SFS 1972:741

1886

jande f�r skogshantering, anses s�som ett s�rskilt s�tt att utnyttja fas�

tigheten och r�knas f�rty icke s�som bin�ring till jordbruk.

Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning p� grund av avverk�

ningsr�tt, som skattskyldig vid avyttring eller annan �verl�telse av fas�
tighet f�rbeh�llit sig p� fastigheten, och avyttring av s�lunda f�rbe�

h�llen skogsavverkningsr�tt. Skogsavverkning p � annans mark p� grund

av s�rskild uppl�telse av avverkningsr�tt och avyttring av skogsavverk�
ningsr�tt n�r skogsavverkningen eller avyttringen icke ing�r i skogs�
bruk �r att h�nf�ra till r�relse.

�verg�r skogsavverkningsr�tt till annan genom bodelning eller eljest

p� grund av giftor�tt eller genom arv, testamente, f�rdel av oskift
bo eller g�va, skall anses som om avverkningsr�tten avyttrats mot
vederlag motsvarande dess allm�nna saluv�rde vid �verg�ngen och som
om vederlaget erlagts kontant.

Har den, som idkat skogsbruk, tillika drivit virkesf�r�dling eller

utvinning av biprodukter av skogsbruket s�som tj�ra o. dyk, anses

denna verksamhet som skogsbruk, d�r den varit av mindre omfattning
eller v�sentligen avsett husbehov. Har dylik verksamhet d�remot va�

rit av st�rre omfattning och bedrivits med s�rskilda anordningar av

stadigvarande art, t. ex. fasta kolugnar, fasta tj�rugnar eller dyk, anses

s�rskild r�relse f�reli gga.

4. Till int�kt av jordbruk med bin�ringar h�nf�res int�kt genom av�

yttring av djur, andra varor eller produkter eller av maskiner och

andra inventarier, avsedda f�r stadigvarande bruk, eller av tillg�ngar

som �r likst�llda d�rmed vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag.

Likaledes h�nf�res hit int�kt genom annan inkomstgivande anv�ndning

av jordbrukets eller dess bin�ringars alster, inventarier eller arbetsper�

sonal, s�som k�rslor, uthyrning av dragare, maskiner och dylikt. Hit

h�nf�res �ven v�rdet av vad skattskyldig direkt tillgodogjort sig av

jordbrukets eller dess bin�ringars avkastning f�r sin, sin familjs eller

annan hush�llsmedlems r�kning eller f�r avl�ning eller liknande veder�

lag �t personal, som icke tillh�rt den skattskyldiges hush�ll, eller f�r

f�r�dling eller f�rbrukning i r�relse, som drivits av den skattskyldige,

eller f�r utg�rande av undantagsf�rm�ner eller annan f�rpliktelse som
�legat den skattskyldige i f�rh�llande till n�gon som icke tillh�rt hans
hush�ll.

V�rdet av s�dan ny-, till- eller ombyggnad eller annan d�rmed j�m�

f�rlig f�rb�ttring som avses i punkt 6 andra stycket av anvisningarna

till 22 � och som bekostats av arrendator eller annan nyttjander�ttsha-
vare utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r jord�garen f�r beskattnings�

�r d� nyttjander�ttshavarens r�tt till fastigheten upph�rt, om f�rb�tt�

ringen utf�rts under tid varunder jord�garen innehaft fastigheten. In�

t�kten ber�knas p� grundval av tillg�ngens v�rde vid tidpunkten f�r

nyttjander�ttens upph�rande till den del tillg�ngen bekostats av nytt-

jander�ttshavaren. Har nyttjander�ttshavaren erh�llit ers�ttning av jord�

�garen f�r f�rb�ttringen, utg�r ers�ttningen int�kt av jordbruksfastig�

het f�r nyttjander�ttshavaren.

S�dan gottg�relse f�r utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit

fr�n pensions- eller personalstiftelse, r�knas som int�kt av jordbruks�

fastighet, om avdrag f�r avs�ttning till stiftelsen medgivits vid ber�kning
av nettoint�kt av jordbruksfastighet.

�

Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutf�stel�

se m. m. i sin balansr�kning en post Avsatt till pensioner, �ga 28 �

1 mom. sj�ttenionde styckena motsvarande till�mpning i fr�ga om

jordbruksfastighet.

5. Till int�kt av skogsbruk h�nf�res int�kt genom avyttring av skogs�

produkter, d�runder inbegripna produkter av s�dan f�r�dlingsverksam�
het, som ing�r i skogsbruket, genom uppl�telse av avverkningsr�tt till

skog eller genom avyttring av v�xande skog i samband med avyttring

av marken, d�rest icke vinst p� avyttring av fastigheten i dess helhet

skall beskattas enligt 27 � s�som inkomst av handelsr�relse eller enligt
35 � s�som realisationsvinst. Om realisationsvinst d�remot endast del�

vis �r skattepliktig enligt 35 �, kan �ven taxering s�som f�r int�kt av

skogsbruk �ga rum. Likaledes h�nf�res till int�kt av skogsbruk v�rdet

av skogsprodukter, som den skattskyldige tillgodogjort sig f�r ny-, till-

eller ombyggnad eller f�r reparation och underh�ll av byggnader, mark�
anl�ggningar och inventarier p� fastigheten eller f�r sitt hush�ll eller el�

jest f�r sin, sin familjs och sina personliga tj�nares r�kning (vedbrand

med mera) eller f�r arbetspersonalens behov eller p� annan av den

skattskyldige innehavd fastighet eller i r�relse, som av honom drivits.

6. Till int�kt av annat slag h�nf�res int�kt genom avyttring eller an�

nan anv�ndning av fastighetens best�ndsdelar s�som sten, torv, grus,

lera eller dylikt samt genom jakt eller fiske som av den skattskyldige
eller f�r hans r�kning bedrivits p� fastigheten och ej �r att anse som bi�

n�ring till jordbruk;

arrendeavgift f�r utarrenderad fastighet liksom vederlag eller annan

f�rm�n som influtit till fastigheten p� grund av servitut, uppl�telse av
l�genhet eller dylikt;

int�kt genom uppl�telse �t annan att i visst avseende tillgodog�ra sig

eller utnyttja fastigheten eller del d�rav, s�som till sten-, torv-, grus-
eller lert�kt eller dylikt, till bete, jakt eller fiske, till utvinnande av vat�

tenkraft, till framdragande av ledningar, till upplags- eller lastageplats
m. m. (jfr vidare punkt 8).

13. Till int�kt av jordbruksfastighet r�knas int�kt som enligt f�re�

g�ende punkter utg�tt i pengar eller varor eller i form av tj�nster.

SFS 1972: 741

tm 22 �

1.^� Till driftkostnader h�nf�res l�n eller liknande vederlag liksom

underh�ll � t personal, som anv�nts f�r jordbruket eller dess bin�ringar;
undantagsf�rm�ner, pensioner, periodiska utbetalningar p� grund av

f�rutvarande anst�llning p� fastigheten; arrendeavgift; avg�ld, som sko�

lat utg� av fastigheten; r�nta p� l�nat kapital som nedlagts i fastigheten

eller anv�nts f�r dess drift; kostnader f�r ink�p av djur, uts�de, foder,
g�dselmedel och dylikt; kostnader f�r reparation och underh�ll av drift�
byggnader, markanl�ggningar och inventarier; kostnader f�r v�rd och
underh�ll av skog, s�som f�rvaltning, bevakning, v�g- och byggnads�
underh�ll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning m. m., samt vid
skogsavverkning kostnader f�r virkets huggning, tillredning, utdrivning,
flottning m. m.; kostnader f�r f�rs�kring av personal, byggnader, skog,

gr�da, djur, f�rr�d och inventarier som ej �ro att h�nf�ra till personlig
l�segendom, m. m.

Senaste lydelse 1970: 651.

1887

�

SFS 1972: 741

Till reparation och underh�ll h�nf�ras vid till�mpning av f �rsta styc�

ket kostnader f�r s�dana �ndringsarbeten p� ekonomibyggnad som �ro

normalt p�r�kneliga i jordbruksdrift, s�som upptagande av nya f�nster-

eller d�rr�ppningar samt flyttning av innerv�ggar eller inredning i sam�
band med omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband
med oml�ggning av driften fr�n en animalieproduktion till en annan.
�tg�rd som inneb�r en v�sentlig �ndring av byggnaden, s�som n�r ett

djurstall ombygges f�r att i st�llet anv�ndas f�r helt annat �ndam�l, h�n-

tores dock ej till reparation och underh�ll.

Som driftkostnad skall anses �ven anskaffning och ins�ttning av s�

dana utrustningsdetaljer i skyddsrum som ha v�rde endast fr�n civil-
lorsvarssynpunkt, s�som speciella d�rrar, luckor och karmar f�r dessa,
inre begr�nsningsv�ggar f�r gasf�ng vid ing�ngar och reservutg�ngar,
luftrenare och tillh�rande f�rdelningsledningar.

Kostnad f�r ink�p och plantering av tr�d och buskar f�r yrkesm�ssig

frukt- eller b�rodling f�r efter den skattskyldiges eget val dragas av
antingen i sin helhet f�r det �r kostnaden uppkommit eller enligt av�

skrivningsplan. Vid planenlig avskrivning f�rdelas kostnaderna p� ett

antal �r i f�ljd s� att de kunna i sin helhet dragas av under den tidrymd
odlingen ber�knas vara ekonomiskt anv�ndbar. F�reskrifterna i punkt 4

sj�tte stycket �ga motsvarande till�mpning.

V�rdet av fastighetens egna produkter, som anv�ndas f�r fastighetens

fortsatta drift, f�r avf�ras som driftkostnad men skall d� samtidigt upp�
tagas som int�kt.

