SFS 1978:942

Start / Skatterätt / Inkomstskattelag (1999:1229) / SFS 1978:942

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:942 Lag Utkom fr�n trycket den 4 januari 1979 om �sidring i kommimallskattelageiii (1928:370); utf�rdad den 14 december 1978. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om kommunaiskattelagen (1928:370) dels att 3�, 26� 1 mo m., 41 �, anvisningarna till 3 �, punkt 2 av anvis� ningarna till 18 �, punkt 7 av anvisningarna till 25 � samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 41 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att till anvisningarna till 24 � skall fogas en ny punkt, 10, och till an� visningarna till 25 � tv� nya punkter, 8 och 9, av nedan angivna lydelse. 3 Med taxerings�r f�rst�s i denna lag det kalender�r, under vilket taxering i f�r sta instans verkst�lles, och med beskattnings�r det kalender� �r, som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret, eller, d�r r�kenskaps�r icke sam� manfaller med kalender�r (brutet r�kenskaps�r), det r�kenskaps�r, som g�tt till �nda n�rmast f�re den 1 mars under taxerings�ret. (Se vidare anvisningarna.) 26 � / mom. Vad som �terst�r av int�kt av annan fastighet, sedan av� drag enligt 25 � gjorts och, om int�kter och avdrag har ber�knats enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, h�nsyn tagits till in- och utg�ende balans, ut� g�r av annan fastighet. 41 P Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt bok� f�ringsm�ssiga grunder, i den m�n dessa icke st� i strid med s�rskilda be� st�mmelser i denn a lag. �ven inkomst av annan fastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder i de fall so m angivas i punkt 1 av anvisningar� na. 1 andra fall �n nu sagts skall int�kt anses hava �tnjutits det beskattnings� �r, under vilket int�kten blivit f�r den skattskyldige tillg�nglig f�r lyftning, och skall utgift eller omkostnad anses bel�pa p� det beskattnings�r, varun� der utgiften betalats eller omkostnaden �gt rum. S�dan speciell skatt, av� gift eller r�nta, som ing�r i slutlig eller tillkomm ande skatt enligt uppb�rds� lagen, �vensom r�nta � kvarst�ende skatt enligt samma lag anses dock be� l�pa p� det beskattnings�r d� den slutliga eller tillkommande skatten p� f�rts. (Se vidare anvisningarna.) Anvisningar till 3 � 1 denna paragraf angives vad som avses med de i lagen anv�nda beteck� ningarna "taxerings�r" och "beskattnings�r". Brutet r�kenskaps�r r�knas som beskattnings�r f�r viss f�rv�rvsk�lla under f�ruts�ttning att inkoms- 1764 ' Prop. 1978/79:42, SkU 17, rskr87. ^ Senaste lydelse 1957: 59. Senaste lydelse 1972; 741. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ten av f�rv�rvsk�llan ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder i enlighet SFS 1978:942 med best�mmelserna i 41 �. Som ytterligare f�ruts�ttning g�ller a) i fr �ga om skattskyldig, som enligt 1 � bokf�ringslagen (1976:125) �r bokf�ringsskyldig, att f�reskrifterna i 12 � n�mnda lag iakttagits; b) i fr�ga om skattskyldig, som skall f�ra r�kenskaper enligt jordbruks- bokf�ringslagen (1951: 793), att f�reskrifterna i 11 � n�mnda lag iakttagits; samt c) i fr�g a om skattskyldig, som inte n�mnts under a) eller b), att r�ken� skaps�ret omfattar tiden den I maj-den 30 april, den 1 Juli-den 30 juni, den 1 se ptember-den 31 augusti eller tid som enligt 12 � f�rsta stycket bokf�ringslagen (1976:125) medgivits f�r annan av den skattskyldige bedri� ven verksamhet. Har skattskyldig, som avses i f �rsta stycket c), p�b�ijat eller upph�rt med verksamheten eller lagt om r�kenskaps�ret, skall r�kenskaps�ret ut� g�ra beskattnings�r utan hinder av att det omfattar annan tid �n tolv m�na� der. R�kenskaps�r som utstr�cks att omfatta l�ngre tid �n aderton m�na� der skall dock inte i n�got fall r�knas som beskattnings�r. Inte heller skall r�kenskaps�r som lagts om till annan tid �n kalender�r r�knas som beskatt� nings�r i an nat fall �n d� oml�ggningen har skett f�r att f� samma r�ken� skaps�r f�r f�rv�rvsk�llan i fr�g a som f�r annan av den skattskyldige be� driven verksamhet f�r vilken brutet r�kenskaps�r godtages som beskatt� nings�r. N�r skattskyldig b�ljar eller slutar viss verksamhet och n�r oml�ggning av r�ke nskaps�r sker, kan beskattnings�ret komma att omfatta kortare el� ler l�ngre tid �n tolv m �nader. Av denna paragraf f�ljer att det i s�dan a fall kan intr�ffa a tt den skattskyldige ett �r inte alls skall taxeras eller att han ett �r skall taxeras f�r tv� beskattnings�r. Utg�r brutet r�kenskaps�r enligt best�mmelserna i f�rsta och andra styckena beskattnings�r f�r annan fastighet och inr�ttas fastigheten under l�pande r�kenskaps�r f�r �ndam�l som avses i 24 � 2 mom., skall det r� kenskaps�ret anses avslutat dagen f�re den dag d� fastigheten blivit f�r� digst�lld f�r n�mnda �ndam�l. Det d�rp� f�ljande beskattnings�ret omfat� tar tiden till utg�nge n av det d� innevarande kalender�ret. Beskattnings�ret, s�dant det i denn a paragraf best�mts, avser naturligt� vis normala f�rh�llanden. Uppkommer fr�ga om eftertaxering, kan be� skattnings�ret komma att ligga l�ngre tillbaka i tiden . Beskattnings�r blir i dylikt fall det �r, som enligt huvudregeln skulle varit beskattnings�r, om taxering skett i r�tt tid. till 18 � 2.* �ven i fr�ga om annan fastighet torde f�rv�rvsk�lla i allm�nhet sammanfalla med ta xeringsenhet. Flera taxeringsenheter bildar dock i �ga� rens hand en f�rv�rvsk�lla, om de brukas tillsammans som en f�rvaltnings� enhet. Vid bed�mande av fr�gan om flera taxeringsenheter skall anses som en f�rvaltningsenhet iakttages i till�mpliga d elar vad som s�gs ovan under punkt 1. Fa stighetsbolags fastighetsinnehav torde i regel utg �ra en f�rvalt� ningsenhet. �ven t. ex. en enskild persons innehav av hyresfastigheter ut- Senaste lydelse 1951:790. \1(>5 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "V SFS 1978:942 g�r en f�rvaltningsenhet, om fastigheterna, p� s�tt anges under punkt 1, ' st�r under gemensam ledning, f�rvaltning och drift. Som exempel p� f�r- vaJtningsenhet kan ocks� n�mnas villor p� brunns- eller badortsanl�ggning och fritidshus o. d. p� en fastighet. Vad som s�gs i Q�rde stycket av punkt 1 g�ller �ven i fr�ga om annan fastighet. D�rest skattskyldig helt eller delvis anv�nder egen fastighet i av honom bedriven r�relse, ing�r hyresv�rdet av fastigheten, i den m�n den s�lunda disponerats, i int� kten av r�relsen och skall f�ljaktligen icke upptagas s� som int�kt av annan fastighet, liksom omkostnader och utgifter f�r s�lunda anv�nd fastighet eller del d�rav icke f� avdragas fr�n int�kt av annan fas� tighet. till 24 � 10. H ar skattskyldig f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat inkomst av annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 � andra stycket men be� r�knar den skattskyldige inkomsten f�r beskattnings�ret enligt bokf�rings- m�ssiga grunder, f�ljer av punkt 1 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 � att den skattskyldige vid ber�kning av nettoint�kten for beskattnings�ret inte skall upptaga v�rde av ing�ende skulder. Som ing�ende skuld skall dock upptagas a) inkomst som har uppburits i slu tet av det f�reg�ende �ret men, med st�d av best�mmelserna i punkt 2 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 �, inte tagits till b eskattning f�r det �ret, och b) utgift som �r obetald vid b eskattnings�rets ing�ng men, med st�d av best�mmelserna i a ndra stycket n�mnda anvisningspunkt, dragits av vid ber�kning av nettoint�kten f�r det f�reg�ende �ret. Ber�knar skattskyldig int�kt av annan fastighet enligt 2 eller 3 mom. men har den skattskyldige f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat int�kten enligt 1 mom. med till�mpning av bokf�ringsm�ssiga grunder, skall som in� t�kt f�r beskattnings�ret - ut�ver vad i 2 mo m. anges - upptagas ett be� lopp motsvarande skillnaden mellan anskaffningsv�rdet av fastighetens la� ger vid ing�ngen av beskattnings�ret och det bokf�rda v�rdet av lagret en� ligt senaste balansr�kning. till 25 � 7.