SFS 1977:1172

Start / Skatterätt / Inkomstskattelag (1999:1229) / SFS 1977:1172

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1977:1172 om �ndring i kommunalskattelagen (1928:370); utkom fr�n trycket den 11 januari 1978 utf�rdad den 19 december 1977. Enligt riksdagens beslut' f�reskrives att 42 �, punkt 2 a av anvisningarna till 2 2 �, punkt 3 b av anvisningarna till 29 �, punkt 1 av anvisningarna till 41 � samt anvisningarna till 42 � kommunals kattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lyde lse. 42 �2 V�rdet av bostadsf�rm�n skall ber�knas med ledning av i orten g�l� lande hyrespris eller, i saknad av tillf�lle till s�dan j�mf�relse, efter annan grund, som m� finnas l�mplig. V�rdet av produkter, varor eller andra naturaf�rm�ner, som ing� i l�n eller annan inkomst, ber�knas efter ortens pris. ' Prop. 1977/78:19 och 40 bilaga 3, SkU 19. rskr 111. ^ Senaste lydelse 1976:85 . 9' V. " �' " � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:1172 Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket fast� st�ller f�r varje kalender�r f�reskrifter f�r v�rdering av bilf�rm�n enligt de grunder som anges i anvisningarna. Med bilf�rm�n f�rst�s s�dan f�rm�n att f�r privat bruk f� utnyttja bil som tillkommer skattskyldig p� grund av anst�llning eller uppdragsf�rh�llande eller av annan liknande grund. (Se vidare anvisningarna.) ^ I Anvisningar till 22 � 2.a." Vid ber�kning av nettoint�kt av h�r i riket bel�gen jordbruksfas� tighet som brukats av skattskyldig, som �r fysisk person, medges scha� blonavdrag f�r egenavgifter enligt best�mmelserna i de nna punkt. Schablonavdraget ber�knas p� ett underlag som motsvarar den skatt� skyldiges nettoint�kt av jordbruksfastigheten, ber�knad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt f�re schablonavdraget, minskad med dels sjukpenning eller annan ers�ttning som avses i punkt 14 av anvis� ningarna till 21 � , dels underskott av annan h�r i r iket bel�gen jordbruks� fastighet som brukats av den skattskyldige, dels - om den skattskyldige beg�r det - int�kt som �r att h�nf�ra till inkomst av anst�llning enligt 11 kap. 2 � f �rsta stycket lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring. Motsvarande g�ller betr�ffande skattskyldig som �r del�gare i handels� bolag (jfr 53 � 2 mom.). Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 S m edhj�lpande make f�r del av inkomst av verksamhet, som bedrives av den andra ma� ken, skall schablonavdrag f�r egenavgifter ber�knas s�rskilt f�r envar av makarna. Schablonavdragefutg�r - s�vida annat icke f�ljer av sj�tte och sjunde styckena - 10 pro cent av den del av underlaget som icke �verstiger 10000 kronor. 20 procent av den del av underlaget som �verstiger 10000 men icke 100000 kronor samt 15 p rocent av den del av underlaget som �versti� ger 100 000 kronor. Schablonavdraget utg�r 2 pr ocent av underlaget om a) den skattskyldige vid ing�ngen av �ret n�st f�re taxerings�ret har fyllt 65 �r, b) den skattskyldige f�r december m�nad �ret n�st f�re taxerings�ret har �tnjutit f�rtidspension eller hel �lderspension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och pensionsgrundande inkomst icke skall ber�knas f�r honom enligt 15 kap. 2 � samma lag, c) den skattskyldige icke �r inskriven i allm �n f�rs�kringskassa vid ut� g�ngen av �ret n�st f�re taxerings�ret, eller d) bruttoint�kten av fastigheten uteslutande eller s� gott som uteslutan� de omfattas av �verenskommelse som avses i 3 kap. 2 � andra stycket la� gen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring. I fall som avses i s j�tte stycket ber�knas schablonavdrag endast p� un� derlag eller del d�rav f�r vilket egenavgift enligt 4 � lagen (1968:419) om allm�n arbetsgivaravgift vid taxeringen bed�mes komma att utg�. Vid den� na bed�mning anses underlaget utg�ra s�dan inkomst av annat f�rv�rvsar� bete som avses i f� rsta stycket n�mnda lagrum. "' Senas telydclse 1976:1094, II � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> till 29 � 3.b.' Vid planciilifi avskrivning f�rdelas en tillg�ngs anskaffningsv�rde s�som omkostnad p� ett antal �r i f�ljd genom v�rdeminskningsavdrag med belopp s� avpassade att anskaffningsv�rdet kan i sin helhet avdragas under den tidrymd tillg�ngen ber�knas vara ekonomiskt anv�ndbar (till� g�ngens varaktighetstid). Det �rliga v �rdeminskningsavdraget b�r normalt best�mmas enligt av skrivningsplan till viss br�kdel av anskaffningsv�rdet. Kan utredning icke f�rebringas om anskaffningsv�rdet eller om de avdrag som d�r� tidigare �gt rum, m� avdraget ber�knas till viss procent � bokf�r� da v�rdet eller � annat v�rde, som med h�nsyn till omst�ndigheterna finnes l�mpligt. V�rdeminskningsavdrag m�, s�vitt ang�r skattskyldig som f�r handels� b�cker, endast d�r utredning f�retes om hur mycket av anskaffningsv�rdet som kvarst� r oavskrivet i besk attningsavseende ske med st�rre belopp �n som under be skattnings�ret avskrivits i r�ke nskaperna. Den omst�ndighe� ten att utredning i nu angivna avseende icke f�retes skall dock ej utg�ra hinder f�r skattskyldig att tillgodonjuta avdrag, som redan tidigare skett i r�kenskaperna men d� ej gjorts vid b eskattningen, d�rest det p�visas hur stor skiljaktighet i sist n�mnda avseende f�religger och avdraget eljest �r beh�rigt. Vid best�mma nde av tillg�ngs varaktighetstid skall h�nsyn tagas till om� st�ndigheter, som kunna f�ranleda, att tillg�ngens nytta f�r r�relsen ber�k� nas bliva begr�nsad till kortare tid �n som kan antagas svara mot dess f�r� brukning genom slitning eller dyl., s�som exempelvis d� tillg�ngen anskaf� fats f�r utnyttjande av en konjunktur, som v�ntas bliva a llenast tillf�llig, eller av ett s�rskilt