Avdrag f�r avs�ttning till pensions- eller personalstiftelse f�r ske en�

ligt best�mmelserna om r�relse i punkt 2 av anvisningarna till 29 �.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967: 531) om tryggande av pen�

sionsutf�stelse m. m. i sin balansr�kning en post Avsatt till pensioner,

�ger punkt 2 av anvisningarna till 29 � motsvarande till�mpning i fr�ga
om jordbruksfastighet.

Hemmavarande barn, som uppn�tt 16 �rs �lder och deltagit i arbetet

p� fastigheten, anses tillh�ra personal som anv�nts f�r verksamheten
p� fastigheten. Om barnet ej fyllt 18 �r, g�ller detta dock endast under'

f�ruts�ttning att barnets sammanlagda inkomst �r s� stor, att den f�r�
anleder skatteplikt f�r barnet enligt 51 �. Hemmavarande barn under
16 � r anses i intet fall tillh�ra personalen. (Jfr 20 � och dith�rande an�

visningar punkt 2.)

Barn, som anses tillh�ra personalen, taxeras sj�lvt f�r den inkomst

av arbete p� fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, na�
turaf�rm�ner eller annat. Motsvarande belopp f�r dragas av som drift�

kostnad. F�r barn som deltagit i arbetet men icke anses tillh�ra perso�
nalen f�r avdrag icke g�ras. L�n och underh�ll �t s�dant barn skall ej

heller upptagas som inkomst f�r barnet.

Punkt 18 av a nvisningarna till 29 � �ger motsvarande till�mpning be�

tr�ffande inkomst av jordbruksfastighet.

2.'i Till driftkostnad h�nf�res �ven speciella skatter och avgifter till

det allm�nna, s�som till exempel skogsv�rdsavgift. Svenska allm�nna
skatter f� icke dragas av (se 20 �).

1888

" Senaste lydcl.se av 2 .a 19 69: 363 och av 2.b 1 962: 163.

�

3.^2 Kostnad f�r anskaffande av byggnad, som �r bel�gen p� fastig�

heten och som �r avsedd att anv�ndas f�r driften i f�rv�rvsk�llan, d�r�

under inbegripet beh�vlig bostadsbyggnad, drag�s av genom �rliga v�r�
deminskningsavdrag. F�r tillf�llig byggnad, som �r avsedd att anv�n�
das endast e tt f�tal �r, f�r dock anskaffningskostnaden i sin helhet dra�

gas av f�r det �r d� byggnaden anskaffades.

Som f�r driften beh�vlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som �r

uppl�ten till personal (personalbostad), dels ock �gares eller brukares

bostadsbyggnad, i den m�n byggnaden ej representerar ett st�rre v�rde

�n som beh�vs f�r jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Av�
drag f�r s�lunda avse endast s� stor del av v�rdeminskningen som kan
anses bel�pa p� beh�vlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses
annan d riftbyggnad �n bostadsbyggnad.

I byggnads anskaffningskostnad inr�knas ej kostnaden f�r s�dana de�

lar och tillbeh�r som �ro s�rskilt avsedda att direkt tj�na byggnadens
anv�ndning i driften. I enlighet h�rmed inr�knas ej i anskaffningskost�

nad f�r ekonomibyggnad kostnad f�r s�dan tillg�ng som b�s, box eller

spilta, b�savskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, ut�

rustning f� r skrap- och sv�mutg�dsling med tillh�rande urinbrunn eller

g�dselbeh�llare, g�dselstad, mj�lkningsanl�ggning, kylbass�ng, pump,
s�dan ledning f�r elektrisk str�m, vatten eller avlopp som �r avsedd f�r
driften eller fl�kt eller ventilationsanordning. I byggnads anskaffnings�

kostnad inr�knas ej heller kostnaden f�r s�dan tillg�ng som silo- eller

torkanl�ggning, fast transport�r, hiss eller liknande. D�remot inr�knas
i anskaffningskostnaden f�r byggnad kostnaden f�r s�dan anordning
som �r n�dv�ndig f�r byggnadens allm�nna anv�ndning, s�som ledning
f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m eller gas och annan liknande anord�

ning.

I fr�ga om tillg�ng f�r vilken anskaffningskostnad enligt tredje styc�

ket ej inr�knas i anskaffningskostnad f�r byggnaden till�mpas i st�llet

f�reskrifterna enligt punkt 5 om v�rdeminskningsavdrag f�r maskiner

och inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framg�r att vissa ledningar som h�ra till

marken, h�nf�ras till avskrivningsunderlaget f�r byggnad.

Avdrag f�r �rlig v�rdeminskning av byggnad ber�knas enligt avskriv�

ningsplan till viss pr ocent av byggnadens anskaffningskostnad. Byggnads
anskaffningskostnad ber�knas enligt f�ljande.

Har byggnad upp f�rts under tid varunder �garen innehaft fastigheten,

�r byggnadens anskaffningskostnad �garens kostnader f�r uppf�rande

av byggnaden. Till anskaffningskostnaden h�nf�res �ven kostnad f�r

till- eller ombyggnad samt v�rde av byggnad som enligt punkt 4 andra

stycket av anvisningarna till 21 � utg�r int�kt av jordbruksfastighet
f�r jord�garen. Har bebyggd fastighet f�rv�rvats genom k�p, byte eller

d�rmed j�mf�rligt f�ng, ber�knas vad som bel�per p� byggnaderna av

fastighetens anskaffningskostnad p� grundval av det taxeringsv�rde
som g�llde f�r fastigheten vid f�rv �rvet. Om i taxeringsv�rdet icke ing�r
exploateringsv�rde, v�rde av mera betydande naturtillg�ngar eller s�r-

SFS 1972; 741

Senaste lydelse 1951:324.

60SFS 1972

1889

�

SFS 1972: 741

skilda f�rm�ner eller skogsbruksv�rde �verstigande 25 000 kronor,

skall 25 procent av fastighetens anskaffningskostnad anses bel�pa p�

byggnaderna. I annat fall skall p� byggnaderna anses bel�pa s� stor
del av fastighetens anskaffningskostnad, som 25 procent av taxeringsv�r�
det minskat med exploateringsv�rde, v�rde av mera betydande naturtill�

g�ngar eller s�rskilda f�rm�ner eller skogs bruksv�rde till den del skogs�

bruksv�rdet �verstiger 25 000 kronor utg�r av fastighetens hela taxe�
ringsv�rde. Naturtillg�ngar och s�rskilda f�rm�ner anses s�som mera
betydande, om v�rdet d�rav �verstiger en tiondel av taxeringsv�rdet

minskat med exploateringsv�rde och skogsbruksv�rde till den del skogs�

bruksv�rdet �verstiger 25 000 kronor. Vad som enligt dessa best�m�
melser skall anses bel�pa p� byggnaderna av fastighetens anskaffnings�

kostnad innefattar �ven s�dan tillg�ng f� r vilken kostnaden enligt tredje

stycket ej skall inr�knas i anskaffningskostnad f�r byggnad. Kostnaden
f�r tillg�ng av nu avsett slag skall s�ledes avr�knas, varefter avskriv�

ningsunderlaget f�r byggnaderna erh�lles. Vad som skall anses bel�pa
p� byggnaderna av fastighetens anskaffningskostnad f�r j�mkas, om
v�rdet av bebyggelsen, d�ri inbegripet s�dan tillg�ng f�r vilken kost�
naden enligt tredje stycket ej skall inr�knas i anskaffningskostnad f�r
byggnad, f�ra nleder �ndring med minst en femtedel, dock minst 10 000
kronor. Har bebyggd fastighet f�rv�rvats p� annat s�tt �n genom k�p,
byte eller d�rmed j�mf�rligt f� ng, g�ller f�r ber�kning av avskrivnings�
underlaget f�r byggnaden punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till
29 � i till�mpliga delar.

Procentsatsen f�r v�rdeminskning i fr�ga om byggnad best�mmes

med h�nsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna
utnyttjas. D�rvid skola beaktas �ven s�dana omst�ndigheter som att
byggnads anv�ndningstid kan antagas komma att r�na inflytande av

framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, oml�ggning av verk�

samhet och liknande f�rh�llanden. Har byggnad uppf�rts av nyttjande-
r�ttshavare och �r jord�garen icke enligt nyttjander�ttsavtalet skyldig
att vid nyttjander�ttstidens utg�ng eller avtalets upph�rande l�sa bygg�

naden, skall s�rskild h�nsyn tagas till detta f�rh�llande.

Skattskyldig f�r i fr�ga om ekonomibyggnad och personalbostad g�ra

avdrag inom avskrivningsplanen ut�ver �rliga v�rdeminskningsav�

drag med 10 procent av den i planen upptagna kostnaden f�r ny-,

till- eller ombyggnad. Avdraget f�rdelas med 2 procent under vart och
ett av de f�rsta fem beskattnings�ren r�knat fr�n och med det �r d�
kostnaden nedlagts. �verl�tes byggnaden inom denna tidrymd, f�r den
nye �garen p� motsvarande s�tt tillgodog�ra sig de avdrag som �ter-
stodo f�r �verl�taren.

Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller personalbostad, f�r

avdrag ske f�r vad som �terst�r oavskrivet av anskaffningskostnaden, i

den m�n beloppet �verstiger vad som inflyter genom avyttring av bygg-
nadsmateriel eller dylikt i samband med utrangeringen eller rivningen.

4.12 Kostnad f�r anskaffande av markanl�ggning p� jordbruksfastig�

het, vilken anl�ggning �r avsedd f�r driften i f�rv�rvsk�llan, drag�s av

1890

" Scnastclydclsc 1971:925.