^ Har skattskyldig under ett visst beskattnings�r haft kostnader ej understigande 6000 kronor f�r reparation och underh�ll av fastighet, varav int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom ., f�r han utan hinder av 41 � och an� visningarna till samma paragraf efter eget val g�ra avdrag f�r kostnaderna vid tax ering f�r beskattnings�ret i fr�ga eller f�r n�got av de tv� n�rmast f�ljande beskattnings�ren. Avdraget f�r �ven f�rdelas mellan dessa tre �r p� s�tt den skattskyldige �nskar. 8. Har skattskyldig f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat inkomst av annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 � andra stycket men be� r�knar den skattskyldige inkomsten f�r beskattnings�ret enligt bokf�rings� m�ssiga grunder, f�ljer av punkt 1 f�rsta s tycket av an visningarna till 41 � att den skattskyldige vid ber�kning av nettoint�kten f�r beskattnings�ret 1766 Sena,stc lydelse 1969:36 3. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> inte skall upptaga v�rde av ing�ende lager och fordringar. Som ing�ende SFS 1978:942 fordran skall dock upptagas a) inkomst som blir tillg�nglig f�r lyftning i b �ljan av beskattnings�ret men, med s t�d av b est�mmelserna i punkt 2 f�rsta stycket av anvisningar� na till 41 �, tagits till bes kattning f�r det f�reg�ende �ret, och b) utgift som har betalats i slute t av det f�reg�ende �ret men, med st�d av best�mmelserna i an dra stycket n�mnda anvisningspunkt, inte dragits av vid ber� kning av nettoint�kten f�r det �ret. Ber�knar skattskyldig int�kt av annan fastighet enligt 24 � 2 mom. men har den s kattskyldige f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat int�kten en� ligt 24 � 1 elle r 3 mom. med till�mpning av bokf�ringsm�ssiga grunder, skall avd rag f�r beskattnings�ret medges f�r g�ldr�nta, som har betalats det f�reg�ende �ret men upptagits som utg�ende fordran f�r det �ret, me� dan � andra sidan avdrag inte skall medges f�r g�ldr�nta som betalas under beskattnings�ret men har redovisats som utg�ende skuld f�r det f�reg�en� de �ret. 9. Best�mmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 29 � om driftf�rlust och kapita lf�rlust i r�r else g�ller i till�mpl iga delar betr�ffande annan fas� tighet varav inkomsten ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder. till 41 � 1.� Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt bok� f�ringsm�ssiga grunder. F�r skattskyldig, som haft ordnad bokf�ring, skall ber�kningen av inkomst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagan� de av best�mmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstber�kning en� ligt bok f�ringsm�ssiga grunder tages h�nsyn till in- oc h utg�ende lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halvfabrikat m. m., samt till f ordringar och skulder. Som v�rde av ing�ende lager, fordringar och skulder skall d�rvid upptagas v�rdet av n�rmast f�reg�ende beskattnings� �rs utg�ende lager, fordringar och skulder. Best�mmelserna i 41 � om lager f� i varvsr�re lse till�mpas �ven i fr�ga om skepp eller skeppsbygge, p� vil� ket den skattskyldige utf�rt eller avser att utf�ra arbete i i cke ov�sentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet eller byg� get. Vad nu f�reskrivits g�ller dock endast intill dess skeppet eller skepps� bygget l evererats till f� rv�rvaren. Vad som avses med skepp framg�r av sj�lagen (1891: 35 s. 1). Inkomst av annan fastighet som avses i 24� 1 eller 3 mom. f�r ber�knas enligt bo kf�ringsm�ssiga grunder p� s�tt anges i f�r eg�ende stycke. Har skattskyldig f�r visst beskattnings�r ber�knat inkomst av annan fastighet enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, skall den skattskyldige �ven f�r n�stf�l- jande beskattnings�r ber�kna inkomsten enligt s�dana grunder om best�m� melserna i 24 � 1 eller 3 mom, �r till�mpliga det �ret. I fr�g a om fastighet som avses i 24� 3 mom . g�ller dock vad som sagts i f�reg�en de stycke en� dast i den m�n annat inte f�ljer av 24 � 3 mom. och 25 � 3 mom . D�rest vinstresultatet p�verkats d�rav, att bland int�kter upptagits s�da� na int�kter, vilka icke skola beskattas s�som inkomst, eller uteslutits in� t�kt, som skolat medr�knas, eller bland utgifterna avf�rts s�dana poster. � Senaste lydelse 1977; 1172. 1767 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:942 f�r vilka vid ink omstber�kningen avdrag icke f�r ske, skall f�retagas erfor- derlig justering av det bokf�ringsm�ssiga vinstresultatet till �veren sst�m� melse med en inkomstber�kning enligt de i denna lag sta dgade grunder. Den i r�kenskaperna gjorda v�rdes�ttningen � tillg�ngar avsedda f�r om� s�ttning eller f�rbrukning (lager) skall vid inkomstber�kningen godtagas, d�rest denna v�rdes�ttning icke st�r i strid med vad nedan s�gs. Lagret vid beskattnings�rets utg�ng f�r icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av lagrets anskaffningsv�rde eller, om �teranskaffningsv�r- det p� balansdagen �r l�gre, sistn�mnda v�rde, i f�rekom mande fall efter avdrag f�r inkurans. Dock f�r lager av djur p� jordbruksfastighet eller i rensk�tselr�relse icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av de v�rden som riksskatteverket fastst�ller f�r olika slag av djur i skilda �lders� grupper p� grundval av genomsnittspriserna p� dessa djurslag under en period av tolv m�nader n�rmast f�re den 1 okto ber beskattnings�ret. Om s�dant v�rde icke fastst�llts, t. ex. i fr�ga om s �rskilt dyrbara avelsdjur, f�r djuret upptagas l�gst till fyrtio procent av allm�nna saluv�rdet. D�rest v�rdet � lagret, ber�knat till anskaffnings- eller �teranskaffnings- v�rdet och i f�rekom mande fall efter avdrag f�r inkurans, uppg�r till l�gre belopp �n som motsvarar medeltalet av v�rdena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren (j�mf�relse�ren), m� lagret vid b eskattnings�rets utg�ng i st�lle t upptagas till l�gst ett belopp motsva� rande f�rstn�mnda v�rde � detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda medeltalsv�rde. D�rvid skola s�som v�rden � lagren vid j�mf�relse� �rens utg�ng hava upptagits anskaffningsv�rdena eller, d�rest �teranskaff- ningsv�rdena � balansdagarna i fr�ga varit l�gre, sistn�mnda v�rden, i f�rekommande fall efter avdrag f�r inkurans. 