SFS 1951:790

Start / Skatterätt / Inkomstskattelag (1999:1229) / SFS 1951:790

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1214px;"> <img width="892" height="1214" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> TNINSSS�MLING. .i* ^ Ctkom fr�n tryctot 790"79B. � den 81 december 1951. Nr 790. T Lag 'Oni �ndring i kommnnalskattelagen den 28 s eptember 1928 (nr 370); ; given Stockholms slott den 7 december 1961. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och endes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen', funnit tt f�rordna, att 18 �, 21 �, 23 � 1 mom., 41 � och 56 � kommunalskatte- en den 28 september 1928" samt anvisningarna till 18 � punkterna 1 och 21 � punkterna 1 och 3, 22 � punkterna 1 och 2, 25 � punkt 2 och 41 � mma lag skola erh�lla �ndrad lydelse p� s�tt i det f�ljande angives samt till 22 � n�mnda lag skall fogas ett nytt moment, betecknat 3 mom., och "anvisningarna till 22 � samma lag en ny punkt, betecknad punkt 8, av jande lydelse. 18 �. S�som s�rskild f�rv�rvsk�lla anses i fr�ga om: a) jordbruksfastighet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fas- heter, som i �garens eller brukarens hand �r att anse s�som f�rvaltnings- het; ;b) annan fastighet: haft i utlandet. (Se vidare anvisningarna.) 21 �. Till int�kt hans hush�ll; c) int�kt av skogsbruk, vartill h�nf�ras: 'int�kt genom avyttring av skogsprodukter, d�runder inbegripna produk- r av s�dan f�r�dlingsverksamhet, som ing�r i skogsbruket, genom uppl�- Ise a v avverkningsr�tt till skog eller genom avyttring av v�xande skog i band med avyttring av marken, d�rest icke vinst � avyttring av fastig- ten i dess helhet skall beskattas enligt 27 � s�som inkomst av handelsr�- se eller enligt 35 � s�som realisationsvinst; �rdet av skogsprodukter, som den skattskyldige tillgodogjort sig f�r ny-, ^ eller ombyggnad, grundf�rb�ttring eller reparation och underh�ll av ggnader, st�ngsel och inventarier � fastigheten eller f�r sitt hush�ll eller 'est f�r sin, sin familjs och sina personliga tj�nares r�kning (vedbrand ed mera) eller f�r arbetspersonalens behov eller � annan av den skatt- yldige innehavd fastighet eller i r�relse, som av honom drivits; ; d) int�kt av mera s�dant. ' kiksdngene skrivolso 1951: 860. Sonaste lydelse av 18 ooh 21 �� se 1930: 190 samt av anvisningarna till 41 � pankt 1 se I 120. 75i002i. Svensk f�rfattningssamling 1951, Nr 790793. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1214px;"> <img width="892" height="1214" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v , 1968 195 L D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsina siga grunder, skall, i st�llet f�r vad ovan i motsvarande h�nseende stadgas ,t g�lla att till int�kt av jordbruksfastighet skall h�nf�ras �ven int�kt geno realisation av djur eller maskiner och andra dvlika inventarier. ' (Se vidare anvisningarna.) 22 �. 3 mom. D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�rings- m�ssiga grunder, skall i st�llet f�r eller ut�ver vad i 1 och 2 mom. i mot- t svarande h�nseenden stadgas g�lla vad nedan s�gs. Avdrag m� g�ras f�r; all kostnad f�r anskaffning av djur i f�rv�rvsk�llan; ( v�rdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av jordbrukaren^ tillh�riga, i f�rv�rvsk�llan anv�nda maskiner och andra dylika inventarierAl-w eller, om s�dan tillg�ng �r underkastad hastig f�rbrukning, kostnad f�r an- '.f skaffning av tillg�ngen; v�rdeminskning av naturtillg�ngar � jordbruksfastigheten, s�som sten* ' brott, grustag och dylikt, genom deras tillgodog�rande; samt \ - f�rlust, som uppst�tt i f�rv�rvsk�llan och ej �r att h�nf�ra till kapit f�rlust. Avdrag m� icke, i vidare m�n �n ovan s�gs, g�ras f�r kostnad f�r an ' skaffning av maskiner och andra dylika inventarier. '" ^ (Se vidare amnsningarna.) ' 23 �. 1 mom. Vad som �terst�r av int�kt av jordbruksfastighet, sedan avdrag^ enligt 22 � gjorts och, d�rest inkomsten ber�knas enligt hokf�ringsm�ssigaj]|i},i;j grunder, h�nsyn tagits till in- och utg�ende halans, utg�r nettoint�kt avv^^i jordbruksfastighet. 41 �" Inkomst av r�relse skall ber�knas enligt hokf�ringsm�ssiga grunder, i i� den m�n dessa icke st� i strid med s�rskilda best�mmelser i denna lag.^ae' J�mv�l inkomst av jordbruksfastighet skall ber�knas p� s�tt nyss sagts,|3�s d�rest den skattskyldige f�r r�kenskaper enligt vad d�rom s�rskilt stad^-iaii gas. I andra �gt rum. " (Se vidare anvisningarna.) 56 �. ; r? Skatt f�r �r bel�gen. j �ro fastigheter inom olika kommuner att anse som en f�rv�rvsk�lla, ef-/ ter ty i 18 � s�gs, skall den fr�n fastigheterna gemensamt h�rflutna komsten tagas till beskattning i varje kommun till s� stor del, som kan-cj'" anses hava inom kommunen influtit. Kan utredning h�rom icke vinnas,//-ist skall inkomsten f�rdelas till beskattning mellan kommunerna efter ty sonr' kan finnas sk�ligt med h�nsyn till den bruttoint�kt, som influtit inom var^^jj^'d je kommun, eller till det f�rh�llande, vari fastigheternas taxeringsv�rden;^^ st�tt till varandra. Anvismngar ; till 18 �. 1. I allm�nhet med taxeringsenhet. 1. 1 aiimannet men laxerinysennuL. Men detta �r icke alltid fallet, utan kunna understundom flera taxerings- enheter i innehavarens hand bilda en f�rv�rvsk�lla. Detta intr�ffar exem- v � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1214px;"> <img width="892" height="1214" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 790. 19�9 om fastigheter brukas tillsammans s�som en f�rvaltningsenhet, n�- "�m j�mf�relsevis ofta intr�ffar i fr�ga om skogsfastigheter. F�r att gheter skola tillsammans bilda en f�rvaltningsenhet fordras icke blott ' de hava gemensam innehavare och st� under �verinseende av inneha- �n eller dennes representant, utan j�mv�l att de st� under gemensam altning och drift p� s�dant s�tt, att de framtr�da, ekonomiskt sett, s�- % en naturlig enhet. I enlighet h�rmed f� exempelvis de statens skogar, ja tillh�ra olika revir, icke anses tillh�ra en och samma f�rv�rvsk�lla. �ven �r gemensamma driftkostnader. Om flera fastigheter, som utg�ra en f�rvaltningsenhet, ligga till en del om en kommun och till annan del inom annan kommun, skall inkoms- jTj ' av s�dan f�rv�rvsk�lla f�rdelas till beskattning inom de olika kommu- ' na enligt best�mmelserna i 56 �. 