SFS 1994:498 Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

886

1

Prop. 1993/94:225, bet 1993/94: SkU30, rskr. 1993/94:345.

SFS 1994:498

Utkom från trycket

den 8 juni 1994

Lag
om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200);

utfärdad den 26 maj 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 1 kap. 13 §, 2 kap. 3 §, 3 kap. 3, 4

och 24 §§, 8 kap. 15 §, 9 kap. 1, 3, 5 och 6 §§, 10 kap. 6 och 12 §§, 13 kap.
28 §, 14 kap. 23 §, 16 kap. 12 §, 19 kap. 12 § samt 20 kap. 9 § mervärdes-
skattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.

1 kap.

13 § Med personbil förstås även lastbil med skåpkarosseri och buss, om

fordonets totalvikt är högst 3 500 kilogram. Detta gäller dock inte om
lastbilens förarhytt utgör en separat karosserienhet.

2 kap.

3 § Vad som sägs i 2 § om uttag av varor gäller endast om den skattskyl-
dige har haft rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9— 13 §§
av den ingående skatten vid förvärvet av varan.

Om den omsättning genom vilken den skattskyldige förvärvat varan

eller, när varan förts in till landet av den skattskyldige, införseln undanta-
gits från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § tillämpas dock 2 §.

3 kap.

3 § Undantaget enligt 2 § gäller inte vid

1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör utom i fall som

avses i 2 § andra stycket,

2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan sam-

band med överlåtelse av marken,

3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-

rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra natur-
produkter samt rätt till jakt, fiske eller bete,

4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplå-

telse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,

5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,
6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,
7. upplåtelse av förvaringsboxar,
8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,
9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark och

10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av

spåranläggning för järnvägstrafik.

887

SFS 1994:498

Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för stadig-

varande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller
som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller
delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet.
Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om uthyrning-
en sker för en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt. Vad
som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av bostadsrätt.

Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och vid

bostadsrättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som inne-
has med bostadsrätt.

I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan

uthyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som an-
ges i andra och tredje styckena.

4 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör sjuk-
vård, tandvård eller social omsorg samt tjänster av annat slag och varor
som den som tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i
denna.

Undantaget omfattar även

— kontroller och analyser av prov som tagits som ett led i sjukvården

eller tandvården, och

— omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser

sådana produkter, när produkten eller tjänsten tillhandahålls tandläkare,
dentaltekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd.

Undantaget gäller inte omsättning av glasögon eller andra synhjälpme-

del även om varorna omsätts som ett led i tillhandahållandet av sjukvård.

Undantaget gäller inte vid vård av djur.

24 § Från skatteplikt undantas överlåtelse av andra tillgångar än omsätt-
ningstillgångar, om

1. den som överlåter tillgången kan visa att han varken har haft någon

rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9— 13 §§ av ingående
skatt vid förvärvet av tillgången eller vid mera betydande förvärv av varor
eller tjänster som tillförts tillgången, eller

2. överföring av tillgången från en verksamhet till en annan verksamhet

har medfört skattskyldighet enligt 2 kap. 2 § 3.

Vid tillämpning av första stycket anses som omsättningstillgångar inte

tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verksamhet.

Undantaget från skatteplikt enligt denna paragraf omfattar inte försäk-

ringsföretags överlåtelse av tillgångar som övertagits i samband med ska-
dereglering och inte heller finansieringsföretags överlåtelse av tillgångar
som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeav-

tal. Undantaget gäller inte heller om den omsättning genom vilken den
skattskyldige förvärvat varan eller, om varan förts in till landet av den
skattskyldige, införseln undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. 21 §.

SFS 1994:498

8 kap.

15 § När personbilar eller motorcyklar förvärvas eller förhyrs för andra

ändamål än återförsäljning, uthyrning, persontransporter i yrkesmässig
trafik enligt yrkestrafiklagen (1988:263), sjuktransporter eller transporter
av avlidna får avdrag inte göras för ingående skatt som hänför sig till

1. förvärv av fordonet, eller

2. förhyrning av fordonet om det i endast ringa omfattning används i

den verksamhet som medför skattskyldighet.