�

genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdrag medgives, om ej annat

f�ljer av andra eller sj�tte stycket, endast f�r s�dan kostnad som be�
stritts av den skattskyldige sj�lv och endast om kostnaden avser arbete
som ut f�rts under tid d� han �gt fastigheten. V�rdeminskningsavdrag

medgives icke f�r reparation eller underh�ll. F�r tillf�llig anl�ggning,

som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r anskaffningskostnaden

i sin helhet dragas av f�r det �r d� anl�ggningen anskaffades.

I markanl�ggnings anskaffningskostnad inr�knas kostnaden f�r s�

dant markarbete som beh�vs f �r att marken skall g�ras plan eller fast,
s�som r�jning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidi�
gare funnits p� fastigheten. Vidare inr�knas i anskaffningskostnaden
kostnaden f�r k�rplan, parkeringsplats eller dylikt. Till anskaffningskost�
naden h�nf�res �ven v�rde av markanl�ggning som enligt punkt 4 andra
stycket av anvisningarna till 21 � utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r

jord�garen.

D�remot inr�knas ej i anskaffningskostnaden f�r markanl�ggning

kostnaden f� r anordning som �r avsedd att anv�ndas tillsammans med
vissa maskiner eller andra inventarier i driften, exempelvis utanf�r djur�

stall bel�gen g�dselbass�ng, urinbrunn eller liknande anordning eller
ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m, gas eller annat. Ej heller in�

r�knas kostnaden f�r st�ngsel och annan j�mf�rlig avsp�rrningsanord�
ning. I fr�ga om s�dana tillg�ngar g�lla f�reskrifterna i punkt 5 om av�

drag f�r v�rdeminskning av maskiner och inventarier. Ledning som p�
samma fastighet tj�nar s�v�l en byggnads allm�nna anv�ndning som
den i f�rv�rvsk�llan bedrivna verksamheten f�r i fr�ga om v�rdeminsk�
ningsavdrag i sin helhet behandlas enligt reglerna f�r maskiner och in�

ventarier, om kostnaden f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan

anses h�nf� rlig till den verksamhet som bedrives i f�rv�rvsk�llan. Vid
det omv�nda f� rh�llandet skall hela kostnaden f�r ledningen inr�knas i
anskaffningskostnaden f�r byggnaden.

Avdrag f�r �rlig v�rdeminskning av t�ckdike ber�knas enligt avskriv�

ningsplan till 10 procent av anskaffningskostnaden. I t�ckdike inbegripes

t�ckt avlopp i direkt anslutning till t�ckdike. I anskaffningskostnaden
f�r inr�knas kostnaden f�r ist�nds�ttande och oml�ggning av f�rut an�

lagt t�ckdike.

I fr�ga om an nan markanl�ggning, s�som �ppet dike, invallnings- och

vattenavledningsf�retag, mark- eller skogsv�g eller brunn, ber�knas av�
draget enligt avskrivningsplan till 5 procent �rligen av ett belopp som

motsvarar tre fj�rdedelar av anskaffningskostnaden.

�verg�r fastighet till ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller

d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen �tnjuta de v�rdeminsk�
ningsavdrag f�r markanl�ggning som skulle ha tillkommit f�rre �garen

om denne fortfarande �gt fastigheten. �verg�r fastigheten till ny �gare

genom k�p, b yte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r �verl�taren f�r det �r
d� �verl�telsen sker g�ra avdrag f�r den del av avskrivningsunderlaget
f�r vilket han icke tidigare �tnjutit avdrag. Motsvarande g�ller n�r verk�
samheten p� jordbruksfastigheten l�ggs ned utan samband med avytt�

ring av fastigheten.

5.^'' Kostnad f�r anskaffande av maskiner och andra f�r stadigva-

SFS 1972: 741

" Senaste lydelse 1967:748.

1891

�

SFS 1972: 741

rande bruk avsedda inventarier drag�s i regel av genom �rliga v�rde�

minskningsavdrag. Avdrag f�r v�rdeminskning f�r g�ras antingen enligt

best�mmelserna nedan i denna punkt om restv�rdeavskrivning eller med

motsvarande till�mpning av f�reskrifterna i punkt 3 bd av anvisning�
arna till 29 � om planenlig avskrivning eller punkt 4 av samma anvis�
ningar om r�kenskapsenlig avskrivning av maskiner och inventarier i

r�relse. �r tillg�ng, som avses i denna punkt, underkastad hastig f�r�
brukning, vilket vanligen kan anses vara fallet n�r tillg�ngen kan be�

r�knas ha en varaktighetstid av h�gst tre �r, f�r dock hela anskaff�

ningskostnaden dragas av f�r det �r d� tillg�ngen anskaffades.

Vid restv�rdeavskrivning f�r skattskyldig, under f�ruts�ttning av mot�

svarande avskrivning i r�kenskaperna, �tnjuta avdrag f�r visst beskatt�

nings�r med h�gst 25 procent f�r �r r�knat av tillg�ngarnas restv�rde.

Med restv�rde f�rst�s tillg�ngarnas bokf�rda v�rde enligt balansr�k�
ningen r�kenskaps�ret n�rmast f�re beskattnings�ret med till�gg av an�

skaffningskostnaden f�r tillg�ngar, som anskaffats under beskattnings�

�ret, och med avdrag f�r belopp motsvarande vad som utg�r int�kt i
form av vederlag f�r under samma �r avyttrade, skadade eller f�rlorade

tillg�ngar. D ock skall i restv�rdet ej inr�knas anskaffningskostnaden f�r

tillg�ng som anskaffats under beskattnings�ret och avyttrats, f�rlorats

eller utrangerats under samma �r.

Anskaffningskostnaden f�r maskiner och andra f�r stadigvarande

bruk avsedda inventarier ber�knas med iakttagande i till�mpliga delar av
punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 �. I �vrigt g�ller betr�f�

fande restv�rdeavskrivning i till�mpliga delar vad som f�reskrives om

r�kenskapsenlig avskrivning i punkt 4 tredje, femte och sjundeelfte

styckena av n�mnda anvisningar.

6.Avdrag f�r v�rdeminskning av tillg�ng som avses i punkterna 35

�tnjutes endast av skattskyldig �gare av tillg�ngen, om ej annat f�ljer
av andra och tredje styckena.

Har arrendator eller annan nyttjander�ttshavare haft kostnad f �r ny-,

till- eller ombyggnad eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rb�ttring av fas�
tighet, som han innehaft med nyttjander�tt, och blir jord�garen ome�

delbart �gare till vad som utf�rts, f�r nyttjander�ttshavaren �tnjuta av�
drag enligt avskrivningsplan med 10 procent av hela anskaffningskost�
naden f�r t�ckdike och med 5 procent av hela anskaffningskostnaden
f�r annan tillg�ng �n som avses i tredje stycket. Dessutom �ger nytt�

jander�ttshavaren r�tt till avdrag enligt punkt 3 nionde stycket i enlig�

het med vad d�r f�reskrives.

Har arrendator eller annan nyttjander�ttshavare haft kostnad f�r an�

skaffande av tillg�ng, som enligt punkt 3 tredje stycket eller punkt 4

tredje stycket ej inr�knas i anskaffningskostnad f�r byggnad eller mark�

anl�ggning, eller av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsed�
da inventarier, som han innehar med nyttjander�tt, och blir jord�garen
omedelbart �gare till vad som anskaffats, f�r nyttjander�ttshavaren �t�

njuta avdrag enligt best�mmelserna i punkt 5.

F�r det beskattnings�r d� nyttjander�tten upph�r f�r nyttjander�tts�

havaren g�ra avdrag f�r den del av anskaffningskostnaden f�r vilken
han icke tidigare �tnjutit avdrag.

1892

Senaste lydelse 1950:252.

�

7.^� Har skog avverkats eller avyttrats utan samband med avyttring

av marken, f�r agaren efter eget val njuta avdrag antingen f�r minskning
av skogens f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�d eller f�r minsk�

ning i skogens for honom g�llande ing�ngsv�rde.

Med skogs ing�ngsv�rde f�rst�s det v�rde, varmed v�xande skog

kan anses hava ing�tt i fastighetens v�rde vid den tidpunkt, d� �garen

f�rv�rvade fastigheten. Har egendom, som skattskyldig erh�llit s�som
g�va av make eller skyldeman, av givaren f�rv�rvats genom k�p, byte

eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall i ber�rda h�nseende sistn�mnda f�ng

vara avg�rande. Motsvarande skall g�lla, om make vid bodelning i an�

ledning av andra makens d�d erh�llit egendom, som f�rstn�mnda make

f�re �ktenskapets ing�ende eller under �ktenskapet f�rv�rvat genom

k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, eller om make vid bodelning

av annan anledning �n andra makens d�d erh�llit egendom, som n�
gondera maken f�re �ktenskapets ing�ende eller under �ktenskapet f�r�
v�rvat genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng. Har �ven den
skattskyldiges f�ngesman erh�llit egendomen s�som g�va av make eller
skyldeman eller vid s�dan bodelning som nyss n�mnts, skall bed�mning�
en av skogens ing�ngsv�rde ske, som om avverkningen eller avytt-

ringen av skogen verkst�llts av den som n�rmast f�re den skattskyl�

diges f�ngesman f�rv�rvat egendomen p� annat s�tt �n genom s�dan
g�va eller bodelning. Dock f�r ing�ngsv�rdet h�rigenom icke best�m�

mas till l�gre belopp �n det v�rde, varmed v�xande skog kan anses ha
ing�tt i det taxeringsv�rde som g�llde f�r fastigheten tjugo �r f�re
avyttringen.

