SFS 1987:747

Fastighetsrätt Migrationsrätt Processrätt

Start / Processrätt / Delgivningslag (2010:1932) / SFS 1987:747

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 Lag uikomfr�n trycket om �ndring i r�tteg�ngsbalken; den 7 juli 1987 utf�rdad den 18 juni 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^ dels att nuvarande 20 kap. 15 a �, 37 kap. 4 och 5 ��, 39 kap. 3 �, 40 kap. 13 och 15 �� samt 42 kap. 8 a � skall upph�ra att g�lla, dels att 1 ka p. 9 �, 2 kap. 4 �, 6 kap. 6 och 9 ��, 9 kap. 5, 8 och 9 ��, 10 kap. 20 �, 11 ka p. 5 �, 12 kap. 6 och 14 ��, 13 kap. 3 �, 14 ka p. 3-5 och 7 ��, 16 kap. 3 �, 17 k ap. 2 �, 18 kap. 14 �, 19 kap. 7 �, 20 kap. 15 �, 21 kap. 2 �, 23 kap. 18 och 24 ��, 30 kap. 2 �, 32 kap. 6 och 7 ��, 33 kap. 9 �, 35 kap. 13 och 14 ��,36 kap. 1,7, 16-20, 22 och 23 ��, 37 kap. 1-3 ��,38 kap. 6 �, 39 kap. 2 �,40 kap. 11 och 16 ��,42 kap. 1,2,6-18, 20 och 21 ��, 43 kap. 3-5, 8, 10, 11 och 13 ��, 44 kap . 10 �, 45 k ap. 7, 10 och 13 ��, 46 kap. 3-8, 11, 13 och 15 �� ,47 kap. 2, 6-12, 19, 20, 22 och 23 ��,49 kap. 3 �, 50 kap. 1, 2, 4 och 15 ��, 51 kap. 15 �, 52 kap. 10 �, 54 kap. 8 � samt rubrikerna till 37, 42 och 44 kap. skall ha f�ljande lydelse, dels att i balken skall inf �ras tretton nya paragrafer, 1 kap. 3 a �, 10 kap. 8 a �, 14 kap. 7 a �, 18 kap. 8 a �, 43 kap. 14 �, 44 kap. 7 a �, 46 kap. 1 7 �, 49 kap. 12-15 ��, 50 kap. 10 a � samt 52 kap. 9 a �, av f�ljande lydelse. , ' ' Prop. 1986/87:89, JuU 31, rskr. 278. ^ Senaste lydelse av 20 kap. 15 a � 1 984:400, 3 7 k ap. 5 � 1 977; 1020 42 k ap. 8 a � 1824 1984:131. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987; 747 1 kap. 3 a � I tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i 3 � att t ingsr�tten alltid skall best� av en lagfaren doma� re, om v�rdet av vad som yrkas uppenbart inte �verstiger h�lften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kr ing. F�rsta stycket g�ller inte, om en part f�rsta g�ngen han skall f�ra talan i m�let yrkar att allm�nna regler skall till�mpas och d�rvid g�r sannolikt att den bakomliggande tvisten r�r ett h�gre v�rde eller att utg�ngen annars �r av synnerlig betydelse f�r bed�mningen av andra f�religgande r�ttsf�rh�l� landen. Har talan v�ckts genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande, skall den part som beg�r att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng senast i samband d�rmed framst�lla yrkande som nyss sagts. Med v�rde enligt f�rsta stycket avses det v�rde som kan antas g�lla vid tiden f�r talans v�ckande. Har talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning, betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning eller som enskilt anspr�k i brottm�l, avses v�rdet vid r �ttens beslut att tvisten skall handl�ggas som tvistem�l. Vid bed�mningen skall h�nsyn inte tas till r �tteg�ngskostnader� na. 9 Till huvudf�rhandling p� samma dag f�r inte utan synnerliga sk�l uts�ttas flera m�l �n som kan ber�knas bli slutf �rda under en tid av sex timmar. Hinner en huvudf�rhandling inte slutf�ras samma dag som den p�b�ljats, skall s ammantr�det p�g� under erforderligt antal arbetsdagar i f�ljd. Om d et kan ske utan ol�genhet, f�r dock s� l�nge sammantr�det p�g�r avbrott i handl�ggningen g�ra s under h�gst tv� arbetsdagar i veckan eller, om det finns s�rskilda sk�l, h�gst tre arbetsdagar i veckan. 2 kap. 4 �' ' Hovr�tt �r domf�r med tre lagfarna domare. I m�l som �verklagats fr�n tingsr�tt skall dock minst fyra lagfarna domare delta i hovr�tten, om tingsr�tten best�tt av tre eller flera lagfarna domare. Flera �n fem lagfarna domare f�r inte delta i ho vr�tten. I brottm�l g�ller, i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket, att hovr�t� ten �r domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. F�rekommer ej anled� ning att d�ma till sv�rare straff �n b�ter och �r det i m�let inte fr�ga om f�retagsbot, �r hovr�tten dock domf�r �ven med den sammans�ttning som anges i f�rsta s tycket. Detsamma g�ller vid handl�ggning som ej sker vid huvudf�rhandling. Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall hovr�tten best� av tv� lagfarna domare. ^Senaste lydelse 1969:244. ^Senaste lydelse 1986: 120. 1325 58 SFS 1987 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 Vid beslut om avskrivning av m�l efter �terkallelse �r hovr�tten domf�r med en lagfaren d omare. Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd, som avser endast beredandet av ett m�l, f�r vidtas av en lagfaren domare i hovr�tten eller av en annan tj�nsteman vid denna. ;c( l 6 kap. 6 � I protokollet skall ber�ttelser som l�mnas under f�rh�r i bevissyfte antecknas i den omfattning ber�ttelserna kan antas vara av betydelse i m�let. Detsamma g�ller vad r�tten iakttar vid syn p� st�llet. F�rsta stycket g�ller inte ber�ttelser av tilltalade i bro ttm�l. Vid huvudf�rhandling i hovr�tt beh�ver ber�ttelser eller iakttagelser enligt f�rsta stycket antecknas endast om anteckningen kan a ntas bli av betydelse vid fullf�ljd till h�gsta domstolen. Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen beh�ver s�dana anteckningar inte g�ras. 9 De ber�ttelser som l�mnas under f�rh�r i bevissyfte f�r i st�llet f�r att antecknas i protok ollet tas upp genom stenograf! eller p� fonetisk v�g. Detsamma g�ller s�dan sammanfattning av ber�ttelse som omfattar det som kan antas vara av betydelse i m�le t. Best�mmelsen i 8 � andra stycket i detta kapitel g�ller i till�mpliga delar ber�ttelse, som tagits upp genom stenografi, och s�dan sammanfattning av ber�ttelse, som upptagits p� fonetisk v�g. Stenograf utses av r�tten. Ej m� den anlitas som stenograf, vilken till saken eller till n�gondera parten st�r i s�dant f�rh�llande, att hans tillf�rlit� lighet d�rigenom kan anses f�rringad. Vad i 5 kap. 7 � �r stadgat om tolk �ger motsvarande till�mpning betr�ffande stenograf, som utsetts av r�tten. S�dan stenograf har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt. Ers�ttningen betalas av allm�nna medel. Best�mmelser om �tergivande i vanlig skrift av vad som upptagits enligt denna paragraf meddelas av regeringen. j'il 9 kap. 5 Den som vid s ammantr�de inf�r r�tten st�r f�rhandlingen eller fo� tograferar i r�ttssalen eller bryter mot f�reskrift eller f�rbud, som har meddelats med st �d av 5 kap. 9 �, d�ms till b� ter, h�gst ettusen kronor. Till samma straff d�ms den som muntligen inf�r r�tten eller i r�tteg�ngs� skrift uttalar sig otillb�rligt. 