SFS 1981:828

810828.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1981:828

om ändring i rättegångsbalken;

utkom från trycket

den 8 september 1981

utfärdad den 25 juni 1981.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättegå ngsbalken^

dels att i 8 kap. 2§ och 12 kap. 3 § ordet "utmätningsman" skall bytas ut

mot "kronofogde",

dels att i 38 kap. 5 § ordet "utmätningsmannens" skall bytas ut mot

"kronofogdemyndighetens",

dels att i 50 kap. 8 §, 52 kap. 7 § och 55 kap. 8 § orden "kvarstad, sking-

ringsforbud eller annan handräckning" skall bytas ut mot "kvarstad eller

annan åtgärd enligt 15 kap.",

dels att i 50 kap. 5 § och 55 kap. 5 § orden "kvarstad eller skingringsför-

bud" skall bytas ut mot "kvarstad",

dels att 9 kap. 8 §, 10 kap. 17 §, 15 kap., 16 kap. 6 §, 17 kap. 14 §, 25 kap.

1 och 3 §§, 26 kap., 27 kap. 10 §, 30 kap. 12 § och 33 kap. 5 § skall ha nedan

angivna lydelse.

' Prop. 1980/81; 84, LU 24, rskr 351.

^ Senaste lydelse av

8 kap. 2 § 1972:430

12 kap. 3 § 1975:1288

55 kap. 5 § 1947:616.

1611

¬

background image

SFS 1981:828

9 kap.

8

Då enligt denna balk vite förelägges part e ller annan, bestämme rät­

ten vitet till belopp, som med hänsyn till han s ekonomiska förhållanden

och omständigheterna i övrigt kan a ntagas förmå honom att iakttaga före­

läggandet. Vite må ej bestämmas under tio kronor eller över femtusen kro­

nor. Har vite utdömts och förelägger rätten nytt vite, må vitet bestämmas
till högre belopp, dock ej över tiotusen kronor. Vitesföreläggande skall

delgivas den som föreläggandet avser.

Bestämmelserna i första stycket om högsta vitesbelopp gäller ej i fråga

om föreläggande enligt 15 kap. 3 §.

Vite må ej föreläggas, då straff är utsatt. Ej heller må vite föreläggas kro­

nan.

Finnes, då fråga uppkommer om utdömande av vite, ändamålet med vi­

tet hava förfallit, må vitet ej utdömas.

10 kap.

17

Ej vare på grund av vad i dett a kapitel stadgas rätten behörig att

upptaga:

1. tvist, som skall upptagas av annan myndighet än domstol eller av sär­

skild domstol eller enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av

skiljemän;

2. tvist, som skall väckas vid viss domstol, om denna enligt lag eller för­

fattning är ensam behörig att upptaga sådan tvist;

3. tvist, som enligt lag må upptagas allenast av vissa särskilda tingsrät­

ter, om tvisten väckes vid annan domstol;

4. tvist, som avses i 9 eller 10 § eller eljest enligt lag skall upptagas av

domstol, sgm där sägs, om tvisten väckes vid annan domstol;

5. äktenskapsmål;
6. tvist, som angår utmätt egendom eller giltigheten av lösöreköpsav-

handling och för vilken behörig domsto l är särskilt stadgad; eller

7. tvist, som är av beskaffenhet att kunna utan stämning upptagas av

domstol.

Ej heller må på grund av vad i detta kapitel stadgas talan väckas vid

domstol av annan ordning än den som för tvistens upptagande är i lag före­
skriven; vad nu sa gts gälle dock ej tvist, som avses i 13 §.

Yrkande om kvittning för fordran må icke upptagas av domstol, som en­

ligt första stycket ej ägt upptaga tvist angående samma fordran.

15 kap. Om kvarstad m.m.

1 § Om någon visar sannolika skäl för att han haren fordran, som är eller

kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning,

och det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan

1612

^ Senaste lydel se 1964:166.

'' Senaste lydelse 197 0:1002.

¬

background image

egendom elle r förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden, får

SFS 1981:828

domstol föro rdna om kvarstad på så mycket av motpartens egendom att

fordringen kan antas bli täckt vid utmätning.

2 § Om någon visar sannolika skäl för att han har bättre rätt till viss

egendom, som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i

annan liknande ordning, och det skäligen kan befaras att motparten skaffar

undan, väsentligt försämrar eller på annat sätt förfogar över egendomen till

skada för sökanden, får domstol förordna om kvarstad på egendomen,

3 § Om någon, i anna t fall än som avses i 1 eller 2 §, visar sannolika skäl

för att han mot någon annan har ett anspråk, som är eller kan antas bli före­

mål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning, och det skäljgen
kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa el­
ler underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utöv­

ningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde, får domstol
förordna om lämplig åtgärd för a tt säkerställa sökandens rätt.