9 kap.

1 § Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för

sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som
anges i 3 kap. 3 § andra och tredje styckena gäller endast om skattemyndig-
heten på fastighetsägarens, hyresgästens eller bostadsrättsinnehavarens
begäran har beslutat om detta.

I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om denna skattskyldighet

och om avdragsrätt för en ny ägare till fastigheten.

I detta kapitel förstås med

—skattskyldig fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare:

den som är skattskyldig till följd av beslut enligt första stycket, och

— fastighet: sådan fastighet eller del därav som är föremål för uthyrning

eller annan upplåtelse, för vilken fastighetsägaren, hyresgästen eller bo-
stadsrättsinnehavaren är skattskyldig till följd av beslut enligt första styc-
ket.

3 § En skattskyldig fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättsinnehava-
re har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 8 kap.
Fastighetsägaren får dessutom göra avdrag

1. om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom

inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket han har utfört
seller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten: för den ingående
skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del dessa avser lokaler
som omfattas av beslutet, och

2. om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom

inom tre år från det att han köpt fastigheten: för den ingående skatt som
den tidigare ägaren har gjort avdrag för men som återförts enligt 5 § på
grund av fastighetsförsäljningen under förutsättning att den tidigare äga-
ren har betalat in den återförda ingående skatten till staten.

Avdragsrätt enligt första stycket 2 har även den som bedriver verksam-

het som medför skattskyldighet på annan grund än beslut enligt 1 §.
Motsvarande gäller i fråga om rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9 —
13 §§.

5 § En skattskyldig fastighetsägare skall återföra sådan ingående skatt
som han har gjort avdrag för, om han inom tre år från utgången av det
kalenderår under vilket skattskyldigheten inträtt för honom enligt skatte-
myndighetens beslut

888

1. överlåter fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförlig rätts-

handling,

2. hyr ut eller upplåter fastigheten under omständigheter som medför att

skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3
kap. 3 § andra stycket inte längre föreligger, eller

3. tar i anspråk fastigheten för egen användning i en verksamhet som

inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11
eller 12 §.

Avser en åtgärd enligt första stycket endast en del av fastigheten skall

återföringen göras med en däremot svarande del av det avdragna beloppet.

Den omständigheten att till följd av lagändring skattskyldighet eller rätt

till återbetalning inte längre föreligger skall inte medföra återföring enligt
första stycket 2.

Återföringsskyldighet för fastighetsägaren enligt första stycket 2 gäller

även om de där angivna åtgärderna företagits av en skattskyldig hyresgäst
eller bostadsrättsinnehavare.

Om en återföringsgrundande händelse enligt första stycket inträffar efter

det att en fastighetsägare har försatts i konkurs, skall den ingående skatt
som fastighetsägaren gjort avdrag för, och som hänför sig till tid före
konkursbeslutet, återföras i fastighetsägarens redovisning. Ingående skatt
som konkursboet gjort avdrag för skall återföras i konkursboets redovis-
ning.

6 § En skattskyldig fastighetsägare skall återföra hälften av vad som
skulle ha återförts enligt 5 §, om vad som där sägs har inträffat sedan tre

men inte sex år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket
skattskyldigheten inträtt enligt skattemyndighetens beslut.

10 kap.

6 § Utländska beskickningar, lönade konsulat i Sverige eller sådana in-
ternationella organisationer, som avses i lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall, har på ansökan rätt till återbetalning av ingåen-
de skatt som hänför sig till förvärv av

1. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan

byggnad som är avsedd för förvärvaren,

2. inventarier eller trycksaker för den verksamhet som utövas av förvär-

varen,

3. tillbehör eller utrustning till motorfordon, som ägs av förvärvaren,
4. tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på

sådana varor och motorfordon som anges i 1 —3,

5. teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning

för en fastighet som är avsedd för förvärvaren, och

6. sådana bränslen som beskattas enligt lagen (1957:262) om allmän

energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1990:582) om kol-
dioxidskatt eller lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av
vissa oljeprodukter.