arbetstillf�lle, eller d� tillg�ngen kan v� ntas bliva s�som oekonomisk utbytt mot ny tillg�ng, innan den blir utsliten. S�som tillg�ngs anskaffningsv�rde skall anses, d� tillg�ngen f� rv�rvats genom k�p eller byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, den verkliga kostnaden f�r dess anskaffande och, d� tillg�ngen annorledes �verg�tt till r�relsen, dess allm�nna saluv�rde vid tiden f�r �verg�ngen. Dock skall iakttagas f�ljande. Har tillg�ng i samband med f�rv�rv av den r�relse, vari den nytt� jas, erh�llits annorledes �n genom k�p eller byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall, d�r ej s�rskilda omst�ndigheter till annat f�ranleda, s�som an� skaffningsv�rde f�r tillg�ngen anses det belopp som kvarst�r i beskatt� ningsavseende oavskrivet f�r �verl�taren. Skulle det i n�got fall be finnas, att den skattskyld ige eller n�gon, som st�r honom n�ra, vidtagit �tg�rd f�r att den skatt skyldige skall kunna tillgodor�kna sig ett h�gre anskaffnings� v�rde �n som synes rimligt, och kan det antagas att detta skett f�r att �t n� gon av dem bere da obeh�rig f�rm�n i besk attningsavseende, skall anskaff� ningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas. S�som anskaffningsv�rde f�r tillg�ng, som moderbolag eller �vertagande f�rening �vertager fr�n d otterbolag el� ler �verl�tande f�rening vid s�da n fusion, som i 28 � 3 mom. f�rsta eller andra stycket avses, skall anses det belopp, som vid fusionstillf�llet kvar� st�r i beskattningsavseende oavskrivet hos dotterbolaget eller den �ver� l�tande f�reningen. SFS 1977:1172 Senaste lydelse 1957:72. 2583 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:1172 till 41 � I.^ Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder. H�nsyn skall d�rf�r tagas till in- och utg�end e lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halvfabrikat m. m., samt till fordringa r och skulder. Som v�rde av ing�ende lager, fordringar och skulder skall d�rvid upptagas v�rdet av n�rmast f�reg�ende beskatt� nings�rs utg�ende lager, fordringar och skulder. Best�mmelserna i 41 � om lager f� i varvs r�relse till�mpas �ven i fr�ga om skepp eller skeppsbygge, p� vilket den skattskyldige utf�rt eller avser att utf�ra arbete i icke ov� sentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet el� ler bygget. Vad nu f�r eskrivits g�ller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats till f� rv�rvaren. Vad som a vses med skepp fram� g�r av sj�lagen {1891: 35 s. 1). F�r skattskyldig, som haft ordnad bokf�ring, skall ber�kningen av in� komst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagande av f�ljande. D�rest vinstresultatet p�verkats d�rav, att bland int�kt er upptagits s�da� na int�kter, vilka icke skola beskattas s�som inkomst, eller uteslutits in� t�kt. som skolat medr�knas, eller bland utgifterna avf�rts s�dana poster, f�r vilka vid inkomstber�kningen avdrag icke f�r ske. skall f�retagas erfor� derlig justering av det bokf�ringsm�ssiga vinstresultatet till �verensst�m� melse med en inkomstber�kning enligt de i denna lag stadgade grunder. Den i r�kenska perna gjorda v�rdes�ttningen � tillg�ngar avsedda f�r om� s�ttning eller f�rbrukning (lager) skall vid inkomstber�kningen godtagas, d�rest denna v�rdes�ttning icke st�r i strid med vad nedan s�gs. Lagret vid beska ttnings�rets utg�ng f�r icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av lagrets anskaffningsv�rde eller, om �teranskaffningsv�r- det p� balansdagen �r l�gre, sistn�mnda v�rde, i f�rekom mande fall efter avdrag f�r inkurans. Dock f�r lager av djur p� jordbruksfastighet eller i rensk�tselr�relse icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av de v�rden som riksskatteverket fastst�ller f�r olika slag av djur i skilda �lders� grupper p� grundval av genomsnittspriserna p� dessa djurslag under en period a v tolv m�nader n�rmast f�re den 1 oktober beskattnings�ret. Om s�dant v�rde icke fastst�llts, t. ex. i fr�ga om s�rskilt dyrbara avelsdjur. f�r djuret upptagas l�gst till fyrtio procent av allm�nna saluv�rdet. D�rest v�rdet � lagret, ber�knat till anskaffnings- eller �teranskaffnings- v�rdet och i f�rekomma nde fall efter avdrag f�r inkurans. uppg�r till l�gre belopp �n som motsvarar medeltalet av v�rdena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren (j�mf�relse�ren), m� lagret vid beskattnings�rets utg�ng i st�llet upptagas till l�gst ett belopp mot� svarande f�rstn�mnda v�rde � detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda medeltalsv�rde. D�rvid skola s�som v�rden � lagren vid j�mf�rel� se�rens utg�ng hava upptagits anskaffningsv�rdena eller, d�rest �teran- skaffningsv�rdena � balansdagarna i fr�ga varit l�gre, sistn�mnda v�rden, i f�rekommande fall efter avdrag f�r inkurans. I fr�ga om djur p� jordbruks� fastighet eller i rensk� tselr�relse g�ller dock att v�rdet av djuren skall hava upptagits till fulla det v�rde som riksskatteverket fastst�llt enligt f�reg�en� de stycke eller till fulla allm�nna s aluv�rdet. F�religger s�dant fall att sex� tio procent av nyssn�mnda medeltalsv�rde �verstiger v�rdet av lagret vid 2584 '" Sena ste lydelse 1976:924, � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> beskattnings�rets utg�ng, m� avdrag �tnjutas j�mv�l f�r det �verskjutande SFS 1977:1172 beloppet, d�rest en h�remot svarande avs�ttning i r�kensk aperna gjorts till iagerregleringskonto. D� avdrag f�r s�dan avs�ttning medgivits, skall av� s�ttningen �terf�ras till beskattning n�stf�ljande beskattnings�r, d�rvid fr�gan om avdrag f�r f�rnyad avs�ttning till dylikt konto f�r pr�vas enligt best�mmelserna ovan. Ing� i lagret r�varor eller stapelvaror, m� lagret av s�dana varor eller del d �rav upptagas till