SFS 1996:1236 Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

2335

SFS 1996:1236
Utkom från trycket
den 13 december 1996

Lag
om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel;

utfärdad den 5 december 1996.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om av-

kastningsskatt på pensionsmedel

dels att 2, 3, 9 och 12 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a §, av följande lydelse.

2 §2 Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från

fast driftställe i Sverige,

3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-

samhet,

4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions-

utfästelse m.m.,

5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken

Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § la-

gen (1993:931) om individuellt pensionssparande,

7. svensk juridisk person och i Sverige bosatt fysisk person som innehar

a) kapitalförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kom-

munalskattelagen (1928:370) och är meddelad i försäkringsrörelse som inte
bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller

b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt sjuttonde stycket

av samma anvisningspunkt.

Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart av-

ser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som
inte är återköpsbar.

3 §3 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-åttonde styckena,
multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret
närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.

För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapital-

underlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av be-
skattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För
skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast sådana
tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäk-
ringsrörelsen.

Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från

den del av tillgångar och skulder som

1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning,

2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grun-

1

Prop. 1995/96:231 och 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU4, rskr. 1996/97:67.

2

Senaste lydelse 1994:1879. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

3

Senaste lydelse 1993:1568.

SFS 1996:1236

der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-
organisationer,

3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp

som grupplivförsäkringar, eller

4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass

enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4
försäkringsrörelselagen (1982:713).

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 ut-

görs av pensionsskuldens belopp vid ingången av beskattningsåret. Vid
bestämning av pensionsskuldens belopp skall beaktas sådana pensions-
åtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 20 d jäm-
fört med punkt 20 e av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
(1928:370) och sådana pensionsåtaganden för vilka avdragsrätt föreligger
enligt 8 § lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 ut-

görs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänför-
liga till pensions sparkontot. Avdrag för ske för obetald skatt enligt denna
lag som är hänförlig till kontot.

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 ut-

görs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som an-
ges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.

Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska grunder

beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livför-
säkringsrörelsens överskott.

I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 skall en-

dast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna
tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras
för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning
gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången
av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller,
såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan ar-
betsgivare på grund av anställds byte av tjänst.

9 §4 Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte
annat följer av andra och tredje styckena.

För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i

2 § första stycket 1-3 och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än
pensionsförsäkring uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatte-
underlaget.

I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall

skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning skall också göras
om hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 32 §

1 mom. första stycket j kommunalskattelagen (1928:370) eller pensions-

skuld som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret.
Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag till ett an-
nat sådant företag eller sker fusion enligt 15 a kap. 1 eller 18 § försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) anses som om överlåtande och övertagande
företag utgjort en skattskyldig.

4

Senaste lydelse 1994:1880.

2336

2337

SFS 1996:1236

10 a § Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 7 har rätt till ned-
sättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den utländska
skatt hänförlig till försäkringen som försäkringsgivaren eller den skatt-
skyldige har betalat. Nedsättning medges endast om rätt till avräkning för
den utländska skatten enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 14 §
nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt
som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag
vilken avser samma försäkring.

Det åligger den skattskyldige att lämna den utredning som behövs för

prövning av frågan om nedsättning av skatt. Har den skattskyldige visat att
förutsättningar för nedsättning föreligger men inte förmått lämna samtliga
de uppgifter som fordras för tillämpningen av nedsättningsreglerna får ned-
sättning ske med skäligt belopp.

12 §5 Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i kommunal-

skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Be-
skattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 skall dock
alltid vara kalenderåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången

vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser i 2 § sista stycket i dess lydelse
intill den 31 december 1996 tillämpas dock i fråga om ett handelsbolag el-
ler en europeisk ekonomisk intressegruppering för räkenskapsår som har
påbörjats före ikraftträdandet. I fråga om försäkringar som meddelats i en
försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige tillämpas
lagen dock inte tidigare än fr.o.m. det första beskattningsår efter ikraftträ-
dandet under vilket premie eller liknande ersättning för försäkringen beta-
las. Nedsättning enligt de nya bestämmelserna i 10 a § medges endast för
utländsk skatt som betalas efter ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

THOMAS ÖSTROS

Peter Kindlund
(Finansdepartementet)

5

Senaste lydelse 1993:947.

7 4 - S F S 1996