1 fr�ga om djur p� jordbruks� fastighet eller i rensk�tsel r�rel se g�ller dock att v�rdet av djuren skall hava upptagits till fulla det v�rde som riksskatteverket fastst�llt enligt f�reg�en� de stycke eller till fulla allm�nna saluv�rdet. F�religger s�dant fall att sex� tio procent av nyssn�mnda medeltalsv�rde �verstiger v�rdet av lagret vid beskattnings�rets utg�ng, m� avdrag �tnjutas j�mv�l f�r det �verskjutande beloppet, d�rest en h�remot svarande avs�ttning i r�ken skaperna gjorts till lagerregleringskonto. D� avdrag f�r s�dan avs�ttning medgivits, skall av� s�ttningen �terf�ras till beskattning n�stf�ljande beskattnings�r, d�rvid fr�gan om avdrag f�r f�rnyad avs�ttning till dylikt konto f�r pr�vas enligt best�mmelserna ovan. Ing� i lag ret r�varor eller stapelvaror, m� lagret av s�dana varor eller del d �rav upptagas till l�gst sjuttio procent av v�rdet � tillg�ngarna i fr�ga be r�knat efter l�gsta marknadspris under beskattnings� �ret eller under n�got av de n�rmast f�reg�ende nio beskattnings�ren. D�r� est sist angivna grund f�r v�rdering av varulagret eller del d�rav till�mpats, skall vad ovan s�gs om v�rdering med h�n syn tagen till medeltalet av v�r� dena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren icke g�lla. Utan avseende � vad f�rut stadgats ang�ende den l�gsta v�rdes�ltning � lagret, som vid inkomstber�kningen kan godtagas, m� d et l�gre v�rde � lagret godtagas som skattskyldig med h�nsyn till f�religgande risk f�r pris� fall visar vara p�kallat. Vad i femte och s j�tte styckena h�r ovan s�gs ang�ende det l�gsta v�rde � skattskyldigs varulager, som m� vid inkomstber�kningen godtagas, har 1768 icke avseende � penningf�rvaltande f�retags och f�rs�kringsf�retags pla- � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ceringar av f�rvaltade medel i aktier, obligationer, l�nefordringar m. m. el- SFS 1978:942 ler � skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillg�ngar betr�ffande vilka en s�dan v�rdes�ttning finnes icke vara godtagbar. V�rdet � lager av nu av sedda tillg�ngar skall upptagas till vad som med h�nsyn till risk f�r f�rlust, prisfall m. m. framst�r s�som sk�ligt. F�rv�rvas aktie i sve nskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller annan penningr�relse eller f�rs�kringsr�relse, eller av annan skatt� skyldig, f�r vilken aktien utg�r varulagertillg�ng, och �r det icke uppenbart att den skattskyldige d�rigenom erh�ller tillg�ng av verkligt och s�rskilt v�rde f�r honom med h�nsyn till hans r�relse, m� s�dan nedg�ng i aktiens v�rde som beror p� utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid f�r� v�rvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet be� lopp, ej f�ranleda att aktien vid inkomstber�kningen f�r den skattskyldige upptages till l�gre belopp �n som motsvarar hans anskaffningskostnad f�r aktien. Har denna, innan s�dan utdelning skett, upptagits till l�gre belopp �n den skattskyldiges anskaffningskostnad, m� aktien vid utg�ngen av det beskattnings�r, varunder utdelningen �ger rum, icke upptagas till l�gre belopp �n a ktiens v�rde i b eskattningsh�nseende vid ing�ngen av samma �r med till�gg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skatt� skyldiges anskaffningskostnad f�r aktien och n�mnda v�rde, dock h�gst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det v�rde f�r aktien, som lig� ger till grund f�r ber�kningen av den skattskyldiges inkomst, p�verkas och medf�r detta att den skattskyldige efter �verl�telse av aktien eller uppl�s� ning av bolaget redovisar f�rlust, skall d�rifr�n avr�knas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i d etta stycke anses i f� rsta hand g�lla an dra medel �n s�dana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som s�gs om aktie i dett a stycke �ger motsvarande till�mpning p� andel i ekonomisk f�rening. Med tillskjutet belopp avses d�rvid inbetald insats. Avdrag f�r inkurans m� icke medgivas med st�rre belopp �n vad den skattskyldige enligt vid sj�lvdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade v�rdenedg�ngen � lagret � balansdagen. Oaktat vad nu sagts m� dock avdrag f�r inkurans medgivas med fem procent av det l�gsta utav lagrets anskaffnings- och �teranskaffningsv�rden, d�rest detta ej framst�r s�som uppenbart op�kallat, eller med det h�gre procenttal d�rav som riksskatteverket kan hava f�r lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga angivit. Vid best�mmandet av lagrets anskaffningsv�rde skall s� anses som om de lagertillg�ngar, vilka kvarligga i lagret vid beskattnings�rets utg�ng, �ro de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. F�r tillg�ngar, s om den skattskyldige framst�llt eller bearbetat, skola s�som anskaffningsv�rde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetsl�ner) �kade med ett till�gg som motsvarar vad som av de indi� rekta tillverkningskostnaderna sk�ligen bel�per � nu ifr�gavarande till� g�ngar, d�rvid h�nsyn dock icke beh�ver tagas till r�nt a � eget kapital. Nedskrivning av v�rdet � r�ttigheter till leverans av lagertillg�ngar enligt ej fullgjorda k�pekontrakt m� godk�nnas endast i den m�n det visas, att in� k�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen understiger det kon- traherade priset, eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer att in� tr�ffa innan tillg�ngarna levereras eller av den skattskyldige i of� r�ndrat eller f�r�dlat skick f�rs�ljas. Betr�ffande v�rdet � r�ttigheter till le verans 1769 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:942 1770 av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda k�pekontrakt m� nedskrivning av v�rdet d�r� godk�nnas endast i den m�n den skattskyldige visar, att ink�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det g�res san� nolikt, att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras. Vad h�r �r stadgat g�ller s�rskilt d� fr�ga �r om best�mmandet av det �r, varunder en inkomst skall anses hava �tnjutits eller en utgift skall anses ha� va �gt rum. I sistn�mnda avseende g�ller allts�, att inkomst skall anses ha� va �tnjutits under det �r, d� densamma enligt allm�nt vedertagen k�pman� nased eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r allm�nt brukligt b�r i r � kenskaperna uppf�ras s�som inkomstpost, �ven om den �nnu icke av den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad s�lunda g�ller i fr�ga om inkomstposter� na har motsvarande till�mpning i fr�ga om ut giftsposterna. Avdrag f�r tan� tiem eller liknande ers�ttning fr�n f�mansf�retag till f�retagsledare eller honom n�rst�ende person f�r dock �tnjutas f�rst under det �r d� ers�tt� ningen har utbetalats eller blivit tillg�nglig f�r lyftning. 1 fr�ga om tiden f�r inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokf�ringsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det f�rfaringss�ttet, att fordringar uppf�ras s�som in� komst under det �r, d� de uppkomma, och att r�nteint�kter h�nf�ras till in� komsten f�r det �r, p� vilket de bel�pa, i b�gge fallen oberoende av huruvi� da de verkligen influtit under n�mnda �r eller icke. � andra sidan l�rer det vara vedertaget, att f�rskottsvis influtna r�ntor, som till st�rre eller mindre del bel�pa � ett kommande �r, till denna del bokf�ringsm�ssigt h�nf�ras till det sistn�mnda �rets inkomst. Avdrag f�r r�nta p� l�n ur statens l�nefond f�r l�n med uppskjuten r�nta �tnjutes f�r det �r d� r�ntan har betalats. Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�ggas under loppet av flera �r, m� s�som int�kt f�r vatje �r upptagas den del av k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minskning i ing � ende virkesf�rr�d m.m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�rdelas d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den u nder varje �r influtna lik- viden. 1 fr�ga om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av fastighet varav int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom. g�ller �ven punkt 7 av anvis� ningarna till 25 �. Om beskattningsmyndighet, med fr�ng�ende av den skattskyldiges p� hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, s�som inkomst f�r ett �r beskattat vinst, som enligt de vid bokf�ringen till�mpade grunderna f�rst ett senare �r framkommer s�som bokf�ringsm�ssig vinst, skall vid in� komstber�kningen f�r det f�ljande �r, d� vinsten i bokf�ringen kommer till synes, det sistn�mnda �rets i bokf�ringen redovisade vinstresultat med h�nsyn h�rtill justeras p� s�dant s�tt, att den redan beskattade vinsten icke f�r det �ret �nyo tages till besk attning. Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett f�rlust, av beskaffenhet att avdrag d�rf�r f�r ske, icke b�ra beaktas vid inkomstbe� r�kningen f�r det �r, under vilket den kommit till syn es i r�kens kaperna, eller beskattningsmyndighet eljest n�got �r fr�ng�tt den skattskyldiges bokf�ring i avse ende, som kan hava inflytande p� f�ljande �rs inkomstbe� r�kning. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2.'' I fr�ga om annan f�rv�rvsk�lla �n jordbruksfastighet, annan fastighet SFS 1978:942 varav inkomsten ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder eller r�relse g�ller s�som allm�n regel, att inkomst skall anses hava �tnjutits under det �r, d� densamma fr�n den skattskyldiges synpunkt �r att anse s�som verk� ligen f�rv�rvad och till sitt belopp k�nd. Detta �r framf�r allt f�rh�llandet, d� inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit f�r honom tillg�ng� lig f�r lyftning eller, s�som i fr�ga om bostadsf�rm�n och andra f�rm�ner in nat ura, d� den p� annat s�tt kommit den skattskyldige till go do, detta oberoende av huruvida inkomsten intj�nats under �ret eller tidigare. Vissa int�kter, t. ex. av tj�nst, r�nta � i bank e ller annan penninginr�ttning inne- st�ende medel o.s.v. kunna dock h�nf�ras till n�stf�reg�ende �rs in� komst, ehuru de icke uppburits eller varit tillg�ngliga f�r lyftning f�rr�n ef� ter n�mnda �rs utg�ng. F�ruts�ttningen h�rf�r �r emellertid, att de intj� nats under beskattnings�ret och uppburits eller blivit f�r lyftning tillg�ngli� ga omedelbart efter det �rets utg�ng eller i va rje fall s� tidigt under n�stf�l- jande �r, att de praktiskt taget kunna h�nf�ras till inkomsten under be� skattnings�ret. Likaledes b�ra vissa int�kter, t. ex. hyror av en hyresfas� tighet, vilka influtit redan f�re beskattnings�rets ing�ng, h�nf�ras till n�mnda �rs inkomst, d�rest de avse beskattnings�ret eller del d�rav samt influtit omedelbart f�re �rets ing�ng. � andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna f�r inkomstf�rv�rvet avdragas fr�n int�kten under det �r, d� de verkligen blivit av den skattskyl� dige bestridda, �ven om de avse inkomst, som tidigare f�rv�rvats eller f�rst under ett senare �r ber�knas inflyta. �ven h�r g�ller, att en utgift, som verkst�llts under �ret f�re eller efter beskattnings�ret, kan vara att praktiskt taget h�nf�ra till utgift under beskattnings�ret. S� kan exempel� vis, om r�nta � en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart efter beskattnings�rets utg�ng, r�ntan vara att anse s�som utgift under be� skattnings�ret, n�mligen f�r det fall, att r�ntan h�nf�r sig till beskattnings� �ret. Om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av s�dan fastig� het, vara v int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom. , g�ller �ven punkt 7 av anvisningarna till 25 �. 1 fr�ga om avdrag f�r utgifter, som h�nf�ra sig till realisationsvinst, g�lla s�rskilda best�mmelser (jfr anvisningarna till 36 � punkt 1). 1 enlighet h�rmed skola fordringar f�r utf�rt arbete r�knas s�som int�kt f�r det �r, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits, avr�knas fr�n int�kterna f�r det �r, varunder de betalas. R�nta � penning� ar, som innest� i bank � s �dan r�kning, � vilken r�ntan gottskrives ins�tta� ren per den 31 december, anses s�som n�mnda dag influten int�kt, medan d�remot r�nta � penningar, som innest� � annan r�kning, r�knas s�som in� komst f�r det �r, d� r�ntan f�rfaller till betalning, �ven om r�ntan till n�gon del bel�pt � ett tidigare eller senare �r. Om n�gon uppl�tit avverkningsr�tt till skog mot betalning, som skall erl�ggas under loppet av flera �r, skall s� som int�kt f�r varje �r upptagas den del av k�peskillingen, som under sam� ma �r influtit. Avdrag f�r minskning i ing�end e virkesf�rr�d m. m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�rdelas d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�r� h�llande till den under varje �r influtna likviden. Detsamma g�ller i till�mp- ^ Senaste lydelse 1972:741, 1771 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:942 liga delar i fr�ga om annan terminsvis inflytande int�kt i egentlig mening. �r �ter fr�ga om int�kt, vilken icke regelm�ssigt �r att anse s�som skatte� pliktig - exempelvis k�peskilling vid icke yrkesm�ssig avyttring av fast el� ler l�s egendom - men vilken i f�rekommande fall under h�rf�r stadgade f�ruts�ttningar skall beskattas s�som realisationsvinst, �r det utan betydel� se, om k�peskillingen eller ers�ttningen skall erl�ggas p� en g�ng eller i s�rskilda terminer. S� skall realisationsvinst respektive realisationsf�rlust ber�knas med h�nsyn till k�p eskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas p� en g�ng eller terminsvis. Denna lag tr�der i kraft tre veckor efter den dag, d� lagen enligt uppgift p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling. 1. De nya best�mmelserna till�mpas f�rsta g�ngen vid 1979 �rs taxering, om inte annat f�ljer av 2 n edan. 2. Har vid 1978 �rs taxering brutet r�kenskaps�r godtagits som beskatt� nings�r f�r viss f�rv�rvsk�lla men skall enligt de nya best�mmelserna i an� visningarna till 3 � kale nder�ret utg�ra beskattnings�r f�r f�rv�rvsk�llan i fr�ga, skall �verg�ng till kalender�r ske genom att brutet r�kenskaps�r f�r� l�ngs eller f�rkortas s� att d�rp� f�ljande r�kenskaps�r sammanfaller med kalender�r. S�dan �verg�ng f�r ske senast genom f�rl�ngning av brutet r� kenskaps�r som l�per ut under �r 1979 eller genom f�rkortning av brutet r�kenskaps�r som b�rjar l�pa under �r 1979. F�rl�ngning av brutet r�ken� skaps�r f�r dock inte medf�ra att r�kenskaps�ret kommer att omfatta l�ng� re tid �n 18 m�nader. P� regeringens v�gnar INGEMAR MUNDEBO Anders Swartling (Budgetdepartementet) � </div> </div>

