SFS 2011:1244 Skatteförfarandelag

111244.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Skatteförfarandelag;

utfärdad den 1 december 2011.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

AVDELNING I. INNEHÅLL, TILLÄMPNING OCH
DEFINITIONER

1 kap. Lagens innehåll

1 §

I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och

avgifter.

Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. INNEHÅLL, TILLÄMPNING OCH DEFINITIONER

1 kap. – Lagens innehåll
2 kap. – Lagens tillämpning
3 kap. – Definitioner och förklaringar

AVDELNING II. FÖRETRÄDARE

4 kap. – Uppgifter som har lämnats för någon annans räkning
5 kap. – Uppgifts- och betalningsskyldiga företrädare
6 kap. – Ombud

AVDELNING III. REGISTRERING

7 kap. – Registrering

AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT

8 kap. – Preliminärskattesystemets grunder
9 kap. – Godkännande för F-skatt
10 kap. – Skatteavdrag för preliminär skatt
11 kap. – Beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt
12 kap. – Skattetabeller

AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT

13 kap. – Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

AVDELNING VI. KONTROLLUPPGIFTER, DEKLARATIONER OCH
ÖVRIGA UPPGIFTER

14 kap. – Syftet med kontrolluppgifter
15 kap. – Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst

1 Prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3, rskr. 2011/12:28.

SFS 2011:1244

Utkom från trycket
den 13 december 2011

background image

2

SFS 2011:1244

16 kap. – Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget närings-

verksamhet

17 kap. – Kontrolluppgift om ränteinkomster och annan avkastning på

fordringsrätter

18 kap. – Kontrolluppgift om ränteutgifter
19 kap. – Kontrolluppgift om avkastning på delägarrätter
20 kap. – Kontrolluppgift om avyttring av andelar i investeringsfonder

och fondföretag

21 kap. – Kontrolluppgift om avyttring av fordringsrätter och andra del-

ägarrätter än andelar i investeringsfonder och fondföretag

22 kap. – Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden
23 kap. – Kontrolluppgift om utländska förhållanden
24 kap. – Övriga bestämmelser om kontrolluppgifter
25 kap. – Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet
26 kap. – Skattedeklaration
27 kap. – Skalbolagsdeklaration
28 kap. – Preliminär inkomstdeklaration
29 kap. – Syftet med inkomstdeklaration
30 kap. – Vem ska lämna en inkomstdeklaration?
31 kap. – Vad ska en inkomstdeklaration innehålla?
32 kap. – När och var ska en inkomstdeklaration lämnas?
33 kap. – Särskilda uppgifter
34 kap. – Informationsuppgifter
35 kap. – Periodiska sammanställningar
36 kap. – Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter
37 kap. – Föreläggande
38 kap. – Formkrav

AVDELNING VII. DOKUMENTATION

39 kap. – Dokumentationsskyldighet

AVDELNING VIII. UTREDNING OCH KONTROLL

40 kap. – Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera
41 kap. – Revision
42 kap. – Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök

AVDELNING IX. ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR OMBUD,
BITRÄDE ELLER UTREDNING

43 kap. – Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning

AVDELNING X. TVÅNGSÅTGÄRDER

44 kap. – Vitesföreläggande
45 kap. – Bevissäkring
46 kap. – Betalningssäkring

AVDELNING XI. UNDANTAG FRÅN KONTROLL

47 kap. – Uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll

AVDELNING XII. SÄRSKILDA AVGIFTER

48 kap. – Förseningsavgift

background image

3

SFS 2011:1244

49 kap. – Skattetillägg
50 kap. – Kontrollavgift
51 kap. – Befrielse från särskilda avgifter
52 kap. – Beslut om särskilda avgifter

AVDELNING XIII. BESLUT OM SKATTER OCH AVGIFTER

53 kap. – Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och

punktskatt

54 kap. – Beslut om särskild inkomstskatt
55 kap. – Beslut om preliminär skatt
56 kap. – Beslut och besked om slutlig skatt
57 kap. – Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter
58 kap. – Beslut om säkerhet för slutlig skatt för skalbolag
59 kap. – Ansvar för skatter och avgifter
60 kap. – Beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mer-

värdesskatt och punktskatt

AVDELNING XIV. BETALNING OCH ÅTERBETALNING AV
SKATTER OCH AVGIFTER

61 kap. – Skattekonton
62 kap. – Betalning av skatter och avgifter
63 kap. – Anstånd med betalning av skatter och avgifter
64 kap. – Återbetalning av skatter och avgifter
65 kap. – Ränta

AVDELNING XV. OMPRÖVNING SAMT ÖVERKLAGANDE
OCH ÄNDRING I BESLUT PÅ GRUND AV SKATTEAVTAL

66 kap. – Omprövning
67 kap. – Överklagande och ändring i beslut på grund av skatteavtal

AVDELNING XVI. VERKSTÄLLIGHET

68 kap. – Besluts verkställbarhet
69 kap. – Verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring
70 kap. – Indrivning
71 kap. – Övriga bestämmelser om verkställighet.

2 kap. Lagens tillämpning

Tillämpningsområde

1 §

Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt

1. kupongskattelagen (1970:624),
2. lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
3. lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,
4. tullagen (2000:1281),
5. lagen (2004:629) om trängselskatt, och
6. vägtrafikskattelagen (2006:227).
Lagen gäller även för belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket mervär-

desskattelagen (1994:200).

background image

4

SFS 2011:1244

2 §

Lagen gäller också för avgifter enligt

1. begravningslagen (1990:1144),
2. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
3. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
4. lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,
5. socialavgiftslagen (2000:980), och
6. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

3 §

Lagen gäller inte för punktskattepliktiga varor som

1. är omhändertagna med stöd av lagen (1998:506) om punktskattekon-

troll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
eller

2. omfattas av ett beslut om skatt enligt samma lag.
Om ett sådant beslut om omhändertagande eller om skatt upphävs, ska

dock den här lagen anses ha varit tillämplig som om beslutet aldrig hade fat-
tats.

4 §

Lagen gäller inte heller för mervärdesskatt som ska redovisas och beta-

las enligt lagen (2011:1245) om redovisning, betalning och kontroll av mer-
värdesskatt för elektroniska tjänster.

Proportionalitetsprincipen

5 §

Av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag får fattas

bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som be-
slutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående in-
tresse.

3 kap. Definitioner och förklaringar

Var finns definitioner och förklaringar?

1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till

hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och för-
klaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:

arbetsgivaravgifter i 3 §
arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 §
beskattningsår i 4 och 5 §§
beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 §
beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 §
beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 §
deklarationsombud i 6 kap. 4 §
europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 §
europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 §
felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 §
frisörverksamhet i 39 kap. 2 §
förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 §
granskningsledare i 8 §

background image

5

SFS 2011:1244

handling i 9 §
hemortskommun i 10 §
huvudinkomst i 11 kap. 3 §
journalminne i 42 kap. 2 §
juridisk person i 11 §
kassaregister i 39 kap. 2 §
kontrollremsa i 42 kap. 2 §
näringsverksamhet i 14 §
punktskatt i 15 §
regelbunden ersättning i 11 kap. 2 §
restaurangverksamhet i 39 kap. 2 §
skönsbeskattning i 57 kap. 1 §
slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§
särskilda avgifter i 17 §
torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 §
verksamhetslokal i 18 §
överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 §
överskjutande punktskatt i 16 §.

Betydelsen och tillämpningsområdet framgår av någon annan lag

2 §

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och

tillämpningsområde som i de lagar enligt vilka en skatt eller en avgift be-
stäms. Detta gäller dock inte om annat anges i denna lag.

Arbetsgivaravgifter

3 §

Med arbetsgivaravgifter avses

1. arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),
2. skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-

värvsinkomster, och

3. avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Beskattningsår

4 §

Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:

För

avses med beskattningsår

1. skatt enligt
a) inkomstskattelagen (1999:1229),
b) lagen (1984:1052) om statlig fastig-

hetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkastnings-

skatt på pensionsmedel i fall som avses
i 2 § första stycket 1–4, och

d) lagen (1991:687) om särskild löne-

skatt på pensionskostnader, samt avgift
enligt

e) lagen (2007:1398) om kommunal

fastighetsavgift

beskattningsår enligt 1 kap.
13–15 §§ inkomstskattelagen

background image

6

SFS 2011:1244

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär

skatt alltid kalenderår.

5 §

Om en juridisk persons beskattningsår har en annan slutdag än den

31 december, den 30 april, den 30 juni eller den 31 augusti gäller andra och
tredje styckena.

I stället för det egentliga beskattningsåret avses med beskattningsår den av

följande perioder som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret:

– 1 januari–31 december,
– 1 maj–30 april,
– 1 juli–30 juni, eller
– 1 september–31 augusti.
Detta gäller vid tillämpning av
– 28 kap. 3 § andra stycket (när en preliminär inkomstdeklaration ska läm-

nas),

– 32 kap. 2 § (när en inkomstdeklaration ska lämnas),
– 49 kap. 10, 12 och 15 §§ (normalt tillgängligt kontrollmaterial),
– 55 kap. 2 § första stycket (debitering av preliminär skatt),
– 56 kap. 10 § (besked om slutlig skatt),
– 62 kap. 4 § första stycket och 5 § (betalning av preliminär skatt),
– 65 kap. 5, 6, 9, 17 och 18 §§ (beräkning av ränta),
– 66 kap. 13 och 26 §§ (omprövning av beslut om debitering av prelimi-

när skatt), samt

– 67 kap. 15 § (överklagande av beslut om debitering av preliminär skatt).

2. skatt enligt lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta och lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artis-
ter m.fl.

det kalenderår då ersättningen
betalas ut

3. skatt enligt mervärdesskattelagen

(1994:200) som ska redovisas för redo-
visningsperioder

beskattningsår enligt 1 kap. 14 §
mervärdesskattelagen

4. annan mervärdesskatt

det kalenderår då den felaktiga
debiteringen har gjorts eller för-
värvet har skett

5. punktskatt som ska redovisas för

redovisningsperioder

beskattningsår enligt 1 kap. 14 §
mervärdesskattelagen

6. annan punktskatt

det kalenderår då den händelse
som medför skattskyldighet har
inträffat

7. övriga skatter

det kalenderår som skatten ska
betalas för

8. arbetsgivaravgifter och avgifter som

ingår i slutlig skatt

det kalenderår som avgiften ska
betalas för.

background image

7

SFS 2011:1244

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar

6 §

Det som sägs om svenska handelsbolag gäller även europeiska ekono-

miska intressegrupperingar (EEIG).

Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete

7 § Det som sägs om ekonomiska föreningar gäller även europeiska gruppe-
ringar för territoriellt samarbete (EGTS).

Granskningsledare

8 §

Med granskningsledare avses den som har utsetts av Skatteverket att

vara granskningsledare.

Handling

9 §

Med handling avses framställning i skrift eller bild och upptagning

som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas bara med tekniska
hjälpmedel.

Hemortskommun

10 §

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen

var folkbokförd den 1 november året före det år då aktuellt beslut fattades.

För den som var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige under någon

del av det år då aktuellt beslut fattades, men som inte var folkbokförd i lan-
det den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun
där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.

För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat

skattskyldig, avses med hemortskommun den kommun som anknytningen
var starkast till under året före det år då aktuellt beslut fattades.

Juridisk person

11 §

Med juridisk person avses också dödsbon, svenska handelsbolag och i

utlandet delägarbeskattade juridiska personer.

Felaktigt debiterad mervärdesskatt

12 §

Det som sägs om mervärdesskatt gäller även belopp som har beteck-

nats som mervärdesskatt och som enligt 1 kap. 1 § tredje stycket mervärdes-
skattelagen (1994:200) ska betalas till staten, även om beloppet inte utgör
mervärdesskatt enligt samma lag. Det som sägs om skattskyldig enligt mer-
värdesskattelagen gäller även den som är skyldig att betala sådant belopp.

Överskjutande ingående mervärdesskatt

13 §

Med överskjutande ingående mervärdesskatt avses den del av ingåen-

de mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.

background image

8

SFS 2011:1244

Näringsverksamhet

14 §

Med näringsverksamhet avses verksamhet av sådant slag att intäkter i

verksamheten enligt bestämmelserna i 13

kap. inkomstskattelagen

(1999:1229) räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedri-
ver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett svenskt handelsbo-
lag, för någon delägare i bolaget.

Punktskatt

15 §

Med punktskatt avses skatt enligt

1. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
2. lagen (1972:820) om skatt på spel,
3. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
4. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-

medel,

5. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,

m.m.,

6. lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
7. lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,
8. lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
9. lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
10. lagen (1994:1776) om skatt på energi,
11. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
12. lagen (1999:673) om skatt på avfall,
13. lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, och
14. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.

Överskjutande punktskatt

16 §

Med överskjutande punktskatt avses det belopp med vilket avdragen

överstiger skattens bruttobelopp.

Särskilda avgifter

17 §

Med särskilda avgifter avses förseningsavgift, skattetillägg och kon-

trollavgift.

Verksamhetslokal

18 §

Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i

verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt
bokföringslagen (1999:1078) eller som bedrivs av en annan juridisk person
än ett dödsbo.

Med verksamhetslokal avses även markområden, transportmedel, förva-

ringsplatser och andra utrymmen som disponeras eller kan antas disponeras i
verksamheten.

background image

9

SFS 2011:1244

AVDELNING II. FÖRETRÄDARE

4 kap. Uppgifter som har lämnats för någon annans räkning

Huvudregeln

1 §

Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats av en behörig

företrädare, anses uppgiften ha lämnats av den som företräds.

Presumtionsregeln

2 §

Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats för en juri-

disk person, anses uppgiften ha lämnats av den juridiska personen, om det
inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den
juridiska personen.

5 kap. Uppgifts- och betalningsskyldiga företrädare

Ombud för en generalrepresentation

1 §

Om ett utländskt skadeförsäkringsföretag bedriver verksamhet i Sve-

rige genom generalrepresentation, ska ett sådant ombud som avses i 1 kap.
12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensions-
instituts verksamhet i Sverige fullgöra deklarationsskyldigheten och betala
skatter och avgifter för verksamheten samt i övrigt företräda företaget i frå-
gor som rör sådana skatter och avgifter.

Underlag för kontroll av att deklarationsskyldigheten fullgörs ska finnas

tillgängligt hos ombudet.

Representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi

2 §

Om en verksamhet bedrivs genom ett enkelt bolag eller ett partrederi,

får Skatteverket efter ansökan av samtliga delägare besluta att den av del-
ägarna som dessa föreslår ska vara representant. Representanten ska redo-
visa och betala skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punkt-
skatt för verksamheten samt i övrigt företräda bolaget eller partrederiet i frå-
gor som rör sådana skatter och avgifter.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos repre-

sentanten.

Beslutet innebär inte att övriga delägare befrias från sina skyldigheter om

representanten inte fullgör sina skyldigheter.

Huvudman för en mervärdesskattegrupp

3 §

Om Skatteverket har beslutat att näringsidkare får bilda en mervärdes-

skattegrupp, ska den huvudman som verket utsett för gruppen enligt 6 a kap.
4 § mervärdesskattelagen (1994:200) redovisa och betala mervärdesskatt för
den verksamhet som gruppen bedriver och i övrigt företräda gruppen i frågor
som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos huvud-

mannen.

background image

10

SFS 2011:1244

Skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare

4 §

Om en utländsk försäkringsgivare inte bedriver sin verksamhet i Sve-

rige från en sekundäretablering enligt lagen (1998:293) om utländska försäk-
ringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, ska den skat-
terepresentant som avses i 3 § andra stycket lagen (2007:460) om skatt på
trafikförsäkringspremie m.m. redovisa och betala skatt enligt den lagen och i
övrigt företräda försäkringsgivaren i frågor som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos repre-

sentanten.

6 kap. Ombud

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– ombud för en utländsk företagare (2 och 3 §§), och
– deklarationsombud (4–8 §§).
I 38 kap. 3 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett döds-

bo.

Ombud för en utländsk företagare

2 §

En utländsk företagare som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen

(1994:200) ska företrädas av ett ombud som är godkänt av Skatteverket.
Ombudet ska enligt fullmakt av företagaren svara för redovisningen av mer-
värdesskatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt
företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos ombu-

det.

3 §

En utländsk företagare behöver inte utse ett ombud om Sverige har en

särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skatte-
fordringar och utbyte av information i skatteärenden med det land där före-
tagaren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller sitt fasta etablerings-
ställe eller är bosatt eller stadigvarande vistas. En sådan överenskommelse
ska ha en räckvidd som är likartad med den som föreskrivs i

1. kapitel V, med undantag av artikel 27.4, i rådets förordning (EG) nr

1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om
mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92

2,

2. rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om adminis-

trativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri

3, samt

3. rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd

för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder

4.

2 EUT L 264, 15.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1798).

3 EUT L 268, 12.10.2010, s. 1 (Celex 32010R0904).

4 EUT L 84, 31.3.2010, s. 1 (Celex 32010L0024).

background image

11

SFS 2011:1244

Deklarationsombud

Definition

4 §

Ett deklarationsombud är en fysisk person som den deklarationsskyl-

dige har utsett och som är godkänd av Skatteverket som ombud för den
deklarationsskyldige.

Ett deklarationsombuds behörighet

5 §

Ett deklarationsombud får

1. lämna deklaration, men bara elektroniskt,
2. ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklara-

tionsskyldige har direktåtkomst till,

3. komplettera lämnade uppgifter i en deklaration, och
4. begära anstånd med att lämna deklaration.
Om deklarationsombudet har utsetts av en utländsk företagare som är

skyldig att utse ett ombud enligt 2 och 3 §§, får deklarationsombudet dock
inte företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Vem kan godkännas som deklarationsombud?

6 §

Skatteverket ska godkänna ett deklarationsombud om han eller hon kan

antas vara lämplig för uppdraget.

Vid bedömningen av ett deklarationsombuds lämplighet ska Skatteverket

särskilt beakta om ombudet

1. kan antas ha de kunskaper och erfarenheter som ett deklarationsombud

behöver med hänsyn till redovisnings- och skattefrågornas art,

2. har dömts för brott i näringsverksamhet eller för annan ekonomisk

brottslighet,

3. har visat sig oskicklig eller annars olämplig att ha hand om redovisning

av skatter eller avgifter till det allmänna, eller

4. saknar fast adress eller annars lever under sådana omständigheter att

han eller hon kan antas vara svår att nå eller ha svårt att fullgöra sitt uppdrag.

Om den deklarationsskyldige begär det, ska godkännandet begränsas till

en viss tid.

7 §

Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-

ken får inte godkännas som deklarationsombud. Detsamma gäller den som

1. är försatt i konkurs,
2. har näringsförbud, eller
3. har ålagts förbud enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt

eller ekonomiskt biträde i vissa fall.

Återkallelse av godkännande som deklarationsombud

8 §

Skatteverket ska återkalla ett godkännande som deklarationsombud om

1. ombudet eller den deklarationsskyldige har begärt det,
2. uppdraget har upphört att gälla, eller
3. det har visat sig att ombudet inte uppfyller kraven enligt 6 och 7 §§.

background image

12

SFS 2011:1244

AVDELNING III. REGISTRERING

7 kap. Registrering

Vem ska registreras?

1 §

Skatteverket ska registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag,
2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med

undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana
varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt

till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§
samma lag,

5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatte-

plikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6. en utländsk företagare som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt

till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfat-
tas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5,

7. en näringsidkare som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett

annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i
enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av
den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

5,

8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap.

eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9.

den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen

(1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10. den som är skattskyldig enligt
a) lagen (1972:820) om skatt på spel,
b) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
c) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,

m.m.,

d) lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
e) 10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563)

om tobaksskatt,

f) 9, 12, 14 eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
g) 4 kap. 3, 6, 8 eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller

11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

h) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
i) lagen (1999:673) om skatt på avfall,
j) lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, eller
k) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., och
11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§.
Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt

5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

5 EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112).

background image

13

SFS 2011:1244

Anmälan för registrering

2 §

Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras

ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten
påbörjas eller övertas.

Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet för eller

rätt till återbetalning av mervärdesskatt ska göra en anmälan för varje verk-
samhet.

3 §

Om den som ska anmäla sig för registrering är skyldig att använda

kassaregister, ska anmälan innehålla uppgift om de kassaregister som finns i
verksamheten.

4 §

Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras, ska den

som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor
från det att ändringen inträffade.

Föreläggande

5 §

Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt

2–4 §§ att fullgöra dem eller att lämna uppgifter som verket behöver för att
kunna avgöra om någon sådan skyldighet finns.

Avregistrering

6 §

Skatteverket får avregistrera den som inte längre ska vara registrerad.

Om den som inte längre ska vara registrerad begär det, ska Skatteverket be-
sluta om avregistrering.

Om den som inte längre bedriver näringsverksamhet begär att få bli av-

registrerad, får Skatteverket besluta att registreringen ska bestå till dess att
avvecklingen av verksamheten har slutförts.

AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT

8 kap. Preliminärskattesystemets grunder

1 §

Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så

nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år.

2 §

Den preliminära skatten ska betalas enligt särskild debitering (F-skatt

eller särskild A-skatt) eller genom skatteavdrag (A-skatt).

Bestämmelser om beslut om preliminär skatt finns i 55 kap.

3 §

F-skatt ska betalas av den som är godkänd för F-skatt.

Av 10 kap. framgår att skatteavdrag i vissa fall ska göras även för den som

är godkänd för F-skatt.

4 §

Skatteavdrag ska göras av den som betalar ut ersättning för arbete, rän-

ta, utdelning eller annan avkastning enligt bestämmelserna i 10 kap.

background image

14

SFS 2011:1244

5 §

Särskild A-skatt ska betalas av den skattskyldige om Skatteverket har

beslutat det.

Skatteverket får besluta om särskild A-skatt för den som inte är godkänd

för F-skatt, om det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre över-
ens med den beräknade slutliga skatten än om bara skatteavdrag görs.

9 kap. Godkännande för F-skatt

Förutsättningarna för godkännande

1 §

Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva

eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt.

Första stycket gäller dock inte om
1. det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs

eller kommer att bedrivas,

2. ansökan bara grundar sig på en delägares intäkter från ett svenskt han-

delsbolag, eller

3. den sökande eller någon som ska prövas enligt 2 §
a) inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats enligt

3 § eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket
inte är obetydligt,

b) inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter enligt denna lag

eller motsvarande utländska skatter eller avgifter i en utsträckning som inte
är obetydlig,

c) inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration eller sådana

särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 6 §, eller har lämnat eller godkänt så
bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för be-
skattning,

d) har näringsförbud, eller
e) är försatt i konkurs.
Om det finns särskilda skäl, får beslut om godkännande för F-skatt fattas

trots vad som föreskrivs i andra stycket 3.

2 §

Prövningen enligt 1 § andra stycket 3 ska

1. om den sökande är ett fåmansföretag även avse företagsledare i före-

taget och andra fåmansföretag som han eller hon är eller under de senaste två
åren har varit företagsledare i, och

2. om den sökande är eller under de senaste två åren har varit företags-

ledare i fåmansföretag även avse företaget.

Prövningen av fåmansföretaget ska bara avse missförhållanden som kan

hänföras till företagsledaren.

Det som sägs i första och andra styckena om fåmansföretag gäller även

fåmanshandelsbolag.

F-skatt med villkor

3 §

Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt för en fysisk

person ska förenas med villkoret att det bara får åberopas i hans eller hennes
näringsverksamhet.

background image

15

SFS 2011:1244

Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt som inte har fören-

ats med ett villkor enligt första stycket ska bytas ut mot ett godkännande
med ett sådant villkor.

Återkallelse av godkännande för F-skatt

4 §

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om

1. innehavaren begär det, eller
2. förutsättningarna för godkännande för F-skatt inte är uppfyllda enligt

1 § andra stycket.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt

första stycket 2.

10 kap. Skatteavdrag för preliminär skatt

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– skyldighet att göra skatteavdrag (2 §),
– huvudregeln för skatteavdrag från ersättning för arbete (3 §),
– undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för

arbete (4–13 §§),

– anmälningsskyldighet för utbetalare (14 §),
– huvudregeln för skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning

(15 §),

– undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ränta och utdel-

ning (16–18 §§),

– skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag (19 §),
– återbetalning av skatteavdrag (20 §), och
– föreläggande att göra skatteavdrag eller lämna uppgift om skatteavdrag

(21 §).

Skyldighet att göra skatteavdrag

2 §

Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan

avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) ska
göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker.

Skatteavdrag ska göras från ersättning för arbete – huvudregeln

3 §

Skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete.

Som ersättning för arbete räknas i denna lag även
1. pension,
2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
3. ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring som har teck-

nats i samband med tjänsten om ersättningen inte utgör livränta,

4. engångsbelopp på grund av personskada,
5. sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30, 31, 34

och 36 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

background image

16

SFS 2011:1244

6. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverksam-

het,

7. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan lik-

nande periodisk utbetalning som givaren enligt inkomstskattelagen ska dra
av i inkomstslaget näringsverksamhet,

8. behållning på pensionssparkonto som ska avskattas enligt 58 kap. 33 §

inkomstskattelagen på grund av att pensionssparavtalet har upphört att gälla
eller att behållningen har tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ack-
ord,

9. ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa

som avses i 12 kap. 6 § inkomstskattelagen, till den del ersättningen över-
stiger

a) de schablonbelopp som anges i 12 kap. 6 a, 10–15, 17 och 21 §§

inkomstskattelagen, eller

b) den faktiska utgiften när det gäller kostnad för logi,
10. andra ersättningar för kostnader i tjänsten än de som avses i 9, till den

del ersättningen avser kostnader som det är uppenbart att mottagaren inte får
dra av vid beskattningen, och

11. annan kontant ersättning som betalas ut med anledning av tjänsten.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för
arbete

Begränsade belopp

4 §

Skatteavdrag ska inte göras från ersättning för arbete om

1. ersättningen understiger 100 kronor,
2. det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer

att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 1 000 kronor,

3. det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att

betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 10 000 kronor och

a) utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,
b) ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren

bedriver,

c) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse

som avses i 25 kap. 13 § 4 socialförsäkringsbalken om att ersättningen ska
anses som inkomst av anställning, samt

d) det inte är fråga om sådan ersättning till en förmyndare, god man eller

förvaltare som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, eller

4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening

som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och
som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och det kan
antas att det som föreningen sammanlagt kommer att betala ut under kalen-
deråret understiger ett halvt prisbasbelopp.

Vissa ersättningar och betalningsmottagare

5 §

Skatteavdrag ska inte göras från

1. ersättning för arbete som ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet

delägarbeskattad juridisk person betalar ut till en delägare i bolaget eller i
den juridiska personen,

background image

17

SFS 2011:1244

2. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskat-

telagen (1999:1229) till en mottagare som har debiterats preliminär skatt för
beskattningsåret, eller

3. ersättning för arbete som betalas ut till staten, landsting, kommuner

eller kommunalförbund.

6 §

Skatteavdrag från ersättning för arbete som betalas ut till en utländsk

juridisk person eller en fysisk person som är begränsat skattskyldig i Sverige
ska bara göras om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mot-
tagaren bedriver från ett fast driftställe i Sverige.

7 §

Om ersättning för arbete omfattas av ett beslut om särskild inkomst-

skatteredovisning och utbetalaren känner till beslutet, ska skatteavdrag inte
göras enligt bestämmelserna i detta kapitel utan enligt bestämmelserna i
13 kap.

8 §

Om ersättning för arbete är skattepliktig enligt lagen (1991:591) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., ska skatteavdrag
inte göras enligt bestämmelserna i detta kapitel utan enligt bestämmelserna i
13 kap.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller dock, med undantag för 6 §, om
1. Skatteverket enligt 5 a § tredje stycket lagen om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta artister m.fl. har meddelat ett beslut om skattskyldig-
het enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. utbetalaren känner till beslutet.

Beslut om befrielse från skatteavdrag

9 §

Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte ska göras från en viss

ersättning för arbete om

1. ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig för den i Sve-

rige och någon överenskommelse inte har träffats med den stat där ersätt-
ningen ska beskattas om att skatteavdrag ska göras i Sverige, eller

2. skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller

anställningsförhållanden eller av andra särskilda skäl, skulle medföra avse-
värda besvär för utbetalaren.

10 §

Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte ska göras från ersättning

för arbete till en mottagare som

1. är obegränsat skattskyldig i Sverige men utför arbete i en annan stat

som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att preli-
minär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller

2. är bosatt i en sådan stat som avses i 1 men utför arbete i Sverige.
Första stycket gäller bara om avdrag för preliminär skatt på grund av arbe-

tet görs i den andra staten.

Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten ska tas ut och

om Skatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i den
andra staten om att skatten ska tas ut där, får verket besluta att skatteavdrag
enligt denna lag inte ska göras.

background image

18

SFS 2011:1244

Mottagare som är godkänd för F-skatt

11 §

Skatteavdrag ska inte göras om den som tar emot ersättning för arbete

är godkänd för F-skatt antingen när ersättningen bestäms eller när den beta-
las ut.

Om mottagaren är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 3 §, gäller

första stycket bara om godkännandet åberopas skriftligen.

12 §

Den som betalar ut ersättning för arbete får godta en uppgift om god-

kännande för F-skatt från mottagaren om den lämnas i en handling som upp-
rättas i samband med uppdraget och som innehåller nödvändiga identifika-
tionsuppgifter för utbetalaren och mottagaren.

Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för F-skatt är

oriktig, får den inte godtas.

13 §

Även om mottagaren är godkänd för F-skatt, ska skatteavdrag göras

från pension, sjukpenning och annan ersättning som avses i 3 § andra stycket
samt från ersättning från semesterkassa.

Anmälningsskyldighet för utbetalare

14 §

Om skatteavdrag inte ska göras enligt 11 eller 12 § och det är uppen-

bart att den som utför arbetet är att anse som anställd hos utbetalaren, ska ut-
betalaren skriftligen anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska göras senast
den dag då arbetsgivardeklaration ska lämnas för den redovisningsperiod då
utbetalningen gjordes.

I 59 kap. 7–9 §§ finns bestämmelser om ansvar för den som inte gör an-

mälan enligt första stycket.

Skatteavdrag ska göras från ränta, utdelning och annan avkastning –
huvudregeln

15 §

Skatteavdrag ska göras från sådan ränta och utdelning som lämnas i

pengar och som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap.

Skatteavdrag ska också göras från sådan annan avkastning som kontroll-

uppgift ska lämnas om enligt 17 kap. 1 § andra stycket eller 19 kap. 1 §
andra stycket, om avkastningen betalas ut tillsammans med ränta eller utdel-
ning som avses i första stycket.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ränta och
utdelning

16 §

Skatteavdrag ska inte göras från ränta eller utdelning

1. till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige,
2. som enligt skatteavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige,

eller

3. som ett utländskt företag ska lämna kontrolluppgift om enligt 23 kap.

5 §.

17 §

Skatteavdrag ska inte göras från ränta

background image

19

SFS 2011:1244

1. på ett konto, om räntan understiger 100 kronor,
2. på ett förfogarkonto som avses i 17 kap. 6 § andra stycket, om räntan

understiger 1 000 kronor,

3. på ett konto för klientmedel, eller
4. som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om utbetalaren inte

vet hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och därför ska redovisa
hela beloppet i kontrolluppgift enligt 17 kap. 5 § andra stycket.

Skatteavdrag ska inte heller göras från räntekompensation som förvärva-

ren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till överlåtaren för intjänad
ränta som ännu inte ska betalas ut.

18 §

Skatteavdrag ska inte göras från utdelning

1. på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är ett avstämningsbolag enligt

1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), eller

2. på andelar i en svensk ekonomisk förening.

Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag

19 §

Den som betalar ut ersättning för arbete ska vid varje utbetalningstill-

fälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.

Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna uppgift

om skatteavdragets belopp, om avdraget är lika stort som vid det närmast
föregående utbetalningstillfället och beslutet inte medför väsentlig olägenhet
för den skattskyldige.

Återbetalning av skatteavdrag

20 §

Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett av-

drag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till
Skatteverket, ska den som har gjort skatteavdraget skyndsamt betala tillbaka
mellanskillnaden mot kvitto.

Återbetalning som grundas på ett beslut om preliminär A-skatt i samband

med konkurs eller utmätning ska göras till konkursboet respektive Krono-
fogdemyndigheten.

Föreläggande att göra skatteavdrag eller lämna uppgift om
skatteavdrag

21 §

Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sin skyldighet att göra

skatteavdrag eller att lämna uppgift till mottagaren om skatteavdragets be-
lopp att fullgöra sin skyldighet.

11 kap. Beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– definitioner (2 och 3 §§),
– underlag för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete

(4–15 §§),

background image

20

SFS 2011:1244

– skatteavdrag från ersättning för arbete till en fysisk person (16–23 §§),
– skatteavdrag från ersättning för arbete till en juridisk person (24 §),
– skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning (25 och 26 §§),

och

– skyldighet att följa och visa upp beslut (27 §).

Definitioner

2 §

Med regelbunden ersättning avses sådan ersättning för arbete som gäl-

ler en bestämd tidsperiod och som betalas ut till en fysisk person vid regel-
bundet återkommande tillfällen.

3 §

Med huvudinkomst avses sådan regelbunden ersättning till en fysisk

person som utgör dennes huvudsakliga ersättning för arbete.

Detsamma gäller ersättning som inte är regelbunden men som betalas ut

tillsammans med huvudinkomsten.

Underlag för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete

4 §

I underlaget för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete

ska det ingå

1. kontant ersättning som en utbetalare ska göra skatteavdrag från enligt

10 kap.,

2. värdet av förmåner som ges ut av utbetalaren och som är skattepliktiga

enligt inkomstskattelagen (1999:1229), samt

3. ersättning eller förmån som enligt 5–7 §§ anses utgiven av utbetalaren,

om skatteavdrag enligt 10 kap. skulle ha gjorts från motsvarande ersättning
eller förmån som ges ut direkt av utbetalaren.

Förmån av framtida förvärv av värdepapper

5 §

En sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskatte-

lagen (1999:1229) och som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepap-
per ska anses utgiven av den i vars tjänst rättigheten har förvärvats.

Rabatt, bonus eller annan liknande förmån

6 §

Rabatt, bonus eller annan förmån som har getts ut på grund av kundtro-

het eller liknande ska anses utgiven av den som slutligt har stått för de kost-
nader som ligger till grund för förmånen.

Ersättning eller förmån från utlandet som har sin grund i en anställning i
Sverige

7 §

En ersättning eller en annan förmån än som avses i 5 § som har getts ut

av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk per-
son, ska anses utgiven av den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige om

1. ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen, och
2. det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren och mot-

tagaren.

background image

21

SFS 2011:1244

När ska förmåner och ersättningar beaktas?