l�gst sju ttio procent av v�rdet � tillg�ngarna i fr�ga ber� knat efter l�gsta marknadspris under beskattnings� �ret eller under n�got av de n�rmast f�reg�ende nio beskattnings�ren. D�rest sist angiv na grund f�r v�rdering av varulagret eller del d�rav till�m� pats, skall vad ovan s� gs om v�rdering med h�nsyn tagen till medeltalet av v�rdena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings� �ren icke g�lla. Utan avseende � vad f�rut stadgats ang�ende den l�gsta v�rdes�ttning � lagret, som vid inkomstber�kningen kan godtagas, m� det l�gre v�rde � lagret godtagas som skattskyldig med h�nsyn till f�religgande risk f�r pris� fall visar vara p�kallat. Vad i femte och sj�tte styckena h�r ovan s�gs ang�ende det l�gsta v�rde � sk attskyldigs varulager, som m� vid in komstber�kningen godtagas, har icke avs eende � penningf�rvaltande f�retags och f�rs�kringsf�retags pla� ceringar av f�rvaltade medel i aktier , obligationer, l�nefordringar m. m. el� ler � skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillg�ngar betr�ffande vilka en s�dan v�rdes�ttning finnes icke vara godtagbar. V�rdet � lager av nu avsed da tillg�ngar skall upptagas till vad som med h�nsyn till risk f�r f�rlust, prisfall m. m. fra mst�r s�som sk�ligt. F�rv�rvas aktie i sven skt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller annan penningr�relse eller f�rs�kringsr�relse, eller av annan skatt� skyldig, f�r vilken aktien utg�r varulagertillg�ng, och �r det icke uppenbart att den skattskyldige d�rigenom erh�ller tillg�ng av verkligt och s�rskilt v�rde f�r honom med h�nsy n till hans r�relse, m� s�dan nedg�ng i aktie ns v�rde som beror p� utdelning till den sk attskyldige av medel, vilka vid f�r� v�rvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet be� lopp, ej f�ranleda att aktien vid inkoms tber�kningen f�r den skattskyldige upptages till l�gre belopp �n som motsvarar hans anskaffningskostnad f�r aktien. Har denna, innan s�dan utdelning skett, upptagits till l�gre belopp �n den s kattskyldiges anskaffningskostnad, m� aktien vid utg�ngen av det beskattnings�r, varunder utdelningen �ger rum, icke upptagas till l�gre be� lopp �n aktiens v�rde i be skattningsh�nseende vid ing�ngen av samma �r med till�gg av e tt belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyl� diges anskaffningskostnad f�r aktien och n�mnda v�rde, dock h�gst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det v�rde f�r aktien, som ligger till grund f�r ber�kningen av den skattskyldiges inkomst, p�verkas och medf�r detta att den skattskyldige efter �verl�telse av aktien eller uppl�s� ning av bolaget redovisar f�rlust, skall d�rifr�n avr�knas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i f�rst a hand g�lla andra medel �n s�dana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som s�gs om aktie i detta stycke �ger motsvarande till�mpning p� andel i ekonomisk f�rening. Med tillskjutet belopp avses d�rvid inbetald insats. Avdrag f�r inkurans m� icke medgivas med st�rre belopp �n vad den skattskyldige enligt vid sj�lvdeklarationen fogad utredning visar svara mot 2585 I- v'V ."o "it v-'' � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:1172 2586 den konstaterade v�rdenedg�ngen � lagret � balansdagen. Oaktat vad nu sagts m� dock avdrag f�r inkurans medgivas med fem procent av det l�gsta utav lagrets anskaffnings- och �teranskaffningsv�rden, d�rest detta ej framst�r s�som uppenbart op�kallat, eller med det h�gre procenttal d�rav som riksskatteverket kan hava f�r lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga angivit. Vid best�mmandet av lagrets anskaffningsv�rde skall s� anses som om de lagertillg�ngar, vilka kvarligga i lagr et vid beskattnings�rets utg�ng, �ro de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. F�r tillg�ngar, som den skattskyldige framst�llt eller bearbetat, skola s�som anskaffningsv�rde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetsl�ner) �kade med ett till�gg som motsvarar vad som av de indi� rekta tillverkningskostnaderna sk�ligen bel�per � nu ifr�gavarande till� g�ngar. d�rvid h�nsyn dock icke beh�ver tagas till r�nta � eget kapital. Nedskrivning av v�rdet � r�ttigheter till leverans av lagertillg�ngar enligt ej fullgjorda k�pekontrakt m� godk�nnas endast i de n m�n det visas, att in� k�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras eller av den skattskyldige i of�r�ndrat eller f�r�dlat skick f�rs�ljas. Betr�ffande v�rdet � r�ttigheter till leverans av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda k�pekontrakt m� nedskrivning av v�rdet d�r� godk�nnas endast i den m�n den s kattskyldige visar, att ink�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det g�res san� nolikt. att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras. Vad h�r �r stadgat g�ller s�rskilt d� fr�ga �r om best�mmandet av det �r. varunder en inkomst skall anses hava �tnjutits eller en utgift skall anses hava �gt rum. 1 sistn�mnda avseende g�ller allts�, att inkomst skall anses hava �tnjutits under det �r, d� densamma enligt allm�nt vedertagen k�p� mannased eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r allm�nt brukligt b�r i r�ken skaperna uppf�ras s�som inkomstpost, �ven om den �nnuncke av den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit ho� nom tillhanda t. ex. i form av le vererade varor, fullgjorda prestationer eller p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad s�lunda g�ller i fr�ga om inkomstpos� terna har motsvarande till�mpning i fr�ga om utgiftsposterna. Avdrag f�r tantiem eller liknande ers�ttning fr�n f�mansf�retag till f�retagsledare eller honom n�rst�ende person f�r dock �tnjutas f�rst under det �r d� ers�tt� ningen h ar utbetalats eller blivit tillg�nglig f�r lyftning. I fr�ga om tiden f�r inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokf�ringsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det f �rfaringss�ttet, att fordringar uppf�ras s�som in� komst under det �r, d� de uppkomma, och att r�nteint�kter h�nf�ras till in� komsten f�r det �r, p� vilket de bel�p a, i b�gge f allen oberoende av huruvi� da de verkligen influtit under n�mnda �r eller icke. � andra sidan l�rer det vara ve dertaget, att f�rskottsvis influtna r�ntor, som till st�rre eller mindre del bel�pa � ett kommande �r, till denna del bokf�ringsm�ssigt h�nf�ras till det sistn�mnda �rets inkomst. Avdrag f�r r�nta p� l�n ur statens l�nefond f�r l�n med uppskjuten r�nta �tnjutes f�r det � r d� r�ntan har b etalats. Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�ggas under loppet av flera �r. m� s�som int�kt f�r varje �r upptagas den del av k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minskning i ing�- � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ende virkesf�rr�d m.m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�rdelas SFS 1977:1172 d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den under varje �r influtna lik- viden. Om beskattningsmyndighet, med fr�ng�ende av den skattskyldiges p� hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, s�som inkomst f�r ett �r beskattat vinst, som enligt de vid bokf�ringen till�mpade grunderna f�rst ett senare �r framkommer s�som bokf�ringsm�ssig vinst, skall vid in� komstber�kningen f�r det f�ljande �r, d� vinsten i bokf�ringen kommer till synes, det sistn�mnda �rets i bokf�ringen redovisade vinstresultat med h�nsyn h�rtill juste ras p� s�dant s�tt, att den redan beskattade vinsten icke f�r det �ret �nyo tages till beskattning. Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett f�rlust, av beskaffenhet att avdrag d�rf�r f�r ske, icke b�ra beaktas vid inkomstbe� r�kningen f�r det �r, under vilket den kommit till syn es i r �kenskaperna, eller beskattningsmyndighet eljest n�got �r fr�ng�tt den skattskyldiges bokf�ring i av seende, som kan hava inflytande p� f�ljande �rs inkomstbe� r�kning. till 42 Stundom intr�ffar, att � en ort saknas m�jlighet att uthyra bost�der och att f�r den skull n�got hyrespris f�r orten icke kan fastsl�s. S�rskilt g�ller detta i glest befolkade orter, d�r befolkningen huvudsakligen best�r av jordbrukare, vilka bo � fa stigheter, som av dem brukas. Den omst�ndighe� ten. att uthyrningsm�jlighet icke f�religger, medf�r dock icke. att bostads� f�rm�n saknar v�rde. Vid best�mmande av bostadsf�rm�nens v�rde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande or ter tj�na till ledning. V�rdet av produkter, varor eller andra naturaf�rm�ner, som ing� i l�n eller annan inkomst, skall ber�knas efter det pris. som i orten g�llt, d�rest det varit fr�ga om att f�r penningar f�rskaffa sig dem. Kan ej dylikt pris di� rekt angivas, skola nyttigheterna upptagas till det belopp, som med h�n syn till f�religgande f� rh�llanden kan ber�knas hava �tg�tt, om de skolat g�l� das i penningar, eller, d� fr�ga �r om produkter eller varor fr�n egen jord� bruksfastighet eller egen r�relse, det belopp, som det kan ber�knas, att den skattskyldige skulle hava erh�llit vid f�rs�ljning under j�mf�rbara f�r� h�llanden av motsvarande kvantiteter. 1 fr�ga om praktikanter, l�rlingar, elever vid sjuksk�terskeskolor och liknande f�rekommer, att vederb�rande under utbildningstiden �tnjuter naturaf�rm�ner (fri k ost, fri bo stad) eventuellt j�mte en mindre kontanter- s�ttning, som n�rmast har karakt�r av fickpengar. I dylika fall m� v�rdet av naturaf�rm�nerna j�mkas och upptagas till del l�gre belopp, som med h�nsyn till kontanters�ttningens storlek och �vriga f�rh�llanden framst�r som sk�ligt. V�rdet av bilf�rm�n skall best�mmas enligt schablon p� grundval av ge� nomsnittliga faktiska kostnader f�r innehav av bilar i olika pris- och �rs� klasser vid olika �rliga k �rstr�ckor. Bilen skall anses ha k �rts minst 1 000 mil i privat bruk under �ret, om icke den skattskyldige kan g �ra sannolikt att den privata k�rstr�ckan har varit mindre. Har f�retagsledare i f�mans- f�retag eller honom n�rst�ende person f�tt utnyttja bil som �r betydligt dy- " Senaste lydelse 1964:70. 2587 \ � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:1172 rare �n vad som kan anses erforderligt med h�nsyn till f�retagets verksam� het, skall till d et enligt schablo n ber�knade v�rdet av bilf�rm�n l�ggas ett belopp som kan anses motsvara skillnaden mellan de faktiska kostnaderna f�r bilens anv�ndning i v erksamheten och de f�r verksamheten erforderli� ga kostnaderna. Kan bil antagas ha anskaffats helt eller huvudsakligen f�r den skattskyldiges privata bruk, skall v�rdet av f�rm�nen best�mmas till ett belopp motsvarande hela eller den huvudsakliga delen av de bilkostna� der som har p�f�rts f�retaget, dock alt v�rdet icke p� grund h�rav f�r be� st�mmas till l�gre belopp �n det som framkommer vid en v�rdering enligt schablon. Denna lag tr�der i kraft en vecka efter den dag, d� lagen enligt uppgift p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling. De nya bes t�mmelserna i andra, femte och sjunde styckena av punkt 2 a av anvisningarna till 22 �, punkt 3 b av anvisningarna till 29 � och, s�vitt avser tantiem eller liknande ers�ttning, trettonde stycket av punkt I av an� visningarna till 41 � till�mpas f�rsta g�ngen vid 1978 �rs taxering. I �vrig t till�mpas de nya best�mmelserna f�rsta g�ngen vid 197 9 �rs taxering. P� regeringens v�gnar INGEMAR MUNDEBO Anders Swartling (Budgetdepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1977:1172