S�som fastighetens v�rde �r att anse vid k�p den f�r fastigheten er-

lagda k�peskillingen och vid annat f�rv�rv det belopp, efter vilket

st�mpelplikten med avseende � fastighetsf�rv�rvet ber�knats, eller,

d�rest st�mpelplikt f�r f�rv�rvet'icke f�relegat, det belopp, efter vilket

st�mpelplikt skulle enligt eljest g�llande grunder ber�knats, om st�m�

pelplikt f�relegat. Skogens f�r �garen g�llande ing�ngsv�rde utg�r det

s�lunda ber�knade ing�ngsv�rdet med avdrag f�r vad han m� hava f�tt
avdraga vid tidigare taxeringar. Har efter avverkning av skog eller

uppl�telse av avverkningsr�tt den �terst�ende skogens v�rde nedg�tt un�

der det f�r �garen g�llande ing�ngsv�rdet, f�r avdrag ske med det be�
lopp, varmed v�rdet s�lunda minskats. Har �gare av fastighet vid fas�
tighetsbildningsf�rr�ttning blivit �lagd att g�lda likvid, som avses i

punkt 11 av anvisningarna till 21 �, och har avverkning av skog eller
uppl�telse av avverkningsr�tt skett efter tilltr�det av mark d�r den

skog v�xer, som likviden avser, dock ej senare �n tre �r efter det laga-

kraft�gande beslut om fastst�llelse � f�rr�ttningen f�religger, skall, i

den m�n den skattskyldige s� yrkar, skogens ing�ngsv�rde antagas hava

nedg�tt med belopp motsvarande rotv�rdet av den skog som avverk�

ningen eller uppl�telsen omfattat. Avdrag m� d�rvid dock ske h�gst med

beloppet av n�mnda likvid.

Med ing�ende virkesf�rr�d f�rst�s den v�xande skogens kubikmassa

i fast m�tt p� bark vid den tidpunkt, d� fastigheten f�rv�rvades. Med

det f�r �garen g�llande ing�ende virkesf�rr�det f�rst�s virkesf�rr�det
vid �garens f�rv�rv av fastigheten med avdrag f�r det virkesf�rr�d, f�r

" Senaste lydelse 196 2: 163.

SFS 1972: 741

1893

�

SFS 1972: 741

vilket �garen m� hava njutit avdrag vid tidigare taxeringar. Har avdrag
tidigare skett f�r minskning i ing�ngsv�rde, skall ing�ende virkesf�rr�
det anses d�rigenom hava nedg�tt i samma proportion som ing�ngs�
v�rdet. Har efter avverkning eller uppl�telse av avverkningsr�tt det
�terst�ende virkesf�rr�det nedg�tt under det f�r �garen g�llande in�
g�ende virkesf�rr�det, f�r avdrag ske med den p� minskningen pro�
portionellt bel�pande delen av ing�ngsv�rdet. F�reskriften i andra
stycket �ger motsvarande till�mpning.

Vare sig avdrag sker enligt den ena eller andra metoden m�rkes,

att det sammanlagda avdraget f�r en och samme �gare ej m� �verstiga
det ursprungliga ing�ngsv�rdet.

�r det vid tiden f�r den skattskyldiges f�rv�rv av fastigheten f�re�

fintliga virkesf�rr�det icke k�nt, m� detsamma ber�knas med utg�ngs�

punkt fr�n nuvarande virkesf�rr�d samt med ledning dels av den be�
r�knade ungef�rliga tillv�xten under den skattskyldiges innehav av

fastigheten, dels av avverkningen eller f�rs�ljningen av skog under
samma tid.

Om avdrag f�r minskning av ing�ende virkesf�rr�d uppg�tt till

h�gre belopp �n bruttoint�kten av skogen och f�rlust allts� uppst�tt,

f�r denna f�rlust avdragas i vanlig ordning. Avdrag f�r minskning i

skogens ing�ngsv�rde f�r ej ske med h�gre belopp �n bruttoint�kten av
skogen.

Om moderbolag eller �vertagande f�rening genom s�dan fusion,

som i 28 � 3 mom. f�rsta eller andra stycket avses, �vertager skog

fr�n dotterbolag eller �verl�tande f�rening, skall det f�r dotterbolaget
eller den �verl�tande f�reningen vid fusionstillf�llet g�llande ing�ngs�

v�rdet och ing�ende virkesf�rr�det anses som ing�ngsv�rde och in�

g�ende virkesf�rr�d f�r moderbolaget eller den �vertagande f�reningen.

Exempel � avdrag f�r minskning av ing�ende virkesf�rr�d:

A. f�rs�ljer fr�n sin fastighet 1 000 kubikmeter skog p� rot f�r en

k�peskilling av 8 000 kronor. Vid taxeringen p�f�ljande �r visar han,

att virkesf�rr�det � fastigheten f�re avverkningen utgjorde 4 400 kubik�

meter och allts� efter avverkningen 3 400 kubikmeter. D� skogsmarkens

areal vid senaste fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, d�r� med h�nsyn

till markens godhetsgrad och skogens tillst�nd den �rliga tillv�xten
kan ber�knas till 2 kubikmeter per hektar, �r det sannolikt, att n�mnda

tillv�xt utgjort sammanlagt 2X80=160 kubikmeter. Under den tid
av 15 �r, som A. innehaft fastigheten, har s�ledes tillv�xten utgjort

2 400 kubikmeter. A. g�r vidare sannolikt, att han under samma tid
uttagit f�r husbehov i genomsnitt 40 kubikmeter om �ret eller tillhopa

600 kubikmeter samt att han f�r f�rs�ljning avverkat 1 200 kubikmeter.
Virkestillv�xten uppg�r s�ledes till 600 kubikmeter mer �n vad han
tidigare avverkat � fastigheten. Virkesf�rr�det vid hans f�rv�rv av
fastigheten kan allts� antagas hava utgjort 4 400600 = 3 800 kubik�

meter, vilket �r det ing�ende virkesf�rr�det. D� efter den under be�

skattnings�ret gjorda f�rs�ljningen virkesf�rr�det utgjort 3 400 kubik�

meter, har minskningen i det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�r�

r�det utgjort 400 kubikmeter. A. g�r vidare genom k�pehandling
r�rande fastigheten troligt, att av den av honom erlagda k�peskillingen

] 894

� skogen b el�pt ett belopp av 11 400 kronor, motsvarande ett pris av 3

�

kronor per kubikmeter. F�r minskningen av ing�ende virkesf�rr�det

med 400 kubikmeter �r han s�ledes ber�ttigad �tnjuta avdrag med

3X400=1 200 kronor. Detta avdrag f�r �tnjutas �ven om v�rdet � det

efter avverkningen kvarvarande virkesf�rr�det icke understiger den av

honom f�r skogen erlagda k�peskillingen.

Det f�r �garen g�llande ing�ende virkesf�rr�det utg�r h�refter 3 400

kubikmeter och det f�r honom g�llande ing�ngsv�rdet 10 200 kronor.

Exempel � avdrag f�r minskning i ing�ngsv�rde:

B. f�rs�ljer fr�n sin fastighet skog p� rot f�r en k�peskilling av

15 000 kronor. Vid taxering p�f�ljande �r g�r han genom k�pehand�

ling eller p� annat s�tt trov�rdigt, att av k�peskillingen f�r fastighe�
ten, utg�rande 100 000 kronor, ett belopp av 40 000 kronor bel�pt
� den v�xande skogen och allts� utg�r dennas ing�ngsv�rde, samt vi�

sar d�rj�mte, att skogen efter uppl�telse av avverkningsr�tten har ett

v�rde av allenast 30 000 kronor. B. �r s�ledes ber�ttigad g�ra avdrag

f�r skillnaden mellan sistn�mnda tv� belopp eller 10 000 kronor.

Ing�ngsv�rdet har allts� i detta fall amorterats med 10 000 kronor

och skogens f�r �garen g�llande ing�ngsv�rde utg�r h�refter 30 000
kronor och det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�det tre fj�rde�
delar av det ursprungliga.

8.^''^ Har v�xande skog avyttrats i samband med avyttring av marken

i annat fall �n d� vinst p� avyttringen skall beskattas enligt 27 � s�som
inkomst av handelsr�relse eller enligt 35 � s�som realisationsvinst, f�r

avdrag enligt den skattskyldiges val �tnjutas med ett av f�ljande belopp,

n�mligen:

ett belopp motsvarande s� stor del av k�peskillingen eller den eljest

erh�llna valutan f�r skogen, som vid en proportionell f�rdelning be�
l�per � det f�r �garen g�llande ing�ende virkesf�rr�det (varigenom be�

skattningen kommer att avse allenast skogens tillv�xt, i kubikmassa

r�knat, ut�ver det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�det), s� be�

r�knat som i punkt 7 h�r ovan s�gs;

eller ett belopp motsvarande v�rdet av det f�r skogen ber�knade

minsta producerande skogskapitalet;

eller skogens f�r �garen g�llande ing�ngsv�rde, s� ber�knat som i

punkt 7 h�r ovan s�gs.

H�rvid iakttages dock, att avdrag f�r ske med h�gst den � skogen

bel�pande k�peskillingens eller eljest erh�ll na valutans belopp.

Avdrag i enlighet med vad nu n�mnts m� �tnjutas �ven d� nytt�

jander�tt eller servitut till mark uppl�tits f�r obegr�nsad tid mot en�

g�ngsers�ttning och skog avverkats p� marken eller v�xande skog p�

marken avyttrats i samband med eller med anledning av uppl�telsen.
I s�dant fall skall s�som k�peskilling eller eljest erh�llen valuta f�r

skogen anses det belopp, vartill int�kterna genom avverkningen enligt

21 � skola upptagas, med avdrag av omkostnaderna f�r avverkningen
och v�rdet av den skattskyldiges egen arbetsinsats vid denna.