8 §

En sådan förmån som avses i 5 § ska räknas med i underlaget för be-

räkning av skatteavdrag när den som ska anses som utgivare av förmånen
har fått kännedom om att rättigheten har utnyttjats eller överlåtits.

Förmåner och ersättningar som avses i 6 och 7 §§ ska räknas med i under-

laget när den som ska anses som utgivare har fått kännedom om dem.

Värdering av förmåner

9 §

Förmåner ska värderas enligt bestämmelserna i 61 kap. 2–17 §§

inkomstskattelagen (1999:1229) om inte annat följer av 10 eller 11 §.

10 §

Värdet av förmån av bostad i Sverige som inte är semesterbostad eller

bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska beräk-
nas enligt sådana värdetabeller som avses i 2 kap. 10 a § första stycket 1 och
andra stycket socialavgiftslagen (2000:980).

Om Skatteverket har bestämt värdet av en bostadsförmån vid beräkning

av underlag för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 10 c § socialavgiftslagen,
ska detta värde användas i underlaget för beräkning av skatteavdrag.

11 §

Om Skatteverket har bestämt värdet av en bilförmån eller kostförmån

vid beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 10 b § social-
avgiftslagen (2000:980), ska detta värde användas i underlaget för beräkning
av skatteavdrag.

Hemresor

12 §

Om en utbetalare begär det, får Skatteverket besluta att underlaget för

beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av fri
hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommunika-
tioner.

Första stycket gäller bara till den del förmånen eller ersättningen inte

överstiger det belopp som får dras av enligt 12 kap. 24 § inkomstskattelagen
(1999:1229).

Inställelseresor

13 §

Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn

till förmån av fri resa inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i
samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag
eller till ersättning för kostnader för sådan resa.

Förmån av hushållsarbete

14 §

Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn

till förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),
om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tid-
punkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg
eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.

background image

22

SFS 2011:1244

Första stycket gäller bara förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per

beskattningsår.

Avdrag för utgifter i arbetet

15 §

Avdrag för utgifter i arbetet får göras om

1. den som tar emot ersättning för arbete är en fysisk person som får dra

av utgifterna vid beskattningen, och

2. utgifterna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av mottagarens

ersättning från utbetalaren under beskattningsåret.

Utgifterna ska beräknas enligt sådan schablon som avses i 2 kap. 21 §

tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980). Om Skatteverket har bestämt
hur utgifterna ska beräknas enligt 2 kap. 21 § fjärde stycket socialavgifts-
lagen, ska denna beräkning användas.

Skatteavdrag från ersättning för arbete till en fysisk person

16 §

Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skat-

teavdrag göras i enlighet med beslut om preliminär A-skatt. Ett beslut om att
skatteavdrag ska göras enligt skattetabell ska dock inte tillämpas i de fall
som avses i 20 §.

Under januari får skatteavdrag göras enligt den skattetabell som senast har

tillämpats under det föregående beskattningsåret.

Allmän eller särskild skattetabell

17 §

Skatteavdrag ska, om inte annat föreskrivs i 18 eller 19 §, göras enligt

en allmän skattetabell i fråga om sådan ersättning som är mottagarens
huvudinkomst. Om ersättningen inte är regelbunden, ska skatteavdrag dock
göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp enligt 12 kap. 6 §.

18 §

Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjukpenning

m.m., om ersättningen för arbete är sådan som avses i 11 kap. 24 §, 30 §
första stycket eller 31 § eller 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Första stycket gäller inte om ersättningen är vårdbidrag enligt 22 kap.

socialförsäkringsbalken.

19 §

Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjömän om

ersättningen är sjöinkomst och mottagarens huvudinkomst. Om ersättningen
inte är regelbunden, ska skatteavdrag dock göras enligt en särskild skatte-
tabell för engångsbelopp enligt 12 kap. 6 §.

Skatteavdrag med 30 procent

20 §

Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skat-

teavdrag göras med 30 procent av underlaget, om ersättningen

1. inte är mottagarens huvudinkomst och inte heller sådan sjukpenning

m.m. som avses i 18 §,

2. gäller arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka,

background image

23

SFS 2011:1244

3. redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration, eller
4. är sådan som avses i 10 kap. 13 § och mottagaren är godkänd för

F-skatt.

Obligatorisk förhöjning av skatteavdrag

21 §

Ett förhöjt skatteavdrag ska göras från ersättning för arbete som beta-

las ut till en fysisk person om

1. utbetalaren inte har inhämtat uppgift från Skatteverket om vilket skatte-

avdrag som ska göras,

2. den som ska ta emot ersättningen inte har visat upp ett beslut om preli-

minär A-skatt trots att utbetalaren har begärt detta, och

3. ersättningen är mottagarens huvudinkomst.
Ett förhöjt skatteavdrag ska göras enligt den skattetabell som närmast

motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där utbetala-
ren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med
10 procent av avdraget enligt tabellen.

Frivillig förhöjning av skatteavdrag

22 §

Om den som tar emot ersättning för arbete begär det, ska utbetalaren

göra ett förhöjt skatteavdrag från huvudinkomsten. Utbetalaren ska göra av-
drag med det begärda beloppet senast från och med det första utbetalnings-
tillfället som infaller två veckor efter begäran.

Utbetalaren får inte göra skatteavdrag enligt första stycket om Skattever-

ket har omprövat ett beslut om preliminär A-skatt på begäran av ett kon-
kursbo eller Kronofogdemyndigheten enligt 66 kap. 15 §.

Skatteavdrag från förskott

23 §

Skatteavdrag från ersättning för arbete som betalas ut i form av för-

skott ska beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela ersättningen som
det utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen.

Om hela ersättningen inte är känd när förskottet betalas ut, ska skatteav-

draget beräknas som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella
tidsperioden.

När resterande belopp betalas ut, ska skatteavdrag göras med återstående

del av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen.

Skatteavdrag från ersättning för arbete till en juridisk person

24 §

Från ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person ska

skatteavdrag göras med 30 procent av underlaget om inte annat följer av ett
beslut om särskild beräkningsgrund enligt 55 kap. 9 §.

Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning

25 §

Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning som avses i

10 kap. 15 § ska göras med 30 procent om inte annat följer av 26 § eller ett
beslut om särskild beräkningsgrund enligt 55 kap. 9 §.

background image

24

SFS 2011:1244

26 §

Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning som avses i

10 kap. 15 § på utländska värdepapper ska göras med så stort belopp att det
tillsammans med den skatt som dras av i utlandet uppgår till 30 procent av
räntan, utdelningen eller avkastningen.

Skyldighet att följa och visa upp beslut

27 §

En utbetalare ska följa ett beslut om särskild beräkningsgrund enligt

55 kap. 9 § senast två veckor efter det att utbetalaren fick del av det. Det-
samma gäller ett beslut om omprövning av beslut om preliminär A-skatt.

Om ett beslut om särskild beräkningsgrund meddelas efter den 18 januari

beskattningsåret, ska den som beslutet gäller genast visa upp det för den som
ska göra skatteavdraget. Skyldigheten att visa upp ett sådant beslut gäller
oberoende av när det meddelas om beslutet gäller en juridisk person.

12 kap. Skattetabeller

1 §

Allmänna och särskilda skattetabeller ska fastställas för varje kalender-

år enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Allmänna skattetabeller

2 §

De allmänna skattetabellerna ska ange skatteavdraget på olika

inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid.

3 §

De allmänna skattetabellerna ska grundas på att

1. inkomsten är oförändrad under kalenderåret,
2. mottagaren bara kommer att beskattas för den inkomst som anges i

tabellen,

3. mottagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än
a) kommunal inkomstskatt,
b) statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster,
c) begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),
d) avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
e) avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossam-

fund,

4. mottagaren inte kommer att medges något annat avdrag än grundavdrag

vid beskattningen, och

5. mottagaren kommer att medges skattereduktion för allmän pensions-

avgift och arbetsinkomst enligt 67

kap. 4–9 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229).

Tabellerna ska också ange skatteavdraget för
1. den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift enligt 67 kap.

4 § inkomstskattelagen, och

2. den som inte har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt

67 kap. 5–9 §§ inkomstskattelagen.

background image

25

SFS 2011:1244

Särskilda skattetabeller

4 §

De särskilda skattetabellerna för sjukpenning m.m. ska för olika sjuk-

penninggrundande inkomster enligt 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken
ange det skatteavdrag som ska göras från en viss ersättning uttryckt i pro-
cent. I övrigt gäller 3 § första stycket.

5 §

De särskilda skattetabellerna för sjömän ska grundas på att den skatt-

skyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229) och skattereduktion enligt 67 kap. 3 § samma lag. I övrigt gäller
3 §.

6 §

De särskilda skattetabellerna för engångsbelopp ska för olika årsin-

komster ange det skatteavdrag som ska göras från ett visst engångsbelopp ut-
tryckt i procent. Tabellerna ska grundas på en för Sverige genomsnittlig
sammanlagd skatte- och avgiftssats.

AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT

13 kap. Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

Beslut om särskild inkomstskatteredovisning

1 §

Skatteverket beslutar huruvida skatt för en fysisk person ska tas ut en-

ligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (beslut
om särskild inkomstskatteredovisning
). I ett beslut om särskild inkomst-
skatteredovisning ska Skatteverket ange om

1. utbetalaren av den skattepliktiga ersättningen ska göra skatteavdrag

enligt 3 §, och

2. mottagaren har inkomster som är undantagna från skatteplikt.

2 §

Om Skatteverket har beslutat om särskild inkomstskatteredovisning,

ska den som beslutet gäller genast visa upp beslutet för utbetalaren.

Skatteavdrag för särskild inkomstskatt

3 §

Den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är

skattepliktig inkomst enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta ska göra skatteavdrag för sådan skatt om

1. Skatteverket i ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning har

angett att skatteavdrag ska göras, och

2. utbetalaren känner till beslutet.
Skatteavdrag ska dock inte göras om utbetalaren är hemmahörande i

utlandet.

4 §

Den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är

skattepliktig inkomst enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. ska göra skatteavdrag för sådan skatt.

5 §

I fråga om skatteavdrag för särskild inkomstskatt gäller bestämmelser-

na om

background image

26

SFS 2011:1244

1. befrielse från skatteavdrag i 10 kap. 10 § första stycket 2 och andra

stycket,

2. skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag i 10 kap. 19 §, och
3. värdering av förmåner vid beräkning av underlag för skatteavdrag i

11 kap. 9–11 §§.

Första stycket 1 gäller inte skatteavdrag som avses i 4 §.

I vilka fall ska den skattskyldige redovisa och betala skatten?

6 §

Om utbetalaren är hemmahörande i utlandet, ska den som tar emot

ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta redovisa och
betala skatten.

7 §

Den som är skattskyldig arrangör enligt lagen (1991:591) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska redovisa och betala
skatten.

AVDELNING VI. KONTROLLUPPGIFTER, DEKLARA-
TIONER OCH ÖVRIGA UPPGIFTER

14 kap. Syftet med kontrolluppgifter

1 §

Kontrolluppgifter ska lämnas för andra än uppgiftslämnaren själv till

ledning för

1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt
a) inkomstskattelagen (1999:1229),
b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
c) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
d) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som

avses i 2 § första stycket 1–4 och 6–8 den lagen,

e) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
f) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
g) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
2. bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. social-

avgiftslagen (2000:980),

3. registrering av skatteavdrag,
4. bestämmande av skattereduktion,
5. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäk-

ringsbalken,

6. beskattning enligt
a) lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och
b) lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl., och

7. beskattning utomlands.

background image

27

SFS 2011:1244

15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– skyldighet att lämna kontrolluppgift (2 §),
– för vem och av vem kontrolluppgift ska lämnas (3–7 §§),
– undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift (8 §),
– kontrolluppgiftens innehåll (9 och 10 §§), och
– värdering av ersättningar och förmåner (11 §).

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som

utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgift ska inte lämnas om
ersättningen eller förmånen är skattefri av någon annan anledning än för-
hållanden hos mottagaren.

Som utgiven ersättning räknas även
1. behållning på pensionssparkonto som ska avskattas i inkomstslaget

tjänst enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. belopp som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst och som enligt en

bestämmelse i inkomstskattelagen eller någon annan lag ska anses som ut-
betalt.

I 22 kap. 10 och 11 §§ finns bestämmelser om skyldighet att lämna kon-

trolluppgift om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning i
inkomstslaget tjänst av pensionsförsäkring eller av sådana avtal om tjänste-
pension som är jämförbara med pensionsförsäkring.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

3 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

Den som ska lämna kontrolluppgift – huvudregeln

4 §

Kontrolluppgift ska lämnas av den som har gett ut ersättning eller för-

mån.

Förmån av framtida förvärv av värdepapper

5 §

Kontrolluppgift om en sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra

stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som innebär en rätt att i fram-
tiden förvärva värdepapper ska lämnas av den i vars tjänst rättigheten har
förvärvats.

Rabatt, bonus eller annan liknande förmån

6 §

Om förmånen utgörs av rabatt, bonus eller annan förmån som har getts

ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska kontrolluppgift lämnas av den
som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen.

background image

28

SFS 2011:1244

Ersättning eller förmån från utlandet som har sin grund i en anställning i
Sverige

7 §

Om en ersättning eller en annan förmån än som avses i 5 § har getts ut

av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk per-
son, ska kontrolluppgift lämnas av den hos vilken mottagaren är anställd i
Sverige om

1. ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen, och
2. det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren och mot-

tagaren.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

8 §

Kontrolluppgift behöver inte lämnas om

1. sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller ett

dödsbo har gett ut, under förutsättning att

a) ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i en näringsverk-

samhet,

b) skatteavdrag inte har gjorts, och
c) det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde

som understiger 1 000 kronor,

2. sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall än

som avses i 1, under förutsättning att

a) det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde

som understiger 100 kronor, och

b) skatteavdrag inte har gjorts,
3. sådan ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbets-

givardeklaration, eller

4.

sådan ersättning eller förmån som är skattepliktig enligt lagen

(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och
som har redovisats för mottagaren i en arbetsgivardeklaration.

Kontrolluppgiftens innehåll

9 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut,
2. den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av året,
3. antalet dagar med sjöinkomst samt på vilket fartyg och i vilket fartom-

råde tjänstgöringen har ägt rum,

4. om Skatteverket har bestämt värdet av en förmån enligt 2 kap. 10 b

eller 10 c § socialavgiftslagen (2000:980),

5. om ersättningen ges ut på grund av tjänstepensionsförsäkring eller så-

dant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomst-
skattelagen (1999:1229), och

6. arbetsställenummer enligt lagen (1984:533) om arbetsställenummer

m.m., om ett sådant har tilldelats.

Om kontrolluppgiften avser en ersättning med ett sådant engångsbelopp

på grund av personskada som avses i 11 kap. 38 § inkomstskattelagen, ska
det i kontrolluppgiften anges om engångsbelopp på grund av samma skada
har getts ut tidigare samt i så fall med vilket belopp och under vilket utbetal-
ningsår.

background image

29

SFS 2011:1244

10 §

Om den uppgiftsskyldige har gett ut ersättning för sådana utgifter som

avses i 12

kap. 2 § första och andra styckena inkomstskattelagen

(1999:1229) och det av 10 kap. 3 § andra stycket 9 eller 10 följer att skatte-
avdrag inte ska göras från ersättningen, är det tillräckligt att det i kontroll-
uppgiften anges att sådan ersättning har getts ut.

Värdering av ersättningar och förmåner

11 §

Värdet av ersättningar och förmåner som har getts ut i annat än

pengar ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 61 kap. inkomstskatte-
lagen (1999:1229).

Vid beräkning av värdet av kostförmån och bilförmån får bestämmelserna

i 61 kap. 18, 19 och 19 b §§ inkomstskattelagen tillämpas bara om Skatte-
verket har beslutat det enligt 2 kap. 10 b § socialavgiftslagen (2000:980).

Värdet av förmån av bostad i Sverige som inte är en semesterbostad eller

en bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen ska beräknas enligt
sådana värdetabeller som avses i 2 kap. 10 a § första stycket 1 och andra
stycket socialavgiftslagen. Om Skatteverket har bestämt värdet enligt 2 kap.
10 c § socialavgiftslagen, ska detta värde användas.

16 kap. Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget
näringsverksamhet

Ersättningar och förmåner

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om ersättningar och förmåner som anges i

3 § och som ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet.

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och, i de fall som av-

ses i 3 § 1 och 4, även för juridiska personer av den som har gett ut ersättning
eller förmån.

3 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som utgivaren har

gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från,

2. sjukpenning och annan sådan ersättning som avses i 15 kap. 8 §

inkomstskattelagen (1999:1229),

3. sådant utbetalt stöd eller efterskänkt belopp som avses i 29 kap.

inkomstskattelagen, och

4. betalning för
a) nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt

eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent, varumärke, mönster
eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller

b) upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller veten-

skaplig natur.

Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

4 §

Kontrolluppgift ska lämnas om

1. insättning enligt

background image

30

SFS 2011:1244

a) 21 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) på skogskonto eller skogsska-

dekonto, och

b) 32 kap. inkomstskattelagen på upphovsmannakonto,
2. uttag och utbetalning enligt
a) 21 kap. 36 § inkomstskattelagen från ett skogskonto eller ett skogsska-

dekonto, och

b) 32 kap. 8 § inkomstskattelagen från ett upphovsmannakonto, samt
3. överlåtelse, pantsättning eller övertagande av medel, om dessa förhål-

landen är kända, enligt

a) 21 kap. 40 och 41 §§ inkomstskattelagen på skogskonto eller skogsska-

dekonto, och

b) 32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen på upphovs-

mannakonto.

5 §

Kontrolluppgift ska lämnas för kontohavaren av det kontoförande kre-

ditinstitutet.

6 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. insatt belopp,
2. uttaget eller utbetalt belopp, och
3. överlåtelse, pantsättning eller övertagande av kontomedel.

17 kap. Kontrolluppgift om ränteinkomster och annan
avkastning på fordringsrätter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster.

Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än kapitalvinst

som hänför sig till fordringsrätter och som utgör intäkt i inkomstslaget kapi-
tal.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 §

Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat

ut ränta eller annan avkastning.

Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 §

Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning behöver inte

lämnas

1. för ett konto som det inte finns ett personnummer för och som har öpp-

nats före den 1 januari 1985, om räntan understiger 100 kronor under året
eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan för var och en av dem
understiger 100 kronor,

2. om den sammanlagda räntan på konton i annat fall än som avses i 1

understiger 100 kronor under året för en person, och

background image

31

SFS 2011:1244

3. för skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto och pensions-

sparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 §

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om tillgodoräknad eller utbetald

ränta och annan avkastning.

Om den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbetalt belopp som

utgör ränta, ska uppgift om det sammanlagda utbetalda beloppet lämnas i
kontrolluppgiften.

När två eller flera personer innehar ett konto

6 §

Om ett konto innehas av två eller flera personer, ska ränta eller annan

avkastning fördelas mellan dem efter deras andelar i räntan eller i annan av-
kastning eller, om dessa andelar inte är kända för den uppgiftsskyldige, i lika
stora andelar.

Om ett konto innehas av fler än fem personer och en person förfogar över

kontot, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som förfogar
över kontot.

18 kap. Kontrolluppgift om ränteutgifter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteutgifter.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 §

Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tagit emot ränta.

Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon.
Enskild som bara har tagit emot dröjsmålsränta behöver inte lämna kon-

trolluppgift.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 §

Kontrolluppgift om ränteutgifter behöver inte lämnas om den samman-

lagda räntan för en person understiger 100 kronor under året.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 §

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om mottagen ränta.

Om någon del av räntan har betalats i förskott, ska uppgift bara lämnas om

den del av räntan som avser tiden till och med den 31 januari året efter be-
skattningsåret.

background image

32

SFS 2011:1244

När två eller flera personer är betalningsansvariga för en skuld

6 §

Om två eller flera personer är betalningsansvariga för en skuld, ska

räntan fördelas mellan dem efter deras andelar i räntan eller, om dessa ande-
lar inte är kända för den uppgiftsskyldige, i lika stora andelar.

Om en skuld är gemensam för fler än fem personer, behöver kontrollupp-

gift bara lämnas för den person som kan anses som företrädare för dem.

19 kap. Kontrolluppgift om avkastning på delägarrätter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om ränta och utdelning på delägarrätter.

Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än kapitalvinst

som hänför sig till delägarrätter och som utgör intäkt i inkomstslaget kapital.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 §

Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat

ut ränta, utdelning eller annan avkastning.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta, utdelning eller annan avkast-

ning på tillgångar på pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 §

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om tillgodoräknad eller utbetald

ränta, utdelning och annan avkastning.

När fler än fem personer innehar en depå eller ett konto

6 §

Om en depå eller ett konto innehas av fler än fem personer och en per-

son förfogar över depån eller kontot, behöver kontrolluppgift bara lämnas
för den person som förfogar över depån eller kontot.

20 kap. Kontrolluppgift om avyttring av andelar i investerings-
fonder och fondföretag

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av andelar i en investerings-

fond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt
1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

background image

33

SFS 2011:1244

3 §

Kontrolluppgift om avyttring genom inlösen ska lämnas av

1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen

(2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvalt-
ningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet,

2. värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt

1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,

3. förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller

8 § lagen om investeringsfonder, och

4. fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 §

lagen om investeringsfonder.

Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett vär-

depappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska
kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.

Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kon-

trolluppgiften.

4 §

Kontrolluppgift om annan avyttring än inlösen av andelar i en investe-

ringsfond eller i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 eller 9 § lagen
(2004:46) om investeringsfonder ska lämnas av förvaltare, om andelarna är
förvaltarregistrerade.

Om en andel i ett fondföretag inte är förvaltarregistrerad, ska kontrollupp-

gift lämnas av ett värdepappersinstitut i det fall detta medverkar vid avytt-
ringen.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

5 §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pen-

sionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

6 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. kapitalvinst eller kapitalförlust,
2. slag av fond,
3. fondens identifikationsuppgifter, och
4. om fonden är marknadsnoterad.
Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, ska

andelens marknadsvärde på avyttringsdagen användas vid beräkning av
kapitalvinst eller kapitalförlust. Om avyttringsdagen inte är känd, ska
marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas.

Om uppgift saknas om anskaffningsutgift, ska uppgift lämnas om ersätt-

ningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för
kapitalvinsten eller kapitalförlusten.

background image

34

SFS 2011:1244

21 kap. Kontrolluppgift om avyttring av fordringsrätter och
andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder och
fondföretag

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om

1. avyttring av andra delägarrätter än sådana som avses i 20 kap. 1 § och

av fordringsrätter, om inte kontrolluppgift ska lämnas enligt 2,

2. slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär förvärv

eller försäljning av egendom, samt

3. utfärdande av optioner.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 §

Kontrolluppgift ska lämnas av

1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägarrätt

eller fordringsrätt och kontrolluppgift inte ska lämnas av dem som avses i
2–6,

2. värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin

eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutför-
andet av options- eller terminsaffären,

3. kreditmarknadsföretag,
4. garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

eller lagen (1999:158) om investerarskydd,

5. den som har betalat ut ersättning vid avyttring genom inlösen, och
6. försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av en sådan

försäkring som ett värdepappersbolag har tecknat för skadeståndsskyldighet
som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pen-

sionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljnings-

provision och liknande utgifter,

2. antalet delägarrätter eller fordringsrätter,
3. delägarrätternas eller fordringsrätternas slag och sort, samt
4. den kontanta ersättningen vid sådana byten av andelar som avses i

48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång

samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får
uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.

background image

35

SFS 2011:1244

6 §

Om en utbetalning avser även annat än ersättning för delägarrätter eller

fordringsrätter och den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbe-
talt belopp som utgör ersättning för sådana rätter, ska uppgift om det sam-
manlagda utbetalda beloppet lämnas i kontrolluppgiften.

När delägarrätter eller fordringsrätter ägs gemensamt av flera personer

7 §

Om delägarrätter eller fordringsrätter ägs gemensamt av flera personer

och det vid avyttringen har upprättats en rapport enligt 8 kap. 27 § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden, behöver kontrolluppgift bara läm-
nas för den person som anges i rapporten.

22 kap. Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontroll-

uppgift om

– överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och

3 §§),

– upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),
– samfällighet (5 och 6 §§),
– räntebidrag (7 §),
– pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),
– avskattning av pensionsförsäkring (10 §),
– tjänstepensionsavtal (11 §),
– underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),
– skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),
– elcertifikat (14 §), och
– utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps-

minskningar (15 §).

Överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas om överlåtelse av en privatbostadsrätt.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av privat-

bostadsföretaget.

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:
1. lägenhetens beteckning,
2. tidpunkten för överlåtelsen och för överlåtarens förvärv,
3. ersättningen vid överlåtelsen,
4. om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten efter år 1983, ersättning-

en vid detta förvärv,

5. överlåtarens andel av innestående medel i inre reparationsfond eller lik-

nande fond vid avyttringen och, om överlåtaren förvärvade privatbostadsrät-
ten efter år 1973, andelen vid detta förvärv,

6. kapitaltillskott som har lämnats efter år 1973 och som överlåtaren enligt

46 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) får räkna in i omkostnadsbe-
loppet, samt

background image

36

SFS 2011:1244

7. om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten senast år 1973, överlåta-

rens andel av privatbostadsföretagets förmögenhet den 1 januari 1974, be-
räknad enligt 46 kap. 14 § inkomstskattelagen.

3 §

Kontrolluppgift ska lämnas om överlåtelse av en medlems eller en del-

ägares andel i en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag som
inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) för att
vara ett privatbostadsföretag men som tillhandahåller bostäder åt sina med-
lemmar eller delägare i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, om
det till andelen är knutet en sådan bostad.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av sådana

svenska ekonomiska föreningar och svenska aktiebolag som avses i första
stycket.

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:
1. bostadens beteckning,
2. tidpunkten för överlåtelsen och för överlåtarens förvärv,
3. ersättningen vid överlåtelsen, samt
4. om överlåtaren förvärvade andelen efter år 1983, ersättningen vid detta

förvärv.

Upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt

4 §

Kontrolluppgift ska lämnas om upplåtelse av en privatbostad eller en

bostad som innehas med hyresrätt.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som

har gett ut ersättning eller förmån för bostad. Detta gäller dock bara om utbe-
talaren även har betalat ut ersättning för arbete till mottagaren och har gjort
eller varit skyldig att göra skatteavdrag från denna ersättning.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om ersättningen eller förmånen.

Samfällighet

5 §

Kontrolluppgift ska lämnas om utdelning till delägare i sådana samfäl-

ligheter som avses i 6

kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen

(1999:1229).

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den juri-

diska person som förvaltar samfälligheten.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetald utdelning och hur stor

del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk som bedrivs i sam-
fälligheten.

6 §

Om en privatbostadsfastighet har del i en annan samfällighet än som

avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), ska kon-
trolluppgift lämnas om privatbostadsfastighetens andel av samfällighetens
inkomster som är avkastning av kapital.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den juri-

diska person som förvaltar samfälligheten.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om privatbostadsfastighetens andel

av samfällighetens inkomster till den del dessa överstiger 600 kronor.

background image

37

SFS 2011:1244

Räntebidrag

7 §

Kontrolluppgift ska lämnas om statliga räntebidrag för bostadsända-

mål.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Boverket.
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetalt räntebidrag eller efter-

given återbetalningsskyldighet.

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

8 §

Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pensions-

sparkonton.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäk-

ringsgivare och pensionssparinstitut.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och gjorda in-

betalningar som avdrag får göras för enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen
(1999:1229).

9 §

Kontrolluppgift ska lämnas om

1. sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i

58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. försäkringsgivares överlåtelse eller överföring av en pensionsförsäkring

till en annan försäkringsgivare eller till en annan del av försäkringsgivarens
verksamhet.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av

den försäkringsgivare som har överfört värdet i försäkringen eller överlåtit
eller överfört försäkringen.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda

värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla nödvändiga identifikations-
uppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäk-
ringsgivaren.

Avskattning av pensionsförsäkring

10 §

Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan

medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a §
inkomstskattelagen (1999:1229).

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäk-

ringsgivare.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om den omständighet som medför

eller kan medföra avskattning och det kapital som hänför sig till försäkring-
en när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla nöd-
vändiga identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade.

Tjänstepensionsavtal

11 §

Kontrolluppgift som avses i 9 och 10 §§ ska också lämnas av utländ-

ska tjänstepensionsinstitut om sådana avtal om tjänstepension som är jäm-
förbara med pensionsförsäkring.

background image

38

SFS 2011:1244

Underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar

12 §

Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om

tjänstepension som avses i 2 § första stycket 6–8 lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av

försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller

avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av för-
säkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas enligt
bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkast-
ningsskatt på pensionsmedel.

Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om huruvida
1. försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller
2. avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller

en kapitalförsäkring.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

13 §

Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hus-

hållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför
arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i
67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan hand-
ling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som

har gett ut förmånen.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skattereduk-

tionen.

Elcertifikat

14 §

Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av elcertifikat.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Affärs-

verket svenska kraftnät.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om antalet avyttrade elcertifikat

och försäljningspriset.

Utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade
utsläppsminskningar

15 §

Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av utsläppsrätter, utsläpps-

minskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Statens

energimyndighet.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om antalet avyttrade utsläppsrätter,

utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

background image

39

SFS 2011:1244

23 kap. Kontrolluppgift om utländska förhållanden

Betalningar till och från utlandet

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om direkta och indirekta betalningar som

överstiger 150 000 kronor eller utgör delbetalningar av en summa som över-
stiger 150 000 kronor, om betalningarna görs

1. till utlandet från en obegränsat skattskyldig,
2. från utlandet till en obegränsat skattskyldig, eller
3. inom landet mellan en obegränsat skattskyldig och en begränsat skatt-

skyldig.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av

den som har förmedlat betalningen.

I kontrolluppgiften om betalning till utlandet ska följande uppgifter läm-

nas:

1. betalningens belopp i använd valuta,
2. betalningsdatum,
3. valutakod,
4. vilket land som betalningen har gjorts till,
5. vad betalningen avser, och
6. betalningsmottagaren.
I kontrolluppgiften om betalning från utlandet ska följande uppgifter läm-

nas:

1. betalningens belopp i använd valuta,
2. betalningsdatum,
3. valutakod, och
4. vilket land som betalningen kommer från.

Begränsat skattskyldiga

2 §

Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i

16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2,
3 och 9–11 §§ ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skatt-
skyldiga.

Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som

medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

3 §

Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap.

3 § 4 ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Utländska försäkringar

4 §

Den som har förmedlat en utländsk försäkring som avses i 22 kap. 12 §

ska lämna sådana uppgifter att försäkringsgivaren och försäkringstagaren
kan identifieras.

background image

40

SFS 2011:1244

Förbindelse och åtagande från utländska företag att lämna
kontrolluppgift

5 §

Utländska företag som driver bankverksamhet, värdepappersrörelse,

fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i Sve-
rige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering i landet, ska innan
verksamheten inleds ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om
att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Skyldigheten att lämna en sådan förbindelse gäller inte ett utländskt före-

tag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområ-
det (EES) och som på grund av bestämmelser i den staten är förhindrat att
lämna kontrolluppgifter. Skyldigheten gäller inte heller försäkringsgivare
inom EES som bara meddelar pensionsförsäkring enligt 58 kap. inkomst-
skattelagen (1999:1229).

6 §

Försäkringsgivare som meddelar försäkring från fast driftställe utanför

Sverige men i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska
för varje pensionsförsäkringsavtal ge in ett åtagande till Skatteverket om att
lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkring enligt 15 och 22 kap. samt
2 §.

Detta gäller också utländska tjänstepensionsinstitut som ingår sådana av-

tal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring.

Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för försäk-

ringsgivaren, försäkringstagaren, den försäkrade och pensionsförsäkrings-
avtalet.

En kopia av försäkringsavtalet ska lämnas in tillsammans med åtagandet.

24 kap. Övriga bestämmelser om kontrolluppgifter

När ska kontrolluppgifter lämnas?

Huvudregeln

1 §

Kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till

Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår.

Kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och tjänstepensionsavtal

2 §

Kontrolluppgift enligt 22 kap. 9–11 §§ ska ha kommit in till Skattever-

ket inom 14 dagar från den dag då den omständighet som utlöste kontroll-
uppgiftsskyldigheten inträffade.

Kontrolluppgifter om skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

3 §

Kontrolluppgift enligt 16 kap. 4 § 1 ska ha kommit in till Skatteverket

senast den 30 juni närmast följande kalenderår.

Uppgifter som ska finnas i alla kontrolluppgifter

4 §

En kontrolluppgift ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och den

som kontrolluppgiften lämnas för,

background image

41

SFS 2011:1244

2. uppgift om skatteavdrag och innehållen utländsk källskatt, samt
3. uppgift om huruvida den person som kontrolluppgiften lämnas för är

företagsledare, närstående till en sådan person eller delägare, om uppgiften
lämnas av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag.

25 kap. Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet

1 §

Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter gäller inte uppgifter som sak-

nar betydelse för

1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt de lagar

som anges i 14 kap. 1 § 1,

2. bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. social-

avgiftslagen (2000:980),

3. registrering av skatteavdrag,
4. bestämmande av skattereduktion,
5. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäk-

ringsbalken,

6. beskattning enligt
a) lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och
b) lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl., och

7. Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information.

26 kap. Skattedeklaration

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– vem som ska lämna en skattedeklaration (2 §),
– vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas (3–9 §§),
– redovisningsperioder (10–17 §§),
– vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla (18–25 §§),
– när en skattedeklaration ska lämnas (26–37 §§), och
– särskilda bestämmelser om redovisning (38 och 39 §§).

Vem ska lämna en skattedeklaration?

2 §

En skattedeklaration ska lämnas av

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter

eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),
3. den som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 6,
4. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap.

eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5. den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som

anges i 3 kap. 15 §, och

6. den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomst-

skatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl. och som ska redovisa och betala skatt
enligt 13 kap. 6 och 7 §§.

background image

42

SFS 2011:1244

Vilken sorts skattedeklaration ska lämnas?

Arbetsgivardeklaration

3 §

Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivar-

deklaration för redovisningsperioder.

Den som är registrerad ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje redo-

visningsperiod. Om den registrerade skriftligen upplyser Skatteverket om att
det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en
viss redovisningsperiod, behöver deklaration dock inte lämnas för den perio-
den. Det gäller även om bara en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 4 §
ska lämnas för redovisningsperioden.

Förenklad arbetsgivardeklaration

4 §

En fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för

arbete till en annan fysisk person får fullgöra skyldigheten att lämna arbets-
givardeklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad arbets-
givardeklaration, om ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet
som utbetalaren bedriver.

En förenklad arbetsgivardeklaration ska bara lämnas för redovisningsperi-

oder då ersättning har betalats ut. En deklaration ska lämnas för varje betal-
ningsmottagare.