8 �' Vite f�r inte f�rel�ggas n�r straff �r utsatt. Staten f�r inte f�rel�ggas vite. 1826 ' Senaste lydelse 1979:289. ^ Senaste lydelse 1980:262. ^Senaste lydelse 1981:828. "X � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 �� Om ett sammantr�de st�lls in i f�r v�g d�rf�r att den som vid vite SFS 1987:747 f�relagts att infinna sig vid sammantr�det anm�lt f�rhinder, kan vitet �nd� d�mas ut, om han inte i efterhand kommer in med utredning som g�r det sannolikt att han hade laga f�rfall. 10 kap 8 a � I tvist mellan konsument och n�ringsidkare r�rande vara, tj�nst eller annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk f�r n�ringsidkaren s�kas d�r konsumenten har sitt hemvist. Detta g�ller dock endast om m�let i t ingsr�tten kan antas bli pr �vat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a �. 20 � F�rklarar h�gre r�tt att l�gre r�tt inte �r beh�rig att ta upp ett m�l som v�ckts d�r, f�r den h�gre r�tten p� yrkande av part h�nvisa m�let till l�gre r�tt som �r beh�rig. Har flera domstolar genom lagakraftvunna beslut f�rklarats obeh�riga, f�r h�gsta domstolen, om n�gon av domstolarna �nd� �r beh�rig, p� ans�kan av part h�nvisa m�let till den domstolen. I fr�ga om beh�righet att ta upp m�l, som p� grund av h�gsta domstolens f�rordnande enligt 14 k ap. 7 a � skall f�renas i en r�tteg�ng, g�ller vad h�gsta domstolen best�mmer. 11 kap. 5 � En part skall infinna sig personligen vid huvudf�rhandling i tingsr�tt och hovr�tt, om inte hans n�rvaro kan antas vara utan betydelse f�r utredningen. Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen �r en part skyldig att infinna sig personligen, om domstolen finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r utredningen. Vid ett sammantr�de f�r f�rberedelse och vid annan f�rhandling �r en part skyldig att infinna sig personligen, om hans n�rvaro kan antas fr�mja syftet med sammantr�det. Vad nu sagts om en parts skyldighet att infinna sig personligen g�ller ocks� en parts st�llf�retr�dare. Finns det flera st�llf�retr�dare f�r en part, f�r r�tten best�mma vilken eller vilka av dem som skall infinna sig. F�r en part inte sj�lv f�ra sin talan, �r han �nd� skyldig att infinna sig personligen, om r�tten finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r utredningen. �r en part eller hans st�llf�retr�dare skyldig att infinna sig personligen, skall r�tten f�rordna om detta. 12 kap. 6 � Avvisas ombud, skall r�tten, om ej parten �r tillst�des och sj�lv vill f�ra sin talan, f�rel�gga parten att f�r sig st�lla ombud, som kan godk�n- " Senaste lydelse 1982: 1123. jg27 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 nas. Underl�ter parten det och infinner han sig ej personligen, skall han anses som utebliven. Om den som avvisas eller f�rklaras obeh�rig enligt 5 � �r advokat, skall anm�lan om �tg�rden g�ras hos advokatsamfundets styrelse. 14 � Fullmakt medf�r beh�righet f�r ombudet att � partens v�gnar ang� ende saken 1. v�cka talan samt p�kalla �tg�rd, �ven om �tg�rden ankommer � annan myndighet �n r�tten; 2. mottaga delgivning av inlagor och andra handlingar, dock ej f�rel�g� gande f�r parten att infinna sig personligen; 3. f�retaga alla handlingar f�r utf�rande av partens talan samt avgiva svarom�l � alla mot parten framst�llda yrkanden; 4. avst� fr�n yrkande, som framst�llts av parten, och medgiva motpar� tens yrkande; 5. ing� f�rlikning; 6. s�ka verkst�llighet av r�ttens dom; samt 7. uppb�ra parten tillerk�nd ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad. Ett ombud f�r inte p� grund av en fullmakt, som avser r�tteg�ng i allm�nhet, v�cka talan eller motta st�mning ang�ende en sak varom f�rlik� ning inte �r till�ten. Om en fullmakt avser endast en viss domstol, har ombudet vid den domstolen samma beh�righet som s�gs i f�rsta stycket. Ombudet f�r �ven anm�la missn�je mot ett beslut som meddelas av domstolen. Om en fullmakt g�ller endast f�r ett visst r�tteg�ngstillf�lle, har ombudet vid det r�tteg�ngstillf�llet samma beh�righet som s�gs i f�rsta stycket 2-5. Ombudet f�r �ven anm�la missn�je mot ett beslut som d� meddelas. 13 kap. 3 � V�ckt talan f�r inte �ndras. K�randen f�r dock 1. p� grund av omst�ndighet, som intr�ffat under r�tteg�ngen eller f�rst d� blivit f�r honom k�nd, kr�va annan fullg�relse �n den, om vilken ta lan v�ckts, 2. yrka fas tst�llelse enligt 2 � andra stycket samt 3. kr�va r�nta eller annan till�ggsf�rpliktelse, som f�ljer av huvudf�r� pliktelsen, och �ven i �vrigt fram st�lla nytt yrkande, om det st�der sig p� v�sentligen samma grund. Framst�lls yrkande enligt f�rsta stycket 2 eller 3 sedan huvudf�rhand� ling p�b�ljats eller m�let p� a nnat s�tt f�retagits till avg�rande, f�r det nya yrkandet avvisas, om det inte utan ol�genhet kan pr�vas i m�let. Ett yrkande enligt f�rsta stycket 2 eller 3 �r inte till�tet i h�gre r�tt. S�som �ndring av talan anses inte att k�randen betr�ffande samma sak inskr�nker sin talan eller, utan att saken �ndras, �beropar ny omst�ndighet till st�d f �r sin talan. ,55� sa 1828 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 kap. 3 � Vill svaranden till gemensam handl�ggning v�cka talan mot k�randen ang�ende samma sak eller en sak, som