om �ndring i kommunalskattelagen (1928:370);

utkom fr�n trycket

den 11 januari 1978

utf�rdad den 19 december 1977.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrives att 42 �, punkt 2 a av anvisningarna

till 2 2 �, punkt 3 b av anvisningarna till 29 �, punkt 1 av anvisningarna till

41 � samt anvisningarna till 42 � kommunals kattelagen (1928: 370) skall ha

nedan angivna lyde lse.

42 �2 V�rdet av bostadsf�rm�n skall ber�knas med ledning av i orten g�l�

lande hyrespris eller, i saknad av tillf�lle till s�dan j�mf�relse, efter annan
grund, som m� finnas l�mplig.

V�rdet av produkter, varor eller andra naturaf�rm�ner, som ing� i l�n

eller annan inkomst, ber�knas efter ortens pris.

' Prop. 1977/78:19 och 40 bilaga 3, SkU 19. rskr 111.

^ Senaste lydelse 1976:85 .

9' V. " �' "

�

SFS 1977:1172

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket

fast�

st�ller f�r varje kalender�r f�reskrifter f�r v�rdering av bilf�rm�n enligt de

grunder som anges i anvisningarna. Med bilf�rm�n f�rst�s s�dan f�rm�n
att f�r privat bruk f� utnyttja bil som tillkommer skattskyldig p� grund av
anst�llning eller uppdragsf�rh�llande eller av annan liknande grund.

(Se vidare anvisningarna.)

^ I

Anvisningar

till 22 �

2.a." Vid ber�kning av nettoint�kt av h�r i riket bel�gen jordbruksfas�

tighet som brukats av skattskyldig, som �r fysisk person, medges scha�
blonavdrag f�r egenavgifter enligt best�mmelserna i de nna punkt.

Schablonavdraget ber�knas p� ett underlag som motsvarar den skatt�

skyldiges nettoint�kt av jordbruksfastigheten, ber�knad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt f�re schablonavdraget, minskad med
dels sjukpenning eller annan ers�ttning som avses i punkt 14 av anvis�

ningarna till 21 � , dels underskott av annan h�r i r iket bel�gen jordbruks�

fastighet som brukats av den skattskyldige, dels - om den skattskyldige

beg�r det - int�kt som �r att h�nf�ra till inkomst av anst�llning enligt 11
kap. 2 � f �rsta stycket lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring.

Motsvarande g�ller betr�ffande skattskyldig som �r del�gare i handels�

bolag (jfr 53 � 2 mom.).

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 S m edhj�lpande

make f�r del av inkomst av verksamhet, som bedrives av den andra ma�
ken, skall schablonavdrag f�r egenavgifter ber�knas s�rskilt f�r envar av
makarna.

Schablonavdragefutg�r - s�vida annat icke f�ljer av sj�tte och sjunde

styckena - 10 pro cent av den del av underlaget som icke �verstiger 10000

kronor. 20 procent av den del av underlaget som �verstiger 10000 men
icke 100000 kronor samt 15 p rocent av den del av underlaget som �versti�

ger 100 000 kronor.

Schablonavdraget utg�r 2 pr ocent av underlaget om

a) den skattskyldige vid ing�ngen av �ret n�st f�re taxerings�ret har

fyllt 65 �r,

b) den skattskyldige f�r december m�nad �ret n�st f�re taxerings�ret

har �tnjutit f�rtidspension eller hel �lderspension enligt lagen (1962:381)

om allm�n f�rs�kring och pensionsgrundande inkomst icke skall ber�knas

f�r honom enligt 15 kap. 2 � samma lag,

c) den skattskyldige icke �r inskriven i allm �n f�rs�kringskassa vid ut�

g�ngen av �ret n�st f�re taxerings�ret, eller

d) bruttoint�kten av fastigheten uteslutande eller s� gott som uteslutan�

de omfattas av �verenskommelse som avses i 3 kap. 2 � andra stycket la�
gen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring.

I fall som avses i s j�tte stycket ber�knas schablonavdrag endast p� un�

derlag eller del d�rav f�r vilket egenavgift enligt 4 � lagen (1968:419) om

allm�n arbetsgivaravgift vid taxeringen bed�mes komma att utg�. Vid den�

na bed�mning anses underlaget utg�ra s�dan inkomst av annat f�rv�rvsar�
bete som avses i f� rsta stycket n�mnda lagrum.

"' Senas telydclse 1976:1094,

�

till 29 �

3.b.' Vid planciilifi avskrivning f�rdelas en tillg�ngs anskaffningsv�rde

s�som omkostnad p� ett antal �r i f�ljd genom v�rdeminskningsavdrag

med belopp s� avpassade att anskaffningsv�rdet kan i sin helhet avdragas
under den tidrymd tillg�ngen ber�knas vara ekonomiskt anv�ndbar (till�

g�ngens varaktighetstid). Det �rliga v �rdeminskningsavdraget b�r normalt

best�mmas enligt av skrivningsplan till viss br�kdel av anskaffningsv�rdet.

Kan utredning icke f�rebringas om anskaffningsv�rdet eller om de avdrag

som d�r� tidigare �gt rum, m� avdraget ber�knas till viss procent � bokf�r�

da v�rdet eller � annat v�rde, som med h�nsyn till omst�ndigheterna finnes

l�mpligt.

V�rdeminskningsavdrag m�, s�vitt ang�r skattskyldig som f�r handels�

b�cker, endast d�r utredning f�retes om hur mycket av anskaffningsv�rdet
som kvarst� r oavskrivet i besk attningsavseende ske med st�rre belopp �n
som under be skattnings�ret avskrivits i r�ke nskaperna. Den omst�ndighe�

ten att utredning i nu angivna avseende icke f�retes skall dock ej utg�ra
hinder f�r skattskyldig att tillgodonjuta avdrag, som redan tidigare skett i

r�kenskaperna men d� ej gjorts vid b eskattningen, d�rest det p�visas hur

stor skiljaktighet i sist n�mnda avseende f�religger och avdraget eljest �r

beh�rigt.

Vid best�mma nde av tillg�ngs varaktighetstid skall h�nsyn tagas till om�

st�ndigheter, som kunna f�ranleda, att tillg�ngens nytta f�r r�relsen ber�k�

nas bliva begr�nsad till kortare tid �n som kan antagas svara mot dess f�r�
brukning genom slitning eller dyl., s�som exempelvis d� tillg�ngen anskaf�

fats f�r utnyttjande av en konjunktur, som v�ntas bliva a llenast tillf�llig,
eller av ett s�rskilt arbetstillf�lle, eller d� tillg�ngen kan v� ntas bliva s�som

oekonomisk utbytt mot ny tillg�ng, innan den blir utsliten.