2. Om flera fastigheter av annan fastighets natur i �garens hand varit t anse som f�rvaltningsenhet, g�ller d�rom vad ovan under punkt 1 �r gt ang�ende jordbruksfastighet. Inkomsten av fastigheterna skall, om en rvaltningsenhet f�religger, redovisas s�som fluten ur en f�rv�rvsk�lla. om exempel p� dylik f�rvaltningsenhet kan angivas villor � en brunns- er badortsanl�ggning, sommarst�llen � en fastighet m. m. dyl. Likaledes de fastighetsbolags fastighetsinnehav i regel utg�ra en f�rv�rvsk�lla, vikt �r emellertid, att i nu n�mnda fall kravet � fastigheternas karak- av f�rvaltningsenhet uppr�tth�lles. D�rest skattskyldig annan fastighet. till 21 �. 1. Till hostad m. m. dyl. /�rliga v�rdet av bostad, som uppl�tits till i fastighetens drift anst�lld rsonal, utan att s�rskild hyra f�r bostaden avtalats, upptages icke s�- in �gares eller brukares inkomst av fastigheten och f�r f�rty ej heller dragas s�som driftkostnad. 3. S�som int�kt i 35 �. .D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�s- ga grunder, skola s�som int�kt av jordbruksfastighet upptagas samtliga takter i penningar, djur eller andra varor eller f�rn�denheter, som influ- t i eller eljest tillgodof�rts driften. Vad i �vrigt i punkt 1 av anvisningar- till 28 � stadgas ang�ende r�relse skall i till�mpliga delar g�lla �ven fr�ga om jordbruksfastighet. till 22 �. l\. S�som driftkostnad ny s�dan. V�rdet av som driftkostnad. Y �rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga nder, skall i st�llet f�r eller ut�ver vad i f�rsta och andra styckena dgas g�lla vad nedan s�gs. ostnad f�r anskaffande av djur f�r alltid avdragas, en�r djuren an- s s�som varor i jordbruket. Kostnad f�r anskaffande av maskiner och dra dylika f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier f�r d�remot av- agas endast genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. �r s�dan tillg�ng un- rkastad hastig f�rbrukning, vilket vanligen kan anses vara fallet, n�r en ber�knas hava en varaktighetstid av h�gst tre �r, f�r dock under an- fnings�ret avdragas hela kostnaden f�r dess anskaffande. Vad i �vrigt punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 29 � stadgas ang�ende avdrag hiv�rdeminskning av inventarier i r�relse skall �ga motsvarande till�mp- g betr�ffande s�dant avdrag i fr�ga om jordbruksfastighet. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1214px;"> <img width="892" height="1214" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 _ 1951. Best�mmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 29 � ang�ende avflra f�r �verf�ring av medel till pensionsstiftelse eller annan personalstiftel�ei^ f , s�vitt ang�r r�relse, skola �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om iord-^ bruksfastighet. ^ i a & j V�rdet av fastighetens egna jordbruksprodukter, som anv�ndas f�r fas-:"^, tighetens fortsatta drift, m� avf�ras som driftkostnad men skall d� sam-,� tidigt upptagas som int�kt. 2. Avdrag medgives f�r s�dan v�rdeminskning � till jordbruket ellerri^ till dess bin�ringar eller till skogsbruket h�rande driftbyggnader, d�run- �i der inbegripna for driften n�diga bostadsbyggnader, som dessa �ven me -h normalt underh�ll och aktsam v�rd �ro underkastade. Avdraget b�r b ; . st�mmas till viss procent av byggnadens v�rde. Detta skall anses vara lik med anskaffningskostnaden. Kan denna icke visas, skall s�som byggnad v�rde^ anses tv� tredjedelar av det under beskattnings�ret g�llande taxe- ' rade jordbruksv�rdet, minskat med d�ri ing�ende skogsmarks v�rde, i den^jiii m�n det �verstiger 25 000 kronor, samt med sk�ligt v�rde � mera betydan-i-ii� byggnad ga varande art anses kunna f�r sitt �ndam�l utnyttjas. Vid best�mmande aVdljii denna tid skall vederb�rlig h�nsyn tagas exempelvis d�rtill, att en av �rren-.'Vilif dator uppf�rd byggnad enligt arrendeavtalet icke skall vid arrender�ttens^^nit upph�rande l�sas av jord�garen (jfr punkt 7 av anvisningarna till 29 �).;.i2tf S�som f�r n�dig bostadsbyggnad. V Fasta maskiner och andra fasta inventarier skola inr�knas i byggnad och^^ii bliva f�rem�l f�r avskrivning enligt best�mmelserna i f�rsta stycket. D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga^jjTh^ grunder, skola best�mmelserna i punkt 7 sista stycket av anvisningarna till[(,(c 29 � ang�ende avdrag f�r oavskrivet anskaffningsv�rde av utrangerad eller, nedriven byggnad i r�relse �ga motsvarande till�mpning betr�ffande dant avdrag i fr�ga om jordbruksfastighet. 8. D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�s-j,]. siga grunder, skola best�mmelserna i punkt 8 av anvisningarna till 29 �^5;^ ang�ende avdrag f�r substansminskning vid tillgodog�rande av naturtill- g�ngar samt i punkt 10 av anvisningarna till samma paragraf ang�ende','^ driftf�rlust och kapitalf�rlust i r�relse �ga motsvarande till�mpning i fr�ga. om jordbruksfastigheten. till 25 �. 2. Avdrag medgives f�r s�dan v�rdeminskning, som byggnad �ven med,'^'-' normalt underh�ll och aktsam v�rd �r underkastad. Avdraget b�r best�m- mas till viss procent av byggnadens v�rde, olika alltefter den tid en bygg- " nad av ifr�gavarande art anses kunna f�r sitt �ndam�l utnyttjas. S�som^^ byggnads v�rde skall, d�r ej s�rskilda omst�ndigheter annat f�ranleda, am/'^ ses ta-jrerini^sv�rdet T bvff en ad sv�rd ef� under beslf attninfr.s�ret. ses taxeringsv�rdet (byggnadsv�rdet) under beskattnings�re till 41 �. ^ 1. Inkomst av r�relse skall ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, och skall i f�ljd h�rav h�nsyn tagas till in- och utg�ende lager av varor, r�material, hel- och halvfabrikat m. m. �vensom till fordringar och skul- der. J�mv�l inkomst av jordbruksfastighet skall ber�knas p� s�tt nyss sagts, d�rest den skattskyldige f�r r�kenskaper enligt vad d�rom s�rskilt stadgas. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1214px;"> <img width="892" height="1214" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "v: - . Nr 790. 1971 t. skattskyldig, som haft ordnad bokf�ring, skall ber�kningen av in- t ske p� grundval av bans bokf�ring, med iakttagande dock av f�l- e. D�rest vinstresultatet p�verkats d�rav, att bland int�kter upptagits na int�kter, vilka icke skola beskattas s�som inkomst, eller uteslutits �kt, som skolat medr�knas, eller bland utgifter avf�rts s�dana poster, vilka vid inkomstber�kningen avdrag icke f�r ske, skall f�retagas er- rderlig justering av det bokf�ringsm�ssiga vinstresultatet till �verens- else med en inkomstber�kning enligt de i denna lag stadgade grun- . Den i r�kenskaperna gjorda v�rdes�ttningen � tillg�ngar, avsedda f�r s�ttning eller f�rbrukning s�som lager av r�varor, balv- ocb belfabri- i bandelslager, jordbruks- ocb skogsprodukter, penningf�rvaltande f�re- s ocb f�rs�kringsf�retags placeringar av f�rvaltade medel i aktier, obli- ioner, l�nefordringar m. m. skall endast om s�rskilda omst�ndigheter ill f�ranleda fr�ng�s vid inkomstber�kningen. Nedskrivning av v�rdet , � ttigbeter till leverans av dylika tillg�ngar enligt ej fullgjorda k�pe� ntrakt m� godk�nnas endast i den m�n det visas, att ink�pspriset f�r g�ngar av samma slag � balansdagen understiger det kontraberade pri- eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan g�ngarna levereras eller av den skattskyldige i of�r�ndrat eller f�r�dlat ' k f�rs�ljas. Betr�ffande v�rdet � r�ttigheter till leverans av maskiner andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda pekontrakt m� nedskrivning av v�rdet d�r� godk�nnas endast i den m�n �� skattskyldige visar, att ink�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � ba� sdagen understiger det kontraberade priset, eller det g�res sannolikt, att likt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras. Djur � rdbruksfastigbet skola, d�rest icke s�rskilda f�rh�llanden till annat f�r- eda, upptagas l�gst till v�rden, som f�r olika slag av djur i skilda �lders- , pper fastst�llas av riksskatten�mnden. I vissa fall (s�som i fr�ga om barare avelsdjur) fastst�llas icke dylika v�rden; i s�dant fall m� v�r- t � djuret icke upptagas l�gre �n till allm�nna saluv�rdet, reducerat med t procenttal, varmed de av riksskatten�mnden fastst�llda v�rdena � olika g av djur understiga genomsnittspriserna � dessa djurslag under tiden n ocb med den 1 oktober �ret f�re beskattnings�ret till ocb med den 30 , teraber beskattnings�ret. Vad b�r �r stadgat g�ller s�rskilt d� fr�ga �r om best�mmandet av det , varunder en inkomst skall anses hava �tnjutits eller en utgift skall an- ,es hava �gt rum. I sistn�mnda avseende g�ller allts�, att inkomst skall ses hava �tnjutits under det �r, d� densamma enligt allm�nt vedertagen "pmannased eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r allm�nt brukligt 1" i r�kenskaperna uppf�ras s�som inkomstpost, �ven om den �nnu icke den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit bom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer er p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad s�lunda g�ller i fr�ga om in- mstposterna bar motsvarande till�mpning i fr�ga om utgiftsposterna. I r�ga om tiden f�r inkomst- ocb utgiftsposters upptagande enligt bokf�- ngsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det f�rfaringss�ttet, att ford- ngar uppf�ras s�som inkomst under det �r, d� de uppkomma, ocb att �nteint�kter h�nf�ras till inkomsten f�r det �r, p� vilket de bel�pa, i . gge fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit under n�mnda �r er icke. � andra sidan l�rer det vara vedertaget, att f�rskottsvis influtna " tor, som till st�rre eller mindre del bel�pa � ett kommande �r, till denna 1 bokf�ringsm�ssigt h�nf�ras till det sistn�mnda �rets inkomst. Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�ggas V � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1214px;"> <img width="892" height="1214" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1972 1951. - - under loppet av flera �r, m� s�som int�kt f�r varje �r upptagas den del avV;^f k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minskning i in-L g�ende virkesf�rr�d m. m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�rdelas-jii d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den under varje �r influtna likviden. ^ Om beskattningsmyndighet, till beskattning. ^ Motsvarande g�ller �rs inkomstber�kning. : ^ 2. I fr�ga om annan f�rv�rvsk�lla �n r�relse och s�dan jordbruksfastig- het, varav inkomsten ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, g�ller s�- som allm�n regel, att inkomst skall anses hava �tnjutits under det �r, densamma fr�n den skattskyldiges synpunkt �r att anse s�som verkligehi^,; % o I, f�r lyftning eller, s�som i fr�ga om bostadsf�rm�n och andra f�rm�ner m ^ f�rv�rvad och till sitt belopp k�nd. Detta �r framf�r allt f�rh�llandet, inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit f�r honom tillg�nglig*^ natura, d� den p� annat s�tt kommit den skattskyldige till godo, detta obe- jl^ roende av huruvida inkomsten intj�nats under �ret eller tidigare. Vissa/:^; int�kter, t. ex. av tj�nst, r�nta � i bank eller annan penninginr�ttning in-' 1 11 1 1. 1_ 1 I'll .S-_-l o_. . 