har gemenskap med d enna, eller r�rande fordran, som kan g� i avr�kning mot k�randens, skall m�len handl�ggas i en r�tteg�ng . K�rom�l, som s�lunda f�renats med huvudk�ro- m�let, �r genk�rom�l. 4 � Vill n�gon, som inte �r part i r� tteg�ngen, till gemensam handl�gg� ning v�cka talan mot b�da parterna eller en av dem om det, som tvisten g�ller, skall m�len handl�ggas i en r �tteg�ng. 5 f Vill part, om han f�rlorar m�let, framst�lla �terg�ngskrav eller an� spr�k p� skadest� nd eller annat dylikt mot tredje man, f�r han v�cka sin talan mot tredje man till gemensam handl�ggning med h uvudk�rom�let. Om tredje man i an ledning av den utg�ng m�let mellan parterna kan f� vill v�cka talan mot n�gon av dem eller b�da ang�ende s�dant anspr�k som s�gs i f�rsta stycket, f�r han v�cka denna talan till gemensam handl�ggning med huvudk�rom�let. 7 � I fall som avses i 1 -6 �� f�r m�l f�renas endast om m�len v�ckts vid samma domstol och denna �r beh�rig samt samma r�tteg�ngsform �r till�mplig f�r m�len. V�cks talan som avse s i 35 �� sedan huvudf�rhandling p�b�rjats eller huvudk�rom�let p� an nat s�tt f�retagits till avg�rande, far r�tten handl�g� ga m�len s �rskilt, om de inte utan ol�genhet kan handl�ggas i samma r�tteg�ng. Detsamma g �ller, om part v�cker talan som avses i 3 eller 5 � efter det att tiden f�r yttrande enligt 42 kap. 15 � har g�tt ut. 7 a � Handl�ggs vid tv� eller flera tingsr�tter eller vid tv� eller flera hovr�tter m�l mellan vilka r�der s�dant samband som avses i 1-6 ��, f�r h�gsta domstolen efter ans�kan av part eller anm�lan av tingsr�tt eller hovr�tt f�rordna att m�len skall f�renas i en r�tteg�ng vid en av domstolar� na, om detta har v�sentliga f�rdelar f�r handl�ggningen av m�len och det inte inneb� r betydande ol�genhet f�r n�gon part. Om det visar sig vara l�mpligt, f�r den domstol som skall handl�gga m�len s �rskilja dem. Beslut som r�tten fattat i ett m�l, som p� grund av h�gsta domstolens f�rordnande �verl�mnas fr�n en domstol till en ann an, skall g�lla, om inte den domstol dit m�let �v erl�mnats best�mmer annat. 16 kap. 3 �'� Vid omr�stning skall den mening g�lla, som omfattats av mer �n h�lften av r�ttens ledam�ter. Om n�gon mening har erh�llit h�lften av r�sterna och ordf�randens r�st �r biand dem, skall den meningen g�lla. SFS 1987:747 ' Senaste lydelse 1970: 1002. '"Senaste lydelse 1971:218. 1829 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 Vid av g�rande av fr�gor om pr�vningstillst�nd enligt 49 kap. 12 � ska l] dock, om en av ledam�terna vill bevilja pr�vningstillst�nd, hans mening g�lla som hovr�ttens beslut. 17 kap. 2 � Om huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid f�rhandlingen. I domen f�r delta endast domare som varit med om hela huvudf�rhandlingen. Om ny huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid den. I fall som avses i 4 3 kap. 14 � andra meningen f�r domen grundas �ven p� vad som har inh�m� tats efter huvudf�rhandlingen. N�r ett m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, skall domen grundas p� vad handlingarna inneh�ller och vad som i �vrigt f�rekommi t i m�let. Si- 18 kap. 8 a � I m�l d�r 1 kap. 3 a � f�rsta s tycket till�mpas g�ller f�ljande i st�llet f�r best�mmelserna i 8 �. Ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad f�r inte avse annat �n kostnad f�r 1. r�dgivning enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429) vid ett tillf�lle f�r varje instans, 2. ans�kningsavgift, 3. resa och uppeh�lle f�r part eller st�llf�retr�dare i samband med sammantr�de eller, om personlig inst�llelse ej f�reskrivits, resa och uppe� h�lle f�r ombud, 4. vittnesbevisning, 5. �vers�ttning av handling. Ers�ttning utg�r endast i d en m�n kostnaden varit sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av partens r�tt. Ers�ttning som anges i an dra stycket 3 utg�r enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Med kostnad som s�gs i andra stycket 1 j�mst�lls kostnad f�r annan r�dgivning som l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr�, i den m�n den ej �verstiger h�gsta avgift f�r r�dgivning enligt r�ttshj�lps� lagen. Har m�let till en b �ljan handlagts i annan ordning �n som g�ller f�r m� l som avses i denna paragraf, utg�r ers�ttning f�r kostnad som avser den tidigare handl�ggningen enligt de kostnadsregler som g�ller f�r denna. Har ett m�l om lags�kning eller betalningsf�rel�ggande h�nskjutits till r�tteg�ng eller upptagits efter �tervinning f�r, om m�let d�refter avg�rs genom tredskodom mot svaranden, ers�ttning �ven avse sk�lig kostnad f�r en r�tteg�ngsskrift eller f�r inst�llelse vid ett sammantr�de inf�r r�tten. S�dan ytterligare ers�ttning utg�r, om inte s�r skilda sk�l f�ranleder annan bed�mning, enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Detsamma skall g�lla, om ett m�l om handr�ckning upptagits efter �tervinning. 1830 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 �" En part, som vill ha ers�tt ning f�r r�tteg�ngskostnad, skall fram- SFS 1987; 747 st�lla sitt yrkande innan handl�ggningen avslutas. Han skall d�rvid uppge vari kostnaden best�r. Om han inte har framst�llt sitt yrkande inom den angivna tiden, f�r han inte d�refter f�ra talan om kostnad som har uppkom� mit vid samma r�tt. En part f�r dock, �ven om han inte har framst�llt n�got yrkande, erh�lla r�nta som avses i 8 � andra stycket samt ers�ttning f�r ett exemplar av r�ttens dom eller slutliga beslut. R�tten skall sj�lvman t pr�va fr�gor om till�mpningen av best�mmelser� na i 1 -10 samt 12 och 13 ��, om inte s�dan pr�vning �r obeh�vlig p� grund av s�rskilda omst�ndigheter. Beslut i s�dan kostnadsfr�ga som avses i detta kapitel meddelas n�r r�tten avg�r m�let. Ing�r i ers�ttn ing f�r r�tte� g�ngskostnad arvode till ombud eller b itr�de, skall arvodets belopp anges. 