S�som tillg�ngs anskaffningsv�rde skall anses, d� tillg�ngen f� rv�rvats

genom k�p eller byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, den verkliga kostnaden

f�r dess anskaffande och, d� tillg�ngen annorledes �verg�tt till r�relsen,

dess allm�nna saluv�rde vid tiden f�r �verg�ngen. Dock skall iakttagas

f�ljande. Har tillg�ng i samband med f�rv�rv av den r�relse, vari den nytt�
jas, erh�llits annorledes �n genom k�p eller byte eller d�rmed j�mf�rligt
f�ng, skall, d�r ej s�rskilda omst�ndigheter till annat f�ranleda, s�som an�

skaffningsv�rde f�r tillg�ngen anses det belopp som kvarst�r i beskatt�

ningsavseende oavskrivet f�r �verl�taren. Skulle det i n�got fall be finnas,

att den skattskyld ige eller n�gon, som st�r honom n�ra, vidtagit �tg�rd f�r
att den skatt skyldige skall kunna tillgodor�kna sig ett h�gre anskaffnings�

v�rde �n som synes rimligt, och kan det antagas att detta skett f�r att �t n�

gon av dem bere da obeh�rig f�rm�n i besk attningsavseende, skall anskaff�

ningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas. S�som anskaffningsv�rde f�r tillg�ng,
som moderbolag eller �vertagande f�rening �vertager fr�n d otterbolag el�
ler �verl�tande f�rening vid s�da n fusion, som i 28 � 3 mom. f�rsta eller

andra stycket avses, skall anses det belopp, som vid fusionstillf�llet kvar�

st�r i beskattningsavseende oavskrivet hos dotterbolaget eller den �ver�
l�tande f�reningen.

SFS 1977:1172

Senaste lydelse 1957:72.

2583

�

SFS 1977:1172

till 41 �

I.^ Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt

bokf�ringsm�ssiga grunder. H�nsyn skall d�rf�r tagas till in- och utg�end e

lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halvfabrikat m. m.,

samt till fordringa r och skulder. Som v�rde av ing�ende lager, fordringar

och skulder skall d�rvid upptagas v�rdet av n�rmast f�reg�ende beskatt�

nings�rs utg�ende lager, fordringar och skulder. Best�mmelserna i 41 � om

lager f� i varvs r�relse till�mpas �ven i fr�ga om skepp eller skeppsbygge,

p� vilket den skattskyldige utf�rt eller avser att utf�ra arbete i icke ov�

sentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet el�

ler bygget. Vad nu f�r eskrivits g�ller dock endast intill dess skeppet eller

skeppsbygget levererats till f� rv�rvaren. Vad som a vses med skepp fram�

g�r av sj�lagen {1891: 35 s. 1).

F�r skattskyldig, som haft ordnad bokf�ring, skall ber�kningen av in�

komst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagande av f�ljande.

D�rest vinstresultatet p�verkats d�rav, att bland int�kt er upptagits s�da�

na int�kter, vilka icke skola beskattas s�som inkomst, eller uteslutits in�
t�kt. som skolat medr�knas, eller bland utgifterna avf�rts s�dana poster,

f�r vilka vid inkomstber�kningen avdrag icke f�r ske. skall f�retagas erfor�
derlig justering av det bokf�ringsm�ssiga vinstresultatet till �verensst�m�

melse med en inkomstber�kning enligt de i denna lag stadgade grunder.

Den i r�kenska perna gjorda v�rdes�ttningen � tillg�ngar avsedda f�r om�

s�ttning eller f�rbrukning (lager) skall vid inkomstber�kningen godtagas,
d�rest denna v�rdes�ttning icke st�r i strid med vad nedan s�gs.

Lagret vid beska ttnings�rets utg�ng f�r icke upptagas till l�gre belopp �n

fyrtio procent av lagrets anskaffningsv�rde eller, om �teranskaffningsv�r-

det p� balansdagen �r l�gre, sistn�mnda v�rde, i f�rekom mande fall efter
avdrag f�r inkurans. Dock f�r lager av djur p� jordbruksfastighet eller i

rensk�tselr�relse icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av de
v�rden som riksskatteverket fastst�ller f�r olika slag av djur i skilda �lders�

grupper p� grundval av genomsnittspriserna p� dessa djurslag under en

period a v tolv m�nader n�rmast f�re den 1 oktober beskattnings�ret. Om

s�dant v�rde icke fastst�llts, t. ex. i fr�ga om s�rskilt dyrbara avelsdjur. f�r
djuret upptagas l�gst till fyrtio procent av allm�nna saluv�rdet.

D�rest v�rdet � lagret, ber�knat till anskaffnings- eller �teranskaffnings-

v�rdet och i f�rekomma nde fall efter avdrag f�r inkurans. uppg�r till l�gre
belopp �n som motsvarar medeltalet av v�rdena � lagren vid utg�ngen av

de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren (j�mf�relse�ren), m� lagret

vid beskattnings�rets utg�ng i st�llet upptagas till l�gst ett belopp mot�

svarande f�rstn�mnda v�rde � detta lager efter avdrag med sextio procent
av sagda medeltalsv�rde. D�rvid skola s�som v�rden � lagren vid j�mf�rel�

se�rens utg�ng hava upptagits anskaffningsv�rdena eller, d�rest �teran-
skaffningsv�rdena � balansdagarna i fr�ga varit l�gre, sistn�mnda v�rden, i

f�rekommande fall efter avdrag f�r inkurans. I fr�ga om djur p� jordbruks�
fastighet eller i rensk� tselr�relse g�ller dock att v�rdet av djuren skall hava

upptagits till fulla det v�rde som riksskatteverket fastst�llt enligt f�reg�en�

de stycke eller till fulla allm�nna s aluv�rdet. F�religger s�dant fall att sex�

tio procent av nyssn�mnda medeltalsv�rde �verstiger v�rdet av lagret vid

2584

'" Sena ste lydelse 1976:924,

�

beskattnings�rets utg�ng, m� avdrag �tnjutas j�mv�l f�r det �verskjutande

SFS 1977:1172

beloppet, d�rest en h�remot svarande avs�ttning i r�kensk aperna gjorts till

iagerregleringskonto. D� avdrag f�r s�dan avs�ttning medgivits, skall av�

s�ttningen �terf�ras till beskattning n�stf�ljande beskattnings�r, d�rvid
fr�gan om avdrag f�r f�rnyad avs�ttning till dylikt konto f�r pr�vas enligt

best�mmelserna ovan. Ing� i lagret r�varor eller stapelvaror, m� lagret av

s�dana varor eller del d �rav upptagas till l�gst sju ttio procent av v�rdet �

tillg�ngarna i fr�ga ber� knat efter l�gsta marknadspris under beskattnings�

�ret eller under n�got av de n�rmast f�reg�ende nio beskattnings�ren.

