SFS 1993:891
Utkom från trycket
den 30 juni 1993
1921
Lag
om indrivning av statliga fordringar m. m.;
utfärdad den lOjuni 1993.
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.
1
Prop. 1992/93: 198, bet. 1992/93: SkU27, rskr. 1992/93:448.
61-SFS 1993
1922
SFS 1993:891
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller vid handläggning hos kronofogdemyndigheterna av
allmänna mål om verkställighet enligt utsökningsbalken.
Handläggning av mål som avses i första stycket kallas i denna lag
indrivning.
2 § Under indrivningen får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken ske
för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den
lagen,
3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
4. lagen (1972:435) om överlastavgift,
5. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
6. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
7. lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
8. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om
inte annat föreskrivs i den lagen,
9. fordonsskattelagen (1988: 327),
10. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten,
11. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
eller
12. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.
Att införsel får ske för böter och viten är föreskrivet i 15 kap. 1 § 2
utsökningsbalken.
3 § Bestämmelserna i 15�18§§ skall, om inte regeringen föreskriver
något annat, tillämpas endast i fråga om en fordran som tillkommer staten
och inte grundas på studiestödslagen (1973:349).
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om att indrivning i vissa fall skall ske med förtur.
Betalningsanmaning
5 § Indrivning inleds genom att kronofogdemyndigheten anmanar gäl-
denären att betala, om det inte finns särskilda skäl att underlåta anmaning.
Gäldenärsutredning
6 § Kronofogdemyndigheten skall, utöver vad som följer av 4 kap. 9 §
utsökningsbalken, göra den utredning om gäldenärens ekonomiska förhål-
landen som behövs för att en lämplig indrivningsåtgärd skall kunna be-
stämmas (gäldenärsutredning).
Uppskov
7 § Kronofogdemyndigheten får bevilja uppskov med betalningen
1. om det kan antas vara till fördel för det allmänna,
SFS 1993:891
2. om det är påkallat med hänsyn till gäldenärens personliga förhållan-
den, eller
3. i avvaktan på att fråga om anstånd med betalningen prövats av
behörig myndighet.
Uppskov med betalningen får förenas med villkoret att gäldenären
betalar sin skuld i poster vid olika tidpunkter (avbetalning).
8 § Uppskov får inte beviljas för längre tid än vad som behövs för att
gäldenären skall kunna betala sin skuld.
Endast om det finns synnerliga skäl får uppskov som inte förenas med
villkor om avbetalning beviljas för längre tid än ett år.
9 § Om ett belopp som avses i 1 § lagen (1985: 146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter skall återbetalas eller annars betalas ut
till gäldenären, får beloppet tas i anspråk för betalning av gäldenärens
skuld trots att uppskov har beviljats.
Uppskov får återkallas om gäldenären underlåter att betala skatter och
avgifter allteftersom de förfaller, inte följer den uppgjorda avbetalnings-
planen eller om det i annat fall finns särskild anledning till återkallelse.
Säkerhet
10 § När uppskov beviljas får kronofogdemyndigheten ta emot säkerhet
som gäldenären eller, där gäldenären kan antas medge det, någon annan
erbjuder sig att ställa.
11 § Säkerhet får bestå av pant, borgen eller företagshypotek.
Borgen skall ställas såsom för egen skuld. Om borgen ställs av två eller
flera personer gemensamt skall den vara solidarisk.
12 § Kronofogdemyndigheten skall vid mottagandet av säkerhet besluta
under vilka förutsättningar säkerheten får tas i anspråk. Beslutet får ändras
när det finns anledning till det.
13 § Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att ta säkerhet i anspråk
gäller, om säkerheten utgörs av
1. pant: att den får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt
egendom,
2. borgen: att den genast får utsökas och att bestämmelserna om indriv-
ning i denna lag då gäller samt att införsel får äga rum om det är medgivet
för den fordran som säkerheten avser,
3. företagshypoteksbrev: att utmätning genast får ske i den egendom som
omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan näringsverk-
samhet än gäldenärens.
Ackord
14 § Bestämmelser om ackord finns i lagen (1993: 892) om ackord röran-
de statliga fordringar m. m.
1923
SFS 1993:891
15 § Kronofogdemyndigheten får ansöka om att en gäldenär skall försät-
tas i konkurs. Kronofogdemyndigheten får också ansöka om likvidation.
16 § Om det allmänna har en fordran hos en gäldenär som försatts i
konkurs skall kronofogdemyndigheten göra gällande denna fordran i kon-
kursen och även i övrigt bevaka den rätt i konkursen som med anledning
av fordran tillkommer det allmänna.
17 § I ärenden enligt 15 och 16 §§ för Riksskatteverket det allmännas
talan i överrätt.
Avbrytande av indrivning
18 § Kronofogdemyndigheten får avbryta indrivningen tills vidare om
ytterligare indrivningsåtgärder framstår som utsiktslösa eller inte är för-
svarliga med hänsyn till kostnaderna och indrivning inte heller krävs från
allmän synpunkt.
Har indrivningen avbrutits enligt första stycket skall den återupptas, om
det visar sig att betalning kan fås utan större kostnader än vad som är
skäligt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.
�verklagande
19 § Kronofogdemyndighetens beslut att ta säkerhet i anspråk enligt
13 § får överklagas. Vid överklagande skall bestämmelserna om besvär i
18 kap. utsökningsbalken tillämpas.
I övrigt får beslut enligt denna lag inte överklagas.
BO LUNDGREN
(Finansdepartementet)
På regeringens vägnar
CARL BILDT
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 då lagen (1978:882) om
säkerhet för skattefordringar m. m. skall upphöra att gälla. Bestämmelser-
na om uppskov och om säkerhet i 9 och 19 §§ respektive 10�13 och 19 §§ i
den nya lagen tillämpas också i fråga om uppskov som beviljats och
säkerhet som tagits emot före ikraftträdandet.
Konkurs m. m .
1924