1 fjl'llW; nest�ende medel o. s. v., kunna dock h�nf�ras till n�stf�reg�ende �rs inkomst^Y'.; ehuru de icke uppburits eller varit tillg�ngliga f�r lyftning f�rr�n efter-^', n�mnda �rs utg�ng. F�ruts�ttningen h�rf�r �r emellertid, att de intj�natsf^f under beskattnings�ret och uppburits eller blivit f�r lyftning tillg�ngliga^,jr omedelbart efter det �rets utg�ng eller i varje fall s� tidigt under n�stf�l-';'"f, .... _ _ . _ _ - jande �r, att de praktiskt taget kunna h�nf�ras till inkomsten under skattnings�ret. Likaledes b�ra vissa int�kter, t. ex. hyror av en hyresfastig- het, vilka influtit redan f�re beskattnings�rets ing�ng, h�nf�ras till n�mnda ' �rs inkomst, d�rest de avse beskattnings�ret eller del d�rav samt influtit /)' omedelbart f�re �rets ing�ng. 7'^ � andra punkt 1). I enlighet eller terminsvis. .ruj Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1953; dock att lagen skall tilL l� l�mpas redan f�re n�mnda dag s�vitt fr�ga �r om �tg�rder, som ankom- s ma p� riksskatten�mnden. I samband med lagens ikrafttr�dande skall f�l- jande iakttagas. . ' ^ ]. �ldre best�mmelser skola till�mpas vid 1953 �rs taxering, s� ock vid^iji^ i eftertaxering f�r �r 1953 eller tidigare �r. De nya best�mmelserna skola i intet fall �ga till�mpning betr�ffande jjr; ^ r�kenskaps�r som b�rjat f�re den 1 januari 1953. '/ali 2. F�r skattskyldig, som vid ing�ngen av beskattnings�r, f�r vilket taxe-^^i ring skall ske �r 1954, �verg�r till ber�kning av inkomst av jordbruksfasr tighet enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, skola tillg�ngar och skulder vid beskattnings�rets ing�ng v�rderas p� s�tt nedan angives: . ^ a) V�rdet � inventarier upptages till belopp, motsvarande den ursprung- liga kostnaden f�r nyupps�ttning av inventarier. 'r D�rest nyssn�mnda kostnad icke kan visas, best�mmes v�rdet � befint- liga inventarier, d�r icke s�rskilda omst�ndigheter till annat f�ranleda, till belopp, som f�r olika slag av inventarier fastst�llas av riksskatten�mnden. 5,, b) V�rdet � byggnad i jordbruksdriften upptages till belopp, motsvarande anskaffningskostnaden minskad med beloppet av �tnjutna v�rdeminsk- ningsavdrag. <, D�rest nyssn�mnda kostnad icke kan visas, best�mmes byggnadsv�rdet, d�r icke s�rskilda omst�ndigheter till annat f�ranleda, till belopp, motsva- rande tv� tredjedelar av det vid 1952 �rs allm�nna fastighetstaxering �satta � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1214px;"> <img width="892" height="1214" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 790. 1973 ( ksv�rdet, minskat med d�ri ing�ende skogsmarksv�rde, i den m�n �verstiger 25 000 kronor, samt med sk�ligt v�rde � mera betydande rtillg�ngar och s�rskilda f�rm�ner. �rdet � fasta maskiner och andra fasta inventarier upptages till belopp, tsvarande anskaffningskostnaden, minskad med beloppet av �tnjutna � askinerna bel�pande v�rdeminskningsavdrag. Kan anskaffningskostnaden eke visas, best�mmes v�rdet till sk�ligt belopp, motsvarande uppskattat luv�rde. c) V�rde � varulager, som icke utg�res av djur, och � varufordringar m� e upptagas; ej heller upptages v�rde � varuskulder. Dock skola h�rvid ila f�ljande undantag. Har skattskyldig f�re �verg�ngen till ber�kning av komst enligt bokf�ringsm�ssiga grunder ink�pt djur p� kredit men f�rst ter �verg�ngen erlagt likvid och �r ink�pet att h�nf�ra till nyupps�ttning, beloppet av k�peskillingen upptagas s�som ing�ende lager men skall ma belopp upptagas s�som ing�ende varuskuld. Har skattskyldig f�re mnda tidpunkt f�rs�lt djur p� kredit men f�rst d�refter erh�llit likvid h �r f�rs�ljningen att h�nf�ra till realisation, m� beloppet av k�peskil- gen upptagas s�som ing�ende varufordran. V�rde � djur upptages till belopp, motsvarande den ursprungliga kostna- n f�r nyupps�ttning av djur. D�rest nyssn�mnda kostnad icke kan visas, best�mmes v�rdet � befint- a djur, d�r icke s�rskilda omst�ndigheter till annat f�ranleda, till be- pp, som f�r olika slag av djur i skilda �ldersgrupper fastst�llas av riks- atten�mnden. Har s�dant v�rde icke fastst�llts (s�som i fr�ga om dyr- ' are avelsdjur), best�mmes v�rdet till allm�nna saluv�rdet, reducerat ed det procenttal, varmed de av riksskatten�mnden fastst�llda v�rdena olika slag av djur understiga genomsnittspriserna � dessa djurslag un- er tiden den 1 oktober 1951den 30 september 1952. d) Skulle i n�got fall befinnas, att den skattskyldige eller n�gon, som t�r honom n�ra, vidtagit �tg�rd f�r att skattskyldig skall kunna tillgodo- �kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt, och kan det an- gas att detta skett f�r att �t n�gon av dem bereda obeh�rig f�rm�n i be- attningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas. ^ 3. F�r skattskyldig, som vid senare tidpunkt �n ovan under 2. s�gs �ver- '�r till ber�kning av inkomst av jordbruksfastighet enligt bokf�ringsm�s- iga grunder, skola best�mmelserna under 2. �ga motsvarande till�mp- ing, dock att, d�rest den ursprungliga kostnaden f�r nyupps�ttning av ventarier och djur samt anskaffningskostnad f�r byggnad icke kunna 'sas, v�rdet � befintliga inventarier och djur skall, d�r icke s�rskilda om- �ndigheter till annat f�ranleda, upptagas till belopp, som motsvara de "rden, som av riksskatten�mnden fastst�llts n�rmast f�re det f�rsta r�- nskaps�rets ing�ng, samt v�rdet � byggnader skall upptagas till belopp, ^ otsvarande tv� tredjedelar av det vid den n�rmast f�re sistn�mnda tid- unkt verkst�llda fastighetstaxeringen �satta jordbruksv�rdet, minskat ed d�ri ing�ende skogsmarksv�rde, i den m�n det �verstiger 25 000 kro- or, samt med sk�ligt v�rde � mera betydande naturtillg�ngar och s�r- 'Ida f�rm�ner. Har riksskatten�mnden icke fastst�llt v�rde � djur, be- t�mraes v�rdet till allm�nna saluv�rdet, reducerat med det procenttal, armed de av n�mnden n�rmast f�re nyssn�mnda tidpunkt fastst�llda v�r- rdena � olika slag av djur understiga motsvarande genomsnittspriser � dessa djurslag. 4. D�rest skattskyldig, utan att redovisa inkomst av jordbruksfastighet ligt bokf�ringsm�ssiga grunder, �verg�r till att, vid ber�kning av avdrag �r v�rdeminskning av byggnad, ber�kna avdraget � anskaffningskostnad. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1214px;"> <img width="892" height="1214" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1974 1951. Nr skall v�rde � byggnad och fasta inventarier vid �verg�ngen best�mmas motsvarande till�mpning av best�mmelserna i punkterna 2 och 3. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytterm� visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl, si ' bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 7 december 1951. GUSTAF ADOLF. ^ (L. S.> (Finansdepartementet.) PER EDVIN SK�LD. 'ifilsdio rjirlcl 51311 (if � </div> </div>