Mervärdesskattedeklaration

5 §

Den som är skyldig att lämna en skattedeklaration enligt 2 § 2, 3 eller 4

ska, om inte annat följer av 7 § andra stycket, fullgöra skyldigheten genom
att lämna en mervärdesskattedeklaration för redovisningsperioder.

Den som är registrerad ska lämna en mervärdesskattedeklaration för varje

redovisningsperiod.

Punktskattedeklaration

6 §

Punktskatt ska redovisas i en punktskattedeklaration för redovisnings-

perioder om inte annat följer av 8 §.

Den som är registrerad ska lämna en punktskattedeklaration för varje

redovisningsperiod.

Särskilda skattedeklarationer

7 §

Den som är betalningsskyldig bara på grund av felaktigt debiterad mer-

värdesskatt enligt 1 kap. 2 e § mervärdesskattelagen (1994:200) ska redovisa
betalningen i en särskild skattedeklaration för den redovisningsperiod då
debiteringen har gjorts.

Den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana nya transport-

medel eller punktskattepliktiga varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1
eller 2 mervärdesskattelagen ska redovisa mervärdesskatten i en särskild
skattedeklaration för varje förvärv.

background image

43

SFS 2011:1244

8 §

Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje hän-

delse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att lämna skatte-
deklaration är skattskyldig enligt

1. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och inte ska registreras till följd
av 7 kap. 1 §,

2. 16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § första stycket lagen om

alkoholskatt eller 4 kap. 9 § första stycket lagen om skatt på energi och ska
registreras enligt 7 kap. 1 § samt inte företräds av en representant som är
godkänd av Skatteverket, eller

3. lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

9 §

Den som är skyldig att lämna skattedeklaration enligt 2 § 6 ska lämna

en särskild skattedeklaration för varje skattepliktig ersättning.

Redovisningsperioder

Kalendermånad är huvudregeln

10 §

En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad, om inte något

annat föreskrivs.

Kalenderkvartal och beskattningsår för mervärdesskatt

11 §

Om beskattningsunderlaget för mervärdesskatt, exklusive unionsin-

terna förvärv och import, beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner
kronor för beskattningsåret, ska redovisningsperioden för mervärdesskatt
vara ett kalenderkvartal. Om samma underlag beräknas sammanlagt uppgå
till högst en miljon kronor, ska redovisningsperioden vara ett beskattningsår.

12 §

För den som är skyldig att lämna skattedeklaration enligt 2 § 3 är

redovisningsperioden ett kalenderkvartal.

Kortare redovisningsperiod än kalenderkvartal eller beskattningsår

13 §

Skatteverket ska besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt

ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal eller en kalender-
månad eller ett kalenderkvartal i stället för ett beskattningsår om

1. den deklarationsskyldige begär det, eller
2. det finns särskilda skäl.
Ett beslut enligt första stycket 1 ska gälla minst 24 på varandra följande

kalendermånader, om inte särskilda skäl talar emot det.

Från vilken tidpunkt gäller en ändring mellan kalenderkvartal och
kalendermånad?

14 §

Ett beslut enligt 13 § första stycket 2 om att redovisningsperioden för

mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal
gäller från ingången av det kalenderkvartal som har gått ut närmast före
dagen för beslutet. Om beslutet meddelas efter den tidpunkt då deklaration

background image

44

SFS 2011:1244

enligt 26 § ska lämnas för kalenderkvartalet eller om deklaration har lämnats
för kalenderkvartalet då beslutet meddelas, ska beslutet dock gälla från
ingången av det kalenderkvartal då det meddelades.

Om det finns särskilda skäl, gäller första stycket även beslut enligt 13 §

första stycket 1.

15 §

Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ändras till en kalender-

månad i stället för ett kalenderkvartal eller omvänt i andra fall än de som av-
ses i 14 §, ska den nya redovisningsperioden börja gälla efter utgången av
det kalenderkvartal då den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket
om ändringen enligt 7 kap. 4 § eller Skatteverket beslutade om ändringen.

Från vilken tidpunkt gäller en ändring från eller till beskattningsår?

16 §

Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ändras från eller till ett

beskattningsår, ska den nya redovisningsperioden gälla från ingången res-
pektive efter utgången av det beskattningsår då den deklarationsskyldige
underrättade Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § eller Skatteverket
beslutade om ändringen.

Beskattningsår som redovisningsperiod för punktskatt

17 §

För den som kan beräknas redovisa punktskatt med ett nettobelopp på

högst 50 000 kronor för beskattningsåret får Skatteverket besluta att redovis-
ningsperioden för punktskatten ska vara ett beskattningsår.

Redovisningsperioden för punktskatt ska bestämmas att gälla från ingång-

en av det beskattningsår då den deklarationsskyldige ansökte om att ha be-
skattningsår som redovisningsperiod eller från utgången av det beskattnings-
år då den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om en ändring av
redovisningsperioden enligt 7 kap. 4 § eller verket beslutade om en sådan
ändring.

Beslutet upphör att gälla om den deklarationsskyldige försätts i konkurs.

Den pågående redovisningsperioden löper i sådana fall ut vid utgången av
den kalendermånad då konkursbeslutet har fattats.

Vad ska de olika skattedeklarationerna innehålla?

Samtliga skattedeklarationer

18 §

En skattedeklaration ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter,
2. uppgift om den redovisningsperiod som redovisning lämnas för, och
3. de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna beräkna

och kontrollera skatten och avgifterna.

Arbetsgivardeklaration

19 §

En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1. den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatte-

avdrag för,

2. sammanlagt avdraget belopp,

background image

45

SFS 2011:1244

3. den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala

arbetsgivaravgifter för,

4. sammanlagt avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgiftslagen

(2000:980), och

5. periodens sammanlagda arbetsgivaravgifter.

Förenklad arbetsgivardeklaration

20 §

En förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1. den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och

betala arbetsgivaravgifter för,

2. verkställt skatteavdrag,
3. periodens arbetsgivaravgifter, och
4. avdrag för sådan preliminär skattereduktion för hushållsarbete som

avses i 17 § första stycket 2 lagen (2009:194) om förfarandet vid skatte-
reduktion för hushållsarbete.

Mervärdesskattedeklaration

21 §

En mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1. utgående skatt,
2. ingående skatt, och
3. omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan

EU-länder.

En mervärdesskattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska

innehålla uppgifter för hela gruppen.

Punktskattedeklaration

22 §

En punktskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1. skattens bruttobelopp,
2. yrkade avdrag, och
3. skattens nettobelopp.

23 §

Till varje redovisningsperiod ska den punktskatt hänföras för vilken

redovisningsskyldighet har inträtt under perioden. Skatt enligt lagen
(2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. ska dock hänföras till
den redovisningsperiod då skattskyldigheten inträder.

Redovisningsskyldigheten inträder när affärshändelser, som grundar

skattskyldighet, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts.
Är den deklarationsskyldige inte bokföringsskyldig enligt bokföringslagen
(1999:1078) inträder redovisningsskyldigheten samtidigt med skattskyldig-
heten. Detsamma gäller om skattskyldigheten inträder vid händelser som
inte föranleder någon bokföringsåtgärd.

Vid försäljning mot kredit får Skatteverket, om principerna för den redo-

visningsskyldiges bokföring föranleder det, besluta att redovisningsskyldig-
heten ska inträda vid beskattningsårets utgång, dock inte senare än när betal-
ning inflyter eller fordran diskonteras eller överlåts.

background image

46

SFS 2011:1244

Om en deklarationsskyldig försätts i konkurs, inträder redovisningsskyl-

dighet genast för de affärshändelser för vilka skattskyldighet har inträtt före
konkursbeslutet.

Särskilda skattedeklarationer

24 §

En sådan särskild skattedeklaration som avses i 7 och 8 §§ ska inne-

hålla uppgift om

1. det förvärv eller den händelse som medför skattskyldighet och skatten

på grund av förvärvet eller händelsen, eller

2. det belopp som felaktigt har betecknats som mervärdesskatt enligt

1 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen (1994:200).

25 §

En sådan särskild skattedeklaration som avses i 9 § ska innehålla upp-

gift om

1. den skattepliktiga ersättningen, och
2. skatten på ersättningen.

När ska en skattedeklaration lämnas?

Mindre företag som ska lämna mervärdesskattedeklaration

26 §

Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunder-

lag som exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt
uppgå till högst 40 miljoner kronor för beskattningsåret ska, om inte annat
följer av 27–35 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning:

27 §

Om Skatteverket har beslutat enligt 13 § att redovisningsperioden för

mervärdesskatt ska vara en kalendermånad, ska mervärdesskattedeklaration
lämnas enligt uppställningen för punktskattedeklaration i 26 §.

Arbetsgivar-
deklaration för
redovisnings-
perioden

Punktskatte-
deklaration
för redovisnings-
perioden

Mervärdesskatte-
deklaration för
redovisnings-
perioden

ska ha kommit
in till Skatte-
verket senast
den

januari

december

oktober–
december

12 februari

februari

januari

12 mars

mars

februari

12 april

april

mars

januari–mars

12 maj

maj

april

12 juni

juni

maj

12 juli

juli

juni

april–juni

17 augusti

augusti

juli

12 september

september

augusti

12 oktober

oktober

september

juli–september

12 november

november

oktober

12 december

december

november

17 januari

background image

47

SFS 2011:1244

28 §

Om den deklarationsskyldige begär det, ska Skatteverket besluta att

mervärdesskattedeklaration som enligt 27 § ska lämnas enligt uppställningen
för punktskattedeklaration i 26 § i stället ska lämnas enligt uppställningen i
30 §. Beslutet ska, om inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på
varandra följande redovisningsperioder.

29 §

Den som saknar möjlighet att lämna mervärdesskattedeklaration i rätt

tid på grund av att redovisningsperioden har ändrats från beskattningsår till
ett kalenderkvartal eller en kalendermånad, eller från ett kalenderkvartal till
en kalendermånad, ska lämna mervärdesskattedeklaration senast vid den
deklarationstidpunkt som kommer närmast efter den dag då den deklara-
tionsskyldige underättade Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § eller
Skatteverket beslutade om ändringen.

Om mervärdesskattedeklarationen ska lämnas för mer än en ny redovis-

ningsperiod, får perioderna slås samman till en period och redovisas i en
skattedeklaration.

Större företag som ska lämna mervärdesskattedeklaration

30 §

Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunder-

lag som exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt
överstiga 40 miljoner kronor för beskattningsåret ska, om inte Skatteverket
har beslutat något annat enligt 31 §, lämna skattedeklaration enligt följande
uppställning:

Tidigare deklarationstidpunkt för arbetsgivardeklaration

31 §

Om en sådan näringsidkare som avses i 30 § inte har skött betalning-

arna av skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter, får Skatteverket besluta att
han eller hon ska lämna arbetsgivardeklaration senast den 12 i månaden efter
redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17.

Arbetsgivardeklaration,
mervärdesskattedeklaration och
punktskattedeklaration för
redovisningsperioden

ska ha kommit in till Skatteverket
senast den

januari

26 februari

februari

26 mars

mars

26 april

april

26 maj

maj

26 juni

juni

26 juli

juli

26 augusti

augusti

26 september

september

26 oktober

oktober

26 november

november

27 december

december

26 januari

background image

48

SFS 2011:1244

Enbart arbetsgivardeklaration, förenklad arbetsgivardeklaration och
punktskattedeklaration

32 §

Den som inte ska lämna mervärdesskattedeklaration, ska lämna

arbetsgivardeklaration, förenklad arbetsgivardeklaration och punktskatte-
deklaration enligt följande uppställning:

Särskild deklarationstidpunkt

33 §

Den som har en redovisningsperiod som är längre än en kalender-

månad ska redovisa skatten i en skattedeklaration som ska ha kommit in till
Skatteverket senast den 26 i andra månaden efter redovisningsperiodens ut-
gång, med undantag för december då deklarationen i stället ska ha kommit in
senast den 27.

Första stycket gäller inte den som enligt 11, 12 eller 13 § har kalender-

kvartal som redovisningsperiod för mervärdesskatt.

Första stycket gäller inte heller sådan period som avses i 29 § andra

stycket.

Kommuner och landsting

34 §

Kommuner och landsting ska lämna arbetsgivardeklaration och

punktskattedeklaration enligt uppställningen i 26 §. Mervärdesskattedeklara-
tion ska lämnas enligt uppställningen för punktskattedeklaration i den para-
grafen. De skattedeklarationer som ska lämnas i januari och augusti ska dock
ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden.

Särskilda skattedeklarationer

35 §

Särskilda skattedeklarationer ska, om inte annat följer av 36 eller

37 §, lämnas enligt följande uppställning:

Arbetsgivardeklaration, förenklad
arbetsgivardeklaration och
punktskattedeklaration för
redovisningsperioden

ska ha kommit in till Skatteverket
senast den

januari

12 februari

februari

12 mars

mars

12 april

april

12 maj

maj

12 juni

juni

12 juli

juli

17 augusti

augusti

12 september

september

12 oktober

oktober

12 november

november

12 december

december

17 januari

background image

49

SFS 2011:1244

36 §

Deklaration som avses i 8 § 1 och som ska lämnas av den som är

skattskyldig enligt 11 kap. 5 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på
energi ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad efter dagen för till-
synsmyndighetens beslut.

37 §

Deklaration som avses i 8 § 1 ska ha kommit in till Skatteverket

senast vid den händelse som medför skattskyldighet, om den som ska lämna
deklarationen är skattskyldig enligt

1. 9 § första stycket 6 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 8 § första

stycket 6 lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 1 § 6 lagen
(1994:1776) om skatt på energi och inte har ställt säkerhet för skattens betal-
ning,

2. 9 § första stycket 9 eller 16 c § lagen om tobaksskatt,
3. 8 § första stycket 9 eller 15 c § lagen om alkoholskatt, eller
4. 4 kap. 1 § 10 eller 4 kap. 10 § lagen om skatt på energi.

Särskilda bestämmelser om redovisning

Utländsk avgiftsskyldig

38 §

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att den som är

skyldig att betala arbetsgivaravgifter och är bosatt utomlands eller är en ut-
ländsk juridisk person som saknar fast driftställe i Sverige redovisar avgif-
terna på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta
kapitel.

Deklaration som avses i

ska ha kommit in till Skatteverket
senast

7 § första stycket

den 26 i månaden efter redovis-
ningsperiodens utgång

7 § andra stycket

35 dagar efter förvärvet

8 § 1

fem dagar efter den händelse som
medför skattskyldighet

8 § 2

vid den händelse som medför skatt-
skyldighet

8 § 3

25 dagar efter den händelse som
medför skattskyldighet

9 §

den 12 i månaden efter den månad
då den skattepliktiga ersättningen
kom den skattskyldige till del, med
undantag för januari och augusti då
deklarationen i stället ska ha kommit
in senast den 17

background image

50

SFS 2011:1244

Viss verksamhet ska redovisas för sig

39 §

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en viss verk-

samhet ska redovisas för sig.

27 kap. Skalbolagsdeklaration

Syftet med skalbolagsdeklaration

1 §

Skalbolagsdeklaration ska lämnas för undantag från skalbolagsbe-

skattning enligt 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen
(1999:1229) och till ledning för beslut om säkerhet för slutlig skatt.

Skyldighet att lämna skalbolagsdeklaration

2 §

En skalbolagsdeklaration ska lämnas av ett avyttrat företag som är ett

skalbolag och som tillämpar undantagen från skalbolagsbeskattning i
25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Om det avyttrade företaget är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet

delägarbeskattad juridisk person, ska skalbolagsdeklaration i stället lämnas
av den delägare som har avyttrat andelen. Handelsbolaget eller den juridiska
personen ska lämna delägaren de uppgifter som behövs för deklarationen.

Vad ska en skalbolagsdeklaration innehålla?

3 §

En skalbolagsdeklaration ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för den som har avyttrat andelen

och för den som har förvärvat andelen,

2. uppgift om det avyttrade företagets överskott eller underskott enligt ett

sådant särskilt bokslut som avses i 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 §
inkomstskattelagen (1999:1229),

3. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som har tagits upp i

bokslutet, och

4. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna fatta beslut

om säkerhet för slutlig skatt.

När ska en skalbolagsdeklaration lämnas?

4 §

En skalbolagsdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast

30 dagar efter det att andelen eller delägarrätten har avyttrats eller, i fråga
om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk per-
son, avyttringen eller tillträdet.

28 kap. Preliminär inkomstdeklaration

Syftet med preliminär inkomstdeklaration

1 §

Preliminär inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för bestämman-

de av preliminär skatt.

background image

51

SFS 2011:1244

Skyldighet att lämna preliminär inkomstdeklaration

Preliminär inkomstdeklaration vid ansökan om godkännande för F-skatt

2 §

Den som ansöker om godkännande för F-skatt ska lämna en preliminär

inkomstdeklaration till Skatteverket.

Preliminär inkomstdeklaration inför beskattningsåret

3 §

Om den slutliga skatten för beskattningsåret beräknas överstiga mot-

svarande skatt för det föregående beskattningsåret, ska den som är godkänd
för F-skatt eller har särskild A-skatt lämna en preliminär inkomstdeklaration,
om

1. skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållan-

den, eller

2.

räkenskapsåret har lagts om enligt 3

kap. 6 § bokföringslagen

(1999:1078) utan Skatteverkets tillstånd.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad före be-

skattningsårets ingång.

Preliminär inkomstdeklaration under beskattningsåret

4 §

Om det kan antas att den slutliga skatten för beskattningsåret kommer

att överstiga den debiterade preliminära skatten, ska den som är godkänd för
F-skatt eller har särskild A-skatt lämna en preliminär inkomstdeklaration,
om

1. skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållan-

den, eller

2.

räkenskapsåret har lagts om enligt 3

kap. 6 § bokföringslagen

(1999:1078) utan Skatteverkets tillstånd.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket inom 14 dagar från det

att deklarationsskyldigheten uppkom. När mindre än en månad återstår av
beskattningsåret behöver deklaration dock inte lämnas.

Preliminär inkomstdeklaration i andra fall

5 §

En preliminär inkomstdeklaration får även lämnas i andra fall än som

avses i 2–4 §§.

Vad ska en preliminär inkomstdeklaration innehålla?

6 §

En preliminär inkomstdeklaration ska innehålla uppgifter om beräkna-

de inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som Skatteverket behöver
för att kunna bestämma den preliminära skatten.

29 kap. Syftet med inkomstdeklaration

1 §

Inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för

1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt
a) inkomstskattelagen (1999:1229),
b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

background image

52

SFS 2011:1244

c) 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
d) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i de fall som

avses i 2 § första stycket 1–4 och 6–8 den lagen,

e) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
f) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
g) 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
2. bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. social-

avgiftslagen (2000:980),

3. bestämmande av skattereduktion, samt
4. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäk-

ringsbalken.

30 kap. Vem ska lämna en inkomstdeklaration?

Fysiska personer

1 §

En fysisk person ska lämna en inkomstdeklaration, om

1. intäkterna i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet i annat fall än

som avses i 2 har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbas-
beloppet under beskattningsåret,

2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 §

samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av
passiv näringsverksamhet har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor
under beskattningsåret,

3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta, utdel-

ning eller annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17
eller 19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskatt-
ningsåret,

4. han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten

har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast-

ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader
ska fastställas, eller

6. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.

Dödsbon

2 §

Det som skulle ha gällt för den avlidne i fråga om deklarationsskyldig-

het ska för dödsåret tillämpas på dödsboet.

3 §

För år efter dödsåret ska ett dödsbo lämna en inkomstdeklaration, om

1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta, utdelning

eller annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller
19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattnings-
året,

2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast-

ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader
ska fastställas, eller

3. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.

background image

53

SFS 2011:1244

Andra juridiska personer än dödsbon

4 § En inkomstdeklaration ska lämnas av

1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande

subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller mot-
svarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss
släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,

2. sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som avses i

7 kap. 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om intäkterna under be-
skattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § den lagen,

3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag

för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under
beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastig-

hetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel
eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, och

5. fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut för varje av bolaget

eller institutet förvaltad investeringsfond.

Skattefri inkomst

5 §

Vid bedömning av deklarationsskyldighet som är beroende av att

intäkterna har uppgått till visst belopp ska hänsyn inte tas till sådan intäkt
som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt
inkomstskattelagen (1999:1229).

Första stycket gäller inte i fråga om inkomst som enligt skatteavtal helt

eller delvis ska undantas från beskattning i Sverige.

31 kap. Vad ska en inkomstdeklaration innehålla?

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§),
– uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och

godkänna eller lämna (4 och 5 §§),

– uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §),
– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet

(7–15 §§),

– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 §§),
– uppgift om tillkommande belopp (20 §),
– uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§),
– uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§),
– uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska

lämna (27–29 §§),

– uppgift om tillskott och uttag (30 §),
– uppgift om betalning till utlandet (31 §),
– uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §),
– uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete (33 §), och
– uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

background image

54

SFS 2011:1244

Samtliga inkomstdeklarationer

2 §

En inkomstdeklaration ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter,
2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som ska hänföras till

respektive inkomstslag,

3. uppgifter om de allmänna avdrag som den deklarationsskyldige har rätt

till,

4. de uppgifter som behövs för beräkning av skatt eller avgift enligt
a) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
b) 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
e) 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
f) 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),
g) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och
h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
5. de uppgifter som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst

enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, samt

6. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig

uppfyller kraven för att få allmänna avdrag enligt 62 kap. 5–8 §§ eller grund-
avdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen.

3 §

Den som är deklarationsskyldig ska också lämna de övriga uppgifter

som Skatteverket behöver för att kunna fatta riktiga beslut om slutlig skatt
och beslut om pensionsgrundande inkomst.

Fysiska personer och dödsbon

Underrättelse

4 §

Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattnings-

året underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklara-
tionsskyldiga om de kontrolluppgifter och övriga uppgifter som har kommit
in till verket som underlag för beslut om slutlig skatt och beslut om pen-
sionsgrundande inkomst samt övriga uppgifter som verket känner till.

Godkänna eller lämna uppgifter

5 §

Om en uppgift som den deklarationsskyldige har fått underrättelse om

enligt 4 § är korrekt, ska den deklarationsskyldige godkänna uppgiften. Om
en uppgift är felaktig eller saknas, ska den deklarationsskyldige genom änd-
ring eller tillägg lämna de uppgifter som behövs.

Inkomstslaget tjänst

Uppgift om kostnadsersättning

6 §

Uppgift om kostnadsersättning som avses i 15 kap. 10 § behöver bara

lämnas i den utsträckning avdrag görs för ökade levnadskostnader.

background image

55

SFS 2011:1244

Inkomstslaget näringsverksamhet

Undantag

7 §

Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet, behöver

uppgifterna enligt 2 och 3 §§ om näringsverksamheten bara lämnas av en av
makarna.

Uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa bestämmelser-

na om fördelning av inkomsten mellan makar i 60 kap. 6–11 §§ inkomst-
skattelagen (1999:1229) ska dock lämnas av båda makarna.

8 §

Uppgifter om näringsverksamhet enligt 33 kap. 6 § behöver inte läm-

nas av delägarna.

Uppgifter om årsbokslut och årsredovisning

9 §

Den som är skyldig att lämna inkomstdeklaration för inkomstslaget

näringsverksamhet ska lämna uppgift om huruvida

1. årsbokslutet eller årsredovisningen, som ligger till grund för inkomst-

deklarationen, har upprättats med hjälp av en uppdragstagare, eller

2. årsredovisningen, som ligger till grund för inkomstdeklarationen, har

reviderats av en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revi-
sionsbolag.

Uppgift om utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst

10 §

Om lagervärdet ska höjas enligt 17 kap. 21 § inkomstskattelagen

(1999:1229), ska företaget lämna uppgift om beslut om eller styrelsens för-
slag till utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst.

Uppgifter som dotterföretag ska lämna

11 §

Ett dotterföretag som redovisar intäkter i inkomstslaget näringsverk-

samhet ska lämna

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för moderföretaget,
2. nödvändiga identifikationsuppgifter för hela koncernens moderföretag

om moderföretaget i sin tur är ett dotterföretag, samt

3. uppgifter om sitt aktie- eller andelsinnehav i moderföretaget och inne-

havets röstvärde.

Ägaruppgifterna ska avse förhållandena vid utgången av det senast avslu-

tade beskattningsåret.

Uppgifter om näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar

12 §

Den som har fått utdelning på en näringsbetingad andel som är mark-

nadsnoterad ska lämna uppgift om utdelningen om andelen har innehafts
kortare tid än ett år när utdelningen rätteligen skulle ha tagits upp i räkenska-
perna.

Den som har avyttrat en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad

aktiebaserad delägarrätt som är marknadsnoterad ska lämna uppgift om av-
yttringen om andelen eller delägarrätten har innehafts kortare tid än ett år.

background image

56

SFS 2011:1244

Uppgifter om ersättningsfond

13 §

Den som har eller som under beskattningsåret har haft en ersättnings-

fond ska lämna uppgifter om

1. fondens ändamål,
2. fondens storlek,
3. fondens ianspråktagande, och
4. återfört avdrag för avsättning till fonden.
Fysiska personer ska även i fråga om en sådan ersättningsfond för

byggnad eller markanläggning som avses i 31 kap. 5 § inkomstskatte-
lagen (1999:1229) lämna uppgift om hur stor del av fonden som har åter-
förts enligt 26 kap. 2 och 4–7 §§ den lagen.

Uppgift om skalbolag

14 §

Den som har förvärvat tillgångar enligt 25 a kap. 18 § eller 49 a kap.

10 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om detta.

Uppgifter om utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster

15 §

Den som någon gång under beskattningsåret har haft andelar i en ut-

ländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster i sådan omfattning eller
på ett sådant sätt som anges i 39 a kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229)
ska lämna

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för den juridiska personen,
2. uppgift om sitt andelsinnehav vid beskattningsårets utgång,
3. uppgift om röstvärdet för sina andelar vid beskattningsårets utgång, och
4. uppgift om förändringar av andelsinnehavet eller av röstvärdet för an-

delarna som har inträffat under året.

Den som innehar andelarna vid beskattningsårets utgång ska även lämna

sådana resultat- och balansräkningar som avses i 39 a kap. 11 § inkomstskat-
telagen.

Inkomstslaget kapital

Uppgifter om långivare

16 §

Den som gör avdrag för ränteutgifter vid beräkning av resultatet i in-

komstslaget kapital ska, om kontrolluppgift inte ska lämnas enligt 18 kap.,
lämna nödvändiga identifikationsuppgifter för långivaren.

Uppskovsbelopp

17 §

Den som gör avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskat-

telagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller en pri-
vatbostadsrätt ska lämna uppgift om beteckningen på ersättningsbostaden.

Om ersättningsbostaden är en bostad i ett privatbostadsföretag eller i ett

företag som avses i 47 kap. 5 b § inkomstskattelagen, ska även nödvändiga
identifikationsuppgifter för företaget lämnas.

Om ersättningsbostaden förvärvas först året efter det då ursprungsbostaden

avyttrades, ska uppgifterna lämnas i inkomstdeklarationen för det senare året.

background image

57

SFS 2011:1244

18 §

En ägare av en ersättningsbostad med ett uppskovsbelopp enligt

47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska, om ersättningsbostaden är
belägen utomlands, lämna uppgifter av det slag som avses i 17 § första och
andra styckena samt övriga uppgifter som är av betydelse för om uppskovs-
beloppet ska tas upp till beskattning.

19 §

Om äganderätten till en ersättningsbostad har övergått till någon

annan genom arv, testamente eller bodelning, ska dödsboet eller överlåtaren
lämna

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för den nya ägaren,
2. de uppgifter som har lämnats enligt 17 §, och
3. uppgift om storleken på uppskovsbelopp som enligt 47 kap. inkomst-

skattelagen (1999:1229) ska återföras till beskattning vid avyttring av ersätt-
ningsbostaden.

Första stycket gäller bara om äganderätten har övergått
1. genom arv eller testamente till en make, en sambo eller ett hemma-

varande barn under 18 år, eller

2. vid bodelning med anledning av upphörande av ett samboförhållande,

äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död.

Tillkommande belopp

20 §

Om kapitalvinsten vid avyttring av en tillgång inte kan beräknas på

grund av att vinsten är beroende av någon händelse i framtiden, ska den
skattskyldige lämna uppgift om detta. Det gäller dock inte om uppgiften ska
lämnas enligt 33 kap. 6 § andra stycket.

Vissa andelsavyttringar m.m.

21 §

Den som enligt 49 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) begär

uppskov med beskattningen vid ett uppskovsgrundande andelsbyte ska läm-
na de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om uppsko-
vet.

Den som har fått uppskov ska årligen lämna de uppgifter som är av bety-

delse för om uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.

22 §

Den som innehar en andel som är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a

eller 7 b § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna de uppgifter som
Skatteverket behöver för att kunna

1. besluta om kapitalbelopp enligt 48 a kap. 8 a § inkomstskattelagen,
2. besluta om tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst
a) vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § inkomstskattelagen, och
b) vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § inkomstskattelagen, samt
3. besluta om de tjänstebelopp som har fördelats enligt 48 kap. 18 e §,

48 a kap. 8 c § och 57 kap. 7 c § inkomstskattelagen.

Uppgifter om utdelning och kapitalvinst på andelarna ska också lämnas.

23 §

Om äganderätten till andelar som har förvärvats genom sådant upp-

skovsgrundande andelsbyte som avses i 49

kap. inkomstskattelagen

(1999:1229) har övergått till någon annan genom arv, testamente, bodelning

background image

58

SFS 2011:1244

eller gåva och om andelen är en lagertillgång hos förvärvaren, ska denne
lämna

1. uppgift om antalet andelar som har förvärvats,
2. uppgift om uppskovsbeloppet för varje andel, och
3. nödvändiga identifikationsuppgifter för den som andelarna har övergått

från.

Förvärvaren ska årligen lämna de uppgifter som är av betydelse för om

uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.

24 §

Om äganderätten till andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7, 7 a

eller 7 b § inkomstskattelagen (1999:1229) har övergått till någon annan
genom arv, testamente, bodelning eller gåva, ska förvärvaren lämna

1. uppgift om antalet andelar som har förvärvats,
2. uppgift om tjänstebeloppet för varje andel, och
3. nödvändiga identifikationsuppgifter för den som andelarna har övergått

från.

Förvärvaren ska årligen lämna de uppgifter som är av betydelse för om

tjänstebeloppet ska tas upp till beskattning.

Beräkning av egenavgifter

25 §

Om ett avtal som avses i 2 kap. 7 § andra stycket socialavgiftslagen

(2000:980) har träffats om att arbetsgivaravgifter ska betalas på en viss
ersättning, ska den som får ersättningen lämna uppgift om detta.

Om ett avtal som avses i 2 kap. 8 § socialavgiftslagen har träffats om att

arbetsgivaravgifter inte ska betalas på en viss ersättning, ska den som får
ersättningen lämna uppgift om detta.

26 §

Den som begär avdrag vid beräkningen av egenavgifterna enligt

3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980) ska lämna

1. uppgift om annat stöd som har beviljats den uppgiftsskyldige under

beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som utgör
sådant stöd av mindre betydelse som avses i

– kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december

2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre
betydelse

6,

– kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om

tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre bety-
delse inom fiskerisektorn och om ändring av förordning nr 1860/2004

7, eller

– kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007 av den 20 december

2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av
mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter

8, samt

2. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om

den uppgiftsskyldige har rätt till avdrag.

6 EUT L 379, 28.12.2006, s. 5 (Celex 32006R1998).

7 EUT L 193, 25.7.2007, s. 6 (Celex 32007R0875).

8 EUT L 337, 21.12.2007, s. 35 (Celex 32007R1535).

background image

59

SFS 2011:1244

Fåmansföretag

Uppgifter som fåmansföretag ska lämna

27 §

Ett fåmansföretag ska lämna

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för delägarna och närstående till

dem, samt

2. uppgifter om varje delägares andelsinnehav och innehavets röstvärde.
Uppgifter enligt första stycket 1 behöver inte lämnas för en närstående

som inte har tagit emot ersättning från företaget eller träffat avtal med eller
företagit någon annan rättshandling med företaget.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller 57 kap. 3 § andra stycket

inkomstskattelagen (1999:1229).

28 §

Ett fåmansföretag ska också lämna

1. en sådan förteckning över penninglån och säkerheter som avses i

21 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2. en förteckning över utbetald vinstandelsränta till personer som avses i

24 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Uppgifter som företagsledare och delägare ska lämna

29 §

En företagsledare och en delägare i fåmansföretag som avses i 27 §

ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa be-
stämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i
57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Skyldigheten gäller för fem beskattningsår efter det att företaget har upp-

hört att vara ett fåmansföretag.

Tillskott och uttag

30 §

En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag ska lämna

uppgift om tillskott till och uttag från bolaget. Det gäller dock inte en med-
lem i en europeisk ekonomisk intressegruppering.

Betalning till utlandet

31 §

Fåmansföretag, delägare i fåmanshandelsbolag och enskilda närings-

idkare ska lämna uppgift om utgift som har tillgodoräknats mottagare i ut-
landet om den avser

1. annan ränta än dröjsmålsränta, eller
2. betalning för
a) nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt

eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent, varumärke, mönster
eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller

b) upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller veten-

skaplig natur.

Uppgiften behöver bara lämnas om utgiften ska dras av vid beskattningen.

background image

60

SFS 2011:1244

Uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna

32 §

En ekonomisk förening ska lämna uppgift om huruvida den är en eko-

nomisk förening enligt 1 kap. 1 § första eller tredje stycket lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar.

Skattereduktion för hushållsarbete

33 §

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap.

11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget
för skattereduktionen.

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt

67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som
avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hus-
hållsarbete lämnas.

Prissättningsbesked

34 §

Den som har fått ett prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om

prissättningsbesked vid internationella transaktioner ska lämna uppgift om
huruvida

1. beskedet har tillämpats, och
2. de antaganden, villkor och övriga förutsättningar som har angetts i be-

skedet har uppfyllts.

32 kap. När och var ska en inkomstdeklaration lämnas?

Fysiska personer och dödsbon

1 §

Fysiska personer och dödsbon ska lämna inkomstdeklaration senast

den 2 maj året efter utgången av beskattningsåret.

Andra juridiska personer än dödsbon

2 §

Andra juridiska personer än dödsbon ska lämna inkomstdeklaration för

ett beskattningsår enligt följande uppställning:

Den som lämnar inkomstdeklaration elektroniskt får lämna deklaration en

månad senare än vad som följer av första stycket.

Om beskattningsåret går ut den

ska deklaration ha kommit in senast
den

31 december

1 juli

30 april

1 november

30 juni

15 december

31 augusti

1 mars

background image

61

SFS 2011:1244

Var ska en inkomstdeklaration lämnas?

3 §

En inkomstdeklaration ska lämnas till Skatteverket eller till ett mottag-

ningsställe som har godkänts av verket.