19 kap. 7 �'^ En domstol beh�ller sin beh�righet att handl�gga ett m�l �ven om n�got f�rh�llande som ha r grundat beh�righeten �ndras efter det att st�m� ning delgetts den misst�nkte. Har allm�nt �ta l v�ckts vid en viss tingsr�tt, f�r denna p� �klagarens beg�ran �verl�mna m�let till en annan tingsr�tt, om den �r beh�rig och s�rskilda sk�l f�religger. St�r den tilltalade redan under �tal vid den a ndra tingsr�tten, skall s�dant �verl�mnande ske, om det inte �r ol�mpligt. De beslut som fattats f�re �verl�mnandet skall g�lla, om inte den domstol dit m�let �verl�mnats best�mmer annat. Andra stycket g�ller i till�mpliga delar ocks� n�r flera m�l om allm�nt �tal mot den tilltalade samtidigt �r anh�ngiga vid olika h ovr�tter. 20 kap. IS �' ^ M�ls�gande, som h�rs med anledning av �klagarens talan och som med h�nsyn till bro ttets art eller annars kan antas vara i behov av person� ligt st�d under r�tteg�ngen, f�r �tf�ljas av l�mplig person som s�dant st�d. 21 kap. 2 � *" Den misst�nkte �r skyldig att infinna sig personligen vid huvudf�r� handling i tingsr�tt och hovr�tt. S�dan skyldighet f�religger dock inte, om m�let kan avg�ras �ven om han inte infinner sig vid huvudf�rhandlingen och hans n�rvaro kan antas vara utan betydelse f�r utredningen. Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen �r den misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, om domstolen finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r utredningen. ''Senaste lydelse 1982: 1123. Senaste lydelse 1954:432. Senaste lydelse 1954:432. Senaste lydelse 1981: 214. �ndringen inn eb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. 1831 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987; 747 Vid ett sammantr�de f�r f�rberedelse och vid annan f�rhandling �r den misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, om hans n�rvaro kan antas fr�mja syftet med sammantr�det. �r den misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, skall r�tten f�rord� na om detta. N�r den misst�nkte inte �r skyldig att infinna sig personligen, f�r hans talan f�ras genom ombud. I fr �ga om ombud g�ller best�mmelserna i 12 kap. 23 kap. 18 �*' D� f�runders�kningen kommit s� l�ngt att n�gon sk�ligen miss� t�nks f�r brottet, skall han, d� han h�rs, underr�ttas om misstanken. Den misst�nkte och hans f�rsvarare har r�tt att fortl�pande, i den m�n det kan ske utan men f�r utredningen, ta del av vad som har f�rekommit vid unders�kningen. De har vidare r�tt att ange den utredning de anser �nskv�rd och i �vrigt anf�ra vad de anser n�dv�ndigt. Underr�ttelse h�rom skall l�mnas eller s�ndas till den misst�nkte och hans f�rsvarare, varvid sk�ligt r�drum skall beredas dem. �tal f�r inte beslutas, innan detta har skett. P� beg�ran av den misst�nkte eller hans f�rsvarare skall f�rh�r eller annan utredning �ga rum, om detta kan antas vara av betydelse f�r under� s�kningen. Om en s�dan beg�ran avsl�s, skall sk�len f�r detta anges. Innan �klagaren beslutar i fr�ga om �tal, f�r han h�lla ett s�rskilt sam� mantr�de med den misst�nkte eller hans f�rsvarare, om detta kan antas vara till f�rdel f�r �talsbeslutet eller f�r sakens fortsatta handl�ggning i �vrigt. 24 �' ^ N�rmare f�reskrifter om unders�kningsledares verksamhet, om underr�ttelse enligt 18 � f�rsta stycket Q�rde meningen samt om protokoll och anteckningar vid f�runders�kning meddelas av regeringen. 30 kap. 2 � Om huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid f�rhandlingen. I domen f�r delta endast domare som varit med om hela huvudf�rhandlingen. Om ny huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid den. I fall som avses i 46 kap. 17 � andra meningen f�r domen grundas �ven p� vad som har inh�m� tats efter huvudf�rhandlingen. N�r ett m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, skall domen grundas p� vad handlingarna inneh�ller och vad som i �vrigt f�rekommit i m�let. ?7.,, 1832 " Senaste lydelse 198 1: 1294. "" Senaste lydelse 1974:573. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 kap. 6 � Om det �r sannolikt att den som underl�tit att enligt r�ttens beslut infinna sig vid r�tten eller i �vrigt fullg�ra n�got i r�tteg�ngen har laga f�rfall f�r sin underl�tenhet, skall denna inte leda till n�gon p�f�ljd f�r honom eller p� annat s�tt l�ggas honom till last i r�tteg�n gen. Har n�gon gjort sig skyldig till underl�tenhet som avses i f�rsta stycket men ka n det p� grund av n�gon s�rskild omst�ndighet antas att han har laga f�rfa ll, skall han beredas tillf�lle att komma in med utredning om detta. R�tten skall d�rvid uppskjuta fr�gan om utd�mande av p�f�ljd eller om annan �tg�rd p� grund av underl�tenheten. 7 � �r i denna balk f�reskrivet, att den som vill fullf�lja talan skall inom viss tid an m�la missn�je eller inkomma med vade-, besv�rs- eller revi� sionsinlaga eller vidta n�gon annan �tg�rd f�r talans fullf�ljande, och visas f�re utg�ngen av de n tiden laga f�rfall, skall den r�tt, vid vilken �tg�rden skall vidtas, best�mm a ny tid. Vad nu sagts g�ller ocks� om laga f�rfall visas f�re utg�ngen av tiden f�r ans�kan om �tervinning eller �terupptagande. 33 kap. 9 �'^ R�tten f�r vid behov l�ta �vers�tta handlingar som kommer in till eller skickas ut fr�n r� tten. Den som bitr�tt r�tten med �vers�ttning har r�tt till sk�lig ers�ttning, som betalas av staten. F�rsta och andra styckena skall till�mpas �ven i fr�ga om �verf�ring fr�n punktskrift till vanlig skrift elle r omv�nt. 35 kap. 13 � Vid huvu df�rhandlingen skall de bevis som upptagits utom huvud� f�rhandlingen tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset. Har tingsr�tten i ett m�l som fullf�ljts till hovr�tten tagit upp muntlig bevisning eller h�llit syn p� st�llet, beh�ver beviset tas upp p� nytt endast om hovr�tten finner detta vara av betydelse f�r utredningen eller om n�gon part yrkar det och hovr�tten inte finner att det skulle sakna betydelse. I h�gsta domstolen f�r de bevis som tagits upp av l�gre r�tt tas upp p� nytt endast om det f�religger synnerliga sk�l. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt. SFS 1987:747 " Senaste lydelse 1973; 240. 1833 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 14 � En ber�ttelse, som n�gon har avgett skriftligen i anl edning av en redan inledd eller f�rest�ende r�tteg�ng, eller en uppteckning av en ber�t� telse, som n�gon i anledning av en s�dan r�tteg�ng l�mnat inf�r �klagare eller polismyndighet eller annars utom r�tta, f�r �beropas som bevis i r�tteg�ngen endast 1. om det �r s�rskilt f�reskrivet, 2. om f�rh�r med den som l�mnat ber�ttelsen inte kan h�llas vid eller utom huvudf�rhandling eller i �vrigt inf�r r�tten eller 3. om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till de ko stnader eller ol�gen� heter som ett f�rh�r vid eller utom huvudf�rhandling kan antas medf�ra, vad som kan antas st� att vinna med ett s�dant f�rh�r, ber�ttelsens bety� delse och �vriga omst�ndigheter. Vad som s�gs i f�rsta stycket om en skriftlig eller upptecknad ber�ttelse skall ocks� till�mpas i fr�ga om en fonetisk eller liknande upptagning av en ber�ttelse. 36 kap. 1 �'� Var och en, som inte �r part i m�let, f�r h�ras som vittne. I brottm�l f�r dock m�ls�ganden inte vittna, �ven om han ej f�r talan. I brottm�l f�r vittnesf�rh�r inte heller �ga rum med n�gon som har �talats f�r medverkan till den g�rning f�rh�ret g�ller eller f�r n�gon annan g�rning som har omedelbart samband med den g�rningen. Vad som s�gs i and ra stycket om den som har �talats skall ocks� g�lla den som f�r g�rning som d�r avses 1. �r sk�ligen misst�nkt och har underr�ttats om misstanken enligt 23 kap. 18 �, 2. har meddelats straff�rel�ggande eller f�rel�ggande av ordningsbot, eller 3. till f�ljd av beslut enligt best�mmelser om �talsunderl�telse eller s�rskild �talspr�vning ej har �talats. Skall n�gon som avses i and ra eller tredje stycket h�ras i en r�tteg�ng som inte avser �tal mot honom sj�lv, g�ller i fr�ga om kallelse til l f�rhand� ling och p�f�ljd f�r utevaro fr�n f�rhandlingen samt i fr�ga om f�rh�ret vad som s�gs om tilltalade i 31 kap. 4 �, 37 kap. 1 �, 45 Kap. 15 � samt 4 6 kap. 15 � f�rsta stycket. I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r inst�llelse vid f�rhand� ling g�ller 36 kap. 24 och 25 ��. 7 � Den som skall h�ras som vittne skall vid vite kallas att infinna sig vid f�rhandling inf�r r�tten, I kallelsen till vittnet skall l�mnas beh�vliga uppgifter om partema och m�let samt i korthet anges vad f�rh�ret g�ller. Vittnet skall �ven erinras om sina r�ttigheter och skyldigheter enligt 20 och 23-25 ��. 16 � Ett vittne skall avge sin ber�ttelse muntligen. Skriftliga vittnesb e� r�ttelser f�r inte �beropas. Vittnet f�r dock med r�ttens medgivande an� v�nda sig av anteckningar till st�d f �r minnet. 1834 Senaste lydelse 1984: 131. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vid vitt nesf�rh�r f�r vad vittnet tidigare anf�rt inf�r r�tta eller inf�r SFS 1987:747 �klagare eller polismyndighet f�rebringas endast n�r vittnets ber�ttelse vid f�rh�ret avviker fr�n vad han tidigare anf�rt eller n�r vittnet vid f�rh�ret f�rklarar att han inte kan eller inte vill yttra sig. 17 � Ett vittnesf�rh�r skall inledas av den part som �beropat f�rh�ret, om inte r�tten best�mmer annat. Vid f�rh �ret skall vittnet f�rst beredas tillf�lle att p� egen hand eller, om det beh�vs, med st�d av fr�gor avge sin ber�ttelse i ett sammanhang. Motparten skall se dan f� tillf�lle att h�ra vittnet. Om m otparten inte �r n�rvarande eller om det av annan anledning beh�vs, b�r r�tten leda denna del av f�rh�ret. D�refter f�r r�tten och partema st�lla ytterligare fr�gor till vittnet. Den part som �beropat f�rh�ret b�r f�rst f� tillf�lle till detta. Har ingen av parterna eller b�da �beropat f�rh�ret, skall detta inledas av r�tten, om det inte �r l�mpligare att n�gon av parterna inleder f�rh�ret. Fr�gor, som genom sitt inneh�ll, sin form eller s�ttet f�r deras framst�l� lande inbjuder till visst svar, f�r inte st�llas annat �n om det vid f�rh�r enligt andra stycket beh�vs f�r att unders�ka i vad m�n vittnets ber�ttelse st�mmer med det verkliga h�ndelsef�rloppet. R�tten skall avvisa fr�gor, som uppenbart in te h�r till s aken eller som �r f�rvirrande eller p� annat s�tt otillb�rliga. 18 � Om det finns anledning anta att ett vittne av r�dsla eller annan orsak inte fritt ber�ttar sanningen p� grund av en parts eller n�gon �h�rares n�rvaro, eller om part eller �h�rare hindrar vittnet i ha ns ber�ttelse genom att falla honom i talet eller p� annat s�tt, f�r r�tten f�rordna att parten eller �h�raren inte f�r vara n�rvarande vid f�rh�ret. Vittnesber�ttelse, som enligt f�rsta stycket l�mnats i parts fr�nvaro, skall �terges i beh�vlig omfattning n�r parten �ter �r n�rvarande. Parten skall beredas tillf�lle att st�lla fr�gor till vittnet. 19 � F�rh�r med ett vittne f�r �ga rum utom huvudf�rhandling, 1. om det inte �r m�jligt f�r vittnet att infinna sig vid huvudf�rhandlingen eller 2. om en inst�llelse vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att f�rh�ret h�lls vid huvudf�rhandlingen. Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till f�rh �r enligt f�rsta stycket. 20 � Uteblir ett vittne som kallats enligt 7 �, skall r�tten f�rel�gga nytt vite, om m�let uts�tts till senare dag, eller f�rordna att han skall h�mtas till r�tten antingen omedelbart eller till den senare dagen. 22 � Best�mmelserna i d etta kapitel om vitesf�rel�ggande och om h �kte g�ller inte vittne som avses i 13 � f�rsta stycket. S�dant vittne f�r dock h�mtas till r�tten. Om den som � beropat ett vittne avst�r fr�n f�rh�r med vitt net eller om fr�gan om vittnesf�rh�r av annan orsak f�rfaller, f�r d�refter inga tv�ngs- Ig3^ medel enligt 20 eller 21 � anv�nd as mot vit tnet. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 23 � G�r ett vittne sig skyldigt till s�dan f�rsummelse eller tredska som avses i 20 eller 21 � och v�llas r�tteg�ngskostnad d�rav f�r n�gon av parterna, skall r�tten p� yrkande av parten �l�gga vittnet att i sk�lig omfattning ers�tta kostnaden. Har �ven en part av r�tten �lagts att ers�tta motparten s�dan kostnad och har parten utgett ers�ttningen, har han r�tt att av vittnet f� ut vad vittnet �lagts att utge. Vad som nu sagts om vittnes skyldighet att ers�tta en parts kostnad skall g�lla �ven betr�ffande kostnad som orsakats f�r staten. 1836 37 kap. Om f�rh�r med part och med m�ls�gande som inte f�r talan 1 � Vid f�rh�r i b evissyfte med part eller med m�ls�gande som inte f�r talan skall 36 kap. 17 � till�mpas. Om r�tten inte beslutar annat, skall dock f�rh�r med den som �r tilltalad i brottm�l inledas av r�tten och ledningen av f�rh�ret d�refter �verg� till �klagaren. 2 � I tviste m�l f�r f�rh�r i bevissyfte med part �ga rum under sannings� f�rs�kran. F�rh�ret b�r d�rvid begr�nsas till s�dana omst�ndigheter som �r av s�rskild betydelse i m �let. Innan f�rh�r enligt f�rsta stycket h�lls, skall parten avge denna f�rs�k� ran: "Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag skall s�ga hela sanningen och intet f�rtiga, till�gga eller f�r�ndra." 3 � Vid f�rh�r enligt detta kapitel skall i �vrigt 36 kap. 9 � andra stycket, 10 � f�rsta stycket, 13 � f�rsta stycket, 16 � samt 18 och 19 �� till�mpas. Vid f�rh�r under sanningsf�rs�kran skall, f�rutom de lagrum som anges i f�rsta stycket, 36 kap. 5 och 6 ��, 8 � a ndra stycket samt 14 och 15 �� till�mpas. I brottm�l skall, f�rutom de lagrum som anges i f�rsta stycket, 36 kap. 24 och 25 �� till�mpas i fr�ga om ers�ttning till m �ls�gande, som kallats till f�rh�r i anledning av �klagarens talan. Detta skall g�lla �ven n�r n�gon annan part �n en m�ls�gande eller en tilltalad kallats till s�dant f�rh�r. Vid till�mpning av de lagrum som anges i f� rsta-tredje styckena skall vad som s�gs om vittne g�lla part eller m�ls�gande som inte f�r talan och vad som s�gs om ed g�lla sanningsf�rs�kran. 38 kap. 6 � Bevisupptagning genom skriftlig handling f�r �ga rum utom huvu d� f�rhandling, 1. om handlingen i nte kan f�retes vid huvudf�rhandlingen eller 2. om f�reteende vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis� upptagningen sker vid huvudf�rhandlingen. Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt f�rsta stycket. ~\ � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 kap. SFS 1987:747 2 � Syn f�r �ga rum utom huvudf�rhandling, 1. om syn inte kan h�llas vid huvudf�rhandlingen eller 2. om syn vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller ol� genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att den h�lls vid huvudf�rhandlingen. Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till syn enligt f�rsta stycket. 40 kap. 11 � Vad som s�gs i 36 kap. 9 � andra stycket samt 15, 18 och 19 �� om vittne skall till�mpas ocks� i fr�ga om sakkunnig. 16 � G�r en sakkunnig sig skyldig till s�da n f�rsummelse eller tredska som avses i 12 eller 14 � eller uteblir en sakkunnig, som kallats till f�rh�r, och v�llas r�tteg�ngskostnad d�rav f�r n�gon av parterna, skall r�tten p� yrkande av parten �l�gga den sakkunnige att i sk�lig omfattning ers�tta kostnaden. Har �ven en part av r�tten �lagts att ers�tta motparten s�dan kostnad och har parten utgett ers�ttningen, har han r�tt att av den sakkun� nige f� ut vad denne �lagts a tt utge. Vad som nu sagts om sakkunnigs skyldighet att ers�tta parts kostnad skall g�lla �ven betr�ffande kostnad som orsakats f�r staten. 42 kap. Om st�mning och f�rberedelse och om avg�rande av m�l utan huvudf�rhandling 1 � Den som vill inleda en r�tteg�ng mot n�gon skall hos r�tten skrift� ligen ans�ka om st�mning. 2 � En ans�kan om st�mning skall inneh�lla 1. ett best�mt yrk ande, 2. en utf�rlig redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r yrkandet, 3. upp gift om de bevis som �beropas och vad som skall styrkas med vaije bevis samt 4. up pgift om s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte beh�righeten framg�r av vad som anf�rs i �vrigt. Har k�randen n�gra �nskem�l om hur m�let skall handl�ggas, b�r han ange dessa i ans�kningen. Ans�kningen skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller hans ombud. De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in tillsammans med ans� kning� en. � � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga r um. F�rberedelsen har till syfte att klarl�gga 1. parternas yrkanden och inv�ndningar samt de omst�ndigheter som parterna �beropar till grund f� r sin talan, � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 2. i vad m�n partema �r oense om �beropade sakf�rh�llanden, 3. vilka bevis som skall f�reb ringas och vad som skall styrkas med vaije bevis, 4. om ytterligare utredning eller andra �tg�rder beh�vs f�re m�lets avg�rande och 5. om det finns f�ruts�ttningar f�r f�rlikning. R�tten skall driva f�rberedelsen med inriktning p� ett snabbt avg�rande av m�let. S� snart det l�mpligen kan ske b�r r�tten h�ra parterna ang�ende m�lets handl�ggning. c? 7 � Vid f�rberedelsen skall svaranden genast avge svarom�l. I detta skall anges 1. de inv�ndningar om r�tteg�ngshinder som svaranden vill g�ra, 2. i vad m�n k�randens yrkande medges eller bestrids, 3. om k�randens yrkande bestrids, grunden f�r detta med yttrande r�rande de omst�ndigheter, som k�randen grundar sin talan p �, och med angivande av de omst�ndigheter som svaranden vill anf�ra samt 4. uppgift om de bevis som svaranden �beropar och om vad som skal l styrkas med vaije bevis. De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in samtidigt som svarom�let avges. 