D�rest sist angiv na grund f�r v�rdering av varulagret eller del d�rav till�m�
pats, skall vad ovan s� gs om v�rdering med h�nsyn tagen till medeltalet av
v�rdena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�

�ren icke g�lla.

Utan avseende � vad f�rut stadgats ang�ende den l�gsta v�rdes�ttning �

lagret, som vid inkomstber�kningen kan godtagas, m� det l�gre v�rde �

lagret godtagas som skattskyldig med h�nsyn till f�religgande risk f�r pris�

fall visar vara p�kallat.

Vad i femte och sj�tte styckena h�r ovan s�gs ang�ende det l�gsta v�rde

� sk attskyldigs varulager, som m� vid in komstber�kningen godtagas, har

icke avs eende � penningf�rvaltande f�retags och f�rs�kringsf�retags pla�

ceringar av f�rvaltade medel i aktier , obligationer, l�nefordringar m. m. el�

ler � skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillg�ngar betr�ffande

vilka en s�dan v�rdes�ttning finnes icke vara godtagbar. V�rdet � lager av

nu avsed da tillg�ngar skall upptagas till vad som med h�nsyn till risk f�r

f�rlust, prisfall m. m. fra mst�r s�som sk�ligt.

F�rv�rvas aktie i sven skt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-

eller annan penningr�relse eller f�rs�kringsr�relse, eller av annan skatt�
skyldig, f�r vilken aktien utg�r varulagertillg�ng, och �r det icke uppenbart
att den skattskyldige d�rigenom erh�ller tillg�ng av verkligt och s�rskilt

v�rde f�r honom med h�nsy n till hans r�relse, m� s�dan nedg�ng i aktie ns
v�rde som beror p� utdelning till den sk attskyldige av medel, vilka vid f�r�
v�rvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet be�

lopp, ej f�ranleda att aktien vid inkoms tber�kningen f�r den skattskyldige

upptages till l�gre belopp �n som motsvarar hans anskaffningskostnad f�r

aktien. Har denna, innan s�dan utdelning skett, upptagits till l�gre belopp
�n den s kattskyldiges anskaffningskostnad, m� aktien vid utg�ngen av det

beskattnings�r, varunder utdelningen �ger rum, icke upptagas till l�gre be�

lopp �n aktiens v�rde i be skattningsh�nseende vid ing�ngen av samma �r
med till�gg av e tt belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyl�

diges anskaffningskostnad f�r aktien och n�mnda v�rde, dock h�gst av det

utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det v�rde f�r aktien, som ligger

till grund f�r ber�kningen av den skattskyldiges inkomst, p�verkas och
medf�r detta att den skattskyldige efter �verl�telse av aktien eller uppl�s�

ning av bolaget redovisar f�rlust, skall d�rifr�n avr�knas det belopp som
motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i f�rst a
hand g�lla andra medel �n s�dana som motsvara tillskjutet belopp. Vad

som s�gs om aktie i detta stycke �ger motsvarande till�mpning p� andel i
ekonomisk f�rening. Med tillskjutet belopp avses d�rvid inbetald insats.

Avdrag f�r inkurans m� icke medgivas med st�rre belopp �n vad den

skattskyldige enligt vid sj�lvdeklarationen fogad utredning visar svara mot

2585

I-

v'V

."o

"it v-''

�

SFS 1977:1172

2586

den konstaterade v�rdenedg�ngen � lagret � balansdagen. Oaktat vad nu
sagts m� dock avdrag f�r inkurans medgivas med fem procent av det l�gsta

utav lagrets anskaffnings- och �teranskaffningsv�rden, d�rest detta ej

framst�r s�som uppenbart op�kallat, eller med det h�gre procenttal d�rav
som riksskatteverket kan hava f�r lagren inom vissa branscher eller hos

vissa grupper av skattskyldiga angivit.

Vid best�mmandet av lagrets anskaffningsv�rde skall s� anses som om

de lagertillg�ngar, vilka kvarligga i lagr et vid beskattnings�rets utg�ng, �ro
de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. F�r

tillg�ngar, som den skattskyldige framst�llt eller bearbetat, skola s�som

anskaffningsv�rde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader
och arbetsl�ner) �kade med ett till�gg som motsvarar vad som av de indi�

rekta tillverkningskostnaderna sk�ligen bel�per � nu ifr�gavarande till�

g�ngar. d�rvid h�nsyn dock icke beh�ver tagas till r�nta � eget kapital.

Nedskrivning av v�rdet � r�ttigheter till leverans av lagertillg�ngar enligt

ej fullgjorda k�pekontrakt m� godk�nnas endast i de n m�n det visas, att in�

k�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen understiger det

kontraherade priset, eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer att

intr�ffa innan tillg�ngarna levereras eller av den skattskyldige i of�r�ndrat

eller f�r�dlat skick f�rs�ljas. Betr�ffande v�rdet � r�ttigheter till leverans

av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej

fullgjorda k�pekontrakt m� nedskrivning av v�rdet d�r� godk�nnas endast

i den m�n den s kattskyldige visar, att ink�pspriset f�r tillg�ngar av samma

slag � balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det g�res san�

nolikt. att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras.

Vad h�r �r stadgat g�ller s�rskilt d� fr�ga �r om best�mmandet av det �r.

varunder en inkomst skall anses hava �tnjutits eller en utgift skall anses

hava �gt rum. 1 sistn�mnda avseende g�ller allts�, att inkomst skall anses
hava �tnjutits under det �r, d� densamma enligt allm�nt vedertagen k�p�
mannased eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r allm�nt brukligt b�r

i r�ken skaperna uppf�ras s�som inkomstpost, �ven om den �nnuncke av

den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit ho�

nom tillhanda t. ex. i form av le vererade varor, fullgjorda prestationer eller
p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad s�lunda g�ller i fr�ga om inkomstpos�
terna har motsvarande till�mpning i fr�ga om utgiftsposterna. Avdrag f�r
tantiem eller liknande ers�ttning fr�n f�mansf�retag till f�retagsledare eller

honom n�rst�ende person f�r dock �tnjutas f�rst under det �r d� ers�tt�
ningen h ar utbetalats eller blivit tillg�nglig f�r lyftning. I fr�ga om tiden f�r

inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokf�ringsm�ssiga grunder

till�mpas i allm�nhet det f �rfaringss�ttet, att fordringar uppf�ras s�som in�
komst under det �r, d� de uppkomma, och att r�nteint�kter h�nf�ras till in�
komsten f�r det �r, p� vilket de bel�p a, i b�gge f allen oberoende av huruvi�

da de verkligen influtit under n�mnda �r eller icke. � andra sidan l�rer det

vara ve dertaget, att f�rskottsvis influtna r�ntor, som till st�rre eller mindre

del bel�pa � ett kommande �r, till denna del bokf�ringsm�ssigt h�nf�ras till
det sistn�mnda �rets inkomst. Avdrag f�r r�nta p� l�n ur statens l�nefond

f�r l�n med uppskjuten r�nta �tnjutes f�r det � r d� r�ntan har b etalats.

Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�ggas

under loppet av flera �r. m� s�som int�kt f�r varje �r upptagas den del av
k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minskning i ing�-

�

ende virkesf�rr�d m.m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�rdelas

SFS 1977:1172

d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den under varje �r influtna lik-

viden.

Om beskattningsmyndighet, med fr�ng�ende av den skattskyldiges p�

hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, s�som inkomst f�r ett �r
beskattat vinst, som enligt de vid bokf�ringen till�mpade grunderna f�rst

ett senare �r framkommer s�som bokf�ringsm�ssig vinst, skall vid in�

komstber�kningen f�r det f�ljande �r, d� vinsten i bokf�ringen kommer till

synes, det sistn�mnda �rets i bokf�ringen redovisade vinstresultat med

h�nsyn h�rtill juste ras p� s�dant s�tt, att den redan beskattade vinsten icke

f�r det �ret �nyo tages till beskattning.

Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett f�rlust,

av beskaffenhet att avdrag d�rf�r f�r ske, icke b�ra beaktas vid inkomstbe�

r�kningen f�r det �r, under vilket den kommit till syn es i r �kenskaperna,

eller beskattningsmyndighet eljest n�got �r fr�ng�tt den skattskyldiges

bokf�ring i av seende, som kan hava inflytande p� f�ljande �rs inkomstbe�
r�kning.

till 42

Stundom intr�ffar, att � en ort saknas m�jlighet att uthyra bost�der och

att f�r den skull n�got hyrespris f�r orten icke kan fastsl�s. S�rskilt g�ller
detta i glest befolkade orter, d�r befolkningen huvudsakligen best�r av
jordbrukare, vilka bo � fa stigheter, som av dem brukas. Den omst�ndighe�

ten. att uthyrningsm�jlighet icke f�religger, medf�r dock icke. att bostads�
f�rm�n saknar v�rde. Vid best�mmande av bostadsf�rm�nens v�rde i nu

angivet fall kan hyrespriset i kringliggande or ter tj�na till ledning.

V�rdet av produkter, varor eller andra naturaf�rm�ner, som ing� i l�n

eller annan inkomst, skall ber�knas efter det pris. som i orten g�llt, d�rest
det varit fr�ga om att f�r penningar f�rskaffa sig dem. Kan ej dylikt pris di�

rekt angivas, skola nyttigheterna upptagas till det belopp, som med h�n syn
till f�religgande f� rh�llanden kan ber�knas hava �tg�tt, om de skolat g�l�

das i penningar, eller, d� fr�ga �r om produkter eller varor fr�n egen jord�

bruksfastighet eller egen r�relse, det belopp, som det kan ber�knas, att

den skattskyldige skulle hava erh�llit vid f�rs�ljning under j�mf�rbara f�r�

h�llanden av motsvarande kvantiteter.

1 fr�ga om praktikanter, l�rlingar, elever vid sjuksk�terskeskolor och

liknande f�rekommer, att vederb�rande under utbildningstiden �tnjuter

naturaf�rm�ner (fri k ost, fri bo stad) eventuellt j�mte en mindre kontanter-

s�ttning, som n�rmast har karakt�r av fickpengar. I dylika fall m� v�rdet
av naturaf�rm�nerna j�mkas och upptagas till del l�gre belopp, som med

h�nsyn till kontanters�ttningens storlek och �vriga f�rh�llanden framst�r

som sk�ligt.

V�rdet av bilf�rm�n skall best�mmas enligt schablon p� grundval av ge�

nomsnittliga faktiska kostnader f�r innehav av bilar i olika pris- och �rs�

klasser vid olika �rliga k �rstr�ckor. Bilen skall anses ha k �rts minst 1 000
mil i privat bruk under �ret, om icke den skattskyldige kan g �ra sannolikt
att den privata k�rstr�ckan har varit mindre. Har f�retagsledare i f�mans-

f�retag eller honom n�rst�ende person f�tt utnyttja bil som �r betydligt dy-

" Senaste lydelse 1964:70.

2587

�

SFS 1977:1172

rare �n vad som kan anses erforderligt med h�nsyn till f�retagets verksam�

het, skall till d et enligt schablo n ber�knade v�rdet av bilf�rm�n l�ggas ett
belopp som kan anses motsvara skillnaden mellan de faktiska kostnaderna

f�r bilens anv�ndning i v erksamheten och de f�r verksamheten erforderli�

ga kostnaderna. Kan bil antagas ha anskaffats helt eller huvudsakligen f�r

den skattskyldiges privata bruk, skall v�rdet av f�rm�nen best�mmas till
ett belopp motsvarande hela eller den huvudsakliga delen av de bilkostna�

der som har p�f�rts f�retaget, dock alt v�rdet icke p� grund h�rav f�r be�

st�mmas till l�gre belopp �n det som framkommer vid en v�rdering enligt
schablon.

Denna lag tr�der i kraft en vecka efter den dag, d� lagen enligt uppgift p�

den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling.

De nya bes t�mmelserna i andra, femte och sjunde styckena av punkt 2 a

av anvisningarna till 22 �, punkt 3 b av anvisningarna till 29 � och, s�vitt
avser tantiem eller liknande ers�ttning, trettonde stycket av punkt I av an�

visningarna till 41 � till�mpas f�rsta g�ngen vid 1978 �rs taxering. I �vrig t
till�mpas de nya best�mmelserna f�rsta g�ngen vid 197 9 �rs taxering.

P� regeringens v�gnar

INGEMAR MUNDEBO

Anders Swartling

(Budgetdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1977:1172

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se