En åtgärd enligt första stycket får innebära förbud vid vite att utöva viss

verksamhet elle r företa viss handling eller annat föreläggande vid vite att
beakta sökandens anspråk eller förordnande av syssloman eller meddelan­
de av en föreskrift som är ägnad att på annat sätt förebygga intrång i sökan­
dens rätt.

4 § Framgår det i en rättegång om bättre rätt till viss egendom att den
ena parten har olovligen rubbat motpartens besittning eller vidtagit någon

annan olovlig åtgärd beträffande egendomen, får domstolen förordna att
besittningen genast skall återställas eller annan rättelse genast ske.

5 § Beslut om åtgärd som avses i detta kapitel meddelas av den domstol

där rättegången är anhängig. �r rättegång ej anhängig, gäller i fråga orp be­
hörig domstol vad som är föreskrivet om tvistemål. Vad som sägs om in­
skränkning av domstols behörighet i fråga om tv ist som skall t as upp i an­
nan ordning än inför domstol skall dock ej tillämpas.

Fråga om å tgärd enligt detta kapitel får tas upp endast på y rkande. �r

rättegång ej anhängig, skall yrkandet framställas skriftligen.

Ett yrkande får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra

sig. �r det fara i dröjsmål, får dock rätten omedelbart bevilja åtgärden att
gälla till dess annat förordnas.

Beträffande behandlingen i övrigt av fråga angående en åtgärd som avses

i 1 , 2 eller 3 § då rättegång ej är anhängig tillämpas vad som gäller när en

sådan fråga uppkommer i rättegång. Yrkande av sökandens motpart opi er­

sättning för kostnad får dock prövas i samband med avgörandet av frågan
om åtgärden.

6 § En åtgärd som avses i 1, 2 eller 3 § får beviljas endast om sökanden

hos rätten stäl ler säkerhet för skada som kan tillfogas motparten. Förmår

sökanden ej ställa säkerhet och har han visat synnerliga skäl för sitt an­
språk, får rätten befria honom därifrån. Staten, kommuner, landstings­

kommuner och kommunalförbund behöver ej ställa säkerhet.

1613

¬

background image

SFS 1981:828

I fråga om beskaffenheten av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbal-

ken. Säkerheten skall prövas av rätten, om den ej har godkänts av motpar­

ten.

7 § När en åtgärd som avses i 1, 2 eller 3 § har beviljats, skall sökanden,
om ej talan redan har väckts, inom en månad från beslutet väcka talan i sa­

ken vid do mstol eller, om anspråket skall prövas i annan ordning, enligt

vad s om gäller därom. Talan som ej skall prövas av domstol eller annan

myndighet anses väckt när prövning har påkallats hos motparten eller för­

farandet har inletts i annan ordning.

Väcks ej talan enligt vad som sägs i första stycket, skall åtgärden ome­

delbart återgå.

8 § En åtgärd som har beviljats enligt 1, 2 eller 3 § skall omedelbart hä­

vas, om säkerhet, som tillgodoser ändamålet med åtgärden, ställs eller det

annars ej längre finns skäl för åtgärden. �&terkallas eller förfaller talan som

har väckts i saken , skall åtgärden också omedelbart hävas.

Frågan om hävande prövas av den domstol där rättegången är anhängig

eller, om rättegång ej är anhängig, av den domstol som först har prövat frå­
gan om åtgä rden.

Då saken är föremål för rättegång och målet avgörs, skall rätten pröva,

om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten får även i samband med domen

förordna om en åtgärd som nu h ar angetts.

9 § Rätten får, när det finns skäl till det, på yrkande av någon av partema

förordna att en åtgärd enligt 4 § skall gå åter .

10 § 1 fråga om verkställandet av en åtgärd som avses i detta kapitel

finns bestämmelser i utsö kningsbalken. Rätten får meddela närmare före­
skrifter om verkställandet, om det behövs.

16 kap.

6 § �r i tvistemål fråga även om ansvar, utdömande av vite eller någons

hållande i häkte, gäller om omröstning i frågan vad som föreskrivs i 29 kap.

17 kap.

14

Rätten får, när det finns skäl till d et, i dom förordna att den får

verkställas utan hinder av att den icke äger laga kraft. När det finns anled­
ning, skall rätten därvid föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd

som parten kan bli skyldig att utge om domen änd ras.

Beslut under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall ge­

nast gå i v erkställighet. Detsamma gäller beslut, varigenom rätten

1. avvisat ombud eller biträde.