33 kap. Särskilda uppgifter

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– syftet med särskilda uppgifter (2 §),
– uppgifter som ska lämnas av stiftelser, ideella föreningar och registre-

rade trossamfund (3–5 §§),

– uppgifter som ska lämnas av svenska handelsbolag och i utlandet del-

ägarbeskattade juridiska personer (6 §),

– uppgifter om ersättningsbostad i utlandet (7 §),
– uppgifter som ska lämnas av redare (8 §),
– uppgifter om nedsättning av utländsk skatt (9 §),
– när särskilda uppgifter ska lämnas (10 och 11 §§), och
– redares uppgiftsskyldighet vid ändrade förhållanden (12 §).

Syftet med särskilda uppgifter

2 §

Särskilda uppgifter ska lämnas till ledning för

1. bedömning av stiftelsers, ideella föreningars och registrerade trossam-

funds skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229),

2. beskattning av delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägar-

beskattade juridiska personer,

3. bestämmande av vilket fartområde ett fartyg går i,
4. kontroll av uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen när

ersättningsbostaden är belägen utomlands, och

5. beslut om avräkning av utländsk skatt.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Undantag från skattskyldighet för inkomst

3 §

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är un-

dantagna från skattskyldighet för inkomst ska lämna särskilda uppgifter om

1. intäkter och kostnader under räkenskapsåret,
2. tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut, samt
3. övriga omständigheter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma

om den uppgiftsskyldige är undantagen från skattskyldighet.

Skyldigheten att lämna särskilda uppgifter gäller dock inte pensionsstiftel-

ser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

4 §

Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna sär-

skilda uppgifter enligt 3 § om uppgifterna inte behövs för kontroll av undan-
tag från skattskyldigheten.

Ett beslut om undantag ska avse en viss tid och får återkallas.

background image

62

SFS 2011:1244

Utländska arrangörer som motsvarar ideella föreningar

5 §

Arrangörer som har inkomster som är undantagna från skatteplikt

enligt 8 § första stycket 7 lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl., ska lämna särskilda uppgifter om de omstän-
digheter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om den uppgifts-
skyldige är undantagen från skatteplikt.

Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer

6 §

Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska perso-

ner med fast driftställe i Sverige ska till ledning för delägarnas beskattning
lämna särskilda uppgifter om

1. näringsverksamheten enligt 31 kap. 2 och 3 §§,
2. varje delägares andel av bolagets eller den juridiska personens inkomst

av varje inkomstslag och näringsverksamhet,

3. varje delägares andel eller lott i bolaget eller den juridiska personen,
4. skalbolag enligt 31 kap. 14 §, och
5. prissättningsbesked enligt 31 kap. 34 §.
Om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk

person med fast driftställe i Sverige har avyttrat en fastighet och kapitalvin-
sten inte kan beräknas på grund av att den är beroende av någon händelse i
framtiden, ska bolaget eller den juridiska personen lämna uppgift om detta.

Ersättningsbostad i utlandet

7 §

Den som inte är skyldig att lämna inkomstdeklaration och som äger en

ersättningsbostad i utlandet med ett uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomst-
skattelagen (1999:1229), ska lämna särskilda uppgifter om sådana förhållan-
den som avses i 31 kap. 18 §.

Redare

8 §

Redare ska för tillämpning av 64 kap. 2 § och 67 kap. 3 § inkomstskat-

telagen (1999:1229) lämna särskilda uppgifter om

1. storleken av de fartyg som redaren ska använda i sin näringsverksam-

het,

2. vilka entreprenörer som redaren ska anlita för sin verksamhet, och
3. övriga förhållanden som Skatteverket behöver känna till för att kunna

bestämma vilka fartområden fartygen avses gå i.

Nedsättning av utländsk skatt

9 §

Den som har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt

enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning
av utländsk skatt och därefter har fått nedsättning av den utländska skatten,
ska lämna särskilda uppgifter om nedsättningen.

background image

63

SFS 2011:1244

När ska särskilda uppgifter lämnas?

10 §

Särskilda uppgifter enligt 3 och 6 §§ ska ha kommit in till Skattever-

ket senast den sista dagen för inkomstdeklaration enligt 32 kap. 2 §.

11 §

Särskilda uppgifter enligt 5 och 7–9 §§ ska lämnas enligt följande

uppställning:

Redares uppgiftsskyldighet vid ändrade förhållanden

12 §

Om det inträffar någon ändring av de förhållanden som avses i 8 §,

ska redaren inom två veckor från den dag då förhållandena ändrades under-
rätta Skatteverket om detta.

34 kap. Informationsuppgifter

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– syftet med informationsuppgifter (2 §),
– uppgifter till den deklarationsskyldige (3–5 §§), och
– uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige (6–11 §§).

Syftet med informationsuppgifter

2 §

Informationsuppgifter lämnas för att någon annan ska kunna fullgöra

sin uppgiftsskyldighet.

Uppgifter till den deklarationsskyldige

Uppgifter till den som kontrolluppgiften lämnas för

3 §

Den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 15–22 kap. ska

senast den 31 januari året närmast efter det år som kontrolluppgiften gäller
informera den som uppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontroll-
uppgiften.

Särskilda uppgifter enligt

ska ha kommit in till Skatteverket
senast

5 §

den 12 i månaden efter den månad
då tillställningen ägde rum

7 §

den 2 maj året efter beskattningsåret

8 §

den 1 oktober året före det kalender-
år uppgifterna avser

9 §

tre månader efter den dag då den
som beslutet om nedsättning av
utländsk skatt gäller fick del av det

background image

64

SFS 2011:1244

Uppgifter till företagsledare och delägare i fåmansföretag och
fåmanshandelsbolag

4 §

Onoterade företag som omfattas av 57

kap. inkomstskattelagen

(1999:1229) samt fåmanshandelsbolag ska till företagsledare och delägare
lämna alla uppgifter som dessa behöver för att kunna beräkna sina intäkter
från företaget eller handelsbolaget.

Uppgifter till medhjälpande make i enskild näringsverksamhet

5 §

Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena

är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make, ska den
företagsledande maken till den medhjälpande maken lämna de uppgifter om
verksamheten som behövs för beräkningen av överskottet eller underskottet i
verksamheten.

Uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige

Förmåner och ersättningar

6 §

Den som har utnyttjat eller överlåtit en sådan rättighet som avses i

10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska till den kon-
trolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrollupp-
giftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

7 §

Den som har utnyttjat en sådan rabatt, bonus eller annan förmån som

avses i 15 kap. 6 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter
som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Första stycket gäller även den som har tagit emot sådan ersättning eller

förmån som avses i 15 kap. 7 §.

Betalningar till och från utlandet

8 §

Den som har gjort en sådan betalning till eller från utlandet som avses i

23 kap. 1 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som be-
hövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Uppgifter om anskaffningsutgift för andelar i investeringsfonder

9 §

Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett regis-

ter över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska fö-
ras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder,
lämna förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för
de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har
registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren.

Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i

ett register, ska den förvaltare som andelarna i investeringsfonden flyttas
från lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget upp-
gifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas.

background image

65

SFS 2011:1244

När ska uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige lämnas?

10 §

Uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas senast månaden efter det

att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än den
15 januari påföljande år.

Uppgifter som avses i 8 och 9 §§ ska lämnas snarast och senast den

15 januari året efter det år som uppgiften gäller.

Anmälan om uteblivna informationsuppgifter

11 §

Om den som är skyldig att lämna uppgifter till den kontrolluppgifts-

skyldige inte gör det, ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla detta
till Skatteverket.

35 kap. Periodiska sammanställningar

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som ska lämnas i en periodisk sammanställning (2 §),
– för vilken period en periodisk sammanställning ska lämnas (3 §),
– beslut (4–8 §§), och
– när en periodisk sammanställning ska lämnas (9 §).

Vad ska lämnas i en periodisk sammanställning?

2 §

Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för

mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 eller 2 § ska lämna en periodisk sammanställ-
ning över

1. omsättning, förvärv och överföring av varor som transporteras mellan

EU-länder, och

2. omsättning av en tjänst som är skattepliktig i det EU-land där tjänsten

är omsatt om förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för förvärvet i det landet
i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av
den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

9.

Uppgifterna ska tas upp för den period som omfattar den tidpunkt som av-

ses i 13 kap. 8 b § andra stycket eller 8 c § mervärdesskattelagen (1994:200).

För vilken period ska en periodisk sammanställning lämnas?

3 §

En periodisk sammanställning ska lämnas för varje

1. kalendermånad för uppgifter om varor som avses i 2 § första stycket 1,

eller

2. kalenderkvartal för uppgifter om tjänster som avses i 2 § första

stycket 2.

Om uppgifter ska lämnas avseende både varor och tjänster enligt 2 §, ska

sammanställningen lämnas för varje kalendermånad.

Den som övergår från att lämna en sammanställning för varje kalender-

kvartal till att lämna den för varje kalendermånad ska tillämpa den nya peri-

9 EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112).

background image

66

SFS 2011:1244

oden till och med det fjärde kalenderkvartalet som följer efter den tidpunkt
när bytet av period gjordes.

Beslut

4 §

Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för

varje kalenderkvartal i stället för vad som föreskrivs i 3 § första stycket 1,
om

1. den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, och
2. det sammanlagda värdet av omsättning och överföringar av varor enligt

2 § första stycket 1 inte överstiger 500 000 kronor exklusive mervärdesskatt
för det innevarande kalenderkvartalet eller för något av de fyra närmast före-
gående kalenderkvartalen.

5 §

Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för

varje kalendermånad i stället för vad som föreskrivs i 3 § första stycket 2
eller 4 §, om

1. den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, eller
2. det finns särskilda skäl.

6 §

Ett beslut enligt 4 § gäller från ingången av det kalenderkvartal som

följer närmast efter den kalendermånad då beslutet fattades.

Ett beslut enligt 5 § gäller från ingången av det kalenderkvartal då beslutet

fattades.

7 §

Skatteverket ska upphäva ett beslut enligt 4 § om de förutsättningar

som anges i 4 § 2 inte längre är uppfyllda.

Ett sådant beslut gäller från ingången av det kalenderkvartal då beslutet

fattades.

8 §

Om ett beslut har fattats enligt 5 eller 7 §, ska en sammanställning gö-

ras för varje kalendermånad som har gått sedan ingången av det kalender-
kvartal då beslutet fattades.

När ska en periodisk sammanställning lämnas?

9 §

En periodisk sammanställning ska ha kommit in till Skatteverket senast

1. den 25 i månaden efter utgången av den period som sammanställningen

avser, om den lämnas elektroniskt, eller

2. den 20 i månaden efter den period som den avser i andra fall.
Sammanställningar som ska göras enligt 8 § ska ha kommit in till Skatte-

verket senast den 20 i månaden efter utgången av den månad då beslutet fat-
tades.

background image

67

SFS 2011:1244

36 kap. Anstånd med att lämna deklaration och särskilda
uppgifter

Ansökan om anstånd

1 §

Anstånd kan beviljas efter ansökan från den som ska lämna deklaration

eller särskilda uppgifter.

Anstånd enligt 3 § kan dock beviljas efter ansökan från den som i närings-

verksamhet lämnar deklarationshjälp.

Inkomstdeklaration och särskilda uppgifter

Fysiska personer och dödsbon

2 §

Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en fysisk person

eller ett dödsbo anstånd med att lämna

1. inkomstdeklaration, och
2. särskilda uppgifter enligt 33 kap. 7 §.
Anstånd längre än till och med den 31 maj får beviljas bara om det finns

synnerliga skäl.

3 §

Anstånd med att lämna inkomstdeklaration ska beviljas för fysiska per-

soner och dödsbon som anlitar deklarationshjälp om hjälpen lämnas i en nä-
ringsverksamhet. Om den som ska lämna deklarationshjälpen har misskött
tidigare anstånd, får anstånd vägras.

Anstånd får beviljas längst till och med den 15 juni.

Juridiska personer

4 §

Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket bevilja en annan juri-

disk person än ett dödsbo anstånd med att lämna

1. inkomstdeklaration, och
2. särskilda uppgifter enligt 33 kap. 3 eller 6 §.

Skattedeklaration

5 §

Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en deklarations-

skyldig anstånd med att lämna skattedeklaration.

Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar

för anståndet, ska anståndet återkallas.

37 kap. Föreläggande

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om föreläggande att

– fullgöra uppgiftsskyldighet (2 §),
– medverka personligen (3 §), och
– lämna uppgift (4–10 §§).

background image

68

SFS 2011:1244

Föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldighet

2 §

Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgiftsskyl-

dighet enligt 15–35 kap. att fullgöra skyldigheten.

Ett sådant föreläggande får inte bara avse komplettering av arbetsställe-

nummer enligt 15 kap. 9 § första stycket 6.

Föreläggande att medverka personligen

3 §

Skatteverket får förelägga den som har lämnat deklaration genom ett

deklarationsombud eller ett ombud för ett dödsbo att personligen eller
genom behörig ställföreträdare bekräfta eller komplettera lämnade eller god-
kända uppgifter.

Föreläggande att lämna uppgift

Lämna deklaration

4 §

Skatteverket får förelägga den som inte är skyldig att lämna deklara-

tion att göra det.

Kommande utbetalningar av ersättning för arbete

5 §

Skatteverket får förelägga den som ger ut ersättning för arbete att läm-

na uppgift om den ersättning som kan antas komma att betalas ut under mot-
tagarens beskattningsår.

Kontroll av egen uppgifts- eller dokumentationsskyldighet

6 §

Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara uppgiftsskyl-

dig enligt 15–35 kap. att lämna uppgift som verket behöver för att kunna
kontrollera skyldigheten.

Skatteverket får även förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att

redovisa punktskatt att lämna varuprov.

7 §

Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokförings-

skyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk
person än ett dödsbo, att lämna uppgift som verket behöver för att kunna
kontrollera dokumentationsskyldigheten enligt 39 kap. 3 §.

Kontroll av någon annans uppgiftsskyldighet

8 §

Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall

än som avses i 16 och 17 kap. att lämna kontrolluppgift om

1. sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven

näringsidkare, eller

2. ränta från en namngiven låntagare.

9 §

Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokförings-

skyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk

background image

69

SFS 2011:1244

person än ett dödsbo, att lämna uppgift om en rättshandling med någon
annan.

Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av

att andra än den som föreläggs

1. har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap., eller
2. kan fullgöra sådan uppgiftsskyldighet.

10 §

Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som

avses i 9 § föreläggas att lämna sådan uppgift som avses i den paragrafen.

38 kap. Formkrav

Fastställda formulär

1 §

Fastställda formulär ska användas för att lämna

1. kontrolluppgifter,
2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pen-

sionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara
med en pensionsförsäkring,

3. deklarationer,
4. särskilda uppgifter, och
5. periodiska sammanställningar.

Uppgifter som ska undertecknas

2 §

Följande uppgifter ska undertecknas:

1. uppgifter i deklaration, och
2. särskilda uppgifter som ska lämnas av
a) stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund enligt 33 kap.

3 §, och

b) ägare av en ersättningsbostad i utlandet enligt 33 kap. 7 §.

Vem ska underteckna uppgifterna?

3 §

Uppgifter enligt 2 § ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller be-

hörig ställföreträdare.

Uppgifterna får undertecknas av ett ombud i följande fall:
1. Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter i en deklaration som

lämnas elektroniskt.

2. Ett ombud för en utländsk företagare får underteckna uppgifter i en

mervärdesskattedeklaration.

3. En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får underteckna upp-

gifter i en deklaration.

background image

70

SFS 2011:1244

AVDELNING VII. DOKUMENTATION

39 kap. Dokumentationsskyldighet

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– definitioner (2 §),
– generell dokumentationsskyldighet (3 §),
– dokumentationsskyldighet som avser kassaregister (4–10 §§),
– dokumentationsskyldighet som avser personalliggare (11 och 12 §§),
– dokumentationsskyldighet som avser torg- och marknadshandel (13 §),
– dokumentationsskyldighet som avser omsättning av investeringsguld

(14 §),

– dokumentationsskyldighet som avser internprissättning (15 och 16 §§),

och

– föreläggande (17 §)

.

Definitioner

2 §

I denna lag avses med

kassaregister: kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande

apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant
betalning eller mot betalning med kontokort,

torg- och marknadshandel: all handel utom sådan som en näringsidkare

stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till
dessa,

restaurangverksamhet: näringsverksamhet som avser restaurang, pizza-

butik och annat liknande avhämtningsställe, gatukök, kafé, personalmatsal,
catering och centralkök, samt

frisörverksamhet: näringsverksamhet som avser hårvård.
Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet än res-

taurang- eller frisörverksamhet ska dock inte anses som sådan verksamhet.

Generell dokumentationsskyldighet

3 §

Den som är uppgiftsskyldig enligt 15–35 kap. ska i skälig omfattning

genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till
att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten samt för kontroll
av uppgiftsskyldigheten och beskattningen.

Kassaregister

Vem ska använda kassaregister?

4 §

Den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant be-

talning eller mot betalning med kontokort ska använda kassaregister.

5 §

Skyldigheten att använda kassaregister gäller inte för den som

1. bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betal-

ning eller mot betalning med kontokort,

background image

71

SFS 2011:1244

2. är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229)

för inkomst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3. bedriver taxitrafik enligt 1 kap. 3 § 2 yrkestrafiklagen (1998:490),
4. säljer varor eller tjänster genom sådana distansavtal eller hemförsälj-

ningsavtal som avses i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59),

5. säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan lik-

nande automat eller i en automatiserad affärslokal,

6. anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst

automatspel eller enligt lotterilagen (1994:1000), eller

7. bedriver torg- och marknadshandel.
Undantaget i första stycket 7 gäller inte för den som enligt 8 kap. 1 §

första stycket alkohollagen (2010:1622) har tillstånd för servering till all-
mänheten.

6 §

Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ ska självständiga verksamheter inom

ramen för en näringsverksamhet bedömas var för sig.

Registrering i kassaregister

7 §

All försäljning och annan löpande användning av ett kassaregister ska

registreras i kassaregistret.

Vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram

och erbjudas kunden.

Krav som ett kassaregister ska uppfylla

8 §

Ett kassaregister ska på ett tillförlitligt sätt visa

1. alla registreringar som har gjorts, samt
2. programmeringar och inställningar som utgör behandlingshistorik

enligt bokföringslagen (1999:1078).

Kassaregistret ska vara certifierat.

Beslut om undantag i enskilda fall

9 §

Skatteverket får i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheter

som gäller kassaregister om

1. behovet av tillförlitligt underlag för skattekontroll kan tillgodoses på

annat sätt, eller

2. en viss skyldighet av tekniska orsaker är oskälig.
Ett beslut om undantag får förenas med villkor.

Bemyndiganden

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela ytterligare föreskrifter om

1. krav på kassaregister,
2. teknisk kontroll av kassaregister,
3. användning av kassaregister, och
4. undantag från skyldigheter som gäller kassaregister.

background image

72

SFS 2011:1244

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om certifiering av kassaregister.

Personalliggare

11 §

Den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet ska föra en per-

sonalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter
för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsupp-
gifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten.

Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för
1. enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller

barn under 16 år är verksamma, eller

2. fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, den-

nes make eller barn under 16 år är verksamma.

12 §

Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksam-

hetslokalen.

Torg- och marknadshandel

13 §

Den som upplåter en plats för torg- och marknadshandel ska doku-

mentera nödvändiga identifikationsuppgifter för den som platsen upplåts till
och för dennes företrädare.

Omsättning av investeringsguld

14 §

En näringsidkare som omsätter investeringsguld som avses i 1 kap.

18 § mervärdesskattelagen (1994:200) i Sverige eller till ett annat EU-land
ska vid en transaktion som uppgår till ett belopp motsvarande 10 000 kronor
eller mer dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för köparen.

Första stycket gäller även för en transaktion som understiger 10 000 kro-

nor men som kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsam-
mans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid
tidpunkten för en transaktion, ska nödvändiga identifikationsuppgifter doku-
menteras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kro-
nor.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket 1, 3 § första stycket 2, 5 § 2 a

och 6 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism ska även tillämpas vid transaktioner som avses i första och andra
styckena.

Internprissättning

15 §

Den som är skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet ska

dokumentera transaktioner med ett företag som är begränsat skattskyldigt,
om det finns en sådan ekonomisk intressegemenskap som anges i 14 kap.
20 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Om den ekonomiska intressegemenskapen uteslutande kan hänföras till

ett företags direkta eller indirekta kapitalinnehav i ett eller flera andra före-

background image

73

SFS 2011:1244

tag, behöver transaktionerna dokumenteras bara om kapitalandelen i varje
led uppgår till mer än 50 procent.

16 §

Dokumentation enligt 15 § ska innehålla de uppgifter som behövs för

en bedömning av om resultatet av näringsverksamheten ska justeras enligt
14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Föreläggande

17 §

Skatteverket får förelägga

1. den som ska använda kassaregister att fullgöra sina skyldigheter enligt

4, 7 och 8 §§, samt

2. den som ska föra personalliggare att fullgöra sina skyldigheter enligt 11

och 12 §§.

AVDELNING VIII. UTREDNING OCH KONTROLL

40 kap. Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera

Skatteverkets utredningsskyldighet

1 §

Skatteverket ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda.

Skatteverkets kommunikationsskyldighet

2 §

Ett ärende får inte avgöras till nackdel för den som ärendet gäller utan

att denne har fått tillfälle att yttra sig i ärendet. Om det är uppenbart obehöv-
ligt, behöver den som ärendet gäller inte få tillfälle att yttra sig.

3 §

Om ett ärende har tillförts uppgifter av någon annan än den som ären-

det gäller, får det inte avgöras utan att den som ärendet gäller har underrät-
tats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem.

Första stycket gäller inte om
1. avgörandet inte är till nackdel för den som ärendet gäller,
2. uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är

uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle
att yttra sig,

3. det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att ge-

nomföra beslutet i ärendet, eller

4. avgörandet inte kan skjutas upp.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av

10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4 §

Om det kan antas att den som ett ärende om slutlig skatt gäller inte är

deklarationsskyldig, får beslut om slutlig skatt fattas på grundval av kon-
trolluppgift om intäkter i inkomstslaget kapital utan att han eller hon har
underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften.

background image

74

SFS 2011:1244

41 kap. Revision

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– syftet med en revision (2 §),
– vem som får revideras (3 §),
– beslut om revision (4 och 5 §§),
– samverkan (6 §),
– revisorns befogenheter (7 §),
– den reviderades skyldigheter (8–11 §§),
– föreläggande (12 §), och
– revisionens avslutande (13 och 14 §§).

Syftet med en revision

2 §

Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera

1. att uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. har fullgjorts,
2. att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt

15–35 kap. som kan antas uppkomma,

3.

skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen

(1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi,

4. att den som har ansökt om återbetalning, kompensation eller nedsätt-

ning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 har lämnat riktiga och
fullständiga uppgifter,

5. att den som har ansökt om återbetalning av punktskatt i de fall som

avses i 53 kap. 5 § 1 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,

6. att den som har eller kan antas ha upplåtit en plats för torg- och mark-

nadshandel har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 13 §, eller

7. att den som har eller kan antas ha omsatt investeringsguld har fullgjort

sina skyldigheter enligt 39 kap. 14 §.

Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av

betydelse för kontroll enligt första stycket 1–4 av någon annan än den som
revideras.

Vem får revideras?

3 §

Revision får göras hos

1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokförings-

lagen (1999:1078),

2. någon annan juridisk person än ett dödsbo,
3. den som har anmält sig för registrering,
4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,
5. sådant ombud för en utländsk företagare som avses i 6 kap. 2 §,
6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaks-

skatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen
(1994:1776) om skatt på energi,

7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen

om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om

tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

background image

75

SFS 2011:1244

9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare

enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och

10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt

lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi.

Beslut om revision

4 §

Ett beslut om revision ska innehålla

1. uppgift om syftet med revisionen,
2. uppgift om möjligheten att undanta uppgifter och handlingar från kon-

troll, och

3. förordnande av de tjänstemän som ska verkställa revisionen (revisorer).
Av uppgift som avses i första stycket 1 behöver det inte framgå vilken

person eller rättshandling som kontrollen avser om

1. beslutet om revision gäller en sådan revision som avses i 2 § andra

stycket, och

2. det finns särskilda skäl för att inte nämna personen eller rättshandling-

en.

5 §

Innan en revision verkställs ska den som ska revideras underrättas om

beslutet om revision.

Underrättelsen får ske i samband med att revisionen verkställs om
1. kontroll som avses i 7 § 2–6 behöver genomföras och kontrollen skulle

förlora sin betydelse om den som ska revideras underrättas i förväg,

2. revisionen ska genomföras i samband med ett kontrollbesök enligt

42 kap. 8 § och är begränsad till handlingar som rör personalen, eller

3. det följer av bestämmelserna om underrättelse om beslut om bevissäk-

ring i 45 kap. 16 § andra stycket.

Samverkan

6 §

En revision ska genomföras i samverkan med den reviderade och på ett

sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten hos denne.

Kravet på samverkan gäller inte om tvångsåtgärden bevissäkring har be-

slutats på grund av att det finns en påtaglig risk för sabotage enligt 45 kap.
2 §.

Revisorns befogenheter

7 §

Vid en revision får revisorn

1. granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksam-

heten,

2. inventera kassan,
3. granska lager, maskiner och inventarier,
4. besiktiga verksamhetslokaler,
5. ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i

verksamheten, och

6. prova teknisk utrustning som används i verksamheten.

background image

76

SFS 2011:1244

Den reviderades skyldigheter

8 §

Den reviderade ska lämna tillträde till verksamhetslokalerna för

1. granskning av handlingar enligt 7 § 1 om granskningen inte utan svå-

righet kan genomföras på någon annan plats, och

2. sådana åtgärder som avses i 7 § 2–6.
I andra fall än som avses i första stycket 1 får en revision genomföras i

verksamhetslokalerna om den reviderade medger det. Revisionen ska ge-
nomföras i verksamhetslokalerna om den reviderade begär det och revisio-
nen kan genomföras där utan betydande svårighet.

I de fall en revision genomförs i verksamhetslokalerna ska den reviderade,

om det är möjligt, ställa en ändamålsenlig arbetsplats till revisorns förfogan-
de.

9 §

Den reviderade ska tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de

upplysningar som behövs för revisionen. Om handlingar ska granskas på nå-
gon annan plats än i verksamhetslokalerna, ska den reviderade på begäran
och mot kvitto överlämna handlingarna till revisorn.

10 §

Den reviderade ska på begäran ge revisorn tillfälle att använda tek-

niska hjälpmedel för att granska upptagning som kan uppfattas bara med
sådana hjälpmedel.

Första stycket gäller inte om
1. den reviderade tillhandahåller en kopia av upptagningen, och
2. kopian utan svårighet kan granskas med tekniska hjälpmedel som revi-

sorn har tillgång till.

I det fall som avses i andra stycket ska den reviderade ge revisorn möjlig-

het att kontrollera att kopian stämmer överens med den upptagning som
finns hos den reviderade.

Vid granskning enligt första stycket eller kontroll enligt tredje stycket får

bara de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för att
tillgodose syftet med revisionen. Granskningen får inte verkställas via tele-
nät.

11 §

Den reviderade ska, utöver vad som följer av 8–10 §§, ge revisorn

den hjälp som behövs vid revisionen.

Föreläggande

12 §

Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter

enligt 8–11 §§ att fullgöra dem.

Revisionens avslutande

13 §

En revision får inte pågå under längre tid än nödvändigt.

Skatteverket ska snarast meddela den reviderade resultatet av revisionen i

de delar som rör den reviderade.

14 §

Skatteverket ska lämna tillbaka räkenskapsmaterial och andra hand-

lingar till den reviderade så snart som möjligt och senast när revisionen har
avslutats.

background image

77

SFS 2011:1244

Om den reviderade har försatts i konkurs när handlingarna ska lämnas till-

baka, ska Skatteverket

1. överlämna handlingarna till konkursförvaltaren, och
2. underrätta den reviderade om att handlingarna har överlämnats till kon-

kursförvaltaren.

42 kap. Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– definitioner (2 §),
– tillsyn över kassaregister (3–5 §§),
– kontrollbesök (6–9 §§), och
– genomförandet av tillsyn och kontrollbesök (10 och 11 §§).

Definitioner

2 §

Med kontrollremsa avses dokumentation av den löpande registreringen

i ett kassaregister i pappersform.

Med journalminne avses dokumentation av den löpande registreringen i

ett kassaregister i elektronisk form.

Tillsyn över kassaregister

3 §

Skatteverket utövar tillsyn över att den som är eller kan antas vara

skyldig att använda kassaregister har kassaregister och att kassaregister som
används i en verksamhet uppfyller föreskrivna krav.

4 §

Skatteverket har för tillsynen rätt att få tillträde till verksamhetslokaler

där den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister bedri-
ver verksamhet.

Polismyndighet ska på Skatteverkets begäran lämna det biträde som

behövs för tillsynen.

5 §

Om Skatteverket begär det, ska den som är eller kan antas vara skyldig

att använda kassaregister tillhandahålla de handlingar och lämna de upplys-
ningar som behövs för tillsynen.

Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt

första stycket att fullgöra dem.

Kontrollbesök

Kassaregister

6 §

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den

som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister fullgör sina
eventuella skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök göra kundräkning,
kontrollköp, kvittokontroll och kassainventering.

background image

78

SFS 2011:1244

Kontrollbesöket får bara genomföras i verksamhetslokaler som allmänhe-

ten har tillträde till. Kundräkning får även göras på en allmän plats i anslut-
ning till en sådan lokal.

7 §

Om Skatteverket begär det, ska den som verket har gjort kontrollbesök

hos tillhandahålla kontrollremsa, uppgifter från journalminne eller töm-
ningskvitto för kontroll av hur försäljningar har registrerats i kassaregistret.

Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt

första stycket att fullgöra dem.

Personalliggare

8 §

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den

som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare fullgör sina even-
tuella skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök begära att en person som
utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identi-
tet. Uppgifterna får stämmas av mot personalliggaren.

Kontrollbesöket får bara genomföras i verksamhetslokaler.

Torg- och marknadshandel

9 §

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att identifiera en person

som bedriver eller kan antas bedriva torg- och marknadshandel. Verket får
vid ett sådant besök kontrollera godkännande för F-skatt och ställa frågor om
verksamheten.

Kontrollbesöket får bara genomföras där torg- och marknadshandel

bedrivs.

Gemensamma bestämmelser

10 §

Den som enligt ett beslut om tillsyn eller kontrollbesök ska kontrolle-

ras behöver inte underrättas om beslutet före tillsynen eller kontrollbesöket.
Underrättelse om beslutet ska dock lämnas så snart det kan ske utan att kon-
trollen förlorar sin betydelse.

11 §

Tillsyn och kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verk-

samheten inte hindras i onödan.

AVDELNING IX. ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR
OMBUD, BITRÄDE ELLER UTREDNING

43 kap. Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller
utredning

Rätten till ersättning

1 §

Den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde,

utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt
har, efter ansökan, rätt till ersättning om

1. den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis,

background image

79

SFS 2011:1244

2. ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämp-

ningen, eller

3. det finns synnerliga skäl för ersättning.
Rätt till ersättning finns dock inte i ärenden som ska handläggas av behö-

rig myndighet enligt skatteavtal eller enligt det avtal som avses i lagen
(2004:982) om avtal mellan Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i
Sverige beträffande skatter på inkomst.

Begränsningar i rätten till ersättning

2 §

Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheten att

1. lämna deklaration,
2. lämna föreskrivna uppgifter, eller
3. genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se

till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldighet samt för kontroll
av uppgiftsskyldighet.

3 §

Ersättning får inte beviljas för den sökandes eget arbete eller egen tids-

spillan eller i övrigt för kostnader för sådant som den sökande själv har utfört
med anledning av ärendet eller målet.

4 §

Ersättning får inte beviljas för kostnader som har ersatts eller kan

komma att ersättas enligt någon annan författning eller enligt avtal.

5 §

Ersättningen får minskas om

1. den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls bara delvis, såvida

inte övriga yrkanden bara är av ringa betydelse, eller

2. den sökande har varit försumlig eller orsakat att ärendet eller målet bli-

vit mer omfattande än nödvändigt.

Ansökan om ersättning

6 §

En ansökan om ersättning för kostnader ska göras hos den myndighet

där kostnaderna har uppkommit. Ansökan ska ha kommit in till myndigheten
innan ärendet eller målet avgörs.

7 §

En ansökan om ersättning för kostnader som har kommit in för sent får

prövas om förseningen beror på något ursäktligt misstag.

AVDELNING X. TVÅNGSÅTGÄRDER

44 kap. Vitesföreläggande

När får ett föreläggande förenas med vite?

1 §

Ett föreläggande enligt 41 kap. 12 §, 42 kap. 5 § andra stycket eller

42 kap. 7 § andra stycket får förenas med vite.

2 §

Även i andra fall än som avses i 1 § får ett föreläggande förenas med

vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs.

background image

80

SFS 2011:1244

Förbud mot att förena ett föreläggande med vite

3 §

Ett föreläggande får inte förenas med vite om

1. det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en

gärning som är straffbelagd eller kan leda till skattetillägg eller kontroll-
avgift, och

2. föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den

misstänkta gärningen.

Om den som ska föreläggas är en juridisk person, gäller första stycket

även ställföreträdare för den juridiska personen.

Behörig förvaltningsrätt

4 §

Frågor om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som enligt

67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av den som föreläggandet
gäller när ansökan om utdömande görs.

45 kap. Bevissäkring

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– definitioner (2 §),
– revision i den reviderades verksamhetslokaler (3 §),
– eftersökande och omhändertagande av handlingar (4–11 §§),
– försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme (12 §),
– beslut om bevissäkring (13–16 §§), och
– behörig förvaltningsrätt (17 §).

Definitioner

2 §

Med bevissäkring avses följande tvångsåtgärder:

1. revision i den reviderades verksamhetslokaler enligt 3 §,
2. eftersökande och omhändertagande av handlingar enligt 4–11 §§, samt
3. försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme enligt 12 §.
Med risk för sabotage avses att det finns risk för att den som bevissäkring-

en gäller kommer att undanhålla, förvanska eller förstöra det som får kon-
trolleras.

Revision i den reviderades verksamhetslokaler

3 §

En revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler om

den reviderade enligt 41 kap. 8 § första stycket är skyldig att lämna tillträde
till lokalerna och

1. den reviderade inte fullgör sina skyldigheter att medverka enligt

41 kap. 8–11 §§, eller

2. det finns en påtaglig risk för sabotage.

background image

81

SFS 2011:1244

Eftersökande och omhändertagande av handlingar

4 §

När en revision genomförs enligt 3 §, får handlingar som behövs för re-

visionen eftersökas i verksamhetslokalerna och tas om hand för granskning.

Om revisionen genomförs enligt 3 § 1, gäller dock första stycket bara om

handlingen inte har tillhandahållits inom rimlig tid eller om det finns en på-
taglig risk för sabotage.