TNINSSS�MLING.

.i*

Ctkom fr�n tryctot

790"79B.

�

den 81 december 1951.

Nr 790.

Lag

'Oni �ndring i kommnnalskattelagen den 28 s eptember 1928 (nr 370);

;

given Stockholms slott den 7 december 1961.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

endes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen', funnit

tt f�rordna, att 18 �, 21 �, 23 � 1 mom., 41 � och 56 � kommunalskatte-

en den 28 september 1928" samt anvisningarna till 18 � punkterna 1 och

21 � punkterna 1 och 3, 22 � punkterna 1 och 2, 25 � punkt 2 och 41 �

mma lag skola erh�lla �ndrad lydelse p� s�tt i det f�ljande angives samt

till 22 � n�mnda lag skall fogas ett nytt moment, betecknat 3 mom., och

"anvisningarna till 22 � samma lag en ny punkt, betecknad punkt 8, av

jande lydelse.

18 �.

S�som s�rskild f�rv�rvsk�lla anses i fr�ga om:

a) jordbruksfastighet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fas-

heter, som i �garens eller brukarens hand �r att anse s�som f�rvaltnings-

het;

;b) annan fastighet:

haft i utlandet.

(Se vidare anvisningarna.)

21 �.

Till int�kt

hans hush�ll;

c) int�kt av skogsbruk, vartill h�nf�ras:

'int�kt genom avyttring av skogsprodukter, d�runder inbegripna produk-

r av s�dan f�r�dlingsverksamhet, som ing�r i skogsbruket, genom uppl�-

Ise a v avverkningsr�tt till skog eller genom avyttring av v�xande skog i

band med avyttring av marken, d�rest icke vinst � avyttring av fastig-

ten i dess helhet skall beskattas enligt 27 � s�som inkomst av handelsr�-

se eller enligt 35 � s�som realisationsvinst;

�rdet av skogsprodukter, som den skattskyldige tillgodogjort sig f�r ny-,

^ eller ombyggnad, grundf�rb�ttring eller reparation och underh�ll av

ggnader, st�ngsel och inventarier � fastigheten eller f�r sitt hush�ll eller

'est f�r sin, sin familjs och sina personliga tj�nares r�kning (vedbrand

ed mera) eller f�r arbetspersonalens behov eller � annan av den skatt-

yldige innehavd fastighet eller i r�relse, som av honom drivits;

; d) int�kt av

mera s�dant.

' kiksdngene skrivolso 1951: 860.

Sonaste lydelse av 18 ooh 21 �� se 1930: 190 samt av anvisningarna till 41 � pankt 1 se

I 120.

75i002i. Svensk f�rfattningssamling 1951, Nr 790793.

�

1968

195 L

D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsina

siga grunder, skall, i st�llet f�r vad ovan i motsvarande h�nseende stadgas ,t

g�lla att till int�kt av jordbruksfastighet skall h�nf�ras �ven int�kt geno

realisation av djur eller maskiner och andra dvlika inventarier.

(Se vidare anvisningarna.)

22 �.

3 mom. D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�rings-

m�ssiga grunder, skall i st�llet f�r eller ut�ver vad i 1 och 2 mom. i mot- t

svarande h�nseenden stadgas g�lla vad nedan s�gs.

Avdrag m� g�ras f�r;

all kostnad f�r anskaffning av djur i f�rv�rvsk�llan;

(

v�rdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av jordbrukaren^

tillh�riga, i f�rv�rvsk�llan anv�nda maskiner och andra dylika inventarierAl-w

eller, om s�dan tillg�ng �r underkastad hastig f�rbrukning, kostnad f�r an- '.f

skaffning av tillg�ngen;

v�rdeminskning av naturtillg�ngar � jordbruksfastigheten, s�som sten* '

brott, grustag och dylikt, genom deras tillgodog�rande; samt

f�rlust, som uppst�tt i f�rv�rvsk�llan och ej �r att h�nf�ra till kapit

f�rlust.

Avdrag m� icke, i vidare m�n �n ovan s�gs, g�ras f�r kostnad f�r an '

skaffning av maskiner och andra dylika inventarier.

'" ^

(Se vidare amnsningarna.) '

23 �.

1 mom. Vad som �terst�r av int�kt av jordbruksfastighet, sedan avdrag^

enligt 22 � gjorts och, d�rest inkomsten ber�knas enligt hokf�ringsm�ssigaj]|i},i;j

grunder, h�nsyn tagits till in- och utg�ende halans, utg�r nettoint�kt avv^^i

jordbruksfastighet.

41 �"

Inkomst av r�relse skall ber�knas enligt hokf�ringsm�ssiga grunder, i i�

den m�n dessa icke st� i strid med s�rskilda best�mmelser i denna lag.^ae'

J�mv�l inkomst av jordbruksfastighet skall ber�knas p� s�tt nyss sagts,|3�s

d�rest den skattskyldige f�r r�kenskaper enligt vad d�rom s�rskilt stad^-iaii

gas.

I andra

�gt rum.

(Se vidare anvisningarna.)

56 �.

; r?

Skatt f�r

�r bel�gen.

�ro fastigheter inom olika kommuner att anse som en f�rv�rvsk�lla, ef-/

ter ty i 18 � s�gs, skall den fr�n fastigheterna gemensamt h�rflutna

komsten tagas till beskattning i varje kommun till s� stor del, som kan-cj'"

anses hava inom kommunen influtit. Kan utredning h�rom icke vinnas,//-ist

skall inkomsten f�rdelas till beskattning mellan kommunerna efter ty sonr'

kan finnas sk�ligt med h�nsyn till den bruttoint�kt, som influtit inom var^^jj^'d

je kommun, eller till det f�rh�llande, vari fastigheternas taxeringsv�rden;^^

st�tt till varandra.

Anvismngar

;

till 18 �.

1. I allm�nhet

med taxeringsenhet.

1. 1 aiimannet

men laxerinysennuL.

Men detta �r icke alltid fallet, utan kunna understundom flera taxerings-

enheter i innehavarens hand bilda en f�rv�rvsk�lla. Detta intr�ffar exem-

�

Nr 790.

19�9

om fastigheter brukas tillsammans s�som en f�rvaltningsenhet, n�-

"�m j�mf�relsevis ofta intr�ffar i fr�ga om skogsfastigheter. F�r att

gheter skola tillsammans bilda en f�rvaltningsenhet fordras icke blott

' de hava gemensam innehavare och st� under �verinseende av inneha-

�n eller dennes representant, utan j�mv�l att de st� under gemensam

altning och drift p� s�dant s�tt, att de framtr�da, ekonomiskt sett, s�-

en naturlig enhet. I enlighet h�rmed f� exempelvis de statens skogar,

ja tillh�ra olika revir, icke anses tillh�ra en och samma f�rv�rvsk�lla.

�ven �r

gemensamma driftkostnader.

Om flera fastigheter, som utg�ra en f�rvaltningsenhet, ligga till en del

om en kommun och till annan del inom annan kommun, skall inkoms-

jTj

' av s�dan f�rv�rvsk�lla f�rdelas till beskattning inom de olika kommu-

' na enligt best�mmelserna i 56 �.