8 �'' Under f�rberedelsen skall parterna var f�r sig ange de ytterligare omst�ndigheter som de vill anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten anf�rt. De skall ocks�, i den m�n det inte skett tidigare, uppge de bevis som de vill �beropa och vad de vill styrka med varje bevis. Skriftliga bevis som inte redan f�retetts skall genast framl�ggas. Parterna �r skyldiga att p� framst�llning av motparten uppge, vilka andra skriftliga bevis de innehar. R�tten skall, allt efter m�lets beskaffenhet, vid f�rberedelsen verka f�r att tvistefr�gorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill �beropa i m�let. R�tten skall genom fr�gor och p�pekanden f�rs�ka avhj�l� pa otydligheter och ofullst�ndigheter i pa rtemas framst�llningar. R�tten f�r best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas var f�r sig vid f�rberedelsen. iU 9 � F�rberedelsen sker vid sammantr�de eller genom skriftv�xling eller annan handl�ggning. Om det �r l�mpligt, f�r olika former av f�rberedelse f�renas. Svarom�l enligt 7 � skall avges skriftligen, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffenhet �r l�mpligare att svarom�let avges vid ett sammantr� de. N�r ett skriftligt svarom�l har kommit in till r�t ten, skall sammantr�de h�llas s� snart som m�jligt, om det inte med h�nsyn till m�lets beska ffen� het �r l�mpligare med fortsatt skriftv�xling. Om sammantr�de h�lls, skall f�rberedelsen om m�jligt avslutas vid detta. Om s� inte kan ske, skall f�rberedelsen forts�tta genom skriftv�xling eller vid ett nytt sammantr�de. 1838 Senaste lydelse 1971:218. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> JO ,� Sammantr�de f�r h�llas per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn SFS 1987:747 till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller om ett sam� mantr�de inf�r r�tten skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att sammantr�de h�lls inf�r r�tten. I fr�ga om sammantr�den som h�lls per telefon g�ller inte reglerna i denna balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro. 11 � I m�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten f�r svaranden f�rel�ggas att skriftligen avge svarom �l enligt 7 � vid p�f�ljd a tt tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom. 12 � I m�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten skall partema f�rel�ggas att inst�lla sig till ett sammantr�de vid p�f�ljd att tredskodom annars kan komma a tt meddelas mot den som uteblir. Parter som skall infinna sig personligen skall ocks� f�rel�ggas vite. I m�l d�r f�rlikning om saken inte �r till�ten skall k�randen f�rel�ggas att inst�lla sig till e tt sammantr�de vid p�f�ljd a tt hans talan i m�let annars f�rfaller. Skall han infinna sig personligen, skall r�tten ocks� f�rel�gga vite. Svaranden skall f�rel�ggas vite. Avser sammantr�det endast behandling av r�tteg�ngsfr�gor, skall par� tema i st�llet f�r f�rel�gganden enligt f�rsta och andra styckena f�rel�ggas vite. 13 � Vid sammantr�de f�r partema ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle underl�tta f�rst� elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r handl�ggningen. 14 � Om det �r till f�rdel f�r utredningen i m�let, b�r r�tten f�re sam� mantr�de eller fortsatt skriftv�xling tillst�lla partema en f�rteckning �ver de fr�gor som b�r tas upp under den fortsatta handl�ggningen. Partema skall f�re ett sammantr�de s�tta sig in i saken p� s�dant s�tt att n�got ytterligare sammantr�de f�r f�rberedelse om m�jligt inte beh�vs. 15 � �r saken s�d an att f�rlikning d�rom �r till�ten, f�r en part f�rel�g� gas att slutligt best�mma sin talan och uppge de bevis han �beropar, om det �r p�kallat med h�nsyn till hur parten utf�rt sin talan tidigare under m�lets handl�ggning. Efter det att tiden f�r s�dant yttrande har g�tt ut, f�r parten inte �beropa n�gon ny omst�ndighet eller n�got nytt bevis, om han inte g�r sannolikt att han har haft giltig urs�kt f�r sin underl�tenhet att �beropa omst�ndigheten eller beviset tidigare. 16 � �r det till f�rdel f�r handl�ggningen av m�let, b�r r�tten innan f�rberedelsen avslutas g�ra en skriftlig sammanfattning av parternas st�ndpunkter, s� som de uppfattas av r�tten. Parterna skall beredas tillf�lle att yttra sig �ver sammanfattningen. 17 � �r saken s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten, skall r�tten, i den m�n det �r l�mpligt med h�nsyn till m�lets beskaffenhet och �vriga om� st�ndigheter, verka f�r att parterna f�rliks. I �39 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 Om det med h�nsyn tiH m�lets beskaffenhet �r l�mpligare a tt s�rsktld medling �ger ru m, kan r�tten f�rel�gga pa rterna att inst�lla sig till f�rlik� ningssammantr�de inf�r medlare som f�rordnas av r�tten. 18 � Ett m�l avg�rs efter huvudf�rhandling. Utan s�dan f�rhandling f�r r�tten dock 1. avg�ra ett m�l p� annat s�tt �n genom dom, 2. meddela tredskodom, 3. meddela dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits, 4. stadfasta f�rlikning och 5. �ven i annat fall meddela dom, om huvudf�rhandling inte beh�vs med h�nsyn till utredningen i m�let och inte heller beg�rs av n�gon av parterna. Innan ett m�l avg�rs med st�d av f�rsta stycket 5, skall parterna, om de inte kan anses redan ha slutf�rt sin talan, beredas tillf�lle till detta. Innan ett m�l avg�rs genom tredskodom enligt 44 kap. 7 a �, g�ller vad som s�gs i andr a stycket i fr�ga om k�randen. 