SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING
1970 ⬢ Nr 375 och 376
Utkom från trycket den 29 juni 1970
Nr 375
Lag
om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet
av beslut om vård eller behandling;
given Sofiero den 5 juni 1970.
V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och
Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit
gott förordna som följer.
1 §
Den som enligt beslut av myndighet i Danmark, Finland, Island eller
Norge skall vara omhändertagen för vård eller behandling får efter fram
ställning utlämnas enligt vad som sägs i denna lag för verkställighet av be
slutet.
Om utlämning för brott finns särskilda bestämmelser.
2 §
Utlämning får beviljas endast under villlior
att framställningen grundas på beslut enligt vederbörande stats lagstift
ning om nykterbetsvård eller vård av narkotikamissbrukare, bama- och
ungdomsvård, vård av psykiskt sjuka, omsorger om psykiskt utvecklings
störda eller åtgärder mot försumliga försörjare eller sambällsfarligt aso
ciala,
att den som begäres utlämnad enligt beslutet skall intagas eller hållas
kvar på anstalt eller uppehålla sig på plats som särskilt anvisats honom och
att beslutet får verkställas i den stat där det meddelats.
3 §
Svensk medborgare får utlämnas endast om han har hemvist i den stat
där beslutet meddelats samt beslutet avser vård och det är mest ändamåls
enligt att vården beredes honom i den staten.
4 §
Framställning om utlämning göres bos polismyndigheten i den ort där
den som begäres utlämnad uppehåller sig. � r uppehållsorten okänd, göres
framställningen hos rikspolisstyrelsen som vidarebefordrar den till veder
börande polismyndighet.
' Prop. 1970: 30, ILU 25, rskr 129.
¬
852
1970 . Nr 375
^ §
Finner polismyndigheten att villkoren f�r utlämning är uppfyllda och
att utlämning eljest icke bör vägras, får polismyndigheten meddela beslut
om utlämning.
Förordnar polismyndigheten ej om utlämning, skall handlingania skynd
samt sändas till länsstjTelsen som beslutar i ärendet.
6 §
När ärende handlägges av polismyndighet eller länsstyrelse, skall förhör
hållas med den som begäres utlämnad, om hans hörande ej saknar bety
delse för utredningen. Underlåter den som begäres utlämnad att efter kal
lelse inställa sig till förhör, får han hämtas till förhöret.
Beslut om utlämning får icke meddelas utan att den som begäres utläm
nad fått tillfälle att yttra sig.
7 §
Den myndighet, hos vilken ärende om utlämning är anhängigt, skall för
ordna biträde åt den som begäres utlämnad, om det fordras för att han
skall kunna bevaka sin rätt i ärendet.
Den som förordnats till biträde har rätt till arvode och ersättning för
kostnad efter vad som finnes skäligt. Am^odet och ersättningen skall utgå
av allmänna medel och stanna på statsverket.
8 §
Kan det skäligen befaras att den som begäres utlämnad avviker eller på
annat sätt undandrager sig utlämning, får den myndighet hos vilket ären
det är anhängigt meddela honom förbud att utan tillstånd lämna den uppe
hållsort som anvisas honom (reseförbud) eller besluta att han skall om
händertagas.
Meddelar polismyndighet beslut enligt första stycket före utlämnings-
frågans prövning, får beslutet avse reseförbud under högst tio dagar eller
omhändertagande under högst tre dagar. I fall som avses i 5 § andra styc
ket får polismyndigheten eller länsstjrrelsen förordna om reseförbud eller
omhändertagande för tiden intill dess länsstyrelsen prövat ärendet. Vid be
viljande av utlämning kan förordnas att beslut om reseförbud eller omhän
dertagande skall gälla för tiden intill dess verkställighet sker.
Föreligger ej längre skäl för reseförbud eller omhändertagande, skall be
slutet omedelbart hävas.
9 §
� r någon efterlyst här i riket med anledning av beslut som kan föran
leda utlämning enligt denna lag, får polismyndigheten i den ort där han
uppehåller sig meddela honom reseförbud eller besluta om hans omhänder
tagande i avbidan på framställning om utlämning. Sådant beslut får med
delas endast om sannolika skäl föreligger att framställning om utlämning
bifalles samt det skäligen kan befaras, att den som efterlysts avviker eller
eljest undandrager sig utlämning. Den myndighet som begärt efterlysning-
en skall ofördröjligen underrättas om vidtagen åtgärd.
Beslut som avses i första stycket skall omedelbart hävas, när skäl för
åtgärden ej längre föreligger eller om framställning om utlämning icke
mottagits inom fem dagar från den dag då åtgärden vidtogs. Sedan fram
ställning inkommit, skall reseförbud eller omhändertagande bestå endast
om beslut därom meddelas enligt 8 §.
¬
1970 ⬢ Nr 375
853
10 §
Beslut i fråga om utlämning skall meddelas utan dröjsmål. � r den som
begäres utlämnad omhändertagen enligt 8 §, skall länsstyrelsen, om ej syn
nerlig hinder möter, meddela beslut inom fem dagar från den dag då
handlingarna inkom till länsstyrelsen eller, om omhändertagandet skett
därefter, inom samma tid från dagen för omhändertagandet.
Har heslut om utlämning eller om åtgärd enhgt, 8 eller 9 § meddelats,
skall heslutet jämte hesvärshänvisning skyndsamt delges den som heslutet
avser.
11 §
Talan mot polismyndighets heslut enligt denna lag föres hos länsstyrel
sen genom besvär. Besvärshandlingen inges till polismyndigheten. Vid ta
lan mot beslut om utlämning skall hesvärshandlingen ha inkommit inom
en vecka från den dag då klaganden delgavs heslutet.
Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos Konungen genom besvär. Be
svärshandlingen inges till länsstyrelsen. Vid talan mot beslut om utlämning
skall besvärshandlingen ha inkommit inom en vecka från den dag då Ida-
ganden delgavs heslutet.
Talan mot heslut om reseförbud eller omhändertagande får föras utan
inskränkning till viss tid.
12 §
Beslut om reseförhud eller omhändertagande länder omedelbart till ef
terrättelse.
Polismyndighet och länsstyrelse får, när särskilda skäl föranleder det,
förordna att dess heslut om utlämning verkställes omedelbart.
13 §
I fråga om utlämning enligt denna lag äger 7 och 18 §§ lagen (1959: 254)
om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge motsva
rande tillämpning.
14 §
Den som utlämnas från stat som anges i 1 § till annan sådan stat får fö
ras genom riket utan särskilt tillstånd.
15 §
Konungen förordnar om tillämpning av denna lag i förhållande till stat
som anges i 1 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera
visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. si^ll
bekräfta låtit.
Sofiero den 5 juni 1970.
GUSTAF ADOLF
(L.S.)
(Justitiedepartementet)
LENNART G EIJER
¬