2. Om flera fastigheter av annan fastighets natur i �garens hand varit

t anse som f�rvaltningsenhet, g�ller d�rom vad ovan under punkt 1 �r

gt ang�ende jordbruksfastighet. Inkomsten av fastigheterna skall, om en

rvaltningsenhet f�religger, redovisas s�som fluten ur en f�rv�rvsk�lla.

om exempel p� dylik f�rvaltningsenhet kan angivas villor � en brunns-

er badortsanl�ggning, sommarst�llen � en fastighet m. m. dyl. Likaledes

de fastighetsbolags fastighetsinnehav i regel utg�ra en f�rv�rvsk�lla,

vikt �r emellertid, att i nu n�mnda fall kravet � fastigheternas karak-

av f�rvaltningsenhet uppr�tth�lles.

D�rest skattskyldig

annan fastighet.

till 21 �.

1. Till hostad

m. m. dyl.

/�rliga v�rdet av bostad, som uppl�tits till i fastighetens drift anst�lld

rsonal, utan att s�rskild hyra f�r bostaden avtalats, upptages icke s�-

in �gares eller brukares inkomst av fastigheten och f�r f�rty ej heller

dragas s�som driftkostnad.

3. S�som int�kt

i 35 �.

.D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�s-

ga grunder, skola s�som int�kt av jordbruksfastighet upptagas samtliga

takter i penningar, djur eller andra varor eller f�rn�denheter, som influ-

t i eller eljest tillgodof�rts driften. Vad i �vrigt i punkt 1 av anvisningar-

till 28 � stadgas ang�ende r�relse skall i till�mpliga delar g�lla �ven

fr�ga om jordbruksfastighet.

till 22 �.

l\. S�som driftkostnad

ny s�dan.

V�rdet av

som driftkostnad.

Y �rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga

nder, skall i st�llet f�r eller ut�ver vad i f�rsta och andra styckena

dgas g�lla vad nedan s�gs.

ostnad f�r anskaffande av djur f�r alltid avdragas, en�r djuren an-

s s�som varor i jordbruket. Kostnad f�r anskaffande av maskiner och

dra dylika f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier f�r d�remot av-

agas endast genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. �r s�dan tillg�ng un-

rkastad hastig f�rbrukning, vilket vanligen kan anses vara fallet, n�r

en ber�knas hava en varaktighetstid av h�gst tre �r, f�r dock under an-

fnings�ret avdragas hela kostnaden f�r dess anskaffande. Vad i �vrigt

punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 29 � stadgas ang�ende avdrag

hiv�rdeminskning av inventarier i r�relse skall �ga motsvarande till�mp-

g betr�ffande s�dant avdrag i fr�ga om jordbruksfastighet.

�

1970

_ 1951.

Best�mmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 29 � ang�ende avflra

f�r �verf�ring av medel till pensionsstiftelse eller annan personalstiftel�ei^ f ,

s�vitt ang�r r�relse, skola �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om iord-^

bruksfastighet. ^

V�rdet av fastighetens egna jordbruksprodukter, som anv�ndas f�r fas-:"^,

tighetens fortsatta drift, m� avf�ras som driftkostnad men skall d� sam-,�

tidigt upptagas som int�kt.

2. Avdrag medgives f�r s�dan v�rdeminskning � till jordbruket ellerri^

till dess bin�ringar eller till skogsbruket h�rande driftbyggnader, d�run- �i

der inbegripna for driften n�diga bostadsbyggnader, som dessa �ven me -h

normalt underh�ll och aktsam v�rd �ro underkastade. Avdraget b�r b ; .

st�mmas till viss procent av byggnadens v�rde. Detta skall anses vara lik

med anskaffningskostnaden. Kan denna icke visas, skall s�som byggnad

v�rde^ anses tv� tredjedelar av det under beskattnings�ret g�llande taxe- '

rade jordbruksv�rdet, minskat med d�ri ing�ende skogsmarks v�rde, i den^jiii

m�n det �verstiger 25 000 kronor, samt med sk�ligt v�rde � mera betydan-i-ii�

byggnad

ga varande art anses kunna f�r sitt �ndam�l utnyttjas. Vid best�mmande aVdljii

denna tid skall vederb�rlig h�nsyn tagas exempelvis d�rtill, att en av �rren-.'Vilif

dator uppf�rd byggnad enligt arrendeavtalet icke skall vid arrender�ttens^^nit

upph�rande l�sas av jord�garen (jfr punkt 7 av anvisningarna till 29 �).;.i2tf

S�som f�r

n�dig bostadsbyggnad.

Fasta maskiner och andra fasta inventarier skola inr�knas i byggnad och^^ii

bliva f�rem�l f�r avskrivning enligt best�mmelserna i f�rsta stycket.

D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga^jjTh^

grunder, skola best�mmelserna i punkt 7 sista stycket av anvisningarna till[(,(c

29 � ang�ende avdrag f�r oavskrivet anskaffningsv�rde av utrangerad eller,

nedriven byggnad i r�relse �ga motsvarande till�mpning betr�ffande

dant avdrag i fr�ga om jordbruksfastighet.

8. D�rest inkomst av jordbruksfastighet ber�knas enligt bokf�ringsm�s-j,].

siga grunder, skola best�mmelserna i punkt 8 av anvisningarna till 29 �^5;^

ang�ende avdrag f�r substansminskning vid tillgodog�rande av naturtill-

g�ngar samt i punkt 10 av anvisningarna till samma paragraf ang�ende','^

driftf�rlust och kapitalf�rlust i r�relse �ga motsvarande till�mpning i fr�ga.

om jordbruksfastigheten.

till 25 �.

2. Avdrag medgives f�r s�dan v�rdeminskning, som byggnad �ven med,'^'-'

normalt underh�ll och aktsam v�rd �r underkastad. Avdraget b�r best�m-

mas till viss procent av byggnadens v�rde, olika alltefter den tid en bygg-

nad av ifr�gavarande art anses kunna f�r sitt �ndam�l utnyttjas. S�som^^

byggnads v�rde skall, d�r ej s�rskilda omst�ndigheter annat f�ranleda, am/'^

ses ta-jrerini^sv�rdet T bvff en ad sv�rd ef� under beslf attninfr.s�ret.

ses taxeringsv�rdet (byggnadsv�rdet) under beskattnings�re

till 41 �.

1. Inkomst av r�relse skall ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder,

och skall i f�ljd h�rav h�nsyn tagas till in- och utg�ende lager av varor,

r�material, hel- och halvfabrikat m. m. �vensom till fordringar och skul-

der. J�mv�l inkomst av jordbruksfastighet skall ber�knas p� s�tt nyss

sagts, d�rest den skattskyldige f�r r�kenskaper enligt vad d�rom s�rskilt

stadgas.

�

"v: -

. Nr 790.

