SFS 2012:843 Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning

1

Svensk författningssamling

Lag
om administrativt samarbete inom Europeiska
unionen i fråga om beskattning;

utfärdad den 6 december 2012.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 följande.

Tillämpningsområde

1 §

Denna lag gäller för sådant samarbete mellan Sverige och en annan

medlemsstat i Europeiska unionen som avses i rådets direktiv 2011/16/EU
av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskatt-
ning

3.

2 §

Denna lag gäller för alla typer av skatter som tas ut på de territorier där

fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt är tillämpliga enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unio-
nen. Lagen gäller dock inte för sådana punktskatter som omfattas av annan
unionslagstiftning om administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och
inte heller för mervärdesskatt. Lagen gäller inte heller för obligatoriska soci-
ala avgifter eller tullar.

3 §

Följande avgifter ska vid tillämpningen av denna lag inte i något fall

anses vara skatter:

1. avgifter för intyg och andra handlingar som utfärdas av myndigheter,
2. avgifter av avtalsmässig karaktär såsom ersättning för allmännyttiga

tjänster, eller

3. andra liknande avgifter.

Allmänna bestämmelser

4 §

Skatteverket är behörig myndighet i Sverige vid samarbete enligt

denna lag.

1 Prop. 2012/13:4, bet. 2012/13:SkU8, rskr. 2012/13:76.

2 Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete
i fråga om beskattning (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1, Celex 32011L0016).

3 EUT L 64, 11.3.2011, s. 1 (Celex 32011L0016).

SFS 2012:843

Utkom från trycket
den 14 december 2012

2

SFS 2012:843

5 §

Skatteverket ska, i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag, på

begäran av en behörig myndighet i en annan medlemsstat

– utbyta upplysningar (8–11 §§),
– medge närvaro vid administrativa myndigheter och medverkan i utred-

ningar (17 §), och

– utföra delgivning (18 och 19 §§).
Skatteverket ska även, i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag,
– automatiskt utbyta upplysningar (12 och 13 §§), och
– lämna upplysningar utan föregående begäran (14 §).

6 § Skatteverket får, med den begränsning som anges i 19 § andra stycket,
begära att åtgärder enligt 5 § första stycket vidtas av en behörig myndighet i
en annan medlemsstat om det kan göras utan att det skulle leda till att en
affärshemlighet, företagshemlighet, yrkeshemlighet eller ett i näringsverk-
samhet använt förfaringssätt röjs och utan att det medför utlämnande av upp-
lysningar som det skulle strida mot allmänna hänsyn att lämna.

Definitioner

7 §

I denna lag avses med

behörig myndighet: den myndighet i en medlemsstat som har utsetts som

sådan av medlemsstaten eller ett centralt kontaktkontor, ett kontaktorgan
eller en behörig tjänsteman som agerar på det sätt som avses i direktiv 2011/
16/EU,

centralt kontaktkontor: det kontor som har utsetts som sådant och som har

huvudansvaret för kontakterna med andra medlemsstater när det gäller admi-
nistrativt samarbete,

kontaktorgan: varje annat kontor än det centrala kontaktkontoret som har

utsetts som sådant för att direkt utbyta upplysningar enligt denna lag,

behörig tjänsteman: varje tjänsteman som har fått behörighet att direkt

utbyta upplysningar enligt direktivet,

begärande myndighet: det centrala kontaktkontoret, ett kontaktorgan eller

en behörig tjänsteman i en medlemsstat som begär bistånd på den behöriga
myndighetens vägnar,

utredning: varje kontroll, utredning och annan åtgärd som medlemssta-

terna genomför för att fullgöra sina skyldigheter att sörja för en korrekt till-
lämpning av skattelagstiftningen,

utbyte av upplysningar på begäran: utbyte av upplysningar baserat på en

begäran som en begärande medlemsstat lämnar till en anmodad medlemsstat
avseende ett specifikt fall,

automatiskt utbyte: systematisk överföring av på förhand bestämda upp-

lysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg
fastställda regelbundna intervaller,

utbyte utan föregående begäran: lämnande av upplysningar till en annan

medlemsstat, vid vilken tidpunkt som helst och utan föregående begäran,

person:
– fysisk person,
– juridisk person,

3

SFS 2012:843

– om gällande lagstiftning medger det, en sammanslutning av personer

som har befogenhet att utföra rättshandlingar men som inte har en juridisk
persons rättsliga ställning, eller

– varje annan juridisk konstruktion, oavsett slag eller form, och obero-

ende av om den har status som juridisk person, som äger eller förvaltar till-
gångar, inklusive inkomster som härrör därifrån, som omfattas av en skatt
som denna lag gäller för.