889

SFS 1994:498

SFS 1994:498

12 § Den som omsätter varor eller tjänster genom export har rätt till

återbetalning av ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt

8 kap. på grund av att omsättningen sker utomlands. Rätten till återbetal-
ning gäller under förutsättning att omsättningen är skattepliktig eller un-
dantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 12 §, 19 § första stycket 2, 21 § eller
23 § 2 eller 4.

Rätt till återbetalning av ingående skatt föreligger inte om skatten hän-

för sig till förvärv av varor som anges i tredje stycket och förvärvaren
omsätter varorna genom export utan att han kan visa att varorna under en
tid av fem år före förvärvet innehafts endast av skattskyldiga eller andra
återbetalningsberättigade än exportören. Om varorna omsätts efter en
redovisningsperiod då avdrag gjorts, skall den återbetalningsberättigade
återföra den avdragna ingående skatten enligt bestämmelserna i 13 kap.

27 §.

Andra stycket gäller

1. varor som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina

men som inte omfattas av avdragsförbudet i 8 kap. 12 §,

2. naturpärlor samt naturliga och syntetiska ädelstenar,
3. varor som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing, tenn,

brons eller nysilver,

4. andra vapen än sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen

(1973:1176),

5. alster av bildkonst,
6. konstalster av glas, porslin eller annan keramik,
7. möbler, och
8. fartyg eller luftfartyg.

13 kap.

28 § Återföring av skatt i fall som avses i 9 kap. 5 eller 6 § skall göras för
den redovisningsperiod under vilken de återföringsgrundande händelserna
har inträffat.

I fall som avses i 9 kap. 5 § femte stycket första meningen skall återföring

av skatt göras för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet
meddelats.

14 kap.

23 § Beslut i fråga om registrering fattas av skattemyndigheten i det län
där den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Om hemortskommun
saknas eller om den skattskyldige är en utländsk företagare som enligt 22
kap. 6 § skall företrädas av en representant här i landet, fattas dock
beslutet av Skattemyndigheten i Stockholms län. Skattemyndigheten ut-
färdar ett särskilt bevis om beslutad registrering.

Med hemortskommun förstås den kommun som anges i 66 § kommu-

nalskattelagen (1928:370) och 14 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

890

891

SFS 1994:498

16 kap.

12 § Ränta (respitränta) skall tas ut på den skatt som avses i 2 §. Ränta

skall dock inte tas ut om skatten bestämts genom skönsbeskattning enligt

15 kap. 20 § i avsaknad av deklaration eller om återföring av ingående

skatt gjorts med stöd av 9 kap. 5 § femte stycket första meningen. Räntan
beräknas från den dag då skatten skulle ha betalats enligt 1 § till och med
den dag skatten skall betalas enligt skattemyndighetens beslut. Ränta på
skatt, som motsvarar tidigare återbetalat skattebelopp, skall dock beräknas
från utgången av den månad då beloppet återbetalades. Vid ränteberäk-
ningen gäller bestämmelserna i 32 § uppbördslagen (1953:272).

19 kap.

12 § En ansökan om återbetalning enligt 10 kap. 9 — 13 §§ skall göras i

den form som föreskrivs i denna lag för deklaration av ingående skatt i en
verksamhet som medför skattskyldighet. För den som ansöker om sådan
återbetalning gäller vad som föreskrivs i 12 — 18 och 20 — 22 kap. i fråga
om den som är skattskyldig, om inget annat följer av 13 §.

Skattebrottslagen (1971:69) gäller i fråga om sådan ingående skatt som

avses i 10 kap. 9 — 13 §§.

20 kap.

9 § Bestämmelserna i 6 kap. 10 — 24 §§ taxeringslagen (1990: 324) gäller
för mål enligt 1 §.

Länsrättens beslut med anledning av överklagande av beslut om anstånd

med att lämna deklaration eller betala skatt får inte överklagas.

Gunnar Skarell
(Finansdepartementet)

På regeringens vägnar

BO LUNDGREN