S�som v�rde av minsta producerande skogskapital skall vid till�mp-

ning av nyss angivna best�mmelser anses d�rest vid den allm�nna

fastighetstaxering, som avslutats under eller n�rmast f�re det kalen�
der�r, varunder fastigheten avyttrats, f�r skogen vid prod uktion av barr-

SFS 1972: 741

" Senaste lydelse 1951:790,

1895

�

SFS 1972: 741

skog antagits eller skolat antagas h�gst 80-�rig omloppstid " e tt be�

lopp svarande mot tre fj�rdedelar av det vid n�mnda taxering fast�

st�llda skogsmarksv�rdet och, om d�rvid f�r skogen antagits eller
skolat antagas l�ngre omloppstid, nedan angiven multipel av n�mnda

skogsmarksv�rde:

vid 90-�rig omloppstid 1

vid 1 40-�rig omloppstid 5

" lOO-�rig

ii/j " 150-�rig

" llO-�rig

" 160-�rig

" 120-�rig

" 170-�rig

" 130-�rig

" mer �n 170-�rig omloppstid 18.

Exempel:

1) A. ink�per ett till skogsb�rd dugligt omr�de om 10 hektar, vilket

ligger skogl�st, och planterar d�r� skog. Sedan mer �n 10 �r f�rflutit
fr�n f�rv�rvet, f�rs�ljer han till B. omr�det f�r en k�peskilling, varav
� den v�xande skogen ber�knas bel�pa 1 800 kronor. Virkesf�rr�det

uppg�r d� till 360 kubikmeter. Vid senaste allm�nna fastighetstaxering
har skogsmarken �satts ett v�rde av 35 kronor per hektar. F�r skogen
har d�rvid r�knats med en omloppstid av 120 �r, varf�r s�som minsta
producerande skogskapital f�r skogen antages 3X35 = 105 kronor per
hektar. D� i detta fall icke finnes n�got f�r A. g�llande ing�ende virkes-

f�rr�d eller ing�ngsv�rde, �r han ber�ttigad till avdrag med 10 X105 =
1 050 kronor, och det belopp, som skall beskattas, blir f�ljaktligen

1 800 1 050 = 750 kronor.

Samma skogsmark s�ljes �nyo 15 �r efter B:s f�rv�rv av densamma,

n�r d�r� finnes 40 kubikmeter virke per hektar eller tillhopa 400

kubikmeter virke. Av den erh�llna k�peskillingen bel�per � den v�xande

skogen 4 000 kr onor. Avdrag har under innehavet av skogen icke med�
givits f�r minskning av ing�ngsv�rde eller f�r minskning i ing�ende

virkesf�rr�d, vadan det f�r B. g�llande ing�ngsv�rdet �r 1 800 kronor

och det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�det utg�r 360 kubik�

meter. Vid senaste allm�nna fastighetstaxeringen har f�r fastigheten

skogsmarksv�rdet fastst�llts till 35 kronor per hektar och har alltj�mt

f�r skogen antagits en omloppstid av 120 �r. B. �r ber�ttigad att �tnjuta
avdrag antingen med det f�r honom g�llande ing�ngsv�rdet, 1800

kronor, eller med 10X3X35 = 1 050 kronor eller med vad av den

erh�llna k�peskillingen bel�per � det f�r honom g�llande ing�ende vir�

kesf�rr�det, dvs. X 4 000 = 3 600 kronor. D�rest den skattskyldige

400

beg�r att f� �tnjuta avdrag med sistn�mnda belopp, skall till beskattn ing

tagas 4 000 3 600 = 400 kronor.

2) C . �rver en fastighet, vars skogsv�rde enligt senaste taxering utg�r

15 000 kronor. Under de n�rmast f�ljande �ren verkst�ller han avverk�

ningar och f�r vid taxeringarna �tnjuta avdrag p� s�dant s�tt, att det

ing�ende virkesf�rr�det, vilket antages hava ursprungligen utgjort 3 000

kubikmeter, anses hava nedg�tt till 2 000 kubikmeter och skogens in�
g�ngsv�rde anses hava nedg�tt till 10 000 kronor. C. f�rs�ljer fastigheten
efter ytterligare n�gra �r, d� virkesf�rr�det stigit till 2 400 kubikmeter,
och vid taxering n�stf�ljande �r g�r han troligt, att av den erh�llna

k�peskillingen � skogen bel�pt ett belopp av 11 000 kronor. C. �r d�

1896

ber�ttigad att �tnjuta avdrag antingen med det f�r honom g�llande

�

ing�ngsv�rdet 10 000 kronor, eller med belopp motsvarande v�rdet av
det f�r skogen ber�knade minsta producerande skogskapitalet, vilket i

SFS 1972: 741

f�revarande fall antages utg�ra 6 000 kronor, eller med

2 000
2 400

XII 000

= 9167 kronor, vilket belopp utg�r vad av den erh�llna k�peskilling�

en bel�per � det f�r C. g�llande ing�ende virkesf�rr�det. Av de p�
dessa olika s�tt ber�knade avdragsbeloppen �r avdraget f�r ing�ngs�

v�rdet, 10 000 kronor, st�rst. D�rest C. beg�r avdrag med detta be�
lopp, tages till beskattning 11 000 10 000 = 1 000 kronor. Hade d�r�
emot av den erh�llna k�peskillingen � skogen bel�pt mindre belopp �n

10 000 kronor, hade avdrag ej f�tt ske med h�gre belopp �n det, vil�

ket upptagits s�som int�kt genom skogens f�rs�ljning.

9. F�r substansminskning vid tillgodog�rande av naturtillg�ngar p�

jordbruksfastighet f�r avdrag ske i form av �rlig avskrivning med

sk�ligt belopp som avpassas s� att anskaffningskostnaden f�r tillg�ng�

en blir till fullo avdragen under den tid tillg�ngen ber�knas r�cka.

Anskaffningskostnad f�r naturtillg�ng ber�knas till antingen den

del av anskaffningskostnaden f�r fastigheten som bel�per p� tillg�ng�
en eller ett belopp motsvarande 60 procent av tillg�ngens allm�nna

saluv�rde vid tidpunkten f�r verksamhetens b�rjan. Har fastigheten

f�rv�rvats p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�r�

ligt f�ng, f�r anskaffningskostnaden �ven ber�knas till den del av
anskaffningskostnaden f�r fastigheten vid n�rmast f�reg�ende k�p,

byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng som d� bel�pte p� tillg�ngen. Till
den s�lunda framr�knade anskaffningskostnaden f�r l�ggas kostnad

f�r tillg�ngens tillgodog�rande i den m�n kostnaden icke f�tt dragas

av s�som kostnad i den l�pande driften.

Har fastighet, p� vilken naturtillg�ng b�rjat uttagas, �verg�tt till

ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt
f�ng, f�r den nye �garen tillgodor�kna sig endast avdrag f�r sub�

stansminskning p� fastigheten som skulle ha tillkommit f�rre �garen,
om denne fortfarande �gt fastigheten.

10. Punkt 10 av anvisningarna till 29 � i fr�ga om driftf�rlust och

kapitalf�rlust i r�relse �ger motsvarande till�mpning betr�ffande jord�
bruksfastighet.

till 24 �

5.1� S�som int�kt av annan fastighet r�knas icke eng�ngsers�ttning

vid uppl�telse av nyttjander�tt eller servitutsr�tt till s�dan fastighet
f�r obegr�nsad tid (jfr punkt 8 andra meningen av anvisningarna till
21 �). Icke heller r�knas till s�dan int�kt eng�ngsers�ttning f�r inskr�nk�

ning i f�rfogander�tten till fastighet enligt naturv�rdslagen den 11

december 1964 (nr 822) eller f�r motsvarande inskr�nkningar enligt

andra f�rfattningar.

till 27 �

1.1� Av anvisningarna till 21 � framg�r, att en f�rv�rvsverksamhet,

som ut�vas vid sidan av jordbruk, i vissa fall �r att anse som en jord-

1� Senaste lydelse 1968: 275.

1" S enaste lydelse 1967: 748.

60*SFS 1972

1897

�

SFS 1972: 741

brukets bin�ring, eventuellt som skogsbruk, men i andra fall b�r r�k�
nas som s�rskild r�relse.

till 28 �

5 20 "Pill int�kt av r�relse h�nf�res all int�kt genom skogsavverkning

p� annans mark p� grund av s�rskild uppl�telse av avverkningsr�tt
eller genom avyttring av s�dan r�tt n�r skogsavverkningen eller av-

yttringen icke ing�r i skogsbruk. Best�mmelsen i punkt 3 tredje styc�
ket av anvisningarna till 21 � �ger motsvarande till�mpning n�r r�tt
till avverkning p� annans mark �verl�tes genom f�ng som avses d�r.

till 29 �

1.21 Har annan fastighet helt eller delvis anv�nts i �garens egen r��

relse, f�r hyresv�rdet av vad s� anv�nts icke avdragas s�som omkostnad
i r�relsen. Detta hyresv�rde har n�mligen icke upptagits s�som inkomst
av annan fastighet (jfr punkt 1 av anvisningarna till 24 �). Avkastningen
av fastigheten kommer i st�llet till synes som en del av r�relseinkomsten.