1971

skattskyldig, som haft ordnad bokf�ring, skall ber�kningen av in-

t ske p� grundval av bans bokf�ring, med iakttagande dock av f�l-

e. D�rest vinstresultatet p�verkats d�rav, att bland int�kter upptagits

na int�kter, vilka icke skola beskattas s�som inkomst, eller uteslutits

�kt, som skolat medr�knas, eller bland utgifter avf�rts s�dana poster,

vilka vid inkomstber�kningen avdrag icke f�r ske, skall f�retagas er-

rderlig justering av det bokf�ringsm�ssiga vinstresultatet till �verens-

else med en inkomstber�kning enligt de i denna lag stadgade grun-

. Den i r�kenskaperna gjorda v�rdes�ttningen � tillg�ngar, avsedda f�r

s�ttning eller f�rbrukning s�som lager av r�varor, balv- ocb belfabri-

i bandelslager, jordbruks- ocb skogsprodukter, penningf�rvaltande f�re-

s ocb f�rs�kringsf�retags placeringar av f�rvaltade medel i aktier, obli-

ioner, l�nefordringar m. m. skall endast om s�rskilda omst�ndigheter

ill f�ranleda fr�ng�s vid inkomstber�kningen. Nedskrivning av v�rdet

, � ttigbeter till leverans av dylika tillg�ngar enligt ej fullgjorda k�pe�

ntrakt m� godk�nnas endast i den m�n det visas, att ink�pspriset f�r

g�ngar av samma slag � balansdagen understiger det kontraberade pri-

eller det g�res sannolikt, att dylikt prisfall kommer att intr�ffa innan

g�ngarna levereras eller av den skattskyldige i of�r�ndrat eller f�r�dlat

' k f�rs�ljas. Betr�ffande v�rdet � r�ttigheter till leverans av maskiner

andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda

pekontrakt m� nedskrivning av v�rdet d�r� godk�nnas endast i den m�n

�� skattskyldige visar, att ink�pspriset f�r tillg�ngar av samma slag � ba�

sdagen understiger det kontraberade priset, eller det g�res sannolikt, att

likt prisfall kommer att intr�ffa innan tillg�ngarna levereras. Djur �

rdbruksfastigbet skola, d�rest icke s�rskilda f�rh�llanden till annat f�r-

eda, upptagas l�gst till v�rden, som f�r olika slag av djur i skilda �lders-

, pper fastst�llas av riksskatten�mnden. I vissa fall (s�som i fr�ga om

barare avelsdjur) fastst�llas icke dylika v�rden; i s�dant fall m� v�r-

t � djuret icke upptagas l�gre �n till allm�nna saluv�rdet, reducerat med

t procenttal, varmed de av riksskatten�mnden fastst�llda v�rdena � olika

g av djur understiga genomsnittspriserna � dessa djurslag under tiden

n ocb med den 1 oktober �ret f�re beskattnings�ret till ocb med den 30

, teraber beskattnings�ret.

Vad b�r �r stadgat g�ller s�rskilt d� fr�ga �r om best�mmandet av det

, varunder en inkomst skall anses hava �tnjutits eller en utgift skall an-

,es hava �gt rum. I sistn�mnda avseende g�ller allts�, att inkomst skall

ses hava �tnjutits under det �r, d� densamma enligt allm�nt vedertagen

"pmannased eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r allm�nt brukligt

1" i r�kenskaperna uppf�ras s�som inkomstpost, �ven om den �nnu icke

den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit

bom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer

er p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad s�lunda g�ller i fr�ga om in-

mstposterna bar motsvarande till�mpning i fr�ga om utgiftsposterna. I

r�ga om tiden f�r inkomst- ocb utgiftsposters upptagande enligt bokf�-

ngsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det f�rfaringss�ttet, att ford-

ngar uppf�ras s�som inkomst under det �r, d� de uppkomma, ocb att

�nteint�kter h�nf�ras till inkomsten f�r det �r, p� vilket de bel�pa, i

. gge fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit under n�mnda �r

er icke. � andra sidan l�rer det vara vedertaget, att f�rskottsvis influtna

" tor, som till st�rre eller mindre del bel�pa � ett kommande �r, till denna

1 bokf�ringsm�ssigt h�nf�ras till det sistn�mnda �rets inkomst.

Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�ggas

�

1972

1951.

- -

under loppet av flera �r, m� s�som int�kt f�r varje �r upptagas den del avV;^f

k�peskillingen, som under samma �r influtit. Avdrag f�r minskning i in-L

g�ende virkesf�rr�d m. m., vartill uppl�taren kan vara ber�ttigad, f�rdelas-jii

d�rvid p� de s�rskilda �ren i f�rh�llande till den under varje �r influtna

likviden.

Om beskattningsmyndighet,

till beskattning.

Motsvarande g�ller

�rs inkomstber�kning.

: ^

2. I fr�ga om annan f�rv�rvsk�lla �n r�relse och s�dan jordbruksfastig-

het, varav inkomsten ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, g�ller s�-

som allm�n regel, att inkomst skall anses hava �tnjutits under det �r,

densamma fr�n den skattskyldiges synpunkt �r att anse s�som verkligehi^,;

%
o I,

f�r lyftning eller, s�som i fr�ga om bostadsf�rm�n och andra f�rm�ner m ^

f�rv�rvad och till sitt belopp k�nd. Detta �r framf�r allt f�rh�llandet,

inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit f�r honom tillg�nglig*^

natura, d� den p� annat s�tt kommit den skattskyldige till godo, detta obe- jl^

roende av huruvida inkomsten intj�nats under �ret eller tidigare. Vissa/:^;

int�kter, t. ex. av tj�nst, r�nta � i bank eller annan penninginr�ttning in-'

1. 1_ 1

I'll

.S-_-l

o_. . 1

fjl'llW;

nest�ende medel o. s. v., kunna dock h�nf�ras till n�stf�reg�ende �rs inkomst^Y'.;

ehuru de icke uppburits eller varit tillg�ngliga f�r lyftning f�rr�n efter-^',

n�mnda �rs utg�ng. F�ruts�ttningen h�rf�r �r emellertid, att de intj�natsf^f

under beskattnings�ret och uppburits eller blivit f�r lyftning tillg�ngliga^,jr

omedelbart efter det �rets utg�ng eller i varje fall s� tidigt under n�stf�l-';'"f,

....

 . _

jande �r, att de praktiskt taget kunna h�nf�ras till inkomsten under

skattnings�ret. Likaledes b�ra vissa int�kter, t. ex. hyror av en hyresfastig-

het, vilka influtit redan f�re beskattnings�rets ing�ng, h�nf�ras till n�mnda '

�rs inkomst, d�rest de avse beskattnings�ret eller del d�rav samt influtit /)'

omedelbart f�re �rets ing�ng.

7'^

� andra

punkt 1).

I enlighet

eller terminsvis.