5 §

Om den reviderade har medgett att revisionen genomförs i verksam-

hetslokalerna enligt 41 kap 8 §, får handlingar som påträffas eller tillhanda-
hålls och som behövs för revisionen tas om hand för granskning.

6 §

När en revision genomförs på någon annan plats än i verksamhetsloka-

ler med stöd av 41 kap., får en handling som behövs för revisionen eftersö-
kas i verksamhetslokalerna och tas om hand för granskning om

1. den reviderade inte har följt ett föreläggande enligt 41 kap. 12 § om att

lämna ut handlingen, eller

2. det finns en påtaglig risk för sabotage.

7 §

En handling som behövs för en revision enligt 3 § eller 41 kap. får ef-

tersökas i en lokal, på en förvaringsplats eller i ett annat utrymme som inte
utgör den reviderades verksamhetslokaler och tas om hand för granskning
om det finns särskild anledning att anta att handlingen finns i utrymmet och

1. den reviderade inte har följt ett föreläggande enligt 41 kap. 12 § om att

lämna ut handlingen, eller

2. det finns en påtaglig risk för sabotage.

8 §

Om ett föreläggande att lämna ut en handling vid annan kontroll än re-

vision inte har följts och det finns särskild anledning att anta att handlingen
finns hos den som har förelagts, får handlingen eftersökas och tas om hand
för granskning.

9 §

Hos den som inte får revideras men som kan föreläggas att lämna upp-

gift enligt 37 kap. 10 § får handling som han eller hon kan föreläggas att
lämna uppgift om eftersökas och tas om hand för granskning utan ett föregå-
ende föreläggande om det finns

1. särskild anledning att anta att handlingen kommer att påträffas hos per-

sonen,

2. en påtaglig risk för sabotage om personen föreläggs, och
3. ett betydande intresse av att handlingen granskas.
Granskningen ska ske på annan plats än hos den som bevissäkringen

gäller.

10 §

Om det finns särskilda skäl, behöver den som uppgifterna avser eller

de handlingar som eftersöks inte anges i ett beslut om åtgärd enligt 9 §.

11 §

Beslut om åtgärd enligt 9 § får inte meddelas för att samla in uppgif-

ter för att förbereda kontroll av någon annan person än den som kontrolleras.

background image

82

SFS 2011:1244

Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme

12 §

Lokal, förvaringsplats eller annat utrymme får förseglas för att

skydda handlingar som ska

1. granskas enligt 3 § eller tas om hand för granskning enligt 4 §,
2. tas om hand för granskning enligt 5 § om
a) handlingarna inte kan föras från platsen, och
b) risk för sabotage kan befaras, eller
3. tas om hand för granskning enligt 6–9 §§ om handlingarna inte omedel-

bart kan föras från platsen.

Beslut om bevissäkring

13 §

Beslut om bevissäkring enligt 3 och 6–9 §§ fattas av förvaltnings-

rätten på ansökan av granskningsledaren.

Beslut enligt 4, 5 och 12 §§ fattas av granskningsledaren.

14 §

Granskningsledaren får besluta om bevissäkring enligt 3 och 6–8 §§

om

1. det finns en påtaglig risk för sabotage innan förvaltningsrätten kan fatta

beslut, samt

2. åtgärden ska genomföras i en verksamhetslokal.
Om granskningsledaren har beslutat om åtgärd enligt första stycket, ska

han eller hon så snart som möjligt och senast inom fem dagar ansöka om
bevissäkring hos förvaltningsrätten. Om granskningsledaren inte gör någon
ansökan eller om förvaltningsrätten avslår ansökan, ska omhändertagna
handlingar lämnas tillbaka och övriga insamlade uppgifter förstöras.

Om den som beslutet om bevissäkringen gäller har försatts i konkurs när

handlingarna ska lämnas tillbaka, ska handlingarna överlämnas till konkurs-
förvaltaren och den som bevissäkringen gäller underrättas om överlämnan-
det.

15 §

Ett beslut om bevissäkring ska innehålla uppgift om möjligheten att

undanta uppgifter och handlingar från kontroll samt om vad som gäller vid
verkställighet.

16 §

Den som ett beslut om bevissäkring gäller ska omedelbart underrättas

om beslutet.

Underrättelse får dock ske i samband med att åtgärden verkställs om det

finns en påtaglig risk för sabotage om den som beslutet gäller underrättas i
förväg.

I 69 kap. 5 § finns bestämmelser om verkställighet av beslut om bevissäk-

ring utan att den som beslutet gäller har underrättats om beslutet.

Behörig förvaltningsrätt

17 §

Frågor om bevissäkring prövas av den förvaltningsrätt som enligt

67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av den som bevissäkringen
gäller när ansökan görs.

background image

83

SFS 2011:1244

46 kap. Betalningssäkring

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– definition (2 §),
– avgifter som undantas från betalningssäkring (3 §),
– betalningssäkring enligt överenskommelse med en annan stat (4 §),
– beslut om betalningssäkring (5–13 §§),
– tidsfrist när betalningsskyldigheten inte är fastställd (14 och 15 §§),
– beslut om att ta egendom i förvar (16 §),
– ställande av säkerhet (17 §),
– när ställd säkerhet får tas i anspråk (18 §),
– behörig förvaltningsrätt (19 §), och
– ersättning för skada (20–22 §§).

Definition

2 §

Med betalningssäkring avses att Skatteverket får ta en betalningsskyl-

digs egendom i anspråk för att säkerställa betalning av skatt, avgift, särskild
avgift eller ränta.

Avgifter som undantas från betalningssäkring

3 §

Betalningssäkring får inte användas för avgifter enligt

1. begravningslagen (1990:1144), och
2. lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Betalningssäkring enligt överenskommelse med en annan stat

4 §

Om det följer av en överenskommelse mellan Sverige och en annan

stat, får betalningssäkring även användas för att säkerställa betalning av ut-
ländsk skatt, avgift, särskild avgift eller ränta.

Beslut om betalningssäkring

5 §

Beslut om betalningssäkring fattas av förvaltningsrätten på ansökan av

Skatteverket.

Förutsättningar för betalningssäkring

6 §

Betalningssäkring får beslutas om

1. det finns en påtaglig risk för att den som är betalningsskyldig drar sig

undan skyldigheten, och

2. betalningsskyldigheten avser ett betydande belopp.

7 §

Om betalningsskyldigheten inte är fastställd, får betalningssäkring be-

slutas bara om det är sannolikt att skyldigheten kommer att fastställas. En
betalningssäkring får i sådana fall inte avse ett högre belopp än det belopp
betalningsskyldigheten sannolikt kommer att fastställas till.

background image

84

SFS 2011:1244

8 §

Betalningssäkring får inte beslutas förrän den tidsperiod som betal-

ningsskyldigheten avser har gått ut.

När förutsättningar inte längre finns

9 §

Ett beslut om betalningssäkring ska upphävas helt eller delvis om

1. det inte längre finns förutsättningar för beslutet, eller
2. beslutet av någon annan anledning inte bör kvarstå.

10 §

Förvaltningsrätten ska pröva om ett beslut om betalningssäkring ska

upphävas helt eller delvis om Skatteverket eller den betalningsskyldige be-
gär det eller om det annars finns skäl för det.

Den betalningsskyldige ska upplysas om sin rätt att begära att ett beslut

om betalningssäkring ska upphävas.

11 §

Förvaltningsrättens befogenhet att pröva om ett beslut om betalnings-

säkring ska upphävas helt eller delvis gäller även beslut som har överklagats.

Ett överklagande av förvaltningsrättens beslut förfaller om förvaltnings-

rätten ändrar beslutet på det sätt som den betalningsskyldige begär. Om för-
valtningsrätten ändrar beslutet på något annat sätt än den betalningsskyldige
begär, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet.

Muntlig förhandling

12 §

Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i

ett mål om betalningssäkring om den betalningsskyldige begär det. Muntlig
förhandling behöver dock inte hållas, om en ansökan om betalningssäkring
kommer att avslås eller ett beslut om betalningssäkring kommer att upp-
hävas.

Den betalningsskyldige ska upplysas om sin rätt att begära muntlig för-

handling.

Underrättelse om beslut

13 §

Den betalningsskyldige ska omedelbart underrättas om ett beslut om

betalningssäkring.

Underrättelse får dock ske i samband med att beslutet verkställs om det

finns risk för att den betalningsskyldige undanskaffar egendom som kan be-
talningssäkras.

Tidsfrist när betalningsskyldigheten inte är fastställd

14 §

Ett beslut om betalningssäkring för en betalningsskyldighet som inte

är fastställd upphör att gälla, om Skatteverket inte har fastställt betalnings-
skyldigheten eller ansökt om fastställelse hos förvaltningsrätten inom
sex månader räknat från den dag då betalningssäkringen beslutades.

Om det finns särskilda skäl, får förvaltningsrätten på ansökan av Skatte-

verket förlänga tidsfristen med tre månader i taget.

background image

85

SFS 2011:1244

15 §

Om ett beslut om betalningssäkring har upphört att gälla enligt 14 §,

får betalningssäkring på samma grund beslutas först efter det att Skattever-
ket har fastställt betalningsskyldigheten eller ansökt om fastställelse hos för-
valtningsrätten.

Beslut om att ta egendom i förvar

16 §

Om det finns en risk för att lös egendom som kan betalningssäkras

undanskaffas innan förvaltningsrätten kan fatta beslut, får granskningsleda-
ren besluta att ta egendomen i förvar.

Om egendomen har tagits i förvar, ska Skatteverket så snart som möjligt

och senast inom fem dagar ansöka om betalningssäkring hos förvaltnings-
rätten. Om Skatteverket inte gör någon ansökan eller om förvaltningsrätten
avslår ansökan, ska egendomen omedelbart lämnas tillbaka. Om betalnings-
säkring beslutas, ska egendomen bli kvar i förvar till dess att beslutet verk-
ställs om inte förvaltningsrätten bestämmer något annat.

Ställande av säkerhet

17 §

Kronofogdemyndigheten får efter anvisning av Skatteverket ta emot

säkerhet som den betalningsskyldige eller, där den betalningsskyldige kan
antas medge det, någon annan erbjuder sig att ställa innan ett beslut om be-
talningssäkring har fattats.

När ställd säkerhet får tas i anspråk

18 §

Ställd säkerhet får tas i anspråk när den tidsperiod som betalnings-

skyldigheten avser har gått ut eller vid den senare tidpunkt som Kronofogde-
myndigheten har medgett.

Behörig förvaltningsrätt

19 §

Frågor om betalningssäkring prövas av den förvaltningsrätt som en-

ligt 67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av den som betalningssäk-
ringen gäller när ansökan görs.

Ersättning för skada

20 §

Om betalningssäkring har beslutats för en betalningsskyldighet som

inte är fastställd och som inte heller senare fastställs slutligt, ska staten ersät-
ta den betalningsskyldige för ren förmögenhetsskada. Detsamma gäller om
betalningsskyldigheten fastställs slutligt men till ett väsentligt lägre belopp
än det som har betalningssäkrats.

Första stycket gäller inte kostnader som omfattas av bestämmelserna om

ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning.

21 §

Ersättning för skada får vägras eller sättas ned om

1. den betalningsskyldige inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet eller på

annat sätt genom vållande har medverkat till skadan, eller

2. det annars är oskäligt att ersättning lämnas.

background image

86

SFS 2011:1244

22 §

Frågor om ersättning för skada prövas på det sätt som gäller för ska-

deståndsanspråk mot staten.

AVDELNING XI. UNDANTAG FRÅN KONTROLL

47 kap. Uppgifter och handlingar som ska undantas från
kontroll

Undantag av uppgifter från föreläggande

1 §

Ett föreläggande som gäller kontroll av uppgifts- eller dokumentations-

skyldighet får inte avse en uppgift i en sådan handling som inte får tas i be-
slag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Ett sådant föreläggande får inte heller avse en uppgift som har ett bety-

dande skyddsintresse om det finns särskilda omständigheter som gör att upp-
giften inte bör komma till någon annans kännedom och uppgiftens skyddsin-
tresse är större än dess betydelse för kontrollen.

Undantag av handlingar från granskning

Vilka handlingar får Skatteverket inte granska?

2 §

Vid revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister och kontrollbesök

får Skatteverket inte granska

1. en handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångs-

balken, eller

2. en handling som inte omfattas av revisionen, bevissäkringen, tillsynen

eller kontrollbesöket.

Skatteverket får inte heller granska en handling som har ett betydande

skyddsintresse om det finns särskilda omständigheter som gör att handling-
ens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom och handlingens
skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.

Begäran om undantag

3 §

En handling som inte får granskas ska på begäran av den som är före-

mål för revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister eller kontrollbesök
undantas från kontrollen.

4 §

Beslut om undantag av handling från kontroll fattas av den förvalt-

ningsrätt som enligt 67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av den
som begär undantag när begäran görs.

Den handling som begäran avser ska ges in till förvaltningsrätten. Om

Skatteverket redan har handlingen, ska verket omedelbart försegla hand-
lingen och överlämna den till förvaltningsrätten.

Gemensamma bestämmelser

5 §

Om en uppgift i en sådan upptagning som avses i 3 kap. 9 § ska undan-

tas, får förvaltningsrätten besluta om sådana begränsningar i rätten att använ-
da tekniska hjälpmedel och sökbegrepp som behövs för att uppgiften inte ska
bli tillgänglig för Skatteverket.

background image

87

SFS 2011:1244

6 §

Om den som vill att en uppgift eller en handling ska undantas från

kontroll begär det, ska förvaltningsrätten pröva om beslut om undantag kan
fattas utan att rätten granskar handlingen.

7 §

Om en uppgift eller en handling har undantagits från kontroll, får Skat-

teverket inte återge eller åberopa innehållet i uppgiften eller handlingen.

AVDELNING XII. SÄRSKILDA AVGIFTER

48 kap. Förseningsavgift

Huvudregeln för förseningsavgift

1 §

Förseningsavgift ska tas ut om den som ska lämna skattedeklaration,

inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning, inte
har gjort det i rätt tid.

Förseningsavgift ska dock inte tas ut om det är fråga om
1. en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 §,
2. en särskild skattedeklaration för redovisning av mervärdesskatt enligt

26 kap. 7 § andra stycket,

3. särskilda uppgifter som redare ska lämna enligt 33 kap. 8 §, eller
4. särskilda uppgifter om nedsättning av utländsk skatt enligt 33 kap. 9 §.

Förseningsavgift om uppgifterna är bristfälliga

2 §

Den uppgiftsskyldige ska inte anses ha lämnat inkomstdeklaration eller

särskilda uppgifter, om uppgifterna i deklarationen eller de särskilda uppgif-
terna är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för
beskattningen.

Undantagen

Fysiska personer i utlandet

3 §

Förseningsavgift får inte tas ut av en fysisk person som inte har lämnat

en inkomstdeklaration i rätt tid om han eller hon

1. är bosatt utomlands eller stadigvarande vistas utomlands den dag då

deklaration ska lämnas, och

2. lämnar deklaration senast den 31 maj.

Om uppgifterna inte är undertecknade

4 §

Om grunden för att ta ut förseningsavgift är att den som har lämnat in-

komstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har undertecknat uppgifterna
enligt 38 kap. 2 §, ska Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldige att göra
det. Förseningsavgift ska tas ut bara om föreläggandet inte följs. Avgiften
ska i sådana fall bestämmas enligt 6 §.

background image

88

SFS 2011:1244

Inte mer än en förseningsavgift för skattedeklaration

5 §

Om en deklarationsskyldig som vid samma tillfälle ska ha kommit in

med flera skattedeklarationer är försenad med mer än en deklaration, ska
bara en förseningsavgift tas ut.

Förseningsavgiftens storlek

6 §

Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning:

Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 000 kronor om

det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Flera förseningsavgifter

7 §

Om den som utan föreläggande ska lämna en inkomstdeklaration eller

särskilda uppgifter inte har gjort det inom tre månader från den tidpunkt då
skyldigheten enligt denna lag skulle ha fullgjorts, ska en andra försenings-
avgift tas ut.

Om skyldigheten inte har fullgjorts efter ytterligare två månader, ska en

tredje förseningsavgift tas ut.

Vid tillämpningen av första stycket ska hänsyn inte tas till den senare-

lagda deklarationstidpunkt som gäller för andra juridiska personer än döds-
bon som lämnar deklaration elektroniskt.

49 kap. Skattetillägg

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpningsområdet för skattetillägg (2 och 3 §§),
– skattetillägg vid oriktig uppgift (4 och 5 §§),
– skattetillägg vid skönsbeskattning (6 och 7 §§),
– skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut (8 §),
– skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts (9 §),
– när skattetillägg inte får tas ut (10 §),
– beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift (11–14 §§),
– beräkning av skattetillägg vid skönsbeskattning (15 och 16 §§),
– beräkning av skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

(17 §),

– beräkning av skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts (18 §),
– att underlaget ska bestämmas utan hänsyn till andra frågor (19 §),

Om förseningsavgiften gäller

uppgår den till

aktiebolags eller ekonomisk
förenings inkomstdeklaration

5 000 kronor

någon annans inkomstdeklaration

1 000 kronor

särskilda uppgifter

1 000 kronor

periodisk sammanställning

1 000 kronor

skattedeklaration

500 kronor

background image

89

SFS 2011:1244

– rätträkning (20 §), och
– när skattetillägg ska tas ut enligt mer än en procentsats (21 §).

Tillämpningsområdet för skattetillägg

2 §

Skattetillägg ska tas ut på skatter som omfattas av denna lag, dock inte

på skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster.

3 §

Skattetillägg ska tas ut på följande avgifter:

1. avgift enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),
2. avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, samt
3. avgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.
Det som sägs om skatt i detta kapitel gäller även dessa avgifter.

Skattetillägg vid oriktig uppgift

4 §

Skattetillägg ska tas ut av den som på något annat sätt än muntligen

1. under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen be-

skattning, eller

2. har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning.
Skattetillägg enligt första stycket 2 får dock tas ut bara om uppgiften inte

har godtagits efter prövning i sak.

5 §

En uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att

1. en lämnad uppgift är felaktig, eller
2. en uppgift som ska lämnas till ledning för beskattningen har uteläm-

nats.

En uppgift ska dock inte anses vara oriktig om
1. uppgiften tillsammans med övriga uppgifter som har lämnats eller god-

känts utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut, eller

2. uppgiften uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut.

Skattetillägg vid skönsbeskattning

6 §

Skattetillägg ska tas ut vid skönsbeskattning.

7 §

Ett beslut om skattetillägg vid skönsbeskattning på grund av att den

deklarationsskyldige inte har lämnat någon skattedeklaration eller inkomst-
deklaration ska undanröjas om

1. en skattedeklaration lämnas inom två månader från utgången av den

månad då beslutet meddelades, eller

2. en inkomstdeklaration lämnas inom fyra månader från utgången av den

månad då beslutet meddelades.

Om den deklarationsskyldige gör sannolikt att han eller hon inte har fått

kännedom om skattetillägget före utgången av den månad då beslutet med-
delades, ska fristen i stället räknas från den dag då den deklarationsskyldige
fick sådan kännedom.

Skattedeklaration eller inkomstdeklaration ska ha kommit in till Skatte-

verket eller en allmän förvaltningsdomstol inom den angivna tiden.

background image

90

SFS 2011:1244

Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

8 §

Skattetillägg ska tas ut av den som

1. har skönsbeskattats på grund av att någon inkomstdeklaration inte har

lämnats,

2. inte heller har lämnat deklaration inom den tid som föreskrivs i 7 §, och
3. på Skatteverkets initiativ påförs ytterligare skatt genom omprövning av

skönsbeskattningsbeslutet.

Ett beslut om skattetillägg ska inte undanröjas om en inkomstdeklaration

lämnas senare.

Om skattetillägg inte har tagits ut i samband med det första skönsbeskatt-

ningsbeslutet ska, vid tillämpningen av första stycket 2, det som sägs i 7 §
om beslutet om skattetillägg och kännedom om skattetillägget i stället gälla
skönsbeskattningsbeslutet och kännedom om skönsbeskattningen.

Skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts

9 §

Skattetillägg ska tas ut av den som inte har fullgjort sin skyldighet att

göra skatteavdrag.

När får skattetillägg inte tas ut?

10 §

Skattetillägg får inte tas ut om

1. den oriktiga uppgiften kan rättas med ledning av kontrollmaterial som

normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för ver-
ket inom ett år från utgången av beskattningsåret,

2. den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften

eller lämnat uppgift om att skatteavdrag inte har gjorts, eller

3. det skattebelopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller

passiviteten är obetydligt.

Beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift

Huvudregeln

11 §

Skattetillägg på sådan skatt som avses i 56 kap. 3 § 1–4 och 6 (skatte-

tillägg på slutlig skatt) är 40 procent av den skatt som, om den oriktiga upp-
giften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för den som har lämnat uppgif-
ten. Skattetillägg på annan skatt är 20 procent av den skatt som, om den orik-
tiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för eller felaktigt
skulle ha tillgodoräknats den som har lämnat uppgiften.

Normalt tillgängligt kontrollmaterial

12 §

Om den oriktiga uppgiften inte kan rättas med ledning av kontrollma-

terial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgäng-
ligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret, men det ändå av
sådant material framgår att uppgiften är oriktig, är skattetillägget på slutlig
skatt 10 procent och skattetillägget på annan skatt 5 procent.

background image

91

SFS 2011:1244

Periodiseringsfel

13 §

Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp har hänförts eller kan

antas komma att hänföras till fel beskattningsår eller fel redovisningsperiod,
är

1. skattetillägget på slutlig skatt 10 procent,
2. skattetillägget på annan skatt
a) 2 procent om redovisningsperioden för skatten är högst tre månader och

den uppgiftsskyldige har hänfört eller kan antas ha avsett att hänföra be-
loppet till en period som löper ut högst fyra månader före eller fyra månader
efter den period som beloppet borde ha hänförts till, och

b) 5 procent i andra fall.

Underskott

14 §

Om en oriktig uppgift skulle ha medfört ett sådant underskott av en

näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma be-
skattningsår, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en
fjärdedel av det underskott som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits,
felaktigt skulle ha tillgodoräknats den som har lämnat uppgiften.

Beräkning av skattetillägg vid skönsbeskattning

Huvudregeln

15 §

Vid skönsbeskattning är skattetillägget på slutlig skatt 40 procent och

skattetillägget på annan skatt 20 procent. Skattetillägget ska beräknas på

1. den skatt som till följd av skönsbeskattningen bestäms för den uppgifts-

skyldige utöver vad som annars skulle ha bestämts enligt

a) de uppgifter som den uppgiftsskyldige har lämnat till ledning för be-

skattningen på något annat sätt än muntligen, och

b) kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som

har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret,
och

2. den skatt som till följd av skönsbeskattningen inte ska tillgodoräknas

den uppgiftsskyldige.

I den utsträckning en skönsbeskattning innefattar rättelse av en oriktig

uppgift, ska skattetillägget beräknas enligt bestämmelserna i 11–14 §§.

Underskott

16 §

Om en skönsbeskattning har minskat ett sådant underskott av en

näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma
beskattningsår, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en
fjärdedel av denna minskning.

Om en skönsbeskattning har beslutats på grund av att den som är skyldig

att lämna inkomstdeklaration inte har gjort det och beslutet innebär att ett för
tidigare beskattningsår fastställt underskott av en näringsverksamhet eller i
inkomstslaget tjänst utnyttjas, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i
stället på en fjärdedel av den del av underskottet som utnyttjas.

background image

92

SFS 2011:1244

Beräkning av skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

17 §

Skattetillägg som tas ut vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

är 40 procent av den ytterligare skatt som har tagits ut genom omprövnings-
beslutet.

Beräkning av skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts

18 §

Skattetillägg som tas ut på grund av att skatteavdrag inte har gjorts är

5 procent av det skatteavdrag som skulle ha gjorts.

Underlaget ska bestämmas utan hänsyn till andra frågor

19 §

När det underlag som skattetillägg ska beräknas på bestäms, ska hän-

syn bara tas till förhållanden som rör den fråga som ligger till grund för skat-
tetillägget.

Rätträkning

20 §

Innan ett skattetillägg beräknas, ska de ändringar göras av underlaget

för inkomstskatt som föranleds av andra frågor än den som ligger till grund
för skattetillägget. Det gäller dock inte ändringar som blir möjliga först på
grund av rättelsen av den oriktiga uppgiften eller den skönsmässiga avvikel-
sen från lämnade uppgifter.

Mer än en procentsats

21 §

När skattetillägg på slutlig skatt ska tas ut enligt mer än en procent-

sats, ska de belopp som skattetilläggen ska beräknas på bestämmas enligt
följande.

Om skattetillägg ska beräknas på undandragen skatt, ska först skatten på

summan av de undanhållna beloppen beräknas. Skatten ska därefter fördelas
på respektive undanhållet belopp efter den kvotdel som vart och ett av de
undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.

Om skattetillägg ska beräknas på minskning av underskott av en närings-

verksamhet eller i inkomstslaget tjänst, ska den sammanlagda minskningen
fördelas på respektive undanhållet belopp efter den kvotdel som vart och ett
av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna belop-
pen.

Om skattetillägg ska beräknas på både undandragen skatt och minskning

av underskott, ska beräkningen göras på varje underlag för sig.

50 kap. Kontrollavgift

Kassaregister och personalliggare

När ska kontrollavgift tas ut?

1 §

Kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid tillsyn eller kontrollbesök

finner att den som är skyldig att använda kassaregister

1. inte fullgör denna skyldighet, eller

background image

93

SFS 2011:1244

2. inte har lämnat uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten

enligt 7 kap. 3 och 4 §§.

2 §

Kontrollavgiften enligt 1 § är 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle.

Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny kontroll-

avgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag
då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska avgiften i stället vara
20 000 kronor.

3 §

Kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att

den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personal-
liggare

1. inte fullgör denna skyldighet, eller
2. inte håller personalliggaren tillgänglig i verksamhetslokalen.

4 §

Kontrollavgiften enligt 3 § är

1. 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle, och
2. 2 000 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och inte är

dokumenterad i en tillgänglig personalliggare.

Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny kontroll-

avgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag
då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska avgiften enligt första stycket 1
i stället vara 20 000 kronor.

När får kontrollavgift inte tas ut?

5 §

Kontrollavgift får inte tas ut för en överträdelse som omfattas av ett

vitesföreläggande.

6 §

Om en kontrollavgift har beslutats enligt 1 eller 3 §, ska den som be-

slutet gäller avhjälpa bristen inom skälig tid. Under denna tid får en ny kon-
trollavgift inte tas ut för samma brist.

Torg- och marknadshandel samt omsättning av investeringsguld

7 §

Kontrollavgift ska tas ut av den som inte har fullgjort dokumentations-

skyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknadshandel eller vid
omsättning av investeringsguld.

Kontrollavgiften är 2 000 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har

fullgjorts.

51 kap. Befrielse från särskilda avgifter

1 §

Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild

avgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om
1. den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha
a) berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande,
b) berott på en felbedömning av en regel eller betydelsen av de faktiska

förhållandena, eller

background image

94

SFS 2011:1244

c) föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter,
2. avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten,
3. en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anled-

ning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas
för dröjsmålet, eller

4. felaktigheten eller passiviteten även har medfört att den som avgiften

gäller har fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen (1971:69) eller
blivit föremål för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt
36 kap. 1 b § brottsbalken.

52 kap. Beslut om särskilda avgifter

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– beslut om förseningsavgift (2 §),
– beslut om skattetillägg (3–8 §§),
– beslut om kontrollavgift (9 §),
– att särskild avgift inte får beslutas för en person som har avlidit (10 §),

och

– att särskild avgift tillfaller staten (11 §).

Beslut om förseningsavgift

2 §

Ett beslut om förseningsavgift ska meddelas inom två år från den dag

då uppgiftsskyldigheten skulle ha fullgjorts.

Beslut om skattetillägg

Skattetillägg vid oriktig uppgift och skönsbeskattning

3 §

Ett beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller sköns-

beskattning ska meddelas senast under det andra året efter utgången av det
kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Skattetillägg vid för sen eller utebliven deklaration

4 §

Om den som är deklarationsskyldig lämnar deklaration efter utgången

av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om
skattetillägg meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till
Skatteverket.

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får ett be-

slut om skattetillägg meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår
då beskattningsåret har gått ut.

Skattetillägg vid efterbeskattning

5 §

Om efterbeskattning beslutas, får ett beslut om skattetillägg meddelas

samtidigt.

background image

95

SFS 2011:1244

Oriktig uppgift i ett omprövningsärende

6 §

Ett beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett ompröv-

ningsärende får meddelas samtidigt med beslutet i omprövningsärendet.

Oriktig uppgift i ett mål om beskattning

7 §

Ett beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett mål om

beskattning får meddelas inom ett år från utgången av den månad då domsto-
lens beslut fick laga kraft.

Skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts

8 §

Ett beslut om skattetillägg på grund av att skatteavdrag inte har gjorts

ska meddelas senast under det sjätte året efter utgången av det kalenderår då
avdraget skulle ha gjorts.

Om ansvar ska beslutas enligt 59 kap. för den skatt som inte har dragits

av, ska beslutet om skattetillägg meddelas samtidigt.

Beslut om kontrollavgift

9 §

Ett beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. 1 eller 3 § ska meddelas

inom två år från den dag då beslutet om tillsyn eller kontrollbesök meddela-
des.

Ett beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. 7 § ska meddelas inom två år

från den dag då Skatteverket konstaterade att dokumentationsskyldigheten
inte har fullgjorts.

Inget beslut för en person som har avlidit

10 §

En särskild avgift får inte beslutas för en person som har avlidit.

Särskild avgift tillfaller staten

11 §

En särskild avgift ska tillfalla staten.

AVDELNING XIII. BESLUT OM SKATTER OCH
AVGIFTER

53 kap. Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter,
mervärdesskatt och punktskatt

1 §

Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och

punktskatt ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av
innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter.

Om mervärdesskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje

förvärv enligt 26 kap. 7 § andra stycket, ska beslut om skatten fattas för varje
förvärv med ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och
andra tillgängliga uppgifter.

Om punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje hän-

delse som medför skattskyldighet enligt 26 kap. 8 §, ska beslut om skatten

background image

96

SFS 2011:1244

fattas för varje händelse med ledning av innehållet i den särskilda skatte-
deklarationen och andra tillgängliga uppgifter.

För beslut om ansvar för den som har betalat ut ersättning utan att göra

skatteavdrag med rätt belopp gäller 59 kap. 2–6 §§.

2 §

Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett

beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen.

Har beslut fattats i enlighet med en arbetsgivardeklaration eller en förenk-

lad arbetsgivardeklaration enligt vad som föreskrivs i första stycket och
kommer en sådan deklaration därefter in för sent, ska beslut om skatten och
avgifterna anses ha fattats i enlighet med denna deklaration, om

1. en eller flera förenklade arbetsgivardeklarationer har lämnats, och
2. omprövning inte har begärts eller beslutats.

3 §

Om den som är registrerad inte behöver lämna någon arbetsgivardekla-

ration till följd av bestämmelserna i 26 kap. 3 § andra stycket, anses skatte-
avdrag och arbetsgivaravgifter ha beslutats till noll kronor vid den tidpunkt
då deklaration annars skulle ha lämnats.

4 §

Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller

om skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska varje ore-
dovisad skatt eller avgift anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skat-
ten eller avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med
redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförin-
nan.

5 §

Som beslut om punktskatt anses också

1. beslut om återbetalning av skatt enligt
a) 24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
b) 29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller
c) 28, 29 eller 30 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt, och
2. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2,

3, 4, 5, 6, 8 a eller 9 §, 9 b § tredje stycket, 10 eller 11 § eller 11 kap. 12 eller
13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt

1 §

Om skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom-

lands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl. ska redovisas av den skattskyldige, ska beslut om skat-
ten fattas för varje skattepliktig ersättning för sig med ledning av innehållet i
en sådan särskild skattedeklaration som avses i 26 kap. 9 § och andra till-
gängliga uppgifter.

Vad som föreskrivs i 53 kap. 2 § första stycket och 4 § gäller även sådan

särskild skattedeklaration som avses i 26 kap. 9 §.

2 §

Skatteverket får inom den tid och på det sätt som gäller för ompröv-

ning besluta att den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild

background image

97

SFS 2011:1244

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska betala skatt i andra fall
än som avses i 1 §.

3 §

Om skatteavdrag för skatt enligt lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har gjorts med för högt
belopp, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska till-
godoräknas det överskjutande beloppet.

Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter ut-

gången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

4 §

Om särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomst-

skatt för utomlands bosatta har betalats in för en skattskyldig med hemvist i
en stat som Sverige har träffat skatteavtal med och om det följer av avtalet
att Sverige ska medge avräkning för skatt som har betalats i den andra staten,
ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräk-
nas ett belopp motsvarande den skatt som har betalats i den andra staten.
Den skattskyldige får dock inte tillgodoräknas ett högre belopp än inbetald
särskild inkomstskatt på inkomsten i fråga.

55 kap. Beslut om preliminär skatt

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– beslut om debitering av preliminär skatt (2–5 §§),
– beslut om preliminär A-skatt (6–13 §§), och
– ändrade skatte- eller avgiftssatser (14 §).

Beslut om debitering av preliminär skatt

2 §

Skatteverket ska senast den 20 i den första månaden under beskatt-

ningsåret besluta om debitering av F-skatt och särskild A-skatt (beslut om
debitering av preliminär skatt
) för den som ska betala sådan skatt.

Om skyldigheten att betala F-skatt eller särskild A-skatt uppkommer se-

nare, ska beslut om debitering av preliminär skatt fattas så snart som möjligt.

F-skatt och särskild A-skatt ska debiteras i en post. Skatt som inte uppgår

till 2 400 kronor för beskattningsåret debiteras inte.

Beräkning enligt schablon

3 §

F-skatt och särskild A-skatt ska beräknas enligt schablon om inte annat

följer av 4 §. Skatten ska beräknas till 110 procent av den slutliga skatt som
bestämdes i det senaste beslutet om slutlig skatt enligt 56 kap. 6 §. Om den
slutliga skatten understeg den ursprungligen debiterade preliminära skatten,
beräknas dock skatten till 105 procent av den slutliga skatten.

För svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska per-

soner med fast driftställe i Sverige ska skatten i stället beräknas till belopp
som motsvarar den senast beslutade slutliga skatten för bolaget eller den ju-
ridiska personen.

background image

98

SFS 2011:1244

Skatt som beräknas enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än

den senast debiterade preliminära skatten.

Beräkning enligt tillgängliga uppgifter

4 §

F-skatt och särskild A-skatt ska beräknas med ledning av tillgängliga

uppgifter om beräknade inkomster om något beslut om debitering av preli-
minär skatt inte har fattats för beskattningsåret och

1. den skattskyldige har lämnat en preliminär inkomstdeklaration, eller
2. det inte finns någon slutlig skatt att lägga till grund för en schablon-

beräkning.

Skatten får också i andra fall beräknas med ledning av tillgängliga uppgif-

ter om beräknade inkomster om det leder till att den skattskyldiges prelimi-
nära skatt stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten och
förbättringen inte är obetydlig.

Hänsyn till andra belopp

5 §

Vid beräkningen av F-skatt och särskild A-skatt ska om möjligt hänsyn

tas till andra belopp som kan komma att dras ifrån eller läggas till den slut-
liga skatten enligt 56 kap. 9 § andra stycket och tredje stycket 1–3.

Beslut om preliminär A-skatt

6 §

Skatteverket ska senast den 18 januari under beskattningsåret besluta

om tillämplig skattetabell eller särskild beräkningsgrund (beslut om prelimi-
när A-skatt
) för en fysisk person som

1. inte är godkänd för F-skatt, eller
2. är godkänd för F-skatt med villkoret att godkännandet bara får åberopas

i hans eller hennes näringsverksamhet.

Om den som tidigare inte har haft inkomst som skatteavdrag ska göras

från får sådan inkomst, ska beslut om preliminär A-skatt fattas så snart som
möjligt.

7 §

För en juridisk person får beslut om preliminär A-skatt fattas om förut-

sättningarna enligt 9 och 10 §§ är uppfyllda.

Tillämplig skattetabell

8 §

Tillämplig skattetabell ska bestämmas med ledning av

1. den skattesats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen i

hemortskommunen,

2. den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen

enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiftssatsen enligt
3, och

3. den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen

enligt de uppgifter som har lämnats av ett trossamfund enligt lagen
(1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

background image

99

SFS 2011:1244

Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag

9 §

Skatteverket får besluta att skatteavdrag ska göras enligt en särskild be-

räkningsgrund om

1. det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre överens med

den beräknade slutliga skatten, och

2. förbättringen inte är obetydlig.
Ett beslut som avser ränta, utdelning eller annan avkastning får bara inne-

bära att skatteavdrag inte ska göras från viss ränta, utdelning eller annan av-
kastning.

10 §

Ett beslut om särskild beräkningsgrund för ett svenskt handelsbolag

eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sve-
rige får fattas bara om det finns särskilda skäl.

11 §

När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, ska

1. en juridisk persons kostnader för lön till delägare inte beaktas, och
2. hänsyn om möjligt tas till sådana belopp som kan komma att dras ifrån

eller läggas till den slutliga skatten enligt 56 kap. 9 § andra stycket samt
tredje stycket 1 och 2.

12 §

När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, får bestäm-

melserna om justering av värdet av kostförmån, bilförmån och bostadsför-
mån i 61 kap. 18–20 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas bara om
det finns ett beslut om värdering enligt 2 kap. 10 b eller 10 c § socialav-
giftslagen (2000:980).

13 §

När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, får avdrag

för utgifter i arbetet beräknas på annat sätt än enligt sådan schablon som av-
ses i 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980) bara om det
finns ett beslut enligt 2 kap. 21 § fjärde stycket samma lag.

Ändrade skatte- eller avgiftssatser

14 §

Om en skatte- eller avgiftssats har ändrats så sent att ändringen inte

kan beaktas när beslut om debitering av preliminär skatt eller beslut om pre-
liminär A-skatt fattas, ska den tidigare skatte- eller avgiftssatsen tillämpas.

56 kap. Beslut och besked om slutlig skatt

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– beslut om slutlig skatt (2 §),
– underlag för skatt och avgift (3–5 §§),
– skatternas och avgifternas storlek (6 §),
– skattereduktion (7 §),
– hur vissa avgifter ska beräknas (8 §),
– beräkning av om skatt ska betalas eller tillgodoräknas (9 §), och
– besked om slutlig skatt (10 §).

background image

100

SFS 2011:1244

Beslut om slutlig skatt

2 §

Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på

grundval av uppgifter som har lämnats i en inkomstdeklaration, kontrollupp-
gifter och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll.

Underlag för skatt och avgift

3 §

I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket fastställa underlaget för att ta

ut skatt eller avgift enligt

1. inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som

avses i 2 § första stycket 1–4 och 6–8 den lagen,

4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
5. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
6. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

4 §

Om en skattskyldig gör sannolikt att det efter att ett beslut om slutlig

skatt har fattats kommer att finnas förutsättningar för att tillämpa bestäm-
melserna om undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands i 3 kap.
9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), ska Skatteverket inte ta upp in-
komsten till beskattning.

Avvikelse som avser mindre belopp

5 §

Skatteverket får avstå från att besluta om avvikelse från en inkomst-

deklaration om avvikelsen bara avser ett mindre belopp.

Skatternas och avgifternas storlek

6 §

I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket även bestämma storleken på

följande skatter och avgifter:

1. skatt och avgift på de underlag som avses i 3 §,
2. skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-

värvsinkomster,

3. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte

ingår i avgiften enligt 5,

4. avgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
5. avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

och

6. egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980).

Skattereduktion

7 §

I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket utöver de skattereduktioner

som ska göras enligt inkomstskattelagen (1999:1229) även göra de skattere-
duktioner som enligt andra lagar gäller för beskattningsåret.

background image

101

SFS 2011:1244

Hur vissa avgifter ska beräknas

8 §

När den slutliga skatten bestäms gäller att

1. egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) beräknas med ledning

av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av Försäkringskassan,

2. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte ingår

i avgift enligt 3, beräknas med ledning av den avgiftssats som för beskatt-
ningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som har lämnats
för den församling eller kommun som avgiften ska betalas till, och

3. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossam-

fund beräknas med ledning av den avgiftssats som för beskattningsåret gäller
för den fysiska personen enligt de uppgifter som har lämnats av trossamfun-
det.

Beräkning av om skatt ska betalas eller tillgodoräknas

9 §

Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket beräkna

om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt
(slutskatteberäkning).

Från den slutliga skatten ska avdrag göras för
1. debiterad F-skatt och särskild A-skatt,
2. avdragen A-skatt,
3. A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 59 kap. 3 § andra

stycket,

4. skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överens-

kommelse med om att ta ut och föra över skatt,

5. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bo-
satta artister m.fl. som har betalats för den tid under beskattningsåret då den
som beslutet gäller har varit obegränsat skattskyldig i Sverige,

6. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som

har betalats, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,

7. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl. som har betalats, om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a §
tredje stycket den lagen, och

8. skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets

direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från
sparande i form av räntebetalningar

10, senast ändrat genom rådets beslut

2004/ 587/EG

11.

Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas:
1. skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket,
2. skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§,
3. preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet

vid skattereduktion för hushållsarbete,

4. skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig skatt,

och

5. förseningsavgift som har beslutats för att en inkomstdeklaration inte har

kommit in i rätt tid.

10 EUT L 157, 26.6.2003, s. 38 (Celex 32003L0048).

11 EUT L 257, 4.8.2004, s. 7 (Celex 32004D0587).

background image

102

SFS 2011:1244

Besked om slutlig skatt

10 §

Ett besked om den slutliga skatten och om resultatet av beräkningen

enligt 9 § ska skickas till fysiska personer och dödsbon senast den 15 decem-
ber efter beskattningsårets utgång.

Till andra juridiska personer än dödsbon ska sådana besked skickas senast

den 15 i tolfte månaden efter beskattningsårets utgång.

57 kap. Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter

1 §

Om den som är skyldig att lämna deklaration inte har gjort det, ska

skatten eller underlaget för skatten bestämmas till vad som framstår som
skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet (skönsbeskattning). Detsamma
gäller om skatten eller underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt
på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen.

Första stycket gäller även avgift.

2 §

Skönsbeskattning på grund av att den som är skyldig att lämna in-

komstdeklaration inte har gjort det, får beslutas bara om ett föreläggande att
lämna deklaration har sänts ut till den deklarationsskyldige och föreläggan-
det inte har följts.

3 §

Om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt

har bestämts till noll kronor på grund av att deklaration inte har lämnats eller
skatt eller avgift inte har redovisats och om uppgifterna i ärendet inte talar
för något annat får skönsbeskattning ske enligt schablon.

Vid skönsbeskattning enligt schablon ska skatten eller avgiften bestäm-

mas till det högsta av de belopp, beräknat per kalendermånad, som har
bestämts för skatten eller avgiften vid någon av de tre närmast föregående
redovisningsperioderna multiplicerat med antalet kalendermånader i den
redovisningsperiod som skönsbeskattningen omfattar.

Första och andra styckena gäller inte
1. beslut om mervärdesskatt eller punktskatt, om bara överskjutande ingå-

ende mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt har bestämts för de tre
närmast föregående redovisningsperioderna, och

2. skatt eller avgift som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklara-

tion.

58 kap. Beslut om säkerhet för slutlig skatt för skalbolag

1 §

Om en skalbolagsdeklaration har lämnats enligt bestämmelserna i

27 kap. får Skatteverket besluta om att säkerhet ska ställas för slutlig skatt.
Vid prövningen ska hänsyn tas till tidigare ställda säkerheter och bestämmel-
serna i 59 kap. 24 § om ansvar för skatt för den som har avyttrat ett skalbo-
lag. Om Skatteverket inte beslutar om att säkerhet för slutlig skatt ska ställas,
gäller bestämmelserna i 59 kap. 24 §.

background image

103

SFS 2011:1244

Säkerhetens storlek

2 §

Om säkerhet ska ställas, ska storleken bestämmas till summan av före-

tagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och
26,3 procent av det överskott som har redovisats i skalbolagsdeklarationen. I
fråga om svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer ska säkerheten bara avse överskottet i skalbolagsdeklarationen.

Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett svenskt handelsbolag eller

i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska säkerhetens storlek be-
stämmas till 40 procent av överskottet.

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas, ska kompletterande säkerhet

ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till en tidi-
gare deklaration.

När ställd säkerhet får tas i anspråk

3 §

Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas.

Om flera säkerheter har ställts, ska skatten fördelas proportionellt mellan
säkerheterna.

Ersättning för säkerhet som inte behöver tas i anspråk

4 §

Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, ska Skatteverket efter ansö-

kan besluta om skälig ersättning för kostnaden att ställa säkerhet.

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Skatteverket senast en må-

nad efter den dag då den slutliga skatten betalades. Om en ansökan kommer
in för sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå prövas.

59 kap. Ansvar för skatter och avgifter

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2–6 §§),
– ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts (7–9 §§),
– betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),
– ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),
– företrädaransvar (12–21 §§),
– ansvar för redare (22 §),
– ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp (23 §),
– ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §),
– ansvar vid fusion, delning eller annan ombildning av investeringsfonder

(25 §), och

– indrivning och preskription (26 och 27 §§).

Ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp

2 §

Skatteverket får besluta att den som har betalat ut ersättning utan att

göra skatteavdrag med rätt belopp ska betala det belopp som skulle ha dra-
gits av.

background image

104

SFS 2011:1244

3 §

Om mottagaren ska betala slutlig skatt, får utbetalarens ansvar inte

avse större belopp än vad som kan behövas för att betala den slutliga skatten
för det beskattningsår som ersättningen avser.

Ett beslut om ansvar för utbetalaren ska även omfatta mottagaren. Det gäl-

ler dock inte om

1. beslut om slutlig skatt för beskattningsåret har fattats eller tiden för att

fatta ett sådant beslut har gått ut, eller

2. mottagaren är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbe-

skattad juridisk person.

4 §

Om den skatt som skulle ha dragits av inte kan beräknas tillförlitligt,

får skatten uppskattas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till upp-
gifterna i ärendet.

5 §

En utbetalare som har betalat skatt enligt 2 § har rätt att kräva mottaga-

ren på beloppet.

6 §

Ett beslut om ansvar för den som inte har gjort skatteavdrag med rätt

belopp ska meddelas senast under det sjätte året efter utgången av det be-
skattningsår då avdraget skulle ha gjorts.

Ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts

Förutsättningar för ansvar

7 §

Skatteverket får besluta att den som i sin näringsverksamhet har betalat

ut ersättning för arbete och inte har fullgjort skyldigheten att göra en anmä-
lan om F-skatt enligt 10 kap. 14 §, är skyldig att betala det belopp som kan
behövas för att betala skatten och avgifterna på ersättningen.

Ett beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot den som har

tagit emot ersättningen har preskriberats.

Skatten och avgifterna på ersättningen

8 §

Skatten och avgifterna på ersättningen för arbetet ska anses motsvara

högst 60 procent av ersättningen.

Om mottagaren i sin tur betalar ersättning till den som utför arbetet, avses

med skatten och avgifterna på ersättningen i stället skatteavdrag och arbets-
givaravgifter på den ersättningen.

Andra stycket gäller inte om mottagaren är ett svenskt handelsbolag eller

en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som i sin tur betalar ersättning
till en delägare.

Regressrätt

9 §

En utbetalare som har betalat skatt eller avgift enligt 7 § har rätt att krä-

va mottagaren på beloppet.

Om arbetet har utförts av någon annan än mottagaren och skatteavdrag

inte gjordes med rätt belopp när ersättningen betalades ut till den som utför-
de arbetet, får också denne krävas på beloppet till den del det avser skatteav-
drag.

background image

105

SFS 2011:1244

Betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter

10 §

Skatteverket får besluta att den som i sin näringsverksamhet har tagit

emot ersättning för arbete ska betala arbetsgivaravgifter för ersättningen om

1. utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna

enligt 60 kap. 1 §,

2. mottagaren inte är godkänd för F-skatt, och
3. det måste anses uppenbart för mottagaren att utbetalaren inte insåg att

han eller hon var skyldig att betala arbetsgivaravgifter och saknade anled-
ning att räkna med det.

Ett beslut om ansvar ska meddelas samtidigt med beslutet om befrielse.

Ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag

11 §

Skatteverket beslutar om ansvar för delägare i ett svenskt handelsbo-

lag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
avseende skatter och avgifter enligt denna lag.

Ett beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot handelsbolaget

har preskriberats.

Företrädaransvar

Förutsättningar för företrädaransvar

12 §

Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp eller anmälan om
F-skatt enligt 10 kap. 14 §, är företrädaren tillsammans med den juridiska
personen skyldig att betala det belopp som den juridiska personen har gjorts
ansvarig för.

Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten ur-

sprungligen skulle ha dragits av eller anmälan skulle ha gjorts.

13 §

Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift, är företrädaren tillsammans
med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften.

Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller

avgiften ursprungligen skulle ha betalats.

Om Skatteverket enligt 66 kap. 35 § har hänfört skatt eller avgift som av-

ser flera redovisningsperioder till en period, avses med ursprunglig tidpunkt
för betalning förfallodagen för skatt eller avgift som redovisas i den perio-
den.

14 §

Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den juridiska
personen har tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt eller
överskjutande punktskatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen skyldig att betala beloppet. Detsamma gäl-
ler om de oriktiga uppgifterna har lett till att ingående mervärdesskatt eller
punktskatt har betalats tillbaka med ett för högt belopp.

background image

106

SFS 2011:1244

15 §

Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias

från betalningsskyldigheten.

Förfarandet

16 §

Förvaltningsrätten beslutar om företrädaransvar på ansökan av Skat-

teverket.

Ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som enligt 67 kap. är behörig

att pröva ett överklagande av beslutet om den skatt eller avgift som ansvaret
gäller.

17 §

Skatteverket får inte ansöka om företrädaransvar om statens fordran

mot den juridiska personen har preskriberats eller om det finns en överens-
kommelse om betalningsskyldighet enligt 19 §.

18 §

Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i

ett mål om företrädaransvar om företrädaren begär det. Muntlig förhandling
behöver dock inte hållas, om betalningsskyldighet inte kommer att faststäl-
las.

Företrädaren ska upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling.

Överenskommelse om företrädaransvar

19 §

Skatteverket får träffa en överenskommelse med företrädaren om be-

talningsskyldigheten, om inte detta med hänsyn till företrädarens personliga
förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän
synpunkt.

Om talan om företrädaransvar har väckts vid domstol när överenskom-

melsen träffas, får överenskommelsen verkan först sedan talan i målet har
återkallats och målet avskrivits.

20 §

Om en överenskommelse fullföljs inom rätt tid, ska staten avstå från

ytterligare anspråk mot företrädaren avseende de skulder som omfattas av
överenskommelsen.

En överenskommelse som inte fullföljs inom rätt tid upphör att gälla. Be-

lopp som företrädaren har betalat in till Skatteverket på grund av överens-
kommelsen ska då tillgodoräknas företrädaren. Den juridiska personens
skulder ska ökas med motsvarande belopp.

Regressrätt

21 §

En företrädare som har betalat skatt eller avgift på grund av företrä-

daransvar har rätt att kräva den juridiska personen på beloppet.

Ansvar för redare

22 §

Om den som betalar ut ersättning för arbete till sjömän har fast drift-

ställe i Sverige bara på fartyg, svarar redaren för att utbetalaren fullgör sina
förpliktelser som om redaren själv har haft förpliktelserna.

background image

107

SFS 2011:1244

En redare som har betalat skatt eller avgift enligt första stycket har rätt att

kräva utbetalaren på beloppet.

Ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp

23 §

Om huvudmannen för en mervärdesskattegrupp inte har fullgjort

skyldigheten att betala mervärdesskatt, är varje annan näringsidkare som in-
går i gruppen tillsammans med huvudmannen skyldig att betala skatten till
den del skatten hänför sig till verksamhet som gruppen har bedrivit under
den tid näringsidkaren varit medlem i gruppen.

Ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag

24 §

Om Skatteverket inte har beslutat om att säkerhet för slutlig skatt ska

ställas enligt 58 kap. 1 §, är den som har avyttrat andelen eller den aktiebase-
rade delägarrätten i företaget tillsammans med företaget skyldig att betala
företagets slutliga skatt. Om den avyttrade andelen avser ett svenskt handels-
bolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, är den som har av-
yttrat andelen tillsammans med den som förvärvat andelen skyldig att betala
förvärvarens slutliga skatt.

Betalningsansvar för den som har avyttrat andelen eller den aktiebaserade

delägarrätten får uppgå högst till det belopp som säkerhet skulle ha ställts för
om sådan hade beslutats.

Om säkerhet för slutlig skatt har ställts, ska den tas i anspråk innan Skatte-

verket beslutar om betalningsskyldighet för den som har avyttrat andelen
eller den aktiebaserade delägarrätten.

Ansvar vid fusion, delning eller annan ombildning av
investeringsfonder

25 §

Om en investeringsfond har fusionerats eller delats enligt 8 kap. 1, 24

eller 25 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, övergår rättigheter och
skyldigheter när det gäller skatter och avgifter som avser tiden före ombild-
ningen till den eller de nybildade fonderna. Vid delning fördelas rättigheter-
na och skyldigheterna mellan de nybildade fonderna i förhållande till fonder-
nas värde vid delningen.

Första stycket gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap.

17 § lagen om investeringsfonder och när en specialfond ombildas till en
värdepappersfond.

Indrivning och preskription

26 §

En regressfordran får drivas in på det sätt som gäller för indrivning av

skatter och avgifter.

27 §

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller för en reg-

ressfordran.

background image

108

SFS 2011:1244

60 kap. Beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivar-
avgifter, mervärdesskatt och punktskatt

1 §

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer helt eller delvis medge befrielse från

1. betalningsskyldigheten enligt 59 kap. 2 § för den som inte har gjort

skatteavdrag med rätt belopp, och

2. skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punkt-

skatt.

Om beslut om befrielse fattas enligt första stycket får motsvarande befri-

else medges från förseningsavgift, skattetillägg och ränta.

AVDELNING XIV. BETALNING OCH ÅTERBETALNING
AV SKATTER OCH AVGIFTER

61 kap. Skattekonton

Vad ska registreras på ett skattekonto?

1 §

På ett skattekonto ska Skatteverket registrera

1. skatter och avgifter som ska betalas eller tillgodoräknas,
2. belopp som ska dras ifrån eller läggas till slutlig skatt enligt 56 kap. 9 §,

samt

3. inbetalningar och utbetalningar.
Skatter och avgifter som ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt

59 kap. ska dock inte registreras. Ersättningar ska inte heller registreras.

När ska registreringen på skattekontot göras?

Huvudregeln

2 §

Belopp som ska betalas ska registreras på förfallodagen. Belopp som

ska tillgodoräknas ska registreras så snart det finns underlag.

Anstånd

3 §

Om anstånd med att betala skatt eller avgift har beviljats före skattens

eller avgiftens förfallodag, ska anståndet registreras på förfallodagen.

Överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt

4 §

Om överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punkt-

skatt redovisas i månaden efter redovisningsperioden, ska den registreras
den 12, i januari den 17, i denna månad. Överskjutande skatt som redovisas
senare ska registreras den dag då redovisningen senast ska lämnas.

Årlig registrering av slutlig skatt m.m.

5 §

Slutlig skatt och belopp som avses i 56 kap. 9 § ska registreras samti-

digt. Beloppen ska registreras

1. på förfallodagen för slutlig skatt, om beräkningen enligt 56 kap. 9 §

visar att slutlig skatt ska betalas, eller

background image

109

SFS 2011:1244

2. så snart det finns underlag, om beräkningen visar att skatt ska tillgodo-

räknas.

6 §

Registreringen ska göras så snart det finns underlag även om slutlig

skatt ska betalas, om

1. det finns ett överskott på skattekontot som täcker den skatt som ska be-

talas, och

2. kontohavaren inte
a) har F-skatt eller särskild A-skatt och inte heller har varit skyldig att

lämna annan skattedeklaration än förenklad arbetsgivardeklaration under det
innevarande beskattningsåret, eller

b) har en skatt eller avgift att betala med förfallodag före förfallodagen för

den slutliga skatten.

När ska skattekontot stämmas av?

7 §

Skatteverket ska stämma av skattekontot varje månad om något annat

belopp än ränta har registrerats.

62 kap. Betalning av skatter och avgifter

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar (2 §),
– när skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration ska betalas

(3 §),

– när F-skatt och särskild A-skatt ska betalas (4–7 §§),
– när övriga skatter och avgifter ska betalas (8 och 9 §§),
– betalning från kommuner och landsting (10 §),
– avräkning (11–14 §§),
– vilken skatt eller avgift som är betald (15 och 16 §§),
– ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift (17 och 18 §§), samt
– inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon (19 §).

Inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar

2 §

Skatter och avgifter ska betalas in till Skatteverkets särskilda konto för

skattebetalningar.

Skatten eller avgiften är betald den dag betalningen har bokförts på det

särskilda kontot.

När ska skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration
betalas?

3 §

Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara

betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket.

För den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som ex-

klusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sam-
manlagt överstiga 40 miljoner kronor, är förfallodagen för skatteavdragen

background image

110

SFS 2011:1244

och arbetsgivaravgifterna i stället den 12, i januari den 17, i månaden efter
redovisningsperioden.

När ska F-skatt och särskild A-skatt betalas?

Huvudregeln

4 §

F-skatt och särskild A-skatt ska betalas med lika stora belopp varje må-

nad. Betalning ska göras från och med beskattningsårets andra månad till
och med månaden efter beskattningsårets utgång.

Förfallodagarna är
– den 17 i januari och augusti, och
– den 12 i övriga månader.
I augusti är förfallodagen dock den 12 för den som redovisar mervärdes-

skatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och im-
port för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor.

Kortare betalningsperiod för skatt som beslutas sent

5 §

För F-skatt och särskild A-skatt som beslutas under perioden från och

med den 21 i beskattningsårets första månad till och med den 20 i beskatt-
ningsårets sista månad gäller följande.

Om beslutet fattas
1. senast den 20 i en månad, ska den första betalningen göras senast på

förfallodagen i månaden efter beslutet, och

2. efter den 20 i en månad, ska den första betalningen göras senast på för-

fallodagen i den andra månaden efter beslutet.

Om F-skatt och särskild A-skatt beslutas efter den 20 i beskattningsårets

sista månad, ska hela skatten betalas på den förfallodag som gäller enligt
första stycket.

Säsongsverksamhet

6 §

Skatteverket får besluta att F-skatt och särskild A-skatt ska betalas bara

under vissa kalendermånader om

1. den som ska betala skatten begär det, och
2. näringsverksamheten pågår bara under en del av beskattningsåret.

Nystartad verksamhet

7 §

Om den som startar en näringsverksamhet begär det, ska Skatteverket

besluta att den första betalningen av F-skatt eller särskild A-skatt ska senare-
läggas med tre månader.

Första stycket gäller inte om
1. beslutet om F-skatt eller särskild A-skatt fattas efter beskattningsårets

utgång,

2. näringsverksamheten har övertagits från någon annan,
3. den som startar näringsverksamheten redan bedriver näringsverksam-

het, eller

4. särskilda skäl talar emot det.

background image

111

SFS 2011:1244

När ska övriga skatter och avgifter betalas?

8 §

Slutlig skatt beräknad enligt 56 kap. 9 § ska betalas senast den förfallo-

dag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från den dag då beslut
om slutlig skatt fattades.

Följande skatter och avgifter ska vara betalda senast den förfallodag som

infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från den dag beslut fattades:

1. annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt samt avgifter som har be-

stämts genom ett omprövningsbeslut eller efter ett beslut av domstol,

2. förseningsavgift och skattetillägg som har bestämts genom ett ompröv-

ningsbeslut eller efter ett beslut av domstol samt kontrollavgift,

3. särskild inkomstskatt som har beslutats enligt 54 kap. 2 §, samt
4. skatt och avgift som ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt

59 kap.

Slutlig skatt enligt andra stycket 1 samt förseningsavgift och skattetillägg

enligt andra stycket 2 behöver dock inte betalas före den förfallodag som
anges i första stycket.

9 §

De förfallodagar som avses i 8 § är

– i januari den 17 och 26,
– i februari–juli den 12 och 26,
– i augusti den 12, 17 och 26,
– i september–november den 12 och 26, samt
– i december den 12 och 27.
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en annan förfallo-

dag ska gälla.

Kommuner och landsting

10 §

Betalning av skatt och avgift enligt denna lag från kommuner och

landsting ska göras genom avräkning från fordran enligt 4 § lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m.m. Detsamma gäller sådan ersättning eller sådant
justeringsbelopp som har debiterats enligt 17 b § lagen (2005:807) om er-
sättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting.

Avräkning

Huvudregeln

11 §

Inbetalda och andra tillgodoräknade belopp ska i första hand räknas

av från den del av betalarens sammanlagda skuld för skatter och avgifter
(sammanlagd skatteskuld) som inte har lämnats för indrivning och i andra
hand från den del av skulden som har lämnats för indrivning.

Betalning av någon annans skatter eller avgifter

12 §

Om betalaren är betalningsskyldig för någon annans skatter eller av-

gifter enligt 59 kap., ska inbetalda och andra tillgodoräknade belopp i första
hand räknas av från den egna skulden.

background image

112

SFS 2011:1244

Inbetalda belopp ska dock räknas av från den skuld som avser någon

annans skatter eller avgifter om betalaren i samband med inbetalningen
begär det.

13 §

Den som är betalningsskyldig för någon annans skatter eller avgifter

enligt 5 kap. får bestämma om ett inbetalt belopp ska räknas av från den
egna skulden eller från den skuld som avser någon annans skatter eller avgif-
ter.

Andra tillgodoräknade belopp än inbetalningar ska i första hand räknas av

från skulden för den verksamhet som beloppet hör till.

Överskjutande ingående mervärdesskatt som tillgodoräknas en grupphu-

vudman ska dock räknas av från grupphuvudmannens egen skuld eller andra
gruppmedlemmars skulder i den ordning som grupphuvudmannen bestäm-
mer.

Avräkning efter ackord

14 §

Om en skatt eller avgift som omfattas av ett villkor om avräkning i ett

beslut om ackord sätts ned, ska det tillgodoräknade beloppet i första hand
räknas av mot den skuld som ackordet avsåg.

Vilken skatt eller avgift är betald?

15 §

Om det behöver anges om en skatt eller avgift är betald, ska inbetalda

och andra tillgodoräknade belopp fördelas proportionellt mellan samtliga
skatter och avgifter som har registrerats under den aktuella avstämningsperi-
oden. Anstånd med betalning eller nedsättning av skatt eller avgift som har
tillgodoräknats under perioden ska dock beaktas bara om beloppet avser en
skatt eller avgift som har betalats under en tidigare period. Den skatt eller
avgift som ett anstånd eller en nedsättning avser ska inte beaktas.

Första stycket gäller inte om annat följer av 12, 13 eller 14 § eller av be-

stämmelser i annan lag.

16 §

Om en säkerhet som har ställts enligt lagen (1994:1563) om tobaks-

skatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt
på energi ska tas i anspråk, ska obetald tobaksskatt, alkoholskatt eller energi-
skatt som har bestämts enligt 15 § fördelas proportionellt mellan skatt som
omfattas av säkerheten och skatt som inte omfattas.

Ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift

17 §

Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng enligt 61 kap. soci-

alförsäkringsbalken anses den ålderspensionsavgift och allmänna pensions-
avgift som den fysiska personen ska betala själv vara helt betald om betald
preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten.

Om den betalda preliminära skatten understiger den slutliga skatten, anses

så stor del av det betalda beloppet avse avgifter som motsvarar avgifternas
andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar som görs under beskatt-
ningsåret och fram till den dag då beslut om slutlig skatt fattas ska beaktas.

background image

113

SFS 2011:1244

Belopp som betalas senare, men före utgången av juni månad andra året

efter beskattningsåret, anses som betalning av obetalda avgifter till samma
kvotdel som de obetalda avgifterna utgör av den fysiska personens samman-
lagda skuld vid den tidpunkt då betalningen görs. Detsamma gäller om av-
gifterna beslutas på annat sätt än genom ett beslut om slutlig skatt, dock bara
i fråga om belopp som betalas före utgången av den fjärde månaden efter den
månad då skatten beslutades.

Avgifter som inte har betalats inom den tid som sägs i tredje stycket tas

inte ut.

18 §

En fysisk person anses ha betalat ålderspensionsavgift och allmän

pensionsavgift med de belopp som har beräknats enligt 17 § även om avgif-
terna för beskattningsåret sätts ned.

Inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon

19 §

Ett inbetalt skattebelopp eller avgiftsbelopp tillfaller staten om det på

grund av bristfälliga identifieringsuppgifter inte har kunnat tillgodoräknas
den som gjort inbetalningen inom sju år efter det kalenderår då inbetalningen
gjordes.

63 kap. Anstånd med betalning av skatter och avgifter

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– ansökan om anstånd (2 §),
– deklarationsanstånd (3 §),
– ändringsanstånd (4 §),
– anstånd för att undvika betydande skada (5 §),
– anståndstid i fall som avses i 4 och 5 §§ (6 §),
– anstånd med att betala skattetillägg och kontrollavgift (7 §),
– säkerhet (8–10 §§),
– anstånd vid avyttring av tillgångar (11 §),
– anstånd när punktskatt ska betalas för helt varulager (12 §),
– anstånd vid totalförsvarstjänstgöring (13 §),
– anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning

(14 §),

– anstånd på grund av synnerliga skäl (15 §),
– anståndsbeloppet (16–21 §§),
– ändrade förhållanden (22 §), och
– anstånd som är till fördel för det allmänna (23 §).

Ansökan om anstånd

2 §

Anstånd med betalning av skatt eller avgift kan beviljas efter ansökan.

Skatteverket får dock bevilja anstånd enligt 23 § utan ansökan.

background image

114

SFS 2011:1244

Deklarationsanstånd

3 §

Om Skatteverket beviljar anstånd med att lämna skattedeklaration en-

ligt 36 kap. 5 §, får verket också bevilja motsvarande anstånd med betalning
av den skatt och de avgifter som ska redovisas i deklarationen.

Ändringsanstånd

4 §

Skatteverket ska bevilja anstånd med betalning av skatt eller avgift, om

det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas.

Vid handläggning av ärende enligt skatteavtal får regeringen, eller den

myndighet som regeringen har bestämt att handlägga sådant ärende, bevilja
anstånd med betalning av den skatt som ärendet gäller.

Anstånd för att undvika betydande skada

5 §

Om den som är skyldig att betala skatt eller avgift har begärt ompröv-

ning av eller överklagat beslutet och det skulle medföra betydande skade-
verkningar för den betalningsskyldige eller annars framstå som oskäligt att
betala skatten eller avgiften, ska Skatteverket bevilja anstånd med betal-
ningen.

Anståndstid i fall som avses i 4 och 5 §§

6 §

Anståndstiden ska i de fall som avses i 4 och 5 §§ bestämmas till längst

tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har föranlett anståndet.

Anstånd med att betala skattetillägg och kontrollavgift

7 §

Skatteverket ska bevilja anstånd med betalning av skattetillägg och

kontrollavgift om den som avgiften gäller har begärt omprövning av eller till
förvaltningsrätten överklagat

1. beslutet om skattetillägg eller kontrollavgift, eller
2. beslutet i den fråga som har föranlett skattetillägget.
Anstånd vid omprövning får dock inte beviljas om anstånd tidigare har be-

viljats enligt första stycket med betalningen i avvaktan på en omprövning av
samma fråga.

Anståndet ska gälla fram till dess att Skatteverket eller förvaltningsrätten

har meddelat sitt beslut eller längst tre månader efter dagen för beslutet.

Säkerhet

Säkerhet som villkor för anstånd

8 §

Om det i de fall som avses i 4 eller 5 § kan antas att skatten eller avgif-

ten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas bara om säkerhet
ställs för skattens eller avgiftens betalning.

Första stycket gäller inte om
1. anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt,
2. det kan antas att skatten eller avgiften inte kommer att behöva betalas,
3. anståndet avser skattetillägg eller kontrollavgift,

background image

115

SFS 2011:1244

4. det allmänna ombudet hos Skatteverket har ansökt om förhandsbesked,

eller

5. det annars finns särskilda skäl.

När ställd säkerhet får tas i anspråk

9 §

Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden har gått ut.

Ersättning för säkerhet som inte behöver tas i anspråk

10 §

Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, ska Skatteverket efter ansö-

kan besluta om skälig ersättning för kostnaden att ställa säkerhet.

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Skatteverket senast en må-

nad efter den dag då anståndstiden gick ut. Om en ansökan kommer in för
sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå prövas.

Anstånd vid avyttring av tillgångar

11 § Den som är skyldig att betala inkomstskatt enligt inkomstskattelagen
(1999:1229) på grund av att tillgångar har avyttrats, ska beviljas anstånd
med betalning av skatten om det finns särskilda skäl och

1. ersättningen för den avyttrade tillgången ska betalas under minst tre år,

eller

2. det är tveksamt om avyttringen kommer att bestå.
Anståndstiden får bestämmas till längst två år. Anstånd enligt första

stycket 2 får dock inte beviljas för längre tid än tre månader efter den dag då
det blev klart att avyttringen skulle bestå.

