SFS 1993:947 Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

SFS 1993:947

Utkom från trycket

den 30 juni 1993

Lag
om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel;

utfärdad den l0 juni 1993.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel

dels att 7 § skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 5 och 6 §§ skall utgå,
dels att 5, 6 respektive 8 §§ skall betecknas 9, 11 respektive 10 §§.
dels att 2— 4 och nya 9— 11 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 5— 8 och 12 §§ av

följande lydelse.

2 §2 Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här i

riket,

3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-

samhet,

4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-

fästelse m.m.,

5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken

Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.,

6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §

lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen be-

handlas som handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.

Skatteunderlag

3 §3 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra — sjätte styckena,
multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret
närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.

För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1 — 4 utgörs kapitalunder-

laget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskatt-

2015

1

Prop. 1992/93: 187, bet. 1992/93:SkU31, rskr. 1992/93:359.

2

Senaste lydelse 1991: 1915.

3

Senaste Ivdelse 1990:661.

SFS 1993:947

ningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För
skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast sådana
tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäk-

tuigsrörelsen

Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från

tillgångar och skulder som är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar

meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbets-
marknadens huvudorganisationer.

Vid beräkning av kapitalunderlag skall även bortses från den del av

tillgångar och skulder som inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning.

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5

utgörs av pensionsskuldens belopp vid ingången av beskattningsåret. Vid

bestämning av pensionsskuldens belopp skall beaktas sådana pensionsåta-
ganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 20 d jäm-
fört med punkt 20 e av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
(1928:370) och sådana pensionsåtaganden för vilka avdragsrätt föreligger
enligt 8 § lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om
ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6

utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är
hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt
denna lag som är hänförlig till kontot.

4 §4 Som tillgång hos återförsäkringstagare räknas inte värdet av återför-
säkringsgivares ansvarighet på grund av försäkringar som denne har över-
tagit i form av återförsäkring. Om återförsäkring skett hos en utländsk
återförsäkringsgivare skall dock ett belopp motsvarande dennes ansvarig-
het räknas som tillgång, i den mån ansvarigheten överstiger värdet av
reservdeposition som ställts av återförsäkringsgivåren hos återförsäkrings-
taga ren.

Återförsäkringsgivares fordran hos återförsäkringstagare på grund av

reservdepositionen upptas inte som tillgång. Den skuld som redovisas av

återförsäkringstagaren på grund av depositionen är inte avdragsgill för
denne.

5 § Om inte annat följer av 6 —8 §§ tas tillgångar och skulder upp till
bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall
tillgångarna dock tas upp till sitt marknadsvärde om inte annat följer av

7§.

6 § Fastighet tas upp till marknadsvärdet.

7 § Värdepapper, som är noterat vid en svensk eller utländsk börs eller

noterat vid en auktoriserad marknadsplats eller som annars är föremål för
regelbunden handel vid någon annan reglerad marknad som är öppen för
allmänheten, tas upp till det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade

eller föremål för sådan notering som avses i första stycket, skall de aktier i

4

Senaste lydelse 1990:661.

2016

SFS 1993:947

bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade
aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de inte noterade aktierna tas
upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns synnerliga skäl

anta att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas

vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället det beräknade
priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värderingen.

Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har till ändamål

att äga fastigheter (fastighetsbolag) skall värderas med ledning av mark-
nadsvärdena på fastigheterna.

8 § Fordran som inte omfattas av 7 § skall tas upp till sitt anskaffnings-

värde jämte upplupen ränta. Avdrag för skuld får göras med belopp som
beräknas på motsvarande sätt.

Osäker fordran får tas upp till det belopp som kan beräknas bli betalat.

Värdelös fordran tas inte upp.

Skattesats

9 §5 Skatten uppgår till 9 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte
annat följer av andra och tredje styckena.

För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i

2 § första stycket 1 — 3 är hänförligt till annan personförsäkring än pen-
sionsförsäkring uppgår skatten till 20 procent av skatteunderlaget.

I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall

skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning skall också göras
om hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 32 § 1
mom. första stycket j kommunalskattelagen (1928:370) eller pensions-
skuld som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret.

Beskattningsförfarandet

10 §6 Om inte annat följer av andra stycket gäller bestämmelserna i

taxeringslagen (1990:324) vid taxering till avkastningsskatt och bestäm-
melserna i uppbördslagen (1953:272) i fråga om debitering och uppbörd
av sådan skatt.

Avkastningsskatt som skall tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 §

första stycket 6 skall för den skattskyldiges räkning betalas av det pen-
sionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om individuellt
pensionssparande.

I fråga om förfarandet vid beskattningen i fall som avses i andra stycket

gäller bestämmelserna i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregle-

ringsavgifter i tillämpliga delar. Med skattskyldig avses därvid det pen-
sionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat pensionssparavtal.
Pensionssparinstitutets beskattningsår är redovisningsperiod.

Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 §

första stycket 6 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt enligt
bestämmelserna i 8 kap. lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensionsspa-

rinstitut skall beloppet tillsammans med räntan enligt 5 kap. 13 § lagen om

2017

5

Senaste lydelse av förutvarande 5 § 1991: 1847.

6

Senaste lydelse av förutvarande 8 § 1991: 1915.

64-SFS 1993

SFS 1993:947

punktskatter och prisregleringsavgifter tillgodoföras kontot. Har kontot
avslutats skall institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det
pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det avslu-
tade kontot har överförts. Finns inte sådant konto skall institutet betala ut
beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931)
om individuellt pensionssparande.

Övriga bestämmelser

11 §7 Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 får utan hinder av

bestämmelserna i 20 § kommunalskattelagen (1928:370) i förvärvskällan
göra avdrag för sådan avkastningsskatt som tas ut på i 3 § första och femte
styckena angivet underlag. Avdrag skall därvid medges för avkastnings-
skatten före eventuell nedsättning genom avräkning av utländsk skatt.

12 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i kommunal-

skattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

1. Denna lag träder i kraft den l januari 1994. I fråga om skattskyldiga

som avses i 2 § första stycket 1 —5 tillämpas lagen första gången vid 1995
års taxering, dock att äldre bestämmelser gäller för beskattningsår som har
påbörjats före ikraftträdandet.

2. Har uppskovsbelopp fastställts enligt 2 § lagen (1990:655) om återfö-

ring av obeskattade reserver för skattskyldig som avses i 2 § första stycket

1 -3 gäller följande. Återföring av den del av uppskovsbeloppet som inte

återförts senast vid 1994 års taxering till statlig inkomstskatt skall ske vid

1995 års taxering till avkastningsskatt eller, om taxering inte sker år 1995,

vid 1996 års taxering. Därvid skall det vid taxeringen beräknade skatteun-
derlaget enligt 3 § som är hänförligt till andra personförsäkringar än pen-
sionsförsäkring ökas med det återstående uppskovsbeloppet.

På regeringens vägnar

BO LUNDGREN

Peter Kindlund
(Finansdepartementet)

7

Senaste lydelse av förutvarande 6 § 1990: 1448.

2018