Har den skattskyldige i r�relse, som av honom ut�vats, f�r f�r�dling

eller f�rbrukning tillgodogjort sig produkter fr�n eget jordbruk eller

n�gon dess bin�ring eller fr�n eget skogsbruk eller r��mnen fr�n egen
eller av honom brukad, i r�relsen ej anv�nd fastighet, skall, s�som av

21 och 24 �� framg�r, v�rdet av s�dana produkter eller r��mnen i vissa
fall upptagas s�som int�kt av fastigheten. Sker s�, f�r samma v�rde av�
f�ras s�som omkostnad i r�relsen. Detsamma g�ller, om han i r�relsen
tillgodogjort sig produkter av annan r�relse, som han ut�vat och som,

efter ty i 18 � s�gs, �r att anse som s�rskild f�rv�rvsk�lla.

Kostnad f�r ink�p och plantering av tr�d och buskar f�r yrkes�

m�ssig frukt- eller b�rodling f�r efter den skattskyldiges eget val

avdragas antingen i sin helhet f�r det �r kostnaden uppkommit eller
enligt avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning f�rdelas kostnader�

na p� ett antal �r i f�ljd s� att de kan i sin helhet avdragas under den

tidrymd odlingen ber�knas vara ekonomiskt anv�ndbar. F�reskrifterna
i punkt 16 sj�tte stycket �ga motsvarande till�mpning.

8.22 p�r substansminskning vid tillgodog�rande av naturtillg�ngar

s�som gruvor, stenbrott m. m. f�r avdrag ske i form av �rlig avskriv�

ning med sk�ligt belopp, som s� avpassas, att anskaffningsv�rdet blir

till fullo avdraget under den tid tillg�ngen ber�knas r�cka. H�rvid

iakttages, att i anskaffningsv�rdet inr�knas icke blott vad som erlagts

vid ink�p eller annat f�rv�rv av fyndigheten utan j�mv�l de kostnader,
som nedlagts f�r fyndighetens exploaterande, s�som exempelvis f�r upp�

tagande av schakt vid gruva eller anl�ggning av utfartsv�gar vid sten�
brott m. m. dyl., allt i den m�n dessa kostnader icke f�tt avdragas s�som

kostnader i den l�pande driften.

Anskaffningsv�rde f�r naturtillg�ng av nu avsett slag ber�knas

med till�mpning av de grunder som enligt punkt 9 andra och tredje

styckena av anvisningarna till 22 � g�lla i fr�ga om jordbruksfastig�
het.

1898

2" Se naste lydelse 1965: 571.

2' Senaste lydelse 1953:404.

Senaste lydelse 1938: 368.

�

11.23 Ang�ende hemmavarande barn, som anv�ndas i r�relse, g�ller

vad om s�dana �r stadgat betr�ffande jordbruk (se punkt 1 av anvis�

ningarna till 22 �).

SFS 1972: 741

till 35 �

1.24 Ar fr�ga om beskattning av realisationsvinst vid avyttring av jord�

bruksfastighet eller fastighet, som ing�tt i den skattskyldiges r�relse,
skall beaktas vad i punkt 4 av anvisningarna till 21 � och i punkt 1 av
anvisningarna till 28 � s�gs r�rande beskattning s�som int�kt av jord�

bruksfastighet eller r�relse av vad som erh�lles vid avyttring av s�dana
tillg�ngar, vilka vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag skola h�nf��
ras till maskiner och andra inventarier (jfr punkt 3 fj�rde stycket och
punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 � samt punkt 7 fj�rde
stycket och punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 29 �).

2.25 I det fall att vinst � avyttring av jordbruksfastighet med d�r�

v�xande skog endast delvis �r skattepliktig s�som realisationsvinst, kan

j�mv�l taxering f�r int�kt av skogsbruk �ga rum. Om int�kten av skogs�

bruk p� grund av avyttringen, ber�knad j�mlikt 21 �, efter avdrag var�

om i 22 � f�rm�les, �verstiger den skattepliktiga delen av realisations�

vinsten, skall n�mligen det �verskjutande beloppet beskattas s�som in�

komst av jordbruksfastighet. Vid denna beskattning skall dock iakttagas,

att vad som p� grund av avyttringen beskattas s�som int�kt av skogs�

bruk och s�som int�kt av tillf�llig f�rv�rvsverksamhet sammanlagt icke
upptages till h�gre belopp �n den vid fastighetsavyttringen uppkomna

realisationsvinsten i dess helhet.

Exempel:
En skattskyldig f�rs�ljer nio �r efter f�rv�rvet en jordbruksfastig�

het med d�r� v�xande skog. D�rvid uppkommer en realisationsvinst,
som enligt de i punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 36 � angivna
grunderna uppg�r till 5 000 kronor. Av denna utg�r 75 procent eller
3 750 kronor skattepliktig realisationsvinst. Om den � skogen bel�pande
delen av k�peskillingen i st�llet upptages s�som int�kt av skogsbruk,
skulle f�r den skattskyldige efter �tnjutande av bl. a. avdrag, som av�
ses i punkt 8 av anvisningarna till 22 �, uppkomma en beh�llen int�kt

av skogsbruk � 4 000 kronor. Under s�dana f�rh�llanden skall den skatt�

skyldige uppgiva 3 750 kronor s�som skattepliktig realisationsvinst och

250 kronor s�som int�kt av jordbruksfastighet.

Om den beh�llna int�kten av skogsbruk i st�llet uppg�tt till 6 000

kronor, skulle den skattskyldige i det angivna exemplet uppgiva 3 750

kronor s�som skattepliktig realisationsvinst och 1 250 kronor s�som
int�kt av skogsbruk.

4.2� Lik a med avyttring av fastighet anses s�dan mark�verf�ring ge�

nom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970: 988)

som sker mot ers�ttning helt eller delvis i pengar samt mark�verf�ring

p� grund av inl�sen enligt 8 kap. samma lag. Har skattskyldig avst�tt

mark genom fastighetsreglering enligt 5 kap. n�mnda lag, beskattas upp�
kommen realisationsvinst endast om den eller de ers�ttningar i pengar

2� S enaste lydelse 1938:368.

^4 Sen aste lydelse 1969: 363.

Senaste lydelse 1967; 748.

Senaste lydelse 1971:925.

1899

�

SFS 1972: 741

som den skattskyldige f�tt under ett beskattnings�r sammanlagt �ver�
stigit 5 000 kronor. S�som skattepliktig inkomst upptages s� stor del av

hela realisationsvinsten, ber�knad enligt 35 � 2 mom. andra stycket p�
det totala vederlaget, som bel�per p� vad den skattskyldige erh�llit i

pengar. Vid senare avyttring skall fastighetens ing�ngsv�rde, om detta

ej ber�knats med ledning av ett efter regleringen �s�tt taxeringsv�rde,

minskas med s� stor del av ing�ngsv�rdet f�r den tidigare avst�dda mar�

ken som ers�ttningen i pengar utg�r av det totala vederlaget. Det s�lun�

da minskade ing�ngsv�rdet utg�r ing�ngsv�rde f�r �terst�ende del av
fastigheten j�mte mark som erh�llits vid fastighetsregleringen. Vad h�r

s�gs om minskning av ing�ngsv�rde g�ller �ven f�rb�ttringskostnad, som

nedlagts p� den avst�dda marken.

Avyttring av fastighet anses vidare f�religga n�r �gare av fastighet

f�tt eng�ngsers�ttning p� grund av s�dan inskr�nkning i f�rfogander�tt

till fastigheten som skett enligt naturv�rdslagen den 11 december 1964

(nr 822) eller p� grund av motsvarande inskr�nkningar enligt andra
f�rfattningar eller n�r han f�tt s�dan ers�ttning p� grund av uppl�telse
av nyttjander�tt eller servitutsr�tt till fastigheten f�r obegr�nsad tid

(jfr punkt 8 andra meningen av anvisningarna till 21 �). Eng�ngser�

s�ttningen �r i dessa fall att betrakta som k�peskilling, varvid s� stor

del av fastigheten anses avyttrad som ers�ttningsbeloppet utg�r av fas�
tighetens hela v�rde vid tiden f�r beslutet om inskr�nkningen i f�rfo�

gander�tten eller f�r uppl�telsen av nyttjander�tten eller servitutsr�t�

ten. Vid vinstber�kningen f�r den skattskyldige fr�n sammanlagda be�

loppet av den eller de eng�ngsers�ttningar han erh�llit under ett be�
skattnings�r, om han icke visar att han haft avdragsgilla omkostnader

enligt 36 � till samma eller h�gre belopp, i st�llet �tnjuta avdrag med
2 000 kronor. Detta avdrag f�r dock icke �verstiga det sammanlagda
ers�ttningsbeloppet.

1900

till 36 �

1.-' Vid ber�kning av realisationsvinst upptages, utom i fall som av�

ses i 35 � 3 mom. andra stycket, s�som int�kt vad som erh�llits f�r den
avyttrade egendomen. Avdrag f�r med iakttagande dock av de s�r�

skilda f�reskrifter som enligt punkt 2 nedan g�lla betr�ffande fastighet

ske f�r alla omkostnader f�r f�rv�rvet och avyttringen, s�ledes f�r er-
lagd k�peskilling, f�r vad som nedlagts p� f�rb�ttring av egendomen,
f�r ink�ps- och f�rs�ljningsprovision, f�r st�mpelskatt m. m. Hit r�k�
nas j�mv�l kostnad, som under tid, d� int�kt av avyttrad annan fastig�
het eller i f�rekommande fall del d�rav ber�knats enligt 24 � 2 eller 3

mom., nedlagts p� reparation och underh�ll av fastigheten eller fastig�
hetsdelen, i den m�n den avyttrade egendomen p� grund d�rav vid av--
yttringen befunnit sig i b�ttre skick �n vid f�rv�rvet. Har den skattskyl�

dige f�tt �tnjuta avdrag f�r v�rdeminskning av skog eller annan natur�

tillg�ng p� avyttrad fastighet eller f�r v�rdeminskning av t�ckdiken eller

andra markanl�ggningar (jfr punkt 4 fj�rdesj�tte styckena av anvis�

ningarna till 22 � samt punkt 16 femte och sj�tte styckena av anvisning�

arna till 29 �), skall � andra sidan omkostnadsbcloppet minskas med
s�dant avdrag. P� samma s�tt minskas omkostnadsbeloppet med avdrag
som �tnjutils f�r v�rdeminskning av byggnad samt d�rmed vid ber�k-

" Senaste lydelse 1969:363.