Anstånd när punktskatt ska betalas för helt varulager

12 §

Den som är skyldig att betala punktskatt för lager av varor på grund

av att den skattepliktiga verksamheten har upphört eller på grund av att god-
kännandet som upplagshavare eller lagerhållare har återkallats, ska beviljas
anstånd med betalning av skatten om det finns särskilda skäl.

Anståndstiden får bestämmas till längst ett år efter utgången av den månad

då skatten senast ska betalas.

Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring

13 §

Den som har nedsatt betalningsförmåga på grund av tjänstgöring

enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt under minst 60 dagar, ska
beviljas anstånd med betalning av skatt eller avgift som ska betalas under
tjänstgöringstiden eller under någon av de tre närmast följande månaderna.
Detsamma gäller vid tjänstgöring av

1. officerare på reservstat, reservpersonal och reservofficerare,
2. krigsfrivillig personal,
3. hemvärnspersonal, samt
4. medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer.
Anståndstiden får bestämmas till längst fyra månader efter den dag då

tjänstgöringen upphörde.

background image

116

SFS 2011:1244

Anstånd med betalning av skatt i samband med uttagsbeskattning

14 §

Skatteverket ska bevilja en obegränsat skattskyldig anstånd med be-

talning av slutlig skatt till den del den avser skatt enligt inkomstskattelagen
(1999:1229) och egenavgifter som avses i 3

kap. socialavgiftslagen

(2000:980) om

1. uttagsbeskattning har skett bara på grund av bestämmelserna i 22 kap.

5 § 4 eller 5 inkomstskattelagen,

2. det skatteavtal som avses i 22 kap. 5 § 4 eller 5 inkomstskattelagen har

ingåtts med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),

3. tillgången ingår i en näringsverksamhet inom EES, och
4. den näringsverksamhet som enligt 22 kap. 5 § 4 eller 5 inkomstskatte-

lagen ska beskattas i en annan stat inte har upphört.

Anståndstiden ska bestämmas till ett år efter den dag då skatten senast ska

betalas. Om ett nytt anstånd beviljas, ska anståndstiden bestämmas till ett år
efter den dag då föregående anståndstid löper ut.

Anstånd på grund av synnerliga skäl

15 §

Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket bevilja anstånd med

betalning av skatt eller avgift även i andra fall eller på annat sätt än som
avses i 3–8 och 11–14 §§.

Anståndsbeloppet

16 §

Anstånd beviljas, om inte annat följer av 17–21 §§, med skäligt be-

lopp. I de fall som avses i 7 § ska anstånd dock beviljas med det belopp som
begäran om omprövning eller överklagandet gäller.

17 §

Anstånd enligt 14 § beviljas högst med ett belopp som motsvarar

skillnaden mellan den slutliga skatt som har bestämts för det beskattningsår
då inkomsten på grund av uttaget togs med vid beräkningen av inkomst i
inkomstslaget näringsverksamhet, och den slutliga skatt som skulle ha be-
stämts om denna inkomst inte hade tagits med vid beräkningen.

Anståndsbeloppet får inte överstiga den slutliga skatten på de tillgångar

som vid tidpunkten för ansökan om anstånd finns kvar i näringsverksam-
heten och omfattas av ansökan.

Den slutliga skatten på en tillgång utgörs av så stor del av det högsta tillåt-

na anståndsbeloppet enligt första stycket som den anståndsgrundande
inkomsten för tillgången utgör av de ursprungliga anståndsgrundande
inkomsterna för de tillgångar som har legat till grund för uttagsbeskatt-
ningen.

18 §

De lagertillgångar som fortfarande finns kvar i näringsverksamheten

ska anses vara de som har anskaffats eller tillverkats senast.

19 §

Den anståndsgrundande inkomsten för en tillgång utgörs av mark-

nadsvärdet minskat med det skattemässiga värdet vid tidpunkten för uttaget
om inte annat anges i 21 §.

background image

117

SFS 2011:1244

20 §

Det skattemässiga värdet för inventarier utgörs av en skälig del av det

skattemässiga värdet av samtliga inventarier i näringsverksamheten.

21 §

Om en tillgång efter tidpunkten för uttaget delvis har övergått till

någon annan, utgör den anståndsgrundande inkomsten för den kvarvarande
tillgången så stor del av den ursprungliga anståndsgrundande inkomsten som
belöper på den kvarvarande tillgången.

För inventarier gäller dock att den anståndsgrundande inkomsten för den

kvarvarande tillgången utgör så stor del av den ursprungliga anståndsgrun-
dande inkomsten, minskad med en femtedel varje år nytt anstånd beviljas,
som belöper på den kvarvarande tillgången.

Andra stycket gäller även för immateriella tillgångar med den skillnaden

att den ursprungliga anståndsgrundande inkomsten minskas med en tiondel
varje år nytt anstånd beviljas.

Ändrade förhållanden

22 §

Om förhållandena har ändrats väsentligt sedan anstånd beviljats eller

om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket

1. återkalla anståndet,
2. sätta ned anståndsbeloppet, eller
3. i de fall som avses i 4 eller 5 § kräva säkerhet för fortsatt anstånd.
Första stycket gäller även om anstånd har beviljats på grund av att sökan-

den har lämnat felaktiga uppgifter.

Anstånd som är till fördel för det allmänna

23 §

Om det kan antas vara till fördel för det allmänna, får Skatteverket

bevilja anstånd med betalning av skatt eller avgift.

64 kap. Återbetalning av skatter och avgifter

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– återbetalning vid avstämning av skattekonto (2 §),
– förtidsåterbetalning av mervärdesskatt och punktskatt (3 §),
– hinder mot återbetalning (4 §),
– förtidsåterbetalning av preliminär A-skatt (5 §),
– återbetalning vid skattefrihet (6 §),
– överföring av skatt till en annan stat (7 och 8 §§), och
– överskott som inte har kunnat betalas tillbaka (9 och 10 §§).

Återbetalning vid avstämning av skattekonto

2 §

Om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på

kontot, ska beloppet betalas tillbaka om

1. kontohavaren begär det,
2. överskottet grundas på
a) en slutskatteberäkning enligt 56 kap. 9 §,

background image

118

SFS 2011:1244

b) ett beslut om överskjutande ingående mervärdesskatt,
c) ett beslut om överskjutande punktskatt,
d) ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, eller
3. kontohavaren är en kommun eller ett landsting.
En automatisk återbetalning enligt första stycket 2 ska dock göras bara om

beloppet är minst 2 000 kronor eller återbetalningen kan göras till ett konto
hos bank- eller kreditmarknadsföretag.

Förtidsåterbetalning av mervärdesskatt och punktskatt

3 §

Överskjutande ingående mervärdesskatt och överskjutande punktskatt

som har redovisats före den tid som anges i 26 kap. 26, 27, 28 eller 30 §, ska
betalas tillbaka först när samtliga arbetsgivar-, mervärdesskatte- och punkt-
skattedeklarationer har lämnats för skatter och avgifter som ska redovisas se-
nast den månad då den överskjutande skatten redovisades. Det gäller dock
inte deklarationer för redovisningsperioder som omfattas av ett ompröv-
ningsbeslut.

Första stycket gäller inte kommuner och landsting.

Hinder mot återbetalning

4 §

En återbetalning enligt 2 eller 3 § ska inte göras av belopp som

1. understiger 100 kronor om det inte finns särskilda skäl för återbetal-

ning,

2. behövs för avräkning enligt 62 kap. 11–14 §§,
3. kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt

och särskild A-skatt eller avgift som

a) har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller
b) inte har beslutats men kan antas komma att beslutas,
4. kan antas komma att föras över till en annan stat, eller
5. enligt kontohavarens begäran ska användas för betalning av framtida

skatteskulder eller avgiftsskulder.

Förtidsåterbetalning av preliminär A-skatt

5 §

Belopp som motsvarar ännu inte tillgodoräknad preliminär A-skatt ska

betalas tillbaka om kontohavaren begär det och

1. det kan antas att beloppet annars skulle betalas tillbaka efter slutskatte-

beräkningen enligt 56 kap. 9 §, och

2. det är oskäligt att vänta med återbetalningen.
Vid bedömningen av om återbetalning kan göras till en juridisk person får

hänsyn inte tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare.

Återbetalning till ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbe-

skattad juridisk person med fast driftställe i Sverige ska göras till delägares
skattekonto om det inte finns särskilda skäl för återbetalning direkt till han-
delsbolaget eller den juridiska personen.

background image

119

SFS 2011:1244

Återbetalning vid skattefrihet

6 §

Den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Euro-
peiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser har rätt att förvärva
varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten
genom en ansökan om återbetalning av skatten. Detta gäller dock inte om
någon av följande bestämmelser om återbetalning av skatt är tillämplig på
förvärvet:

– 10 kap. 5–8 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
– 31 d § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
– 31 d § lagen (1994:1564) om alkoholskatt, eller
– 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Överföring av skatt till en annan stat

7 §

Om skatt har betalats genom skatteavdrag i Sverige för en inkomst som

ska beskattas i en annan stat som Sverige har träffat överenskommelse med
om att ta ut och föra över skatt, får Skatteverket besluta att skatten ska föras
över till den andra staten.

8 §

Om en inkomst har beskattats både i Sverige och i en stat som Sverige

har träffat skatteavtal med, får regeringen eller den myndighet som reger-
ingen bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret ska
föras över till den andra staten.

En överföring enligt första stycket får bara göras till den del som den

svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller ge-
nom att inkomsten undantas från beskattning. Överföringen får inte avse ett
belopp som behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.

Överskott som inte har kunnat betalas tillbaka

9 §

Om ett överskott på ett skattekonto inte har kunnat betalas tillbaka på

grund av att kontohavarens adress inte är känd för Skatteverket eller på
grund av någon annan omständighet som beror på kontohavaren, ska belop-
pet stå kvar på skattekontot.

10 §

Ett överskott som inte har kunnat betalas tillbaka inom tio år tillfaller

staten.

Om överskottet, utan hänsyn till intäktsränta, understiger 100 kronor, ska

det dock tillfalla staten efter tre år om inga andra registreringar än ränta har
gjorts på skattekontot under den tiden och ett försök att betala tillbaka belop-
pet har misslyckats.

Om ett överskott ska tillfalla staten, gäller det även intäktsräntan.

background image

120

SFS 2011:1244

65 kap. Ränta

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– grunder för ränteberäkningen (2–4 §§),
– kostnadsränta på sent debiterad preliminär skatt (5 §),
– kostnadsränta på slutlig skatt (6 §),
– kostnadsränta vid anstånd (7 §),
– kostnadsränta vid omprövning och överklagande (8–11 §§),
– kostnadsränta när befrielse från skatt på energi upphör (12 §),
– kostnadsränta vid för sen betalning (13 §),
– minskning av och befrielse från kostnadsränta (14 och 15 §§),
– intäktsränta (16 och 17 §§),
– en annan startdag för ränteberäkningen på grund av helg (18 §), och
– ränteberäkning utanför skattekontot (19 och 20 §§).

Grunder för ränteberäkningen

2 §

Ränta ska beräknas dagligen på skattekontots saldo. Ränta som ska på-

föras (kostnadsränta) ska beräknas när det finns ett underskott på skattekon-
tot och ränta som ska tillgodoräknas (intäktsränta) när kontot uppvisar ett
överskott.

Ränta på skatt eller avgift som ska betalas enligt ett beslut om ansvar

enligt 59 kap. ska dock beräknas utan hänsyn till skattekontots saldo enligt
bestämmelserna i 19 och 20 §§.

Ränta ska påföras eller tillgodoräknas varje månad.

3 §

Ränta ska beräknas med utgångspunkt i en basränta. Basräntan ska

fastställas på grundval av 125 procent av räntesatsen för sexmånaders stats-
skuldväxlar och gälla från och med kalendermånaden närmast efter faststäl-
landet. Basräntan får dock beräknas till lägst 1,25 procent.

4 §

Kostnadsränta beräknas, om inte annat föreskrivs, efter en räntesats

som motsvarar basräntan.

På debiterad preliminär skatt som ska betalas den 12 i andra månaden

efter beskattningsåret eller senare beräknas inte kostnadsränta från och med
den 13 i andra månaden efter beskattningsåret till och med den 3 i femte
månaden efter beskattningsåret på belopp till och med 30 000 kronor. Det-
samma gäller slutlig skatt som ska betalas.

Intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar 45 procent av bas-

räntan.

Kostnadsränta på sent debiterad preliminär skatt

5 §

Om debiterad preliminär skatt ska betalas den 12 i andra månaden efter

beskattningsåret eller senare, ska kostnadsränta, om inte annat följer av 4 §
andra stycket, beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskatt-
ningsåret. Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då betalning
senast ska ske.

background image

121

SFS 2011:1244

Kostnadsränta på slutlig skatt

6 §

Om en slutskatteberäkning enligt 56 kap. 9 § visar att slutlig skatt ska

betalas, ska kostnadsränta, om inte annat följer av 4 § andra stycket, beräk-
nas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret. Kostnads-
ränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska ske.

Innan kostnadsräntan beräknas ska avräkning göras för
1. särskilda avgifter, och
2. skatt enligt 2 § första stycket 6 och 7 lagen (1990:661) om avkastnings-

skatt på pensionsmedel.

Kostnadsränta vid anstånd

7 §

Om anstånd med betalning av skatt eller avgift har beviljats och an-

ståndsbeloppet ska betalas när anståndstiden har gått ut, ska kostnadsränta
beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag. Vid
anstånd enligt 63 kap. 13 eller 15 § ska dock räntan beräknas från och med
dagen efter den dag då anståndet beviljades.

Vid anstånd enligt 63 kap. 14 § tas anståndsränta inte ut. Om beslutet om

anstånd genom omprövning har upphört, eller beviljats med ett lägre belopp
än tidigare, beräknas dock kostnadsränta från och med dagen efter den dag
då den omständighet som har föranlett omprövningen inträffade.

Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då anståndsbeloppet

senast ska vara inbetalt.

Kostnadsränta vid omprövning och överklagande

Huvudregeln

8 §

Om skatt eller avgift ska betalas på grund av ett omprövningsbeslut

eller ett beslut av domstol, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen
efter beloppets ursprungliga förfallodag. Kostnadsränta ska beräknas till och
med den dag då betalning senast ska ske.

Sent debiterad preliminär skatt och slutlig skatt

9 §

Om debiterad preliminär skatt ska betalas den 12 i andra månaden efter

beskattningsåret eller senare eller slutlig skatt ska betalas, ska kostnadsränta
beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret, om
inte annat följer av 4 § andra stycket.

För skatt enligt 2 § första stycket 6 och 7 lagen (1990:661) om avkast-

ningsskatt på pensionsmedel gäller dock 8 §.

Överskjutande ingående mervärdesskatt och överskjutande punktskatt

10 §

Om skatt ska betalas på grund av att överskjutande ingående mervär-

desskatt eller överskjutande punktskatt har satts ned, ska kostnadsränta be-
räknas från och med dagen efter den dag då skatten registrerades.

background image

122

SFS 2011:1244

Skönsbeskattning

11 §

Om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt

ska betalas enligt ett beslut om skönsbeskattning som har fattats på grund av
att skatten inte har redovisats, ska kostnadsräntan beräknas efter en räntesats
som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter.

Första stycket gäller även särskild inkomstskatt som ska betalas enligt ett

beslut om skönsbeskattning på grund av att skatten inte har redovisats i en
sådan särskild skattedeklaration som avses i 26 kap. 9 §.

Kostnadsränta när befrielse från skatt på energi upphör

12 §

Om punktskatt ska betalas på grund av att Skatteverket enligt 11 kap.

5 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi har beslutat att förut-
sättningarna för skattebefrielse för energieffektivisering inte är uppfyllda,
ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då skatten
senast skulle ha betalats om befrielse aldrig hade medgetts.

Har skattebefrielsen medgetts genom återbetalning, ska kostnadsränta

beräknas från och med dagen efter den dag då återbetalningen beslutades.

Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska

ske.

Kostnadsränta vid för sen betalning

13 §

Om skatt eller avgift inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas

från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats.

Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan

plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna belop-
pet till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller för verkställighet av
betalningssäkring registreras i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt
lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens
verksamhet. Därefter beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som mot-
svarar basräntan.

Minskning av och befrielse från kostnadsränta

14 §

Om den betalningsskyldige betalar en del av skulden, ska betalningen

anses minska den del av skulden som den högsta kostnadsräntan skulle ha
beräknats på.

15 §

Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket besluta om befrielse

från kostnadsränta.

Intäktsränta

Omprövning och överklagande

16 §

Om skatt eller avgift ska tillgodoräknas på grund av ett omprövnings-

beslut eller ett beslut av domstol, ska intäktsränta beräknas från och med
dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då till-
godoräknandet registreras på skattekontot.

background image

123

SFS 2011:1244

Första stycket gäller inte skatt som till följd av ett beslut enligt 64 kap. 8 §

ska föras över till en annan stat för att där tillgodoräknas den som beslutet
gäller.

Slutlig skatt och återbetalning av preliminär A-skatt

17 §

Intäktsränta ska beräknas från och med den 13 i andra månaden efter

beskattningsåret till och med den dag då skatt tillgodoräknas eller betalas
tillbaka om

1. en beräkning enligt 56 kap. 9 § visar att skatt ska tillgodoräknas, eller
2. preliminär A-skatt ska betalas tillbaka i förtid enligt 64 kap. 5 §.

En annan startdag för ränteberäkningen på grund av helg

18 §

Om den 12 i andra månaden efter beskattningsåret är en lördag eller

söndag, ska ränta som ska beräknas från och med den 13 i den månaden i
stället beräknas från och med närmast följande tisdag.

Om den 3 i femte månaden efter beskattningsåret är en lördag eller sön-

dag, ska ränta som ska beräknas från och med den 4 i den månaden i stället
beräknas från och med närmast följande tisdag.

Ränteberäkning utanför skattekontot

Kostnadsränta

19 §

Om skatt eller avgift ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt

59 kap., ska kostnadsränta beräknas på beloppet från och med dagen efter
beslutet till och med den dag då betalning sker.

Intäktsränta

20 §

Om den som ett beslut om ansvar enligt 59 kap. gäller ska tillgodo-

räknas belopp på grund av att ansvarsbeslutet har ändrats, ska intäktsränta
beräknas på beloppet från och med dagen efter den dag då betalningen gjor-
des till och med den dag då beloppet tillgodoräknas.

AVDELNING XV. OMPRÖVNING SAMT ÖVERKLAGANDE
OCH ÄNDRING I BESLUT PÅ GRUND AV SKATTEAVTAL

66 kap. Omprövning

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om omprövning av Skatteverkets

beslut. Bestämmelserna ges i följande ordning:

– Skatteverkets skyldighet att ompröva beslut (2–4 §§),
– särskilt kvalificerad beslutsfattare (5 §),
– omprövning på begäran av den som beslutet gäller (6–18 §§),
– omprövning till fördel för den som beslutet gäller på initiativ av Skatte-

verket (19 §),

background image

124

SFS 2011:1244

– omprövning till nackdel för den som beslutet gäller på initiativ av Skat-

teverket (20–34 §§), och

– omprövning av flera redovisningsperioder (35 §).

Skatteverkets skyldighet att ompröva beslut

2 §

Skatteverket ska ompröva sina beslut i en fråga som har betydelse för

beskattningen eller något annat förhållande mellan en enskild och det all-
männa om

1. den som beslutet gäller begär omprövning,
2. den som beslutet gäller eller företrädaren enligt 67 kap. 4 § överklagar,

eller

3. det finns andra skäl.
Om Skatteverket ska besluta i en fråga inom viss tid och inte har gjort det,

får verket besluta i frågan på det sätt och inom den tid som gäller för om-
prövning.

3 §

Skatteverket får inte ompröva beslut i frågor som har avgjorts av all-

män förvaltningsdomstol.

Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en

fråga som har avgjorts av förvaltningsrätt eller kammarrätt genom beslut
som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgö-
rande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.

4 §

Om den som ett beslut gäller varken har begärt omprövning eller över-

klagat, får Skatteverket avstå från att besluta om omprövningar som avser
mindre belopp.

Särskilt kvalificerad beslutsfattare

5 §

Ett beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt, punkt-

skatt, slutlig skatt, skattetillägg eller anstånd med betalning av skatt eller av-
gift ska omprövas av en särskilt kvalificerad beslutsfattare som tidigare inte
har prövat frågan, om

1. den som beslutet gäller har begärt omprövning eller överklagat och inte

är ense med Skatteverket om utgången,

2. de omständigheter och bevis som åberopas inte redan har prövats vid en

sådan omprövning,

3. frågan ska prövas i sak, och
4. prövningen inte är enkel.
Första stycket gäller inte den första omprövningen av ett beslut enligt

53 kap. 2, 3 eller 4 §.

Omprövning på begäran av den som beslutet gäller

Hur omprövning begärs

6 §

En begäran om omprövning ska vara skriftlig.

Om en begäran om omprövning inte är undertecknad, får Skatteverket

förelägga den som har begärt omprövningen att underteckna begäran. Före-

background image

125

SFS 2011:1244

läggandet ska innehålla en upplysning om att omprövning annars inte kom-
mer att ske.

Tiden för begäran om omprövning – huvudregeln

7 §

En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast

det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått
ut.

Begäran ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den

som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1. registrering,
2. på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,
3. uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,
4. föreläggande,
5. revision, tillsyn över kassaregister eller kontrollbesök,
6. tvångsåtgärder,
7. kontrollavgift,
8. säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,
9. betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,
10. verkställighet, eller
11. avvisning av en begäran om omprövning eller ett överklagande eller

någon annan liknande åtgärd.

Förlängd tid för omprövning av beslut som meddelas sent

8 §

Om ett beslut har meddelats efter den 30 juni det sjätte året efter ut-

gången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut och den som beslu-
tet gäller har fått del av det efter utgången av oktober månad samma år, får
en begäran om omprövning komma in inom två månader från den dag då den
som beslutet gäller fick del av det.

Förlängd tid för omprövning av beslut om skattetillägg

9 §

Omprövning av ett beslut om skattetillägg får begäras så länge beslutet

i den fråga som har föranlett skattetillägget inte har fått laga kraft.

Förlängd tid för omprövning av skatt på ackumulerad inkomst

10 §

En begäran om omprövning som avser särskild skatteberäkning för

ackumulerad inkomst och föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål, får
komma in inom ett år från den dag då beslutet meddelades.

Förlängd tid för omprövning av inkomstskatt för utomlands bosatta

11 §

En begäran om omprövning som avser tillämpning av 4 § lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller 5 a § första
stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl. och föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål, får komma in
inom ett år från den dag då beslutet meddelades.

background image

126

SFS 2011:1244

Förlängd tid för omprövning av prissättning av internationella
transaktioner

12 §

En begäran om omprövning som avser prissättning av internationella

transaktioner och föranleds av Skatteverkets beslut enligt lagen (2009:1289)
om prissättningsbesked vid internationella transaktioner, får komma in inom
ett år från den dag då beslutet meddelades.

Omprövning av beslut om preliminär skatt

13 §

En begäran om omprövning av ett beslut om debitering av preliminär

skatt ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av den sjätte månaden
efter beskattningsåret.

Om beslutet meddelas efter utgången av den fjärde månaden efter beskatt-

ningsåret, får begäran om omprövning komma in inom två månader från den
dag då beslutet meddelades.

14 §

En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket före

utgången av beskattningsårets näst sista månad om den gäller ett beslut om

1. preliminär A-skatt,
2. befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 9 eller

10 §, eller

3. skatteavdrag för hemresa enligt 11 kap. 12 §.

15 §

Om den som ett beslut om preliminär A-skatt gäller är försatt i kon-

kurs, får konkursboet begära omprövning. Begäran ska ha kommit in till
Skatteverket inom sådan tid som anges i 14 §.

Om ett beslut om preliminär A-skatt omfattar ersättning som ska utmätas,

får även Kronofogdemyndigheten begära omprövning. Begäran ska ha kom-
mit in till Skatteverket inom sådan tid som anges i 14 §.

Omprövning av beslut om särskild inkomstskatteredovisning

16 §

En begäran om omprövning av ett beslut om särskild inkomstskattere-

dovisning eller befrielse från skatteavdrag för särskild inkomstskatt enligt
13 kap. 5 § första stycket 1 ska ha kommit in till Skatteverket före utgången
av beskattningsårets näst sista månad.

Omprövning av beslut om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller
utredning

17 §

En begäran om omprövning av ett beslut om ersättning för kostnader

för ombud, biträde eller utredning, som har meddelats i samband med avgö-
randet av det ärende som kostnaderna hänför sig till, ska ha kommit in till
Skatteverket inom den tid som gäller för begäran om omprövning av avgö-
randet i ärendet. I annat fall ska en begäran ha kommit in inom två månader
från den dag då den som beslutet gäller fick del av det.

background image

127

SFS 2011:1244

Begäran om omprövning som lämnas till domstol

18 §

Om en begäran om omprövning kommer in till allmän förvaltnings-

domstol i stället för till Skatteverket, ska domstolen sända begäran till Skat-
teverket och samtidigt lämna uppgift om vilken dag den kom in till domsto-
len.

En begäran om omprövning som kommer in för sent till Skatteverket ska

inte avvisas om den har kommit in till allmän förvaltningsdomstol i rätt tid.

Omprövning till fördel på initiativ av Skatteverket

19 §

Skatteverket får på eget initiativ ompröva ett beslut till fördel för den

som beslutet gäller.

Omprövning till nackdel på initiativ av Skatteverket

Beslut som inte får omprövas till nackdel

20 §

Följande beslut får inte omprövas till nackdel för den som beslutet

gäller:

1. beslut om ansvar för skatt eller avgift enligt 59 kap., och
2. beslut om skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts.
Beslut som är möjliga att återkalla får inte heller omprövas till nackdel för

den som beslutet gäller.

Omprövningstiden – huvudregeln

21 §

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska

meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret
har gått ut (tvåårsfristen).

Förlängd omprövningstid på grund av för sen eller utebliven deklaration

22 §

Om den som är deklarationsskyldig lämnar deklaration efter utgången

av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om
omprövning till nackdel för den som beslutet gäller meddelas inom ett år
från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket. Ett sådant beslut får
dock bara meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskatt-
ningsåret har gått ut.

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får beslu-

tet meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret
har gått ut.

Första och andra styckena gäller inte beslut om förseningsavgift.

Förseningsavgift – annan utgångspunkt för omprövningstiden

23 §

Om beslutet avser förseningsavgift, ska tvåårsfristen för omprövning

räknas från den dag då uppgiftsskyldigheten skulle ha fullgjorts.

background image

128

SFS 2011:1244

Kontrollavgift – annan utgångspunkt för omprövningstiden

24 §

Om beslutet avser kontrollavgift enligt 50 kap. 1 eller 3 §, ska tvåårs-

fristen för omprövning räknas från den dag då beslutet om tillsyn eller kon-
trollbesök meddelades.

Om beslutet avser kontrollavgift enligt 50 kap. 7 §, ska tvåårsfristen för

omprövning räknas från den dag då Skatteverket konstaterade att dokumen-
tationsskyldigheten inte har fullgjorts.

Omprövning till nackdel av beslut om ersättning för kostnader

25 §

Ett beslut om ersättning för kostnader i ett ärende hos Skatteverket får

omprövas till nackdel för den som beslutet gäller bara om

1. ersättningen har beslutats med för högt belopp på grund av att den som

beslutet gäller har lämnat felaktiga uppgifter, eller

2. det finns särskilda skäl.
Tvåårsfristen för omprövning ska räknas från den dag då beslutet om er-

sättning meddelades.

Omprövning till nackdel av beslut om debitering av preliminär skatt

26 §

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller som

avser debitering av preliminär skatt ska meddelas inom sex månader från ut-
gången av beskattningsåret.

Efterbeskattning – omprövning till nackdel efter tvåårsfristen

27 §

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller av

ett beslut om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § får meddelas inom sex
år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (efterbe-
skattning
) om

1. ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den upp-

giftsskyldige

a) under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen

beskattning,

b) har lämnat oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning,
c) inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift,

eller

d) inte har lämnat begärt varuprov,
2. en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska

rättas,

3. kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande har saknats eller

varit felaktig och den som uppgiften ska lämnas för inte har varit skyldig att
lämna inkomstdeklaration,

4. det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål
a) om en annan skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, eller samma skatt

eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, men för en annan redovisningsperiod, ett
annat beskattningsår eller en annan person,

b) om fastighetstaxering,

background image

129

SFS 2011:1244

c) om utländsk skatt eller om obligatoriska utländska socialförsäkringsav-

gifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),

d) enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kom-

muner och landsting,

e) om huruvida en inkomst ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller

enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller
lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl., eller

f) om Skatteverkets prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om pris-

sättningsbesked vid internationella transaktioner eller beslut om ändring av
sådant prissättningsbesked,

5. en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en in-

vestering inom den tid som föreskrivs i ett sådant beslut som avses i 7 kap.
12 § inkomstskattelagen eller inte har följt ett annat villkor i beslutet, eller

6. det föranleds av en uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 §.

När efterbeskattning inte får beslutas

28 §

Efterbeskattning får inte beslutas om

1. Skatteverket tidigare har beslutat om efterbeskattning avseende samma

fråga, eller

2. det är uppenbart oskäligt.
Efterbeskattning enligt 27 § 1–3 får inte heller beslutas om den avser ett

obetydligt skattebelopp eller avgiftsbelopp.

Förkortad tid för efterbeskattning vid dödsfall

29 §

Om den som en efterbeskattning gäller har avlidit, får beslut om efter-

beskattning inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalender-
år då bouppteckningen efter den avlidne gavs in för registrering.

Förlängd tid för efterbeskattning

30 §

Beslut om efterbeskattning enligt 27 § 4 får meddelas inom sex måna-

der från den dag då det beslut som föranleder ändringen meddelades.

Om anstånd med betalning av skatt eller avgift har beviljats i avvaktan på

beslut av kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen med anledning
av ett överklagande, får beslut om efterbeskattning som avser skatteavdrag
meddelas senast andra året efter utgången av det kalenderår då domstolens
beslut meddelades.

31 §

Beslut om efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i ett ompröv-

ningsärende eller i ett mål om skatt eller avgift får meddelas inom ett år från
utgången av den månad då beslutet i ärendet eller målet har fått laga kraft.

32 §

Ett beslut om efterbeskattning får meddelas inom ett år från utgången

av det kalenderår då

1. den som efterbeskattningen gäller
a) delgavs underrättelse om misstanke om brott som avser hans eller

hennes beskattning på sådant sätt som anges i 14 § andra stycket skatte-
brottslagen (1971:69),

background image

130

SFS 2011:1244

b) åtalades för sådant brott enligt skattebrottslagen, eller
c) vidtog en åtgärd på eget initiativ enligt 12 § skattebrottslagen, eller
2. det beslutades enligt 14 a § skattebrottslagen om förlängning av tiden

för att döma den som efterbeskattningen gäller till påföljd.

Om den som efterbeskattningen gäller har avlidit, får beslutet dock inte

meddelas senare än sex månader efter dödsfallet.

33 §

Ett beslut om efterbeskattning enligt 32 § första stycket 1 a, b eller 2

ska undanröjas, om

1. åtal inte väcks på grund av den förundersökning som har föranlett

underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning, eller

2. åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.

34 §

Ett beslut om efterbeskattning som gäller en juridisk person får med-

delas inom den tid som anges i 32 § eller undanröjas enligt 33 §, om det som
föreskrivs där gäller den som har företrätt den juridiska personen.

Omprövning av flera redovisningsperioder

35 §

Om en omprövning av ett beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter,

mervärdesskatt eller punktskatt avser flera redovisningsperioder och det inte
framgår vilka perioder skatten eller avgiften ska hänföras till, får en ompröv-
ning som beslutas under beskattningsåret hänföras till den senaste redovis-
ningsperioden. Beslutas omprövningen efter beskattningsårets utgång, får
ändringen hänföras till beskattningsårets sista period.

67 kap. Överklagande och ändring i beslut på grund av
skatteavtal

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– överklagande av Skatteverkets beslut (2–11 §§),
– överklagande av den som beslutet gäller (12–22 §§),
– det allmänna ombudets överklagande (23–25 §§),

överklagande av förvaltningsrättens och kammarrättens beslut

(26–30 §§),

– handläggning vid domstol (31–37 §§),
– ändring i beslut om skatt på grund av skatteavtal (38 §), och
– beslut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

(39 §).

Överklagande av Skatteverkets beslut

Beslut som får överklagas och vem som får överklaga

2 §

Skatteverkets beslut i en fråga som har betydelse för beskattningen

eller något annat förhållande mellan en enskild och det allmänna får över-
klagas av den som beslutet gäller.

Den som beslutet gäller får överklaga även om beslutet inte är till nackdel

för denne.

background image

131

SFS 2011:1244

3 §

Hos Skatteverket ska det finnas ett allmänt ombud som utses av reger-

ingen.

Det allmänna ombudet får överklaga beslut som avses i 2 §.

4 §

Om Skatteverket har ansökt om företrädaransvar enligt 59 kap. 16 §,

får företrädaren överklaga beslut som omfattas av ansökan inom den tid och
på det sätt som gäller för den juridiska personen.

Beslut som inte får överklagas

5 §

Följande beslut får inte överklagas. Beslut som avser

1. befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 10 §

eller 13 kap. 5 § första stycket 1,

2. föreläggande utan vite,
3. revision,
4. tillsyn över kassaregister,
5. kontrollbesök, eller
6. anstånd enligt 63 kap. 23 §.
En granskningsledares beslut om bevissäkring enligt 45 kap. 14 § första

stycket eller beslut om att ta egendom i förvar enligt 46 kap. 16 § första
stycket får inte överklagas.

Skatteverkets beslut överklagas till förvaltningsrätten med ett undantag

6 §

Skatteverkets beslut överklagas till förvaltningsrätten. Skatteverkets

eller en annan myndighets beslut om befrielse från betalningsskyldighet
enligt 60 kap. 1 § överklagas dock till regeringen.

Behörig förvaltningsrätt för fysiska personer

7 §

Ett beslut som gäller en fysisk person överklagas till den förvaltnings-

rätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun det år då beslu-
tet fattades.

Behörig förvaltningsrätt för juridiska personer

8 §

Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande upp-

ställning:

Beslut som gäller

överklagas till den förvaltningsrätt

1. ett svenskt handelsbolag

inom vars domkrets bolaget enligt
uppgift i handelsregistret hade sitt
huvudkontor den 1 november året
före det år då beslutet fattades

2. en europeisk ekonomisk intresse-
gruppering

inom vars domkrets intressegruppe-
ringen hade sitt säte den 1 november
året före det år då beslutet fattades

background image

132

SFS 2011:1244

9 §

Följande beslut får överklagas till den förvaltningsrätt som ska pröva

moderföretagets eller den juridiska personens överklagande. Beslut som gäl-
ler

1. företag eller annan näringsidkare inom en koncern och moderföretaget i

koncernen,

2. två eller flera företag eller andra näringsidkare inom en koncern,
3. delägare i en juridisk person och den juridiska personen, eller
4. två eller flera delägare i en juridisk person.
Första stycket gäller bara om överklagandena sker samtidigt och stöder

sig på väsentligen samma grund.