Utbyte av upplysningar

Utbyte av upplysningar på begäran

8 §

Skatteverket ska på begäran av en behörig myndighet i en annan med-

lemsstat lämna alla sådana upplysningar

1. som kan antas vara relevanta för administration och verkställighet av

den andra medlemsstatens lagstiftning i fråga om de skatter som denna lag
gäller för, och

2. som Skatteverket har tillgång till eller inhämtar genom utredningar.

9 §

Skatteverket ska utföra de utredningar som krävs för att få fram de

upplysningar som avses i 8 § och tillämpa samma förfarande som i egna
skatteärenden.

Skatteverket är inte skyldigt att utföra utredningar som det skulle strida

mot lag att utföra för svenska beskattningsändamål.

10 §

Skatteverket är inte skyldigt att lämna upplysningar om

1. det framgår att den begärande myndigheten inte har uttömt sina vanliga

informationskällor för att inhämta de begärda upplysningarna, och att den
hade kunnat göra det utan att riskera det önskade resultatet,

2. det skulle strida mot lag att för svenska beskattningsändamål inhämta

de begärda upplysningarna,

3. det framgår att den begärande myndigheten av rättsliga skäl inte får

lämna liknande upplysningar, eller

4. det skulle leda till att en affärshemlighet, företagshemlighet, yrkes-

hemlighet eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt röjs, eller om
det gäller upplysningar som det skulle strida mot allmänna hänsyn att lämna.

11 §

Bestämmelserna i 9 § andra stycket och 10 § 2–4 medför inte rätt för

Skatteverket att vägra lämna upplysningar eller utföra utredningar enbart
därför att svenska myndigheter inte har något eget intresse av informationen.

Bestämmelserna i 10 § 2 och 4 medför inte heller rätt för Skatteverket att

vägra lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna

1. innehas av en bank, en annan finansiell institution, ett ombud, en repre-

sentant eller en förvaltare, eller

2. rör ägarintressen i en person.

Automatiskt utbyte av upplysningar

12 § Skatteverket ska till varje annan medlemsstats behöriga myndighet
genom automatiskt utbyte överföra upplysningar som verket tagit emot i

4

SFS 2012:843

form av kontrolluppgifter eller motsvarande uppgifter och uppgifter i
inkomstdeklarationer och som avser personer hemmahörande i den andra
medlemsstaten när det gäller

1. inkomster från anställning,
2. styrelsearvoden,
3. livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra unionsrättsakter,

om utbyte av upplysningar och andra liknande åtgärder, än rådets direktiv
2011/16/EU,

4. pensioner, och
5. ägande av och inkomster från fastighet.
Upplysningarna ska överföras minst en gång om året.

13 §

Skatteverket ska överföra upplysningar enligt 12 § till en medlemsstat

endast om den staten har meddelat Europeiska kommissionen att den har
upplysningar tillgängliga beträffande minst en av de inkomster och till-
gångar som avses i 12 §.

Om en behörig myndighet i en annan medlemsstat har meddelat att den

inte önskar få vissa upplysningar enligt 12 § första stycket, ska Skatteverket
inte överföra sådana upplysningar till den medlemsstaten.

Utbyte av upplysningar utan föregående begäran

14 §

Skatteverket ska lämna sådana upplysningar som kan antas vara rele-

vanta för administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella
lagstiftningar i fråga om de skatter som denna lag gäller för till den behöriga
myndigheten i varje annan berörd medlemsstat i följande fall:

1. Skatteverket har skäl att anta att det kan uppstå ett skattebortfall i en

annan medlemsstat,

2. en skattskyldig får en skattenedsättning eller skattebefrielse i Sverige

som kan föranleda en ökning av skatten eller leda till skattskyldighet i en
annan medlemsstat,

3. affärstransaktioner mellan en skattskyldig i Sverige och en skattskyldig

i en annan medlemsstat genomförs genom ett eller flera länder på ett sådant
sätt att det kan leda till skattebortfall i Sverige eller den andra medlemsstaten
eller i båda,

4. Skatteverket har skäl att anta att ett skattebortfall kan bli följden av arti-

ficiella överföringar av vinster inom koncerner, eller

5. upplysningar som har lämnats till Sverige av en annan medlemsstats

behöriga myndighet har gjort det möjligt att få upplysningar som kan vara
relevanta för fastställande av skattskyldighet i den andra medlemsstaten.

Utan föregående begäran får Skatteverket till de behöriga myndigheterna i

de övriga medlemsstaterna även lämna alla upplysningar som kan vara
användbara för dem och som verket har kännedom om.

Upplysningar som härrör från ett land utanför Europeiska unionen

15 §

Vid tillämpning av 8, 12 och 14 §§ får Skatteverket lämna upplys-

ningar som härrör från ett land utanför Europeiska unionen endast om det
enligt ett avtal med det landet är tillåtet att vidarebefordra upplysningarna.