20 S� snart f�rberedelsen avslutats skall r�tten, om m�let inte av� gjorts enligt 18 �, best�mma tid f�r huvudf�rhandling, om m�jligt efter samr�d med parterna. Huvudf�rhandling f�r handl�ggning av r�tteg�ngs� fr�ga eller del av saken, som kan avg�ras s�rskilt, f�r h�llas �ven om f�rberedelsen av m�let i �vrigt inte har avslutats. Huvudf�rhandlingen f�r med parternas samtycke h�llas i f�renklad form, om det �r m�jligt med h�nsyn till reglerna i 43 kap. 2 �. S�dan huvudf�rhandling kan �ga rum i omed elbart samband med f�rberedelsen eller, under f�ruts�ttning att samma domare sitter i r�tten, inom femton dagar fr�n den dag d� den muntliga f�rberedelsen avslutades. Oavsett parternas samtycke f�r huvudf�rhandling i f�renklad form h�llas i omedel� bart samband med f�rberedelsen, om saken �r uppenbar. Om muntlig f� rberedelse h�lls per telefon, f�r �ven huvudf�rhandling i f�renklad form h�llas per telefon i om edelbart samband med f�rberedel� sen. Vid huvudf�rhandling i f�renklad form skall vad som �gt rum under det sammantr�de d� den muntliga f�rberedelsen avslutades anses ha �gt rum �ven vid huvudf�rhandlingen utan att det beh�ver upprepas vid denna. I 21 �^' I fr�ga om kallelse till huvudf�rhandling g�ller 12 �. 43 kap. 3 � F�religger det s�dant hinder mot huvudf�rhandling som avses i 2 �, f�r f�rhandlingen �nd� p�b�rjas, om det kan antas att den enligt 11 � andra stycket kan forts�tta senare utan att ny huvudf�rhandling beh�ver h�llas och en uppdelning av f�rhandlingen inte �r ol�mplig med h�nsyn till m�lets beskaffenhet. 1840 Senaste lydelse 1969: 244. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. X � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Inst�lls hu vudf�rhandlingen, f�r r�tten �nd� ta upp muntlig bevisning, SFS 1987:747 om det �r till�tet enligt reglerna om f�rh�r utom huvudf�rhandling och den som skall h�ras finns tillg�nglig. Om det �r a v synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket. Om bevisning upptas med st�d av andra eller tredje stycket, g�ller i till�mpliga delar vad som f�reskrivs om bevis som upptas utom huvudf�r� handlingen. 4 � R�tten skall s e till at t ordning och reda iakttas vid handl�ggningen. R�tten kan best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas var f�r sig eller att i �vrigt avvikelser skall g�ras fr�n den ordning som f�reskrivs i 7-9 ��. R�tten skall ocks� se till att m�let blir utrett efter vad dess beskaffenhet kr�ver och att inget on�digt dras in i m�let. Genom fr�gor och p�pekanden skall r�tten f�rs�k a avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndigheter i d e utta� landen som g�rs. 5 � F�rhandlingen skall vara muntlig. Partema f�r ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle underl�tta f�rst�elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r handl�ggningen. 8 � Sedan parterna utvecklat sin talan, skall bevisningen f�rebringas. Skall en part h�ras i bevissyfte, b�r f�rh�ret �ga rum innan vittnesbevis� ning tas upp r�rande den omst�ndighet f�rh�ret g�ller. R�tten f�r f�rordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid huv ud� f�rhandlingen utan att de l�ses upp vid denna. Detta f�r ske endast om partema medger det, r�ttens ledam�ter tagit del av bevisen och det inte �r ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. Bevisning f�r vid huvudf�rhandling tas upp per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn till bevisningens art och �vriga omst�ndigheter eller om bevi supptagning enligt vanliga regler skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis� ningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning per telefon g�ller inte reglerna i denna balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro. 10 � Om en part under huvudf�rhandlingen �ndrar eller g�r till�gg till tidigare l�mnade uppgifter eller om han �beropar omst�ndigheter eller bevis som han inte uppge tt f�re f�rhandlingens b�ljan, f�r det nya materi� alet l�mnas utan avseende, om det kan antas att parten genom detta f�rfarande f�rs�ker f�rhala r�tteg�ngen eller �verrumpla motparten eller att parten annars handlar i otillb�rligt syfte eller av grov v�rdsl�shet. 11 Huvudf�rhandlingen skall, utan annat avbrott �n som kan f�ranle� das av best�mmelserna i 1 kap. 9 �, om m�jligt fortg� i ett samm anhang till dess m�le t �r f�rdigt f�r avg�rande. En p�b�rjad huvudf�rhandling f�r " Senaste lydelse 1969:244. '^'ll � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 uppskjutas endast om f�rhandlingen �gt rum enligt 3 � f�r sta stycket, om det efter handl�ggningens b�rjan har kommit fram n�got nytt viktigt sk�l eller bevis eller om r�tten annars finner att det �r n�dv�ndigt. En uppslyu- ten huvudf�rhandling skall �terupptas s� snart som m�jligt. Har en huvudf�rhandling uppskjutits en eller flera g�nger, f�r fortsatt huvudf�rhandling h�llas, om den sammanlagda uppskovstiden uppg�r till h�gst femton dagar. I annat fall skall ny huvudf�rhandling h�llas, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffenhet f�religger synnerliga sk�l att h�lla fortsatt huvudf�rhandling och syftet med en sammanh�llen huvudf�rhand� ling inte efters�tts i v�sentlig m�n. Uppskjuts en huvudf�rhandling som h�lls i f�renklad form, skall alltid ny huvudf�rhandling h�llas utan till�mp� ning av 42 kap. 20 � andra stycket. Till en uppskjuten huvudf�rhandling skall parterna kallas omedelbart eller genom s�rskild kallelse. I fr� ga om f�rel�ggande f�r parterna g�ller vad som s�gs i 42 kap. 12 �. U ts�tts ett m�l till fortsatt huvudf�rhandling, f�r i st�llet f�r f�rel�ggande enligt 12 � f�rsta stycket en part f�rel�ggas att inst�lla sig vid p�f�ljd att annars tredskodom kan komma att meddelas mot honom eller m�let avg�ras utan hinder av hans utevaro. P- 13 � Vid fortsatt huvudf�rhandling skall handl�ggningen forts�tta d�r den slutade vid den tidigare f�rhandlingen. Vid ny huvudf�rhandling skall m�let f�retas till fullst�ndig handl�gg� ning. Bevis, som upptagits vid tidigare handl�ggning, skall tas upp p� nytt , om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt. 14 � Om r�tten sedan huvudf�rhandlingen avslutats finner att det