10 §

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller inte, om regeringen har meddelat

föreskrifter om att beslut i vissa ärenden ska tas upp av någon annan förvalt-
ningsrätt.

Skatteverket eller det allmänna ombudet är motpart

11 §

Skatteverket är klagandens motpart efter det att handlingarna i målet

har överlämnats till förvaltningsrätten.

Om det allmänna ombudet har överklagat Skatteverkets beslut i en fråga,

förs dock det allmännas talan av ombudet. Det allmänna ombudet för även
det allmännas talan i mål om ersättning för kostnader för ombud, biträde
eller utredning om ombudet har överklagat beslutet i den fråga som kostna-
derna hänför sig till.

3. en europeisk gruppering för terri-
toriellt samarbete

inom vars domkrets grupperingen
hade sitt säte den 1 november året
före det år då beslutet fattades

4. ett dödsbo

som senast var behörig att pröva ett
överklagande som gällde den av-
lidne

5. någon annan juridisk person än
som avses i 1–4

inom vars domkrets styrelsen hade
sitt säte eller, om sådant saknas, för-
valtningen utövades den 1 november
året före det år då beslutet fattades

6. en juridisk person som inte är ett
dödsbo och som har bildats efter den
1 november året före det år då beslu-
tet fattades

inom vars domkrets huvudkontoret
eller sätet var beläget eller, om
huvudkontor och säte saknas, för-
valtningen utövades då den juridiska
personen bildades

7. en juridisk person som har upp-
lösts

som senast var behörig.

background image

133

SFS 2011:1244

Överklagande av den som beslutet gäller

Tiden för överklagande – huvudregeln

12 §

Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte

året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Överklagandet ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då

den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1. registrering,
2. på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,
3. uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,
4. deklarationsombud,
5. tvångsåtgärder,
6. kontrollavgift,
7. säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,
8. betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,
9. verkställighet, eller
10. avvisning av en begäran om omprövning eller ett överklagande eller

någon annan liknande åtgärd.

Förlängd tid för överklagande av beslut som meddelas sent

13 §

Om ett beslut har meddelats efter den 30 juni det sjätte året efter

utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut och den som
beslutet gäller har fått del av det efter utgången av oktober månad samma år,
får ett överklagande komma in inom två månader från den dag då den som
beslutet gäller fick del av det.

Förlängd tid för överklagande av beslut om skattetillägg

14 §

Ett beslut om skattetillägg får överklagas så länge beslutet i den fråga

som har föranlett skattetillägget inte har fått laga kraft.

Överklagande av beslut om preliminär skatt

15 §

Ett överklagande av ett beslut om debitering av preliminär skatt ska

ha kommit in till Skatteverket före utgången av den sjätte månaden efter be-
skattningsåret.

Om beslutet meddelas efter utgången av den fjärde månaden efter beskatt-

ningsåret, får överklagandet komma in inom två månader från den dag då
beslutet meddelades.

16 §

Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av

beskattningsårets näst sista månad om det gäller ett beslut om

1. preliminär A-skatt,
2. befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 9 eller

10 §, eller

3. skatteavdrag för hemresa enligt 11 kap. 12 §.

background image

134

SFS 2011:1244

Överklagande av beslut om särskild inkomstskatteredovisning

17 §

Ett överklagande av ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning

eller befrielse från skatteavdrag för särskild inkomstskatt enligt 13 kap. 5 §
första stycket 1 ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av beskatt-
ningsårets näst sista månad.

Överklagande av beslut om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller
utredning

18 §

Ett överklagande av ett beslut om ersättning för kostnader för ombud,

biträde eller utredning, som har meddelats i samband med avgörandet av det
ärende som kostnaderna hänför sig till, ska ha kommit in till Skatteverket
inom den tid som gäller för överklagande av avgörandet i ärendet. I annat
fall ska ett överklagande ha kommit in inom två månader från den dag då
den som beslutet gäller fick del av det.

Överklagande som lämnas till domstol och rättidsprövning

19 §

Om ett överklagande kommer in till allmän förvaltningsdomstol

i stället för till Skatteverket, ska domstolen sända överklagandet till Skatte-
verket och samtidigt lämna uppgift om vilken dag överklagandet kom in till
domstolen.

Skatteverket ska pröva om ett överklagande har kommit in i rätt tid. Om

ett överklagande har kommit in för sent, ska Skatteverket avvisa det.

Ett överklagande ska dock inte avvisas om
1. förseningen beror på att Skatteverket har lämnat den som beslutet gäller

en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller

2. det i rätt tid har kommit in till en allmän förvaltningsdomstol.

Omprövning av det överklagade beslutet

20 §

Om överklagandet inte ska avvisas och det inte finns hinder mot om-

prövning, ska Skatteverket snarast ompröva det överklagade beslutet.

21 §

Ett överklagande förfaller om Skatteverket ändrar det överklagade be-

slutet så som den klagande begär. Om Skatteverket ändrar beslutet på något
annat sätt, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Detsamma gäl-
ler om Skatteverket på eget initiativ omprövar det överklagade beslutet i en
fråga som omfattas av överklagandet till nackdel för den som beslutet gäller.

Överlämnande av handlingar till förvaltningsrätten

22 §

Om ett överklagande varken avvisas eller förfaller, ska Skatteverket

överlämna handlingarna i ärendet till förvaltningsrätten.

Det allmänna ombudets överklagande

23 §

Ett överklagande från det allmänna ombudet ska ha kommit in till

Skatteverket inom den tid som gäller för omprövning på initiativ av Skatte-

background image

135

SFS 2011:1244

verket eller, om den tiden har gått ut, inom två månader från den dag då det
överklagade beslutet meddelades.

Bestämmelserna i 19 och 22 §§ gäller när det allmänna ombudet överkla-

gar.

24 §

Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut om efterbeskattning

eller ett beslut om skattetillägg som har meddelats samtidigt och yrkar änd-
ring till nackdel för den som beslutet gäller, ska överklagandet ha kommit in
till Skatteverket inom två månader från den dag då beslutet meddelades. Det-
samma gäller om det allmänna ombudet yrkar att skattetillägg ska tas ut.

25 §

Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut i en fråga som har

föranlett att skattetillägg har tagits ut och överklagandet är till nackdel för
den som beslutet gäller, ska ombudet samtidigt även ta upp frågan om
skattetillägg.

Överklagande av förvaltningsrättens och kammarrättens beslut

Beslut som inte får överklagas

26 §

Följande beslut av förvaltningsrätten får inte överklagas:

1. beslut som avser Skatteverkets beslut att avvisa en begäran om ompröv-

ning som har kommit in för sent, och

2. beslut som avser särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt

26 kap. 38 §.

Prövningstillstånd i kammarrätten

27 §

Det krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ett över-

klagande om förvaltningsrättens beslut avser

1. registrering,
2. preliminär skatt,
3. särskild inkomstskatteredovisning,
4. anstånd med att lämna deklaration eller särskild uppgift,
5. undantag från skyldigheten att använda kassaregister enligt 39 kap. 9 §,
6. deklarationsombud,
7. kontrollavgift,
8. betalning eller återbetalning av skatt eller avgift med undantag för be-

slut om återbetalning på grund av skattefrihet enligt 64 kap. 6 §, eller

9. ersättning för kostnader för ställd säkerhet enligt 58 kap. 4 § eller

63 kap. 10 §.

Tiden för överklagande

28 §

Ett överklagande av förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut

ska ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller
fick del av det.

Överklagandet ska dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då

den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1. deklarationsombud,

background image

136

SFS 2011:1244

2. tvångsåtgärder, eller
3. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning om beslutet

inte har meddelats i samband med avgörandet av det ärende som kostna-
derna hänför sig till.

Om Skatteverket eller det allmänna ombudet överklagar, ska tiden för

överklagande räknas från den dag då beslutet meddelades.

Anslutningsöverklagande

29 §

Om någon som var part i förvaltningsrätten eller kammarrätten över-

klagar, får också motparten komma in med ett överklagande även om tiden
för överklagande har gått ut. Ett sådant överklagande ska ha kommit in inom
en månad från utgången av tiden för överklagande för den som överklagade
först.

Överklagandet ska dock ha kommit in inom en vecka från utgången av

tiden för den som överklagade först om beslutet avser

1. deklarationsombud,
2. tvångsåtgärder, eller
3. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning om beslutet

inte har meddelats i samband med avgörandet av det ärende som kostna-
derna hänför sig till.

Återkallas eller förfaller det första överklagandet, förfaller även det senare

överklagandet.

Det allmänna får överklaga till fördel för den som beslutet gäller

30 §

Skatteverket och det allmänna ombudet får överklaga till fördel för

den som ett beslut gäller.

Handläggning vid domstol

Ändring av talan

31 §

Den som har överklagat får inte ändra sin talan i andra fall än som

anges i 32 och 33 §§.

Det ska dock inte anses vara en ändring av talan när klaganden
1. inskränker sin talan, eller
2. åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan utan att frågan som

ska prövas ändras.

32 §

Den som har överklagat får yrka något nytt under förutsättning att

någon ny fråga inte tas upp i målet.

I mål i förvaltningsrätten får den som har överklagat ta upp en ny fråga om
1. det görs före utgången av överklagandetiden,
2. den nya frågan har samband med den fråga som ska prövas, och
3. förvaltningsrätten anser att den nya frågan utan olägenhet kan prövas i

målet.

background image

137

SFS 2011:1244

33 §

Den som har överklagat ett beslut i en fråga som har föranlett skatte-

tillägg får även ta upp frågan om skattetillägg om domstolen anser att skatte-
tillägget utan olägenhet kan prövas i målet.

34 §

Om en domstol inte prövar en ny fråga eller en fråga om skattetillägg,

ska domstolen överlämna frågan till Skatteverket för omprövning.

Deldom

35 §

Om det finns flera frågor i ett mål, får domstolen besluta särskilt i

någon av frågorna trots att handläggningen av övriga frågor inte är klar.

Mellandom

36 §

Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen i ett mål, får domsto-

len besluta särskilt om

1. en eller flera omständigheter som var för sig har omedelbar betydelse

för utgången i målet, eller

2. hur en uppkommen fråga, som främst har betydelse för rättstillämp-

ningen, ska bedömas vid avgörandet av målet.

Domstolen bestämmer om beslutet ska få överklagas direkt eller först i

samband med domstolens beslut i själva målet.

Om domstolen bestämmer att ett särskilt beslut får överklagas direkt, får

domstolen besluta att målet i övrigt ska vila till dess att det särskilda beslutet
har fått laga kraft.

Muntlig förhandling

37 §

Förvaltningsrätt och kammarrätt ska hålla muntlig förhandling i ett

mål om särskilda avgifter om en enskild begär det. Muntlig förhandling be-
höver dock inte hållas, om avgift inte kommer att tas ut.

Ändring i beslut om skatt på grund av skatteavtal

38 §

Om en bestämmelse i ett skatteavtal som Sverige har ingått med en

annan stat leder till att ett beslut om skatt ska ändras, får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer vidta sådan ändring.

Beslut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

39 §

Beslut som meddelas av regeringen får inte överklagas. Detsamma

gäller beslut enligt 38 § och 63 kap. 4 § andra stycket som meddelas av den
myndighet som regeringen bestämmer.

background image

138

SFS 2011:1244

AVDELNING XVI. VERKSTÄLLIGHET

68 kap. Besluts verkställbarhet

Huvudregeln

1 §

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart.

Undantagen

2 §

Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning, eller stäl-

lande av säkerhet får inte betalas ut förrän beslutet har fått laga kraft mot
Skatteverket.

3 §

Om det anges i beslutet, gäller följande beslut inte omedelbart:

1. beslut om återkallelse av godkännande som deklarationsombud enligt

6 kap. 8 §,

2. beslut om bevissäkring, och
3. beslut om att undanta uppgift eller handling från kontroll.

69 kap. Verkställighet av beslut om bevissäkring och
betalningssäkring

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– bevissäkring (2–12 §§),
– betalningssäkring (13–15 §§),
– ställande av säkerhet (16 §),
– när ställd säkerhet får tas i anspråk (17 §), och
– överklagande (18 §).

Bevissäkring

2 §

Ett beslut om bevissäkring upphör att gälla om verkställigheten inte

påbörjas inom en månad från dagen för beslutet.

3 §

Kronofogdemyndigheten verkställer beslut om bevissäkring på begä-

ran av granskningsledaren. Granskningsledaren får dock verkställa beslut
om bevissäkring i verksamhetslokaler, om det kan ske obehindrat.

4 §

Verkställighet av beslut om bevissäkring ska genomföras så att den

inte vållar den som beslutet gäller större kostnader eller olägenheter än vad
som är nödvändigt. Utan särskilda skäl får ett beslut inte verkställas mellan
kl. 19.00 och kl. 8.00.

Förutsättningar för verkställighet

5 §

Följande beslut om bevissäkring får verkställas utan att den som beslu-

tet gäller har underrättats om beslutet:

1. beslut att ta om hand handlingar enligt 45 kap. 4 eller 5 §, och
2. beslut om försegling enligt 45 kap. 12 §.

background image

139

SFS 2011:1244

Om den som beslutet gäller inte har underrättats om beslutet innan det

verkställs, ska underrättelse lämnas omedelbart efter verkställigheten.

6 §

Andra beslut om bevissäkring än de som anges i 5 § får inte verkställas

förrän den som beslutet gäller har underrättats om beslutet.

Om det finns synnerliga skäl, får dock beslutet verkställas även om den

som beslutet gäller inte har gått att nå.

7 §

Den som ska underrättas om ett beslut om bevissäkring innan det verk-

ställs ska ges skälig tid att inställa sig och tillkalla ombud eller biträde. Det
gäller dock inte om

1. bevissäkringen därigenom fördröjs väsentligt, eller
2. det finns en påtaglig risk för att ändamålet med bevissäkringen annars

inte uppnås.

Befogenheter och begränsningar vid verkställigheten

8 §

När en handling tas om hand får även pärm, mapp eller liknande förva-

ringsmaterial tas med.

Om en upptagning som kan uppfattas bara med tekniska hjälpmedel tas

om hand, ska ett exemplar lämnas kvar om det är möjligt.

9 §

Tekniska hjälpmedel som finns där beslutet verkställs får användas om

det är nödvändigt.

Om det finns synnerliga skäl får tekniska hjälpmedel tas om hand.

10 §

Vid verkställighet som avser upptagning som kan uppfattas bara med

tekniska hjälpmedel gäller de begränsningar som anges i 41 kap. 10 § fjärde
stycket.

Kronofogdemyndighetens befogenhet att använda tvång

11 §

Kronofogdemyndigheten får genomsöka en lokal, en förvaringsplats

eller ett annat utrymme.

Om ett utrymme som behöver genomsökas är tillslutet, får Kronofogde-

myndigheten öppna lås eller ta sig in på annat sätt. Myndigheten får även i
övrigt använda tvång om det kan anses befogat med hänsyn till omständig-
heterna.

Våld mot person får dock användas bara om Kronofogdemyndigheten

möter motstånd och det med hänsyn till ändamålet med beslutet om bevis-
säkring kan anses försvarligt.

Återlämnande av handlingar

12 §

Granskningsledaren ska lämna tillbaka handlingar och annat som har

tagits om hand så snart de inte längre behövs.

Om den som beslutet om bevissäkring gäller har försatts i konkurs när

handlingarna ska lämnas tillbaka, ska granskningsledaren

1. överlämna handlingarna till konkursförvaltaren, och

background image

140

SFS 2011:1244

2. underrätta den som beslutet om bevissäkring gäller om att handlingarna

har överlämnats till konkursförvaltaren.

Betalningssäkring

13 §

Kronofogdemyndigheten verkställer beslut om betalningssäkring på

begäran av Skatteverket.

14 §

Om ett beslut om betalningssäkring upphävs, ska den egendom som

beslutet avser omedelbart lämnas tillbaka. Förvaltningsrätten eller kammar-
rätten får dock besluta att egendomen ska omfattas av betalningssäkring till
dess att beslutet om upphävande har fått laga kraft.

15 §

I fråga om verkställigheten tillämpas bestämmelserna i utsöknings-

balken om

– exekutiv myndighet m.m. i 1 kap.,
– förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i 2 kap.,
– utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24

och 25 §§, 29 § andra stycket, 31 och 33–35 §§,

– undantag från utmätning i 5 kap.,
– säkerställande av utmätning i 6 kap.,
– beskrivning och värdering av utmätt fastighet m.m. i 12 kap. 3–5 §§,
– förvaltning av utmätt fastighet i 12 kap. 6–10 §§,
– verkställighet av beslut om kvarstad för fordran i 16 kap. 14 § första och

tredje styckena samt 15 §, och

– förrättningskostnader i 17 kap. 9 § första stycket.

Ställande av säkerhet

16 §

Om ett beslut om betalningssäkring har överlämnats till Kronofogde-

myndigheten för verkställighet, får myndigheten ta emot säkerhet som den
betalningsskyldige eller, där den betalningsskyldige kan antas medge det,
någon annan erbjuder sig att ställa.

När ställd säkerhet får tas i anspråk

17 §

Ställd säkerhet får tas i anspråk när den tidsperiod som betalnings-

skyldigheten avser har gått ut eller vid den senare tidpunkt som Kronofogde-
myndigheten har medgett.

Överklagande

18 §

I fråga om överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut tilläm-

pas bestämmelserna om överklagande i 18 kap. utsökningsbalken.

background image

141

SFS 2011:1244

70 kap. Indrivning

Begäran om indrivning

1 §

Om ett skattebelopp eller avgiftsbelopp inte har betalats i rätt tid, ska

fordran lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, om

1. det obetalda beloppet uppgår till
a) minst 10 000 kronor för en betalningsskyldig som ska lämna skatte-

deklaration eller är godkänd för F-skatt,

b) minst 2 000 kronor för andra betalningsskyldiga, och
2. den betalningsskyldige har uppmanats att betala beloppet.
En fordran på en betalningsskyldig som avses i första stycket 1 a ska

också lämnas för indrivning, om ett belopp på minst 2 000 kronor har varit
obetalt under en längre tid trots att den betalningsskyldige har uppmanats att
betala beloppet.

2 §

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket

1. avstå från att lämna en fordran för indrivning, och
2. lämna en fordran för indrivning även om förutsättningarna enligt 1 §

inte är uppfyllda.

3 §

Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Ränta

4 §

Om en fordran på skatt eller avgift har lämnats för indrivning, ska Kro-

nofogdemyndigheten beräkna räntan enligt 65 kap. 13 § andra stycket för
tiden efter överlämnandet och driva in den.

Återtagande av en fordran från indrivning

5 §

Skatteverket ska återta en fordran på skatt eller avgift från indrivning

om

1. anstånd beviljas med betalningen, eller
2. fordran sätts ned eller undanröjs.

När underskott som inte lämnas för indrivning ska falla bort

6 §

Ett underskott på ett skattekonto som, utan hänsyn till kostnadsränta,

understiger 2 000 kronor ska falla bort om underskottet har varit obetalt i
minst fem år och inga andra belopp än kostnadsränta har registrerats på kon-
tot under samma tid.

Om ett underskott ska falla bort, gäller det även kostnadsräntan.

71 kap. Övriga bestämmelser om verkställighet

När säkerhet tas i anspråk

1 §

Om Kronofogdemyndigheten beslutar att ställd säkerhet ska tas i an-

språk enligt 46 kap. 18 § eller 69 kap. 17 §, ska 13 § lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas.

background image

142

SFS 2011:1244

Detsamma gäller om Skatteverket beslutar att ställd säkerhet enligt

58 kap. 1 § eller 63 kap. 8 § ska tas i anspråk. Det som sägs om Kronofogde-
myndigheten i 13 § lagen om indrivning av statliga fordringar m.m. gäller då
i stället Skatteverket.

Förbud mot överlåtelse

2 §

En fordran på skatt eller avgift som ska betalas tillbaka eller ersättning

för kostnader för ställande av säkerhet får inte överlåtas innan beloppet kan
betalas ut.

En fordran på skatt som ska föras över till en annan stat enligt 64 kap. 7

eller 8 § får inte överlåtas.

3 §

En fordran som avses i 2 § första stycket får utmätas trots att den inte

får överlåtas.

Om fordran avser skatt eller avgift som ska betalas tillbaka enligt 64 kap.

2 § första stycket 2 a, får utmätning dock göras först efter det att Kronofog-
demyndigheten har fått tillfälle att ta fordran i anspråk enligt lagen
(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Bestämmelserna i 5 kap. 1–3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid ut-

mätning av en fordran på skatter eller avgifter som ska betalas tillbaka.

Förbud mot kvittning

4 §

Skatteverket får inte fullgöra skyldigheten att betala ut beviljad ersätt-

ning för kostnader för ombud, biträde eller utredning genom att kvitta for-
dran på ersättning mot den enskildes sammanlagda skatteskuld.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Lagen tillämpas första gången
enligt följande uppställning:

När det gäller

tillämpas lagen första gången på

a) F-skatt, särskild A-skatt och slut-
lig skatt

skatt som avser beskattningsår som
börjar den 1 februari 2012

b) arbetsgivaravgifter

avgifter som avser redovisnings-
perioden januari 2012

c) skatteavdrag

skatt som ska dras av från ersätt-
ningar som betalas ut efter utgången
av 2011

d) mervärdesskatt och punktskatt:

– för redovisningsperioder

skatt som avser redovisnings-
perioder som börjar den 1 januari
2012 eller, om redovisningsperioden
är ett beskattningsår, den redovis-
ningsperiod som börjar den 1 febru-
ari 2012

background image

143

SFS 2011:1244

2. Den som vid utgången av 2011 har ett skattekonto enligt skattebetal-
ningslagen (1997:483) ska vid ingången av 2012 anses ha ett skattekonto
enligt skatteförfarandelagen. Ingående saldo enligt skatteförfarandelagen är
utgående saldo enligt skattebetalningslagen.

3. Den som vid utgången av 2011 har en sammanlagd skatteskuld enligt
16 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) ska vid ingången av 2012
anses ha en lika stor sammanlagd skatteskuld enligt 62 kap. 11 §.

4. På ett skattekonto enligt skatteförfarandelagen ska även registreringar
enligt skattebetalningslagen (1997:483) göras.

5. Den som vid utgången av 2011 är registrerad som deklarationsombud
enligt 5 § lagen (2005:1117) om deklarationsombud ska vid ingången av
2012 anses vara godkänd som deklarationsombud enligt 6 kap. 6 §.

6. Den som vid utgången av 2011 har en F-skattsedel ska vid ingången av
2012 anses vara godkänd för F-skatt enligt 9 kap. 1 §. Om F-skattsedeln har
utfärdats under villkor att den får åberopas bara i personens näringsverksam-
het, ska personen anses vara godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap.
3 §.

– för förvärv och händelser som

medför skattskyldighet och som inte
ska hänföras till redovisnings-
perioder

skatt som avser förvärv och händel-
ser som genomförs respektive inträf-
far efter utgången av 2011

e) särskild inkomstskatt

inkomster som kommer den skatt-
skyldige till del efter utgången av
2011

f) kontrolluppgifter och informa-
tionsuppgifter

uppgifter som avser kalenderåret
2013

g) åtagande

pensionsförsäkringsavtal och avtal
om tjänstepension som har ingåtts
efter utgången av 2012

h) särskilda uppgifter:

– enligt 33 kap. 8 §

uppgifter som avser kalenderåret
2013

– enligt 33 kap. 9 §

uppgifter som avser beslut som med-
delas efter utgången av 2012

– övriga särskilda uppgifter

uppgifter som avser beskattningsår
som börjar den 1 februari 2012

i) periodiska sammanställningar

uppgifter som avser första kalender-
månaden 2012 eller första kalender-
kvartalet 2012

j) ersättning för kostnader för om-
bud, biträde eller utredning

kostnader i ärenden och mål som in-
leds efter utgången av 2011.

background image

144

SFS 2011:1244

7. Ett innehav av F-skattsedel före den 1 januari 2012 ska vid tillämpningen
av skatteförfarandelagen anses vara ett godkännande för F-skatt under
samma tid.

8. Vid beräkningen av F-skatt och särskild A-skatt enligt 55 kap. 3 § ska
skatten för det beskattningsår som börjar den 1 februari 2012 beräknas med
utgångspunkt i den slutliga skatten vid 2011 års taxering. För beskattningsår
som börjar den 1 januari 2013 ska skatten beräknas med utgångspunkt i den
slutliga skatten vid 2012 års taxering.

9. Den som vid utgången av 2011 har ett undantag som avses i 30 § lagen
(2007:592) om kassaregister m.m. ska vid ingången av 2012 anses ha mot-
svarande undantag från skyldigheten att använda kassaregister enligt 39 kap.
9 §.

10. Följande bestämmelser om särskilda avgifter ska tillämpas från och med
ikraftträdandet i fråga om uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet:

a) 49 kap. 10 § 1,
b) 49 kap. 15 § första stycket 1 b, och
c) 51 kap. 1 §.
Bestämmelsen i 49 kap. 10 § 2 ska tillämpas på åtgärder som den upp-

giftsskyldige vidtar efter ikraftträdandet.

Det som föreskrivs i första stycket c gäller även skattetillägg på grund av

att skatteavdrag, som ska göras efter utgången av 2011, inte har gjorts.

11. Bestämmelserna om skattekonton i 61 kap. 3 och 7 §§, om betalning av
skatter och avgifter i 62 kap. 10–16 §§, om anstånd med betalning av skatter
och avgifter i 63 kap., om återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. och
om återtagande av fordran från indrivning i 70 kap. 5 § ska tillämpas från
och med ikraftträdandet.

12. Bestämmelserna om ränta i 65 kap. ska tillämpas på ränta som hänför sig
till tid från och med den 1 januari 2013. Bestämmelserna i 65 kap. 2 § andra
stycket samt 19 och 20 §§ om ränta vid beslut om ansvar enligt 59 kap. ska
dock tillämpas från och med ikraftträdandet.

För ränta som hänför sig till tid före den 1 januari 2013 gäller bestämmel-

serna om ränta i 19 kap. skattebetalningslagen (1997:483). Bestämmelserna
om kostnadsränta i 19 kap. 6 § första och tredje styckena skattebetalnings-
lagen ska även tillämpas i fråga om anstånd enligt 63 kap. 23 §.

13. Den som under tiden den 1 januari 2008–den 31 december 2009 har
avyttrat en sådan andel som avses i 50 kap. 7 § och 57 kap. 21 § inkomst-
skattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om eget och närståendes, direkta
eller indirekta, innehav, förvärv och om inflytande som avses i punkterna 4,
5, 7 och 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (2007:1251) om ändring i
inkomstskattelagen. Uppgift ska också lämnas om verksamheten inte drivs
vidare på sätt som anges i punkt 9 andra stycket i övergångsbestämmelserna
till nämnda lag.

Det som sägs i första stycket gäller även för den som under 2007 har av-

yttrat en sådan andel som avses i 50 kap. 7 § och 57 kap. 21 § inkomstskatte-

background image

145

SFS 2011:1244

lagen och som enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag
om ändring i inkomstskattelagen har begärt att punkterna 3–10 i övergångs-
bestämmelserna ska tillämpas.

En fysisk person som är uppgiftsskyldig enligt första eller andra stycket

ska lämna en inkomstdeklaration enligt 30 kap. Detta gäller även ett dödsbo
som är uppgiftsskyldigt enligt första eller andra stycket. Uppgift enligt första
och andra styckena ska lämnas när skyldigheten att lämna inkomstdeklara-
tion fullgörs för det beskattningsår då sådan omständighet har inträffat som
utlöser uppgiftsskyldigheten.

Om en ändring i ett beslut om slutlig skatt föranleds av en uppgift som har

lämnats eller skulle ha lämnats enligt första och andra styckena, får efterbe-
skattning ske enligt 66 kap. 27–34 §§.

14. Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda lagen gäller dock
fortfarande för betalningssäkring som avser beskattningsår, redovisnings-
perioder, förvärv och skattepliktiga händelser som har påbörjats, avslutats,
genomförts respektive inträffat före den tidpunkt då skatteförfarandelagen
enligt punkten 1 ska tillämpas för första gången. Den upphävda lagen gäller
också fortfarande för skatter, tullar, avgifter, särskilda avgifter och ränta som
inte ska tas ut enligt skatteförfarandelagen och som avser beskattningsår,
redovisningsperioder, förvärv och skattepliktiga händelser som har påbör-
jats, avslutats, genomförts respektive inträffat före utgången av 2011.

15. Lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt, m.m. ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda lagen
gäller dock fortfarande i fråga om kostnader i ärenden och mål som har in-
letts före utgången av 2011.

16. Taxeringslagen (1990:324) ska upphöra att gälla vid utgången av 2011.
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande, om inte annat följer av punkten
10, för 2013 och tidigare års taxeringar.

Bestämmelserna om skattenämnd och dess medverkan i skatteärenden

gäller dock inte efter utgången av 2011. I stället gäller i tillämpliga delar be-
stämmelserna om särskilt kvalificerad beslutsfattare i 66 kap. 5 §.

Överklagandeförbudet i 6 kap. 2 § den upphävda lagen gäller inte vites-

förelägganden som meddelas efter utgången av 2011. Vitesförelägganden
som meddelas efter den tidpunkten gäller omedelbart.

17. Lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda lagen gäller dock
fortfarande för tvångsåtgärder som avser

a) beskattningsår, redovisningsperioder, förvärv, skattepliktiga händelser

och anteckningsskyldigheter som har påbörjats, avslutats, genomförts res-
pektive inträffat före den tidpunkt då skatteförfarandelagen enligt punkten 1
ska tillämpas för första gången, och

b) kontroller enligt lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg-

och marknadshandel m.m. som har inletts före utgången av 2011.

Den upphävda lagen gäller också fortfarande för tvångsåtgärder som avser

skatt, tull och avgift som inte ska tas ut enligt skatteförfarandelagen för be-

background image

146

SFS 2011:1244

skattningsår, redovisningsperioder, förvärv och skattepliktiga händelser som
har påbörjats, avslutats, genomförts respektive inträffat före utgången av
2011.

18. Skattebetalningslagen (1997:483) ska upphöra att gälla vid utgången av
2011. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande, om inte annat följer av
punkterna 2–4, 10 och 11, för beskattningsår, redovisningsperioder, förvärv
och skattepliktiga händelser som har påbörjats, avslutats, genomförts respek-
tive inträffat före den tidpunkt då skatteförfarandelagen enligt punkten 1 ska
tillämpas för första gången.

Överklagandeförbudet i 22 kap. 2 § första stycket 4 den upphävda lagen

gäller inte vitesförelägganden som meddelas efter utgången av 2011.

19. F-skatt och särskild A-skatt som enligt 11 kap. 3 § skattebetalningslagen
(1997:483) ska debiteras senast den 18 januari 2012 ska för den som har ett
brutet räkenskapsår som beskattningsår avse perioden från och med den 1 ja-
nuari 2012 till och med beskattningsårets sista dag (förkortat inkomstår).

Skatten ska beräknas till en andel av den senast debiterade preliminära

skatten som motsvarar det förkortade inkomstårets andel av ett helt inkomst-
år. Om den skattskyldige inte har debiterats någon preliminär skatt för
inkomståret 2011 eller om det finns synnerliga skäl, ska beräkningen göras
enligt preliminär taxering enligt 6 kap. 3 och 4 §§ skattebetalningslagen.

Skatten ska betalas med lika stora belopp varje månad från och med det

förkortade inkomstårets andra månad till och med månaden efter det förkor-
tade inkomstårets utgång. De förfallodagar som anges i 16 kap. 5 § första
stycket skattebetalningslagen ska gälla som sista dag för betalningen.

20. Skattebetalningslagen (1997:483) ska fortfarande tillämpas i fråga om
skatt enligt lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel som hänför sig till
tiden före den 1 januari 2010.

21. Lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshan-
del m.m., lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och
lagen (2007:592) om kassaregister m.m. ska upphöra att gälla vid utgången
av 2011. De upphävda lagarna gäller dock fortfarande för kontroller som har
inletts före utgången av 2011.

Överklagandeförbuden i 7 § andra stycket lagen om särskild skattekon-

troll av torg- och marknadshandel m.m., 19 § första stycket lagen om sär-
skild skattekontroll i vissa branscher och 32 § första stycket lagen om kassa-
register m.m. gäller inte vitesförelägganden som meddelas efter utgången av
2011. Vitesförelägganden som meddelas efter den tidpunkten gäller omedel-
bart.

22. Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska upp-
höra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda lagen gäller dock fortfa-
rande för 2013 och tidigare års taxeringar.

Överklagandeförbudet i 19 kap. 3 § den upphävda lagen gäller inte vites-

förelägganden som meddelas efter utgången av 2011. Vitesförelägganden
som meddelas efter den tidpunkten gäller omedelbart.

background image

147

SFS 2011:1244

Den som före utgången av 2012 har gett in en skriftlig förbindelse enligt

13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska vid in-
gången av 2013 även anses ha gett in en förbindelse enligt 23 kap. 5 §.

Den som före utgången av 2012 har gett in ett åtagande enligt 13 kap. 2 §

lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska vid ingången av 2013
även anses ha gett in ett åtagande enligt 23 kap. 6 §.

23. Lagen (2003:643) om allmänt ombud hos Skatteverket ska upphöra att
gälla vid utgången av 2011. Lagen gäller dock fortfarande för beslut som ska
överklagas enligt äldre bestämmelser.

24. Lagen (2005:1117) om deklarationsombud ska upphöra att gälla vid ut-
gången av 2011.

För beslut som ska överklagas enligt den upphävda lagen gäller 3 kap.

10 § samt 67 kap. 7–10 §§, 12 § andra stycket 1 och 19–22 §§.

25. Vid tillämpningen av punkterna 1, 8, 16, 19 och 22 ska det som sägs om
beskattningsår och redovisningsperioder som är brutna räkenskapsår även
gälla beskattningsår och redovisningsperioder som består av ett räkenskaps-
år som är längre eller kortare än tolv månader.

26. Skatteförfarandelagen ska tillämpas på förlängda räkenskapsår som av-
slutas efter utgången av 2012. Detsamma gäller förkortade räkenskapsår som
både påbörjas och avslutas under 2012. I detta fall ska dock bestämmelserna
om när en inkomstdeklaration ska lämnas i 32 kap. och betalning av slutlig
skatt i 62 kap. tillämpas som om räkenskapsåret hade avslutats den 30 april
2013.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

PETER NORMAN
(Finansdepartementet)

background image

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2011

;
JP Infonets skatterättsliga tjänster

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.