�

ning av v�rdeminskningsavdrag likst�llda tillg�ngar (jfr punkt 3 tredje
stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 � samt punkt

2 b f�rsta stycket av anvisningarna till 25 � och punkt 16 fj�rde stycket
av anvisningarna till 29 �), dock icke f�r �r d� �tnjutet avdrag under�

stigit 3 000 kronor eller om vid avyttringen �tervunna avskrivningar
skola upptagas som int�kt av jordbruksfastighet eller r�relse. I intet
fall skall dock omkostnadsbelopp minskas med avdrag f�r v�rdeminsk�

ning som �tnjutits f�r �r f�re �r 1914. Ber�knas anskaffningskostnad
f�r fastighet enligt punkt 2 f�rsta eller andra stycket p� grundval av
visst �rs taxeringsv�rde minskas omkostnadsbeloppet endast med v�rde-
minskningsavdrag f�r skog, byggnader m. m. som �tnjutits fr�n och med
n�mnda �r. Har den skattskyldige tidigare �tnjutit avdrag f�r v�rde�
minskning eller dylikt av l�s egendom, minskas omkostnadsbeloppet
med s�dant avdrag, i den m�n vid avyttringen �tervunna avskrivningar

icke skola upptagas som int�kt av jordbruksfastighet eller r�relse. Vad
som f�rst �s med i beskattningsavseende �tnjutet v�rdeminskningsavdrag

framg�r av 29 � 1 mom. andra stycket. Vidare f�r vid vinstber�kningen

den skattskyldige �tnjuta avdrag f�r under beskattnings�ret utbetalda

f�rvaltningskostnader och r�ntor, d�rest dessa ej b�ra h�nf�ras till an�
nan f�rv�rvsk�lla.

SFS 1972: 741

till 41 �

1.28 Inkoms t av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt

bokf�ringsm�ssiga grunder. H�nsyn skall d�rf�r tagas till in- och utg�
ende lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halv�

fabrikat m. m., samt till fordringar och skulder.

F�r skattskyldig, som haft ordnad bokf�ring, skall ber�kningen av in�

komst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagande av f�ljande.

D�rest vinstresultatet p�verkats d�rav, att bland int�kter upptagits s�

dana int�kter, vilka icke skola beskattas s�som inkomst, eller uteslutits
int�kt, som skolat medr�knas, eller bland utgifterna avf�rts s�dana

poster, f�r vilka vid inkomstber�kningen avdrag icke f�r ske, skall

f�retagas erforderlig justering av det bokf�ringsm�ssiga vinstresultatet

till �verensst�mmelse med en inkomstber�kning enligt de i denna lag
stadgade grunder.

Den i r�kenskaperna gjorda v�rdes�ttningen � tillg�ngar avsedda f�r

oms�ttning eller f� rbrukning (lager) skall vid inkomstber�kningen godta�
gas, d�rest denna v�rdes�ttning icke st�r i strid med vad nedan s�gs.

Lagret vid beskattnings�rets utg�ng f �r icke upptagas till l�gre belopp

�n fyrtio procent av lagrets anskaffningsv�rde eller, om �teranskaff-

ningsv�rdet p� balansdagen �r l�gre, sistn�mnda v�rde, i f �rekommande
fall ef ter avdrag f�r inkurans. Dock f�r lager av djur p� jordbruksfas�
tighet icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av de v�rden som
riksskatteverket fastst�ller f�r olika slag av djur i skilda �ldersgrupper

p� grundval av genomsnittspriserna p� dessa djurslag under en period
av tolv m�nader n�rmast f�re den 1 oktober beskattnings�ret. Om s�
dant v�rde icke fastst�llts, t. ex. i fr�ga om s�rskilt dyrbara avelsdjur,
f�r djuret upptagas l�gst till fyrtio procent av allm�nna saluv�rdet.

D�rest v�rdet � lagret, ber�knat till anskaffnings- eller �teranskaff-

ningsv�rdet och i f�rekommande fall efter avdrag f�r inkurans, uppg�r

28 Senaste lydelse 1970:915.

1901

�

SFS 1972: 741

1902

till l�gre belopp �n som motsvarar medeltalet av v�rdena � lagren vid
utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren (j�mf�relse�
�ren), m� lagret vid beskattnings�rets utg�ng i st�ll et upptagas till l�gst

ett belopp motsvarande f�rstn�mnda v�rde � detta lager efter avdrag

med sextio procent av sagda medeltalsv�rde. D�rvid skola s�som v�rden

� lagren vid j�mf�relse�rens utg�ng hava upptagits anskaffningsv�rdena
eller, d�rest �teranskaffningsv�rdena � balansdagarna i fr�ga varit l�gre,
sistn�mnda v�rden, i f�rekommande fall efter avdrag f�r inkurans. I

fr�ga om djur p� jordbruksfastighet g�ller dock att v�rdet av dju�

ren skall hava upptagits till fulla det v�rde som riksskatteverket fast�

st�llt enligt f�reg�ende stycke eller till fulla allm�nna saluv�rdet. F�re�

ligger s�dant fall att sextio procent av nyssn�mnda medeltalsv�rde �ver�

stiger v�rdet av lagret vid beskattnings�rets utg�ng, m� avdrag �tnjutas

j�mv�l f� r det �verskjutande beloppet, d�rest en h�remot svarande av�

s�ttning i r�kenskaperna gjorts till lagerregleringskonto. D� avdrag f�r

s�dan avs�ttning medgivits, skall avs�ttningen �terf�ras till beskatt�

ning n�stf�ljande beskattnings�r, d�rvid fr�gan om avdrag f�r f�rnyad
avs�ttning till dylikt konto f�r pr�vas enligt best�mmelserna ovan.

Ing� i lagret r�varor eller stapelvaror, m� lagret av s�dana varor eller

del d�rav upptagas till l�gst sjuttio procent av v�rdet � tillg�ngarna i
fr�ga ber�knat efter l�gsta marknadspris under beskattnings�ret eller

under n�got av de n�rmast f�reg�ende nio beskattnings�ren. D�rest

sist angivna grund f�r v�rdering av varulagret eller del d�rav till�mpats,
skall vad ovan s�gs om v�rdering med h�nsyn tagen till medeltalet av
v�rdena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskatt�

nings�ren icke g�lla.

Utan avseende � vad f �rut stadgats ang�ende den l�gsta v�rdes�ttning

� lagret, som vid inkomstber�kningen kan godtagas, m� det l�gre v�rde
� lagret godtagas som skattskyldig med h�nsyn till f�religgande risk f�r
prisfall visar vara p�kallat.

Vad i femte och sj�tte styckena h�r ovan s�gs ang�ende det l�gsta

v�rde � skattskyldigs varulager, som m� vid inkomstber�kningen god�

tagas, har icke avseende � penningf�rvaltande f�retags och f�rs�krings�

f�retags placeringar av f �rvaltade medel i aktier, obligationer, l�neford�

ringar m. m. eller � skattskyldigs lager av fastigheter och liknande till�

g�ngar betr�ffande vilka en s�dan v�rdes�ttning finnes icke vara godtag�

bar. V�rdet � lager av nu avsedda tillg�ngar skall upptagas till vad som

med h�nsyn till risk f�r f�rlust, prisfall m. m. framst�r s�som sk�ligt.

F�rv�rvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-

eller annan penningr�relse eller f�rs�kringsr�relse, eller av annan skatt�

skyldig, f�r vilken aktien utg�r varulagertillg�ng, och �r det icke uppen�

bart att den skattskyldige d�rigenom erh�ller tillg�ng av verkligt och s�r�

skilt v�rde f�r honom med h�nsyn till hans r�relse, m� s�dan nedg�ng

i aktiens v�rde som beror p� utdelning till den skattskyldige av medel,

vilka vid f�rv �rvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara

tillskjutet belopp, ej f�ranleda att aktien vid inkomstber�kningen f�r den

skattskyldige upptages till l�g re belopp �n som motsvarar hans anskaff�

ningskostnad f�r aktien. Har denna, innan s�dan utdelning skett, uppta�

gits till l�gre belopp �n den skattskyldigcs ansk affningskostnad, m� ak�

tien vid utg�ngen av det beskattnings�r, varunder utdelningen �ger rum,

icke upptagas till l�gre belopp �n aktiens v�rde i beskattningsh�nseende

�

vid ing�ngen av samma �r med till�gg a v ett belopp, som motsvarar

SFS 1972. 741

skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad f�r aktien och

n�mnda v�rde, dock h�gst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan
att det v�rde f�r aktien, som ligger till grund f�r ber�kningen av den

skattskyldiges inkomst, p�verkas och medf�r detta att den skattskyldige
efter �verl�telse av aktien eller uppl�sning av bolaget redovisar f�rlust,
skall d�rifr�n avr�knas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdel�

ning som avses i detta stycke anses i f�rsta hand g�lla andra medel �n

s�dana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som s�gs om aktie i detta
stycke �ger motsvarande till�mpning p� andel i ekonomisk f�rening.