1614

Senaste lydelse 19 79:242.

¬

background image

2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte-

SFS 1981:828

gången,

3. utlåtit sig angående ersättning eller förskott till b iträde, vittne, sak­

kunnig eller annan, som ej är part eller intervenient,

4. förordnat om någons hållande i h äkte eller om kvarstad eller annan

åtgärd enligt 15 kap. elle r om hävande av sådan åtgärd,

5. till biträde utsett annan än part föreslagit, eller
6. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 eller 5 i fråga som gäller allmän

rättshjälp, dock ej beslut om ersättningsskyldighet enligt 31 § rättshjälpsla­

gen (1972: 429).

I fråga om beslut, varigenom föreläggande meddelats part eller annan att

förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besikt­

ning, gäller vad som sägs i först a stycket.

�r särskild föreskrift meddelad därom, att dom eller beslut, som icke

äger laga kraft, må verkställas, vare den gällande.

25 kap.

I §6 �r någon skäligeii misstänkt för brott, på vilket fängelse kan följa,

och kan med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande
eller annan omständighet skäligen befaras, att han avviker eller annorledes

undandrager sig lagiöring eller s traff, men förekommer eljest ej anledning

att anhålla eller häkta honom, får, om det finnes tillfyllest, i stället förbud

meddelas honom att utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Obe­

roende av brottels beskaffenhet får också förbud, som nu sagts, meddelas,
om det skäligen kan befaras, att den misstänkte genom att begiva sig från

riket undandrager sig lagf�ring eller straff.

3

Reseförbud meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rät­

ten.

Fråga om reseförbud må a v rätten upptagas på yrkande av undersök­

ningsledaren e ller åklagaren eller då rätten har att besluta om den miss­
tänktes häktning eller hans kvarhållande i häkte. Efter åtalet äge rätten

även på yrkande av målsäganden så ock självmant upptaga fråga därom.

Väckes vid rätten fråga om reseförbud, skall, så snart ske kan, förhand­

ling därom äga rum inför rätten. Om sådan förhandling gälle i tillämpliga
delar vad i 24 kap. 17 § är stadgat. �r fara i dröjsmål, må rätten omedelbart
meddela reseförbud att gälla, till dess annorlunda förordnas.

126 kap. Om kvarstad

1 § �r någon skäligen misstänkt för brott och kan det skäligen befaras,

att han genom att a vvika eller genom att undanskaffa egendom eller annor­
ledes undandrager sig att betala böter, värdet av förverkad egendom eller
annan ersät tning till det allmänna eller skadestånd eller annan ersättning

" Senaste lydelse 1964:166.

^ �ndringen innebär att tredje stycket upphävs.

1615

¬

background image

\

SFS 1981; 828

till måls ägande, som kan a ntagas komma att på grund av brottet ådömas
honom, får förordnas om kvarstad på så mycket av hans egendom att ford­

ringen kan antas bli täckt vid utmätning.

2 § Beslut om k varstad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad får upptagas på yrkande av undersökningsledaren,

åklagaren eller målsäganden. Efter åtalet får rätten även självmant upptaga
fråga därom.

I anledni ng av målsägandens anspråk på skadestånd eller annan ersätt­

ning får undersöknings ledaren eller åklagaren yrka kvarstad endast om an­

språket anmälts hos honom. Rätten får endast på yrkande forordna därom.

Väcks fråga om kvarstad, skall, så snart det kan s ke, förhandling därom

äga rum infor rätten. Om sådan forhandling gäller i tillämpliga delar vad
som sägs i 24 kap. 17 §. �r det fara i dröjsmål, får rätten omedelbart bevilja

åtgärden att gälla till dess annorlunda forordnas.

3 § 1 avbidan på rättens beslut om kvarstad får undersökningsledaren el­

ler åklagaren taga lös egendom i forvar.

�r fara i dröjs mål, må åtgärd, som nu sagts, vidtagas även av polisman;

anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren el­

ler åklagaren, som har att omedelbart pröva, om egendomen skall kvarbli­

va i förva r.

1616

4 § Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar
eller beslutat, att sådan egendom skall kvarbliva i f örvar, skall han, så

snart det kan ske, och senast fem dagar därefter till rätten avlåta framställ­

ning om kvarstad. Görs ej sådan framställning, skall egendomen omedel­
bart återställas.

Då framställning i nkommit, skall rätten, så snart ske kan, och, om syn­

nerligt hinder ej möter, sist å ^ärde dagen därefter hålla förhandling, som

avses i 2 §. Utsättes huvudförhandling att hållas inom en vecka, sedan
framställningen inkom, må dock, om ej rätten finner särskild forhandling

böra äga rum, med förhandlingen ankå till huvudförhandlingen.