5

SFS 2012:843

Underrättelse till den enskilde

16 §

Om Skatteverket lämnar upplysningar till en myndighet i en annan

medlemsstat enligt 8 eller 14 § ska den som upplysningarna avser underrät-
tas om detta. I underrättelsen ska det anges till vilken myndighet upplysning-
arna översänts.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas om den är uppen-

bart obehövlig eller om det kan befaras att en underrättelse skulle försvåra
genomförandet av den andra myndighetens utredning eller beslut i skatteä-
rende.

Vissa andra former av administrativt samarbete

Närvaro av tjänsteman från en annan medlemsstat

17 §

Efter överenskommelse mellan Skatteverket och den begärande myn-

digheten får tjänstemän som bemyndigats av den begärande myndigheten, i
enlighet med de villkor som Skatteverket bestämmer, närvara vid Skattever-
kets kontor och vid sådana utredningar som verket utför enligt 9 §.

Delgivning av handlingar

18 §

Delgivning på begäran av en annan medlemsstat sker enligt delgiv-

ningslagen (2010:1932).

19 §

Skatteverket får delge en person i en annan medlemsstat i enlighet

med 16–18 §§ delgivningslagen (2010:1932).

Skatteverket får begära bistånd med delgivning i en annan medlemsstat

om det inte är möjligt eller medför orimliga svårigheter att delge personen i
Sverige.

Användning och vidarebefordran av upplysningar m.m.

20 §

Upplysningar som Skatteverket tar emot från en myndighet i en annan

medlemsstat får användas för beskattningsändamål i fråga om de skatter som
denna lag gäller för. De får också användas för fastställande och uppbörd av
andra skatter och avgifter som omfattas av lagen (2011:1537) om bistånd
med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen eller för
fastställande och uppbörd av socialavgifter. De får dessutom användas i
samband med rättsliga och administrativa förfaranden som kan leda till
påföljd och som inletts på grund av överträdelse av skattelagstiftningen.

Upplysningarna får inte användas för andra ändamål än de som anges i

första stycket utan att den myndighet som tillhandahåller upplysningarna
tillåter det. Om upplysningarna ursprungligen härrör från en myndighet i en
tredje medlemsstat, kan sådant tillstånd endast beviljas av den myndigheten.
Tillstånd krävs dock inte för att upplysningar, rapporter, redogörelser och
andra dokument eller vidimerade kopior av eller utdrag ur sådana ska få åbe-
ropas eller användas som bevisning.

En svensk myndighet ska följa de villkor som gäller för användningen av

upplysningarna enligt denna paragraf, oavsett vad som annars är föreskrivet i
lag eller annan författning.

6

SFS 2012:843

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2012

21 §

Skatteverket ska tillåta att upplysningar som verket tillhandahåller en

myndighet i en annan medlemsstat får användas i den andra medlemsstaten
för andra ändamål än sådana som avses i 20 § första stycket, om de får
användas för liknande ändamål enligt svensk lag.

Om Skatteverket anser att upplysningar som verket har tagit emot från en

myndighet i en annan medlemsstat sannolikt kan vara till nytta för en tredje
medlemsstat för de ändamål som avses i 20 § första stycket, får verket vida-
rebefordra dessa upplysningar till den medlemsstaten, under de villkor som i
övrigt gäller enligt denna lag. Skatteverket ska underrätta den medlemsstat
som upplysningarna härrör från om sin avsikt att vidarebefordra uppgifterna
till en tredje medlemsstat. Den medlemsstat som upplysningarna härrör från
kan motsätta sig ett sådant utbyte av uppgifter inom tio arbetsdagar från den
dag då den tog emot underrättelsen.

22 §

Upplysningar som Skatteverket tagit emot vid samarbete enligt denna

lag får lämnas till länder utanför Europeiska unionen endast om

1. den behöriga myndigheten i den medlemsstat som upplysningarna här-

rör från har samtyckt till att de vidarebefordras, och

2. det berörda landet utanför Europeiska unionen har åtagit sig att sam-

arbeta för insamling av bevisning avseende transaktioner som verkar strida
mot eller utgöra en överträdelse av skattelagstiftningen.

23 §

Sådana rapporter och dokument som utarbetats av Europeiska kom-

missionen och som avses i artikel 23.6 i direktiv 2011/16/EU får användas
endast för analysändamål.

Överklagande

24 §

Beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Ytterligare föreskrifter

25 §

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar

ytterligare föreskrifter om Skatteverkets uppgifter enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015 i fråga om 12 och 13 §§ samt

i övrigt den 1 januari 2013.

2. Bestämmelserna i 12 och 13 §§ tillämpas första gången i fråga om upp-

lysningar som avser

– kalenderåret 2014, när de erhållits i form av kontrolluppgifter eller mot-

svarande uppgifter, och

– beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2013, när de erhållits

i form av uppgifter i inkomstdeklarationer.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

ANDERS BORG
(Finansdepartementet)