SFS 1978:942

Lag

Utkom fr�n trycket
den 4 januari 1979

om �sidring i kommimallskattelageiii (1928:370);

utf�rdad den 14 december 1978.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om kommunaiskattelagen

(1928:370)

dels att 3�, 26� 1 mo m., 41 �, anvisningarna till 3 �, punkt 2 av anvis�

ningarna till 18 �, punkt 7 av anvisningarna till 25 � samt punkterna 1 och 2

av anvisningarna till 41 � skall ha nedan angivna lydelse,

dels att till anvisningarna till 24 � skall fogas en ny punkt, 10, och till an�

visningarna till 25 � tv� nya punkter, 8 och 9, av nedan angivna lydelse.

Med taxerings�r f�rst�s i denna lag det kalender�r, under vilket

taxering i f�r sta instans verkst�lles, och med beskattnings�r det kalender�

�r, som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret, eller, d�r r�kenskaps�r icke sam�

manfaller med kalender�r (brutet r�kenskaps�r), det r�kenskaps�r, som

g�tt till �nda n�rmast f�re den 1 mars under taxerings�ret.

(Se vidare anvisningarna.)

26 � / mom. Vad som �terst�r av int�kt av annan fastighet, sedan av�
drag enligt 25 � gjorts och, om int�kter och avdrag har ber�knats enligt

bokf�ringsm�ssiga grunder, h�nsyn tagits till in- och utg�ende balans, ut�

g�r

av annan fastighet.

41 P Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt bok�

f�ringsm�ssiga grunder, i den m�n dessa icke st� i strid med s�rskilda be�

st�mmelser i denn a lag. �ven inkomst av annan fastighet ber�knas enligt

bokf�ringsm�ssiga grunder i de fall so m angivas i punkt 1 av anvisningar�
na.

1 andra fall �n nu sagts skall int�kt anses hava �tnjutits det beskattnings�

�r, under vilket int�kten blivit f�r den skattskyldige tillg�nglig f�r lyftning,
och skall utgift eller omkostnad anses bel�pa p� det beskattnings�r, varun�

der utgiften betalats eller omkostnaden �gt rum. S�dan speciell skatt, av�

gift eller r�nta, som ing�r i slutlig eller tillkomm ande skatt enligt uppb�rds�
lagen, �vensom r�nta � kvarst�ende skatt enligt samma lag anses dock be�
l�pa p� det beskattnings�r d� den slutliga eller tillkommande skatten p�
f�rts.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 3 �

1 denna paragraf angives vad som avses med de i lagen anv�nda beteck�

ningarna "taxerings�r" och "beskattnings�r". Brutet r�kenskaps�r r�knas

som beskattnings�r f�r viss f�rv�rvsk�lla under f�ruts�ttning att inkoms-

1764

' Prop. 1978/79:42, SkU 17, rskr87.

^ Senaste lydelse 1957: 59.

Senaste lydelse 1972; 741.

�

ten av f�rv�rvsk�llan ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder i enlighet

SFS 1978:942

med best�mmelserna i 41 �. Som ytterligare f�ruts�ttning g�ller

a) i fr �ga om skattskyldig, som enligt 1 � bokf�ringslagen (1976:125) �r

bokf�ringsskyldig, att f�reskrifterna i 12 � n�mnda lag iakttagits;

b) i fr�ga om skattskyldig, som skall f�ra r�kenskaper enligt jordbruks-

bokf�ringslagen (1951: 793), att f�reskrifterna i 11 � n�mnda lag iakttagits;

samt

c) i fr�g a om skattskyldig, som inte n�mnts under a) eller b), att r�ken�

skaps�ret omfattar tiden den I maj-den 30 april, den 1 Juli-den 30 juni,
den 1 se ptember-den 31 augusti eller tid som enligt 12 � f�rsta stycket

bokf�ringslagen (1976:125) medgivits f�r annan av den skattskyldige bedri�
ven verksamhet.

Har skattskyldig, som avses i f �rsta stycket c), p�b�ijat eller upph�rt

med verksamheten eller lagt om r�kenskaps�ret, skall r�kenskaps�ret ut�

g�ra beskattnings�r utan hinder av att det omfattar annan tid �n tolv m�na�

der. R�kenskaps�r som utstr�cks att omfatta l�ngre tid �n aderton m�na�
der skall dock inte i n�got fall r�knas som beskattnings�r. Inte heller skall

r�kenskaps�r som lagts om till annan tid �n kalender�r r�knas som beskatt�
nings�r i an nat fall �n d� oml�ggningen har skett f�r att f� samma r�ken�

skaps�r f�r f�rv�rvsk�llan i fr�g a som f�r annan av den skattskyldige be�
driven verksamhet f�r vilken brutet r�kenskaps�r godtages som beskatt�

nings�r.

N�r skattskyldig b�ljar eller slutar viss verksamhet och n�r oml�ggning

av r�ke nskaps�r sker, kan beskattnings�ret komma att omfatta kortare el�

ler l�ngre tid �n tolv m �nader. Av denna paragraf f�ljer att det i s�dan a fall
kan intr�ffa a tt den skattskyldige ett �r inte alls skall taxeras eller att han

ett �r skall taxeras f�r tv� beskattnings�r.

Utg�r brutet r�kenskaps�r enligt best�mmelserna i f�rsta och andra

styckena beskattnings�r f�r annan fastighet och inr�ttas fastigheten under
l�pande r�kenskaps�r f�r �ndam�l som avses i 24 � 2 mom., skall det r�
kenskaps�ret anses avslutat dagen f�re den dag d� fastigheten blivit f�r�
digst�lld f�r n�mnda �ndam�l. Det d�rp� f�ljande beskattnings�ret omfat�

tar tiden till utg�nge n av det d� innevarande kalender�ret.

Beskattnings�ret, s�dant det i denn a paragraf best�mts, avser naturligt�

vis normala f�rh�llanden. Uppkommer fr�ga om eftertaxering, kan be�

skattnings�ret komma att ligga l�ngre tillbaka i tiden . Beskattnings�r blir i
dylikt fall det �r, som enligt huvudregeln skulle varit beskattnings�r, om
taxering skett i r�tt tid.

till 18 �

2.* �ven i fr�ga om annan fastighet torde f�rv�rvsk�lla i allm�nhet

sammanfalla med ta xeringsenhet. Flera taxeringsenheter bildar dock i �ga�

rens hand en f�rv�rvsk�lla, om de brukas tillsammans som en f�rvaltnings�

enhet. Vid bed�mande av fr�gan om flera taxeringsenheter skall anses som
en f�rvaltningsenhet iakttages i till�mpliga d elar vad som s�gs ovan under

punkt 1. Fa stighetsbolags fastighetsinnehav torde i regel utg �ra en f�rvalt�

ningsenhet. �ven t. ex. en enskild persons innehav av hyresfastigheter ut-

Senaste lydelse 1951:790.

\1(>5

�

SFS 1978:942

g�r en f�rvaltningsenhet, om fastigheterna, p� s�tt anges under punkt 1, '

st�r under gemensam ledning, f�rvaltning och drift. Som exempel p� f�r-

vaJtningsenhet kan ocks� n�mnas villor p� brunns- eller badortsanl�ggning

och fritidshus o. d. p� en fastighet.

Vad som s�gs i Q�rde stycket av punkt 1 g�ller �ven i fr�ga om annan

fastighet.

D�rest skattskyldig helt eller delvis anv�nder egen fastighet i av honom

bedriven r�relse, ing�r hyresv�rdet av fastigheten, i den m�n den s�lunda

disponerats, i int� kten av r�relsen och skall f�ljaktligen icke upptagas s�
som int�kt av annan fastighet, liksom omkostnader och utgifter f�r s�lunda
anv�nd fastighet eller del d�rav icke f� avdragas fr�n int�kt av annan fas�

tighet.

till 24 �

10. H ar skattskyldig f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat inkomst av

annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 � andra stycket men be�

r�knar den skattskyldige inkomsten f�r beskattnings�ret enligt bokf�rings-

m�ssiga grunder, f�ljer av punkt 1 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 �

att den skattskyldige vid ber�kning av nettoint�kten for beskattnings�ret

inte skall upptaga v�rde av ing�ende skulder. Som ing�ende skuld skall

dock upptagas

a) inkomst som har uppburits i slu tet av det f�reg�ende �ret men, med

st�d av best�mmelserna i punkt 2 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 �,

inte tagits till b eskattning f�r det �ret, och

b) utgift som �r obetald vid b eskattnings�rets ing�ng men, med st�d av

best�mmelserna i a ndra stycket n�mnda anvisningspunkt, dragits av vid
ber�kning av nettoint�kten f�r det f�reg�ende �ret.