Med tillskjutet belopp avses d�rvid inbetald insats.

Avdrag f�r inkurans m� icke medgivas med st �rre belopp �n vad den

skattskyldige enligt vid sj�lvdeklarationen fogad utredning visar svara

mot den konstaterade v�rdenedg�ngen � lagret � balansdagen. Oaktat
vad nu sagts m� dock avdrag f�r inkurans medgivas med fem procent

av det l�gsta utav lagrets anskaffnings- och �teranskaffningsv�rden, d�r�
est detta ej framst�r s�som uppenbart op�kallat, eller med det h�gre
procenttal d�rav som riksskatteverket kan hava f�r lagren inom vissa
branscher eller hos vissa grupp er av skattskyldiga angivit.

Vid be st�mmande av lagrets anskaffningsv�rde skall s� anses som om

de lagertillg�ngar, vilka kvarligga i lagret vid beskattnings�rets utg�ng,
�ro de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverka�
de. F�r tillg�ngar, som den skattskyldige framst�llt eller bearbetat, skola
s�som anskaffningsv�rde anses direkta tillverkningskostnader (material�

kostnader och arbe tsl�ner) �kade med ett till�gg som motsvarar vad som

av de indirekta tillverkningskostnaderna sk�ligen bel�per � nu ifr�ga�

varande tillg�ngar, d�rvid h�nsyn dock icke beh�ver tagas till r�nta �
eget kapital.

Nedskrivning av v�r det � r�ttigheter till leverans av lagertillg�ngar en�

ligt ej fullgjorda k�pekontrakt m� godk�nnas endast i den m�n det vi�
sas, at t ink�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen under�
stiger det k ontraherade priset, eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall

kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras eller av den skattskyl�

dige i of�r�ndrat eller f�r�dlat skick f�rs�ljas. Betr�ffande v�rdet �

r�ttigheter till leverans av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk av�

sedda inv entarier enligt ej fullgjorda k�pekontrakt m� nedskrivning av

v�rdet d�r� godk�nnas endast i den m�n den skattskyldige visar, att in�
k�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer

att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras.

Vad h�r �r stadgat g�ller s�rskilt d� fr�ga �r om best�mmandet av det

�r, varunder en inkomst skall anses hava �tnjutits eller en utgift skall

anses hava �gt rum. I sistn�mnda avseende g�ller allts�, att inkomst
skall anses hava �tnjutits under det �r, d� densamma enligt allm�nt ve�

dertagen k�pmannased eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r all�

m�nt brukligt b�r i r�kenskaperna uppf�ras s�som inkomstpost, �ven om

den �nnu icke av den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller
eljest kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, full�
gjorda prestationer eller p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad s�lunda
g�ller i fr�ga om inkomstposterna har motsvarande till�mpning i fr�ga
om utgiftspo sterna. I fr�ga om tiden f�r inkomst- och utgiftsposters upp-

1903

�

SFS 1972: 741

1904

tagande enligt bokf�ringsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det f�r�

faringss�ttet, att fordringar uppf�ras s�som inkomst under det �r, d� de
uppkomma, och att r�nteint�kter h�nf�ras till inkomsten f�r det

�r, p�

vilket de bel�pa, i b�gge fallen oberoende av huruvida de verkligen in�
flutit under n�mnda �r eller icke. � andra sidan l�rer det vara veder�
taget, att f�rskottsvis influtna r�ntor, som till st�rre eller mindre del

bel�pa � ett kommande �r, till denna del bokf�ringsm�ssigt h�nf�ras till

det sistn�mnda �rets inkomst.

Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�g�

gas under loppet av flera �r, m� s�som int�kt f�r varje �r upptagas den
del av k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minsk�

ning i ing�ende virkesf�rr�d m. m., vartill uppl�taren kan vara ber�tti�
gad, f�rdelas d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den under
varje �r influtna likviden.

Om beskattningsmyndighet, med fr�ng�ende av den skattskyldiges p�

hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, s�som inkomst f�r ett �r
beskattat vinst, som enligt de vid bokf�ringen till�mpade grunderna
f�rst ett senare �r framkommer s�som bokf�ringsm�ssig vinst, skall vid

inkomstber�kningen f�r det f�ljande �r, d� vinsten i bokf�ringen kom�

mer till synes, det sistn�mnda �rets i bokf�ringen redovisade vinstresul�

tat med h�nsyn h�rtill justeras p� s�dant s�tt, att den redan beskattade
vinsten icke f�r det �ret �nyo tages till beskattnin g.

Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett f�r�

lust, av beskaffenhet att avdrag d�rf�r f�r ske, icke b�ra beaktas vid in�

komstber�kningen f�r det �r, under vilket den kommit till synes i r�ken�

skaperna, eller beskattningsmyndighet eljest n�got �r fr�ng�tt den skatt�
skyldiges bokf�ring i avseende, som kan hava inflytande p� f�ljande �rs
inkomstber�kning.

2.2� I fr�ga om annan f�rv�rvsk�lla �n jordbruksfastighet eller r�rel�

se g�ller s�som allm�n regel, att inkomst skall anses hava �tnjutits under
det �r, d� densamma fr�n den skattskyldiges sy npunkt �r att anse s�som

verkligen f�rv�rvad och till sitt belopp k�nd. Detta �r framf�r allt f�r�

h�llandet, d� inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit f� r
honom tillg�nglig f�r lyftning eller, s�som i fr�ga om bostadsf�rm�n

och andra f�rm�ner in natura, d� den p� annat s�tt kommit den skatt�

skyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intj�nats un�
der �ret eller tidigare. Vissa int�kter, t. ex. av tj�nst, r�nta � i bank eller

annan penninginr�ttning innest�ende medel o. s. v., kunna dock h�nf�ras

till n�stf�reg�ende �rs inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit till�

g�ngliga f�r lyftning f�rr�n efter n�mnda �rs utg�ng. F�ruts�ttningen

h�rf�r �r emellertid, att de intj�nats under beskattnings�ret och upp�
burits eller blivit f�r lyftning tillg�ngliga omedelbart efter det �rets ut�
g�ng eller i varje fall s� tidigt under n�stf�ljande �r, att de praktiskt
taget kunna h�nf�ras till inkomsten under beskattnings�ret. Likaledes

b�ra vissa int� kter, t. ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan

f�re beskattnings�rets ing�ng, h�nf�ras till n�mnda �rs inkomst, d�rest
de avse beskattnings�ret eller del d�rav samt influtit omedelbart f�re
�rets ing�ng.

A andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna f�r inkomslf�rv�r-

vet avdragas fr�n int�kten under det �r, d� de verkligen blivit av den

Senaste lydelse 1969: 363,

�

skattskyldige bestridda, �ven om de avse inkomst, som tidigare f�rvar-

SFS 1972: 741

vats eller f�rst under ett senare �r ber�knas inflyta. �ven h�r g�ller, att
en utgift, som verkst�llts under �ret f�re eller efter beskattnings�ret,
kan vara att praktiskt taget h�nf�ra till utgift under beskattnings�ret.
S� kan exempelvis, om r�nta � en i en hyresfastighet intecknad skuld er-
lagts omedelbart efter beskattnings�rets utg�ng, r�ntan vara att anse s�

som utgift under beskattnings�ret, n�mligen f�r det fall, att r�ntan h�n�

f�r sig till beskattnings�ret. Om avdrag f�r kostnader f�r reparation och
underh�ll av s�dan fastighet, varav int�kterna ber�knas enligt 24 � 1

mom., g�ller �ven punkt 7 av anvisningarna till 25 �. I fr�ga om avdrag

f�r utgifter, som h�nf�ra sig till realisationsvinst, g�lla s�rskilda best�m�

melser (jfr anvisningarna till 36 � punkt 1).

I enlighet h�rmed skola fordringar f�r utf�rt arbete r�knas s�som in�

t�kt f�r det �r, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart
guldits, avr�knas fr�n int�kterna f�r det �r, varunder de betalas. R�nta �
penningar, som in nest� i b ank � s�dan r�kning, � vilken r�ntan gottskri-
ves ins�ttaren per den 31 december, anses s�som n�mnda dag influten
int�kt, medan d�remot r�nta � penningar, som innest� � annan r�kning,

r�knas s�som inkomst f�r det �r, d� r�ntan f�rfaller till betalning, �ven

om r�ntan till n�gon del b el�pt � ett tidigare eller senare �r. Om n�gon
uppl�tit avv erkningsr�tt till skog mot betalning, som skall erl�ggas un�
der loppet av flera �r, skall s�som int�kt f�r varje �r upptagas den del
av k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minskning i
ing�ende virkesf�rr�d m. m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�r�
delas d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den under varje �r
influtna likviden. Detsamma g�ller i till�mpliga delar i fr�ga om annan
terminsvis inflytande int�kt i egentlig mening. �r �ter fr�ga om int�kt,

vilken icke regelm�ssigt �r att anse s�som skattepliktig exempelvis

k�peskilling vid icke yrkesm�ssig avy ttring av fast eller l�s egendom
men vilken i f�rekommande fall under h�rf�r stadgade f�ruts�ttningar

skall beskattas s�som realisationsvinst, �r det utan betydelse, om k�pe�
skillingen eller ers�ttningen skall erl�ggas p� en g�ng eller i s�rskilda

terminer. S � skall realisationsvinst respektive realisationsf�rlust ber�k�

nas med h�nsyn till k�peskillingens totala belopp, oavsett om detta skall
betalas p� en g�ng e ller terminsvis.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill b ekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 15 december 1972.

GUSTAF ADOLF

G. E. STR�NG

(L. S.)

(Finansdepartementet)

1905

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:741

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se