.ruj

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1953; dock att lagen skall tilL l�

l�mpas redan f�re n�mnda dag s�vitt fr�ga �r om �tg�rder, som ankom- s

ma p� riksskatten�mnden. I samband med lagens ikrafttr�dande skall f�l-

jande iakttagas.

. ' ^

]. �ldre best�mmelser skola till�mpas vid 1953 �rs taxering, s� ock vid^iji^ i

eftertaxering f�r �r 1953 eller tidigare �r.

De nya best�mmelserna skola i intet fall �ga till�mpning betr�ffande jjr; ^

r�kenskaps�r som b�rjat f�re den 1 januari 1953.

'/ali

2. F�r skattskyldig, som vid ing�ngen av beskattnings�r, f�r vilket taxe-^^i

ring skall ske �r 1954, �verg�r till ber�kning av inkomst av jordbruksfasr

tighet enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, skola tillg�ngar och skulder vid

beskattnings�rets ing�ng v�rderas p� s�tt nedan angives:

. ^

a) V�rdet � inventarier upptages till belopp, motsvarande den ursprung-

liga kostnaden f�r nyupps�ttning av inventarier.

D�rest nyssn�mnda kostnad icke kan visas, best�mmes v�rdet � befint-

liga inventarier, d�r icke s�rskilda omst�ndigheter till annat f�ranleda, till

belopp, som f�r olika slag av inventarier fastst�llas av riksskatten�mnden. 5,,

b) V�rdet � byggnad i jordbruksdriften upptages till belopp, motsvarande

anskaffningskostnaden minskad med beloppet av �tnjutna v�rdeminsk-

ningsavdrag.

D�rest nyssn�mnda kostnad icke kan visas, best�mmes byggnadsv�rdet,

d�r icke s�rskilda omst�ndigheter till annat f�ranleda, till belopp, motsva-

rande tv� tredjedelar av det vid 1952 �rs allm�nna fastighetstaxering �satta

�

Nr 790.

1973

(

ksv�rdet, minskat med d�ri ing�ende skogsmarksv�rde, i den m�n

�verstiger 25 000 kronor, samt med sk�ligt v�rde � mera betydande

rtillg�ngar och s�rskilda f�rm�ner.

�rdet � fasta maskiner och andra fasta inventarier upptages till belopp,

tsvarande anskaffningskostnaden, minskad med beloppet av �tnjutna �

askinerna bel�pande v�rdeminskningsavdrag. Kan anskaffningskostnaden

eke visas, best�mmes v�rdet till sk�ligt belopp, motsvarande uppskattat

luv�rde.

c) V�rde � varulager, som icke utg�res av djur, och � varufordringar m�

e upptagas; ej heller upptages v�rde � varuskulder. Dock skola h�rvid

ila f�ljande undantag. Har skattskyldig f�re �verg�ngen till ber�kning av

komst enligt bokf�ringsm�ssiga grunder ink�pt djur p� kredit men f�rst

ter �verg�ngen erlagt likvid och �r ink�pet att h�nf�ra till nyupps�ttning,

beloppet av k�peskillingen upptagas s�som ing�ende lager men skall

ma belopp upptagas s�som ing�ende varuskuld. Har skattskyldig f�re

mnda tidpunkt f�rs�lt djur p� kredit men f�rst d�refter erh�llit likvid

h �r f�rs�ljningen att h�nf�ra till realisation, m� beloppet av k�peskil-

gen upptagas s�som ing�ende varufordran.

V�rde � djur upptages till belopp, motsvarande den ursprungliga kostna-

n f�r nyupps�ttning av djur.

D�rest nyssn�mnda kostnad icke kan visas, best�mmes v�rdet � befint-

a djur, d�r icke s�rskilda omst�ndigheter till annat f�ranleda, till be-

pp, som f�r olika slag av djur i skilda �ldersgrupper fastst�llas av riks-

atten�mnden. Har s�dant v�rde icke fastst�llts (s�som i fr�ga om dyr-

' are avelsdjur), best�mmes v�rdet till allm�nna saluv�rdet, reducerat

ed det procenttal, varmed de av riksskatten�mnden fastst�llda v�rdena

olika slag av djur understiga genomsnittspriserna � dessa djurslag un-

er tiden den 1 oktober 1951den 30 september 1952.

d) Skulle i n�got fall befinnas, att den skattskyldige eller n�gon, som

t�r honom n�ra, vidtagit �tg�rd f�r att skattskyldig skall kunna tillgodo-

�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt, och kan det an-

gas att detta skett f�r att �t n�gon av dem bereda obeh�rig f�rm�n i be-

attningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas.

^ 3. F�r skattskyldig, som vid senare tidpunkt �n ovan under 2. s�gs �ver-

'�r till ber�kning av inkomst av jordbruksfastighet enligt bokf�ringsm�s-

iga grunder, skola best�mmelserna under 2. �ga motsvarande till�mp-

ing, dock att, d�rest den ursprungliga kostnaden f�r nyupps�ttning av

ventarier och djur samt anskaffningskostnad f�r byggnad icke kunna

'sas, v�rdet � befintliga inventarier och djur skall, d�r icke s�rskilda om-

�ndigheter till annat f�ranleda, upptagas till belopp, som motsvara de

"rden, som av riksskatten�mnden fastst�llts n�rmast f�re det f�rsta r�-

nskaps�rets ing�ng, samt v�rdet � byggnader skall upptagas till belopp,

^ otsvarande tv� tredjedelar av det vid den n�rmast f�re sistn�mnda tid-

unkt verkst�llda fastighetstaxeringen �satta jordbruksv�rdet, minskat

ed d�ri ing�ende skogsmarksv�rde, i den m�n det �verstiger 25 000 kro-

or, samt med sk�ligt v�rde � mera betydande naturtillg�ngar och s�r-

'Ida f�rm�ner. Har riksskatten�mnden icke fastst�llt v�rde � djur, be-

t�mraes v�rdet till allm�nna saluv�rdet, reducerat med det procenttal,

armed de av n�mnden n�rmast f�re nyssn�mnda tidpunkt fastst�llda v�r-

rdena � olika slag av djur understiga motsvarande genomsnittspriser � dessa

djurslag.

4. D�rest skattskyldig, utan att redovisa inkomst av jordbruksfastighet

ligt bokf�ringsm�ssiga grunder, �verg�r till att, vid ber�kning av avdrag

�r v�rdeminskning av byggnad, ber�kna avdraget � anskaffningskostnad.

�

1974

1951. Nr

skall v�rde � byggnad och fasta inventarier vid �verg�ngen best�mmas

motsvarande till�mpning av best�mmelserna i punkterna 2 och 3.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytterm�

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl, si '

bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 7 december 1951.

GUSTAF ADOLF.

(L. S.>

(Finansdepartementet.)

PER EDVIN SK�LD.

'ifilsdio

rjirlcl

51311 (if

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1951:790

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se