Ber�knar skattskyldig int�kt av annan fastighet enligt 2 eller 3 mom.

men har den skattskyldige f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat int�kten

enligt 1 mom. med till�mpning av bokf�ringsm�ssiga grunder, skall som in�

t�kt f�r beskattnings�ret - ut�ver vad i 2 mo m. anges - upptagas ett be�
lopp motsvarande skillnaden mellan anskaffningsv�rdet av fastighetens la�

ger vid ing�ngen av beskattnings�ret och det bokf�rda v�rdet av lagret en�

ligt senaste balansr�kning.

till 25 �

7.^ Har skattskyldig under ett visst beskattnings�r haft kostnader ej

understigande 6000 kronor f�r reparation och underh�ll av fastighet, varav

int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom ., f�r han utan hinder av 41 � och an�
visningarna till samma paragraf efter eget val g�ra avdrag f�r kostnaderna

vid tax ering f�r beskattnings�ret i fr�ga eller f�r n�got av de tv� n�rmast

f�ljande beskattnings�ren. Avdraget f�r �ven f�rdelas mellan dessa tre �r

p� s�tt den skattskyldige �nskar.

8. Har skattskyldig f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat inkomst av

annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 � andra stycket men be�
r�knar den skattskyldige inkomsten f�r beskattnings�ret enligt bokf�rings�
m�ssiga grunder, f�ljer av punkt 1 f�rsta s tycket av an visningarna till 41 �
att den skattskyldige vid ber�kning av nettoint�kten f�r beskattnings�ret

1766

Sena,stc lydelse 1969:36 3.

�

inte skall upptaga v�rde av ing�ende lager och fordringar. Som ing�ende

SFS 1978:942

fordran skall dock upptagas

a) inkomst som blir tillg�nglig f�r lyftning i b �ljan av beskattnings�ret

men, med s t�d av b est�mmelserna i punkt 2 f�rsta stycket av anvisningar�

na till 41 �, tagits till bes kattning f�r det f�reg�ende �ret, och

b) utgift som har betalats i slute t av det f�reg�ende �ret men, med st�d

av best�mmelserna i an dra stycket n�mnda anvisningspunkt, inte dragits

av vid ber� kning av nettoint�kten f�r det �ret.

Ber�knar skattskyldig int�kt av annan fastighet enligt 24 � 2 mom. men

har den s kattskyldige f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat int�kten en�

ligt 24 � 1 elle r 3 mom. med till�mpning av bokf�ringsm�ssiga grunder,
skall avd rag f�r beskattnings�ret medges f�r g�ldr�nta, som har betalats
det f�reg�ende �ret men upptagits som utg�ende fordran f�r det �ret, me�
dan � andra sidan avdrag inte skall medges f�r g�ldr�nta som betalas under

beskattnings�ret men har redovisats som utg�ende skuld f�r det f�reg�en�
de �ret.

9. Best�mmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 29 � om driftf�rlust

och kapita lf�rlust i r�r else g�ller i till�mpl iga delar betr�ffande annan fas�
tighet varav inkomsten ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder.

till 41 �

1.� Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt bok�

f�ringsm�ssiga grunder. F�r skattskyldig, som haft ordnad bokf�ring, skall

ber�kningen av inkomst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagan�

de av best�mmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstber�kning en�

ligt bok f�ringsm�ssiga grunder tages h�nsyn till in- oc h utg�ende lager av

varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halvfabrikat m. m., samt
till f ordringar och skulder. Som v�rde av ing�ende lager, fordringar och
skulder skall d�rvid upptagas v�rdet av n�rmast f�reg�ende beskattnings�
�rs utg�ende lager, fordringar och skulder. Best�mmelserna i 41 � om lager
f� i varvsr�re lse till�mpas �ven i fr�ga om skepp eller skeppsbygge, p� vil�

ket den skattskyldige utf�rt eller avser att utf�ra arbete i i cke ov�sentlig

omfattning, utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet eller byg�
get. Vad nu f�reskrivits g�ller dock endast intill dess skeppet eller skepps�

bygget l evererats till f� rv�rvaren. Vad som avses med skepp framg�r av

sj�lagen (1891: 35 s. 1).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24� 1 eller 3 mom. f�r ber�knas

enligt bo kf�ringsm�ssiga grunder p� s�tt anges i f�r eg�ende stycke. Har
skattskyldig f�r visst beskattnings�r ber�knat inkomst av annan fastighet

enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, skall den skattskyldige �ven f�r n�stf�l-

jande beskattnings�r ber�kna inkomsten enligt s�dana grunder om best�m�
melserna i 24 � 1 eller 3 mom, �r till�mpliga det �ret. I fr�g a om fastighet

som avses i 24� 3 mom . g�ller dock vad som sagts i f�reg�en de stycke en�
dast i den m�n annat inte f�ljer av 24 � 3 mom. och 25 � 3 mom .

D�rest vinstresultatet p�verkats d�rav, att bland int�kter upptagits s�da�

na int�kter, vilka icke skola beskattas s�som inkomst, eller uteslutits in�
t�kt, som skolat medr�knas, eller bland utgifterna avf�rts s�dana poster.

� Senaste lydelse 1977; 1172.

1767

�

SFS 1978:942

f�r vilka vid ink omstber�kningen avdrag icke f�r ske, skall f�retagas erfor-
derlig justering av det bokf�ringsm�ssiga vinstresultatet till �veren sst�m�

melse med en inkomstber�kning enligt de i denna lag sta dgade grunder.

Den i r�kenskaperna gjorda v�rdes�ttningen � tillg�ngar avsedda f�r om�

s�ttning eller f�rbrukning (lager) skall vid inkomstber�kningen godtagas,

d�rest denna v�rdes�ttning icke st�r i strid med vad nedan s�gs.

Lagret vid beskattnings�rets utg�ng f�r icke upptagas till l�gre belopp �n

fyrtio procent av lagrets anskaffningsv�rde eller, om �teranskaffningsv�r-
det p� balansdagen �r l�gre, sistn�mnda v�rde, i f�rekom mande fall efter
avdrag f�r inkurans. Dock f�r lager av djur p� jordbruksfastighet eller i

rensk�tselr�relse icke upptagas till l�gre belopp �n fyrtio procent av de

v�rden som riksskatteverket fastst�ller f�r olika slag av djur i skilda �lders�

grupper p� grundval av genomsnittspriserna p� dessa djurslag under en

period av tolv m�nader n�rmast f�re den 1 okto ber beskattnings�ret. Om

s�dant v�rde icke fastst�llts, t. ex. i fr�ga om s �rskilt dyrbara avelsdjur,

f�r djuret upptagas l�gst till fyrtio procent av allm�nna saluv�rdet.

D�rest v�rdet � lagret, ber�knat till anskaffnings- eller �teranskaffnings-

v�rdet och i f�rekom mande fall efter avdrag f�r inkurans, uppg�r till l�gre

belopp �n som motsvarar medeltalet av v�rdena � lagren vid utg�ngen av
de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren (j�mf�relse�ren), m� lagret

vid b eskattnings�rets utg�ng i st�lle t upptagas till l�gst ett belopp motsva�

rande f�rstn�mnda v�rde � detta lager efter avdrag med sextio procent av

sagda medeltalsv�rde. D�rvid skola s�som v�rden � lagren vid j�mf�relse�

�rens utg�ng hava upptagits anskaffningsv�rdena eller, d�rest �teranskaff-

ningsv�rdena � balansdagarna i fr�ga varit l�gre, sistn�mnda v�rden, i

f�rekommande fall efter avdrag f�r inkurans. 1 fr�ga om djur p� jordbruks�

fastighet eller i rensk�tsel r�rel se g�ller dock att v�rdet av djuren skall hava

upptagits till fulla det v�rde som riksskatteverket fastst�llt enligt f�reg�en�

de stycke eller till fulla allm�nna saluv�rdet. F�religger s�dant fall att sex�

tio procent av nyssn�mnda medeltalsv�rde �verstiger v�rdet av lagret vid
beskattnings�rets utg�ng, m� avdrag �tnjutas j�mv�l f�r det �verskjutande

beloppet, d�rest en h�remot svarande avs�ttning i r�ken skaperna gjorts till
lagerregleringskonto. D� avdrag f�r s�dan avs�ttning medgivits, skall av�
s�ttningen �terf�ras till beskattning n�stf�ljande beskattnings�r, d�rvid
fr�gan om avdrag f�r f�rnyad avs�ttning till dylikt konto f�r pr�vas enligt

best�mmelserna ovan. Ing� i lag ret r�varor eller stapelvaror, m� lagret av

s�dana varor eller del d �rav upptagas till l�gst sjuttio procent av v�rdet �

tillg�ngarna i fr�ga be r�knat efter l�gsta marknadspris under beskattnings�

�ret eller under n�got av de n�rmast f�reg�ende nio beskattnings�ren. D�r�
est sist angivna grund f�r v�rdering av varulagret eller del d�rav till�mpats,
skall vad ovan s�gs om v�rdering med h�n syn tagen till medeltalet av v�r�
dena � lagren vid utg�ngen av de tv� n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren
icke g�lla.

Utan avseende � vad f�rut stadgats ang�ende den l�gsta v�rdes�ltning �

lagret, som vid inkomstber�kningen kan godtagas, m� d et l�gre v�rde �
lagret godtagas som skattskyldig med h�nsyn till f�religgande risk f�r pris�
fall visar vara p�kallat.

Vad i femte och s j�tte styckena h�r ovan s�gs ang�ende det l�gsta v�rde

� skattskyldigs varulager, som m� vid inkomstber�kningen godtagas, har

1768

icke avseende � penningf�rvaltande f�retags och f�rs�kringsf�retags pla-

�

ceringar av f�rvaltade medel i aktier, obligationer, l�nefordringar m. m. el-

SFS 1978:942

ler � skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillg�ngar betr�ffande

vilka en s�dan v�rdes�ttning finnes icke vara godtagbar. V�rdet � lager av
nu av sedda tillg�ngar skall upptagas till vad som med h�nsyn till risk f�r
f�rlust, prisfall m. m. framst�r s�som sk�ligt.

F�rv�rvas aktie i sve nskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-

eller annan penningr�relse eller f�rs�kringsr�relse, eller av annan skatt�
skyldig, f�r vilken aktien utg�r varulagertillg�ng, och �r det icke uppenbart

att den skattskyldige d�rigenom erh�ller tillg�ng av verkligt och s�rskilt

v�rde f�r honom med h�nsyn till hans r�relse, m� s�dan nedg�ng i aktiens
v�rde som beror p� utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid f�r�

v�rvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet be�
lopp, ej f�ranleda att aktien vid inkomstber�kningen f�r den skattskyldige

upptages till l�gre belopp �n som motsvarar hans anskaffningskostnad f�r

aktien. Har denna, innan s�dan utdelning skett, upptagits till l�gre belopp

�n den skattskyldiges anskaffningskostnad, m� aktien vid utg�ngen av det
beskattnings�r, varunder utdelningen �ger rum, icke upptagas till l�gre

belopp �n a ktiens v�rde i b eskattningsh�nseende vid ing�ngen av samma

�r med till�gg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skatt�
skyldiges anskaffningskostnad f�r aktien och n�mnda v�rde, dock h�gst av
det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det v�rde f�r aktien, som lig�
ger till grund f�r ber�kningen av den skattskyldiges inkomst, p�verkas och

medf�r detta att den skattskyldige efter �verl�telse av aktien eller uppl�s�
ning av bolaget redovisar f�rlust, skall d�rifr�n avr�knas det belopp som
motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i d etta stycke anses i f� rsta
hand g�lla an dra medel �n s�dana som motsvara tillskjutet belopp. Vad

som s�gs om aktie i dett a stycke �ger motsvarande till�mpning p� andel i
ekonomisk f�rening. Med tillskjutet belopp avses d�rvid inbetald insats.

Avdrag f�r inkurans m� icke medgivas med st�rre belopp �n vad den

skattskyldige enligt vid sj�lvdeklarationen fogad utredning visar svara mot
den konstaterade v�rdenedg�ngen � lagret � balansdagen. Oaktat vad nu
sagts m� dock avdrag f�r inkurans medgivas med fem procent av det l�gsta

utav lagrets anskaffnings- och �teranskaffningsv�rden, d�rest detta ej

framst�r s�som uppenbart op�kallat, eller med det h�gre procenttal d�rav

som riksskatteverket kan hava f�r lagren inom vissa branscher eller hos

vissa grupper av skattskyldiga angivit.

Vid best�mmandet av lagrets anskaffningsv�rde skall s� anses som om

de lagertillg�ngar, vilka kvarligga i lagret vid beskattnings�rets utg�ng, �ro
de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. F�r
tillg�ngar, s om den skattskyldige framst�llt eller bearbetat, skola s�som

anskaffningsv�rde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader
och arbetsl�ner) �kade med ett till�gg som motsvarar vad som av de indi�

rekta tillverkningskostnaderna sk�ligen bel�per � nu ifr�gavarande till�
g�ngar, d�rvid h�nsyn dock icke beh�ver tagas till r�nt a � eget kapital.

Nedskrivning av v�rdet � r�ttigheter till leverans av lagertillg�ngar enligt

ej fullgjorda k�pekontrakt m� godk�nnas endast i den m�n det visas, att in�

k�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � balansdagen understiger det kon-
traherade priset, eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer att in�

tr�ffa innan tillg�ngarna levereras eller av den skattskyldige i of� r�ndrat

eller f�r�dlat skick f�rs�ljas. Betr�ffande v�rdet � r�ttigheter till le verans

1769

�

SFS 1978:942

1770

av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej

fullgjorda k�pekontrakt m� nedskrivning av v�rdet d�r� godk�nnas endast
i den m�n den skattskyldige visar, att ink�pspriset f�r tillg�ngar av samma

slag � balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det g�res san�

nolikt, att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras.

Vad h�r �r stadgat g�ller s�rskilt d� fr�ga �r om best�mmandet av det �r,

varunder en inkomst skall anses hava �tnjutits eller en utgift skall anses ha�

va �gt rum. I sistn�mnda avseende g�ller allts�, att inkomst skall anses ha�

va �tnjutits under det �r, d� densamma enligt allm�nt vedertagen k�pman�

nased eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r allm�nt brukligt b�r i r �
kenskaperna uppf�ras s�som inkomstpost, �ven om den �nnu icke av den

skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom
tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller p�
annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad s�lunda g�ller i fr�ga om inkomstposter�

na har motsvarande till�mpning i fr�ga om ut giftsposterna. Avdrag f�r tan�
tiem eller liknande ers�ttning fr�n f�mansf�retag till f�retagsledare eller
honom n�rst�ende person f�r dock �tnjutas f�rst under det �r d� ers�tt�

ningen har utbetalats eller blivit tillg�nglig f�r lyftning. 1 fr�ga om tiden f�r

inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokf�ringsm�ssiga grunder

till�mpas i allm�nhet det f�rfaringss�ttet, att fordringar uppf�ras s�som in�

komst under det �r, d� de uppkomma, och att r�nteint�kter h�nf�ras till in�

komsten f�r det �r, p� vilket de bel�pa, i b�gge fallen oberoende av huruvi�

da de verkligen influtit under n�mnda �r eller icke. � andra sidan l�rer det

vara vedertaget, att f�rskottsvis influtna r�ntor, som till st�rre eller mindre

del bel�pa � ett kommande �r, till denna del bokf�ringsm�ssigt h�nf�ras till

det sistn�mnda �rets inkomst. Avdrag f�r r�nta p� l�n ur statens l�nefond
f�r l�n med uppskjuten r�nta �tnjutes f�r det �r d� r�ntan har betalats.

Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�ggas

under loppet av flera �r, m� s�som int�kt f�r vatje �r upptagas den del av
k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minskning i ing �

ende virkesf�rr�d m.m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�rdelas
d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den u nder varje �r influtna lik-

viden.

1 fr�ga om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av fastighet

varav int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom. g�ller �ven punkt 7 av anvis�

ningarna till 25 �.

Om beskattningsmyndighet, med fr�ng�ende av den skattskyldiges p�

hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, s�som inkomst f�r ett �r
beskattat vinst, som enligt de vid bokf�ringen till�mpade grunderna f�rst

ett senare �r framkommer s�som bokf�ringsm�ssig vinst, skall vid in�
komstber�kningen f�r det f�ljande �r, d� vinsten i bokf�ringen kommer till

synes, det sistn�mnda �rets i bokf�ringen redovisade vinstresultat med

h�nsyn h�rtill justeras p� s�dant s�tt, att den redan beskattade vinsten icke

f�r det �ret �nyo tages till besk attning.

Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett f�rlust,

av beskaffenhet att avdrag d�rf�r f�r ske, icke b�ra beaktas vid inkomstbe�

r�kningen f�r det �r, under vilket den kommit till syn es i r�kens kaperna,

eller beskattningsmyndighet eljest n�got �r fr�ng�tt den skattskyldiges

bokf�ring i avse ende, som kan hava inflytande p� f�ljande �rs inkomstbe�

r�kning.

�

2.'' I fr�ga om annan f�rv�rvsk�lla �n jordbruksfastighet, annan fastighet

SFS 1978:942

varav inkomsten ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder eller r�relse
g�ller s�som allm�n regel, att inkomst skall anses hava �tnjutits under det

�r, d� densamma fr�n den skattskyldiges synpunkt �r att anse s�som verk�

ligen f�rv�rvad och till sitt belopp k�nd. Detta �r framf�r allt f�rh�llandet,

d� inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit f�r honom tillg�ng�
lig f�r lyftning eller, s�som i fr�ga om bostadsf�rm�n och andra f�rm�ner

in nat ura, d� den p� annat s�tt kommit den skattskyldige till go do, detta

oberoende av huruvida inkomsten intj�nats under �ret eller tidigare. Vissa

int�kter, t. ex. av tj�nst, r�nta � i bank e ller annan penninginr�ttning inne-
st�ende medel o.s.v. kunna dock h�nf�ras till n�stf�reg�ende �rs in�

komst, ehuru de icke uppburits eller varit tillg�ngliga f�r lyftning f�rr�n ef�
ter n�mnda �rs utg�ng. F�ruts�ttningen h�rf�r �r emellertid, att de intj�
nats under beskattnings�ret och uppburits eller blivit f�r lyftning tillg�ngli�

ga omedelbart efter det �rets utg�ng eller i va rje fall s� tidigt under n�stf�l-
jande �r, att de praktiskt taget kunna h�nf�ras till inkomsten under be�

skattnings�ret. Likaledes b�ra vissa int�kter, t. ex. hyror av en hyresfas�

tighet, vilka influtit redan f�re beskattnings�rets ing�ng, h�nf�ras till
n�mnda �rs inkomst, d�rest de avse beskattnings�ret eller del d�rav samt
influtit omedelbart f�re �rets ing�ng.

� andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna f�r inkomstf�rv�rvet

avdragas fr�n int�kten under det �r, d� de verkligen blivit av den skattskyl�
dige bestridda, �ven om de avse inkomst, som tidigare f�rv�rvats eller

f�rst under ett senare �r ber�knas inflyta. �ven h�r g�ller, att en utgift,

som verkst�llts under �ret f�re eller efter beskattnings�ret, kan vara att

praktiskt taget h�nf�ra till utgift under beskattnings�ret. S� kan exempel�

vis, om r�nta � en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart

efter beskattnings�rets utg�ng, r�ntan vara att anse s�som utgift under be�
skattnings�ret, n�mligen f�r det fall, att r�ntan h�nf�r sig till beskattnings�
�ret. Om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av s�dan fastig�

het, vara v int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom. , g�ller �ven punkt 7 av

anvisningarna till 25 �. 1 fr�ga om avdrag f�r utgifter, som h�nf�ra sig till
realisationsvinst, g�lla s�rskilda best�mmelser (jfr anvisningarna till 36 �

punkt 1).

1 enlighet h�rmed skola fordringar f�r utf�rt arbete r�knas s�som int�kt

f�r det �r, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits,
avr�knas fr�n int�kterna f�r det �r, varunder de betalas. R�nta � penning�
ar, som innest� i bank � s �dan r�kning, � vilken r�ntan gottskrives ins�tta�

ren per den 31 december, anses s�som n�mnda dag influten int�kt, medan

d�remot r�nta � penningar, som innest� � annan r�kning, r�knas s�som in�

komst f�r det �r, d� r�ntan f�rfaller till betalning, �ven om r�ntan till n�gon
del bel�pt � ett tidigare eller senare �r. Om n�gon uppl�tit avverkningsr�tt
till skog mot betalning, som skall erl�ggas under loppet av flera �r, skall s�
som int�kt f�r varje �r upptagas den del av k�peskillingen, som under sam�

ma �r influtit. Avdrag f�r minskning i ing�end e virkesf�rr�d m. m., vartill
uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�rdelas d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�r�
h�llande till den under varje �r influtna likviden. Detsamma g�ller i till�mp-

^ Senaste lydelse 1972:741,

1771

�

SFS 1978:942

liga delar i fr�ga om annan terminsvis inflytande int�kt i egentlig mening.

�r �ter fr�ga om int�kt, vilken icke regelm�ssigt �r att anse s�som skatte�

pliktig - exempelvis k�peskilling vid icke yrkesm�ssig avyttring av fast el�

ler l�s egendom - men vilken i f�rekommande fall under h�rf�r stadgade
f�ruts�ttningar skall beskattas s�som realisationsvinst, �r det utan betydel�
se, om k�peskillingen eller ers�ttningen skall erl�ggas p� en g�ng eller i
s�rskilda terminer. S� skall realisationsvinst respektive realisationsf�rlust

ber�knas med h�nsyn till k�p eskillingens totala belopp, oavsett om detta

skall betalas p� en g�ng eller terminsvis.

Denna lag tr�der i kraft tre veckor efter den dag, d� lagen enligt uppgift

p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling.

1. De nya best�mmelserna till�mpas f�rsta g�ngen vid 1979 �rs taxering,

om inte annat f�ljer av 2 n edan.

2. Har vid 1978 �rs taxering brutet r�kenskaps�r godtagits som beskatt�

nings�r f�r viss f�rv�rvsk�lla men skall enligt de nya best�mmelserna i an�
visningarna till 3 � kale nder�ret utg�ra beskattnings�r f�r f�rv�rvsk�llan i

fr�ga, skall �verg�ng till kalender�r ske genom att brutet r�kenskaps�r f�r�

l�ngs eller f�rkortas s� att d�rp� f�ljande r�kenskaps�r sammanfaller med

kalender�r. S�dan �verg�ng f�r ske senast genom f�rl�ngning av brutet r�
kenskaps�r som l�per ut under �r 1979 eller genom f�rkortning av brutet

r�kenskaps�r som b�rjar l�pa under �r 1979. F�rl�ngning av brutet r�ken�

skaps�r f�r dock inte medf�ra att r�kenskaps�ret kommer att omfatta l�ng�

re tid �n 18 m�nader.

P� regeringens v�gnar

INGEMAR MUNDEBO

Anders Swartling
(Budgetdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1978:942

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se