Beslutas kvarstad, skall, om ej rätten bestämmer annat, egendomen

kvarbliva i my ndighetens vård, till dess beslutet verkställts.

5 § Då rätten förordnar om kvarstad, skall, om ej åtal redan väckts, rät­

ten utsätta den tid, inom vilken åta l skall väckas. Denna får ej bestämmas

längre än som är oundgängligen erforderligt.

Finnes den utsatta tiden otillräcklig, må rä tten, om framställning därom

göres före tidens utgång, medgiva förlängning av tiden.

6 § Har ej inom tid, som avses i 5 §, åtal väckts eller till rätten inkommit

framställning om förlängning av tiden eller har för skulden ställts säkerhet
eller förekommer eljest ej längre skäl f�r kvarstad, skall rätten omedelbart

häva åtgärden.

Då målet avgöres, pröve rätten, om åtgärden fortfarande skall bestå.

Rätten äge ock i samband med domen förordn a om åtgärd, som nu sagts.

7 § Bestämmelserna i 25 kap. 8 § om reseförbud gäller också beträffande

kvarstad.

¬

background image

8 § I fråga om verkställandet av kvarstad finns bestämmelser i utsök-

SFS 1981:828

fiingsbalken. Rätten får meddela närmare foreskrifter om verkställandet,
öm det behövs.

27 kap.

10 § Beslagtaget föremål skall tas i förvar av den som verkställt beslaget.

Om det kan ske utan fara och eljest är lämpligt, får dock föremålet lämnas

kvar i inne havarens besittning. Ett föremål som lämnas kvar i innehava­

rens besittning skall förs eglas eller märkas som beslagtaget, såvida det ej

framstår som obehövligt.

Den från vilken beslag h ar skett får ej överlåta föremålet eller i strid mot

ändamålet med beslaget förfoga över föremålet på annat sätt. Ett föremål

som ej tas i förvar eller förseglas får nyttjas av innehavaren, om ej annat

beslutas.

Föremål, som tagits i beslag , skall väl vårdas, och noggrann tillsyn skall

hållas d äröver, att det icke förbytes eller förändras eller annat missbruk

sker därmed.

30 kap.

12 § ® Beslut under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall

genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut varigenom rätten

1. avvisat ombud, biträde eller försvarare,
2. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till

målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträ de, försvarare,

vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part,

3. utlåtit sig angående häktning eller åtgärd, som avses i 25 -28 kap.,
4. till försvarare utsett annan än part föreslagit, eller
5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 2 eller 4 i fråga som gäller rätts­

hjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429), dock ej beslut om skyldighet att till
statsverket återbetala kostnad för rättshjälpen.

Rätten får, när det finns skäl till de t, i beslut, varigenom föreläggande

meddelats part eller annan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla

föremål för syn eller besiktning, förordna att beslutet får verkställas utan

hinder av att det icke äger laga kraft. När det finns anledning, skall rätten

därvid föreskriva att säkerhet skall ställas f�r skadestånd som parten kan

bli skyldig att utge om beslutet ändras.

�r särskild föreskrift meddelad därom, att dom eller beslut, som icke

äger laga kraft, må verkställas, vare den filande.

33 kap.

5 §® Tredskodom delges genom rättens försorg endast

om den innebär att fordran fastställs att utgå med särskild förmånsrätt i

lös eller fast egendom,

, ® Senaste lydelse 1979:242.

® Senaste lydelse 1979:242.

1617

f)02-SFS 1981

¬

background image

SFS 1981:828

om den part som yrkat tredskodomen begär det, eller
om part beviljats allmän rättshjälp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
2. Resefbrbud, som har meddelats enligt 15 kap. eller enligt 25 kap. med

anledning av en målsägandes anspråk på skadestånd eller annan ersätt­

ning, upphör att gälla när de nya bestämmelserna träder i kr aft.

3. 1 fråga om skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet

tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

4. Vad som föreskrivs i de n ya bestämmelserna om förutsättningar för

kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd inverkar ej på giltigheten av
en säkerhetsåtgärd som har beviljats före ikraftträdandet.

5. Vad som föreskrivs i 2 7 kap. 10 § andra stycket i dess nya lydelse gäl­

ler även i fråga om beslag som har ägt rum före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

CARL AXEL PETRI

Torkel Gregow
(J ustitiedepartementet)

(ijtt

!3 '

⬢'ra

C'-'

pt''

c-'i

&

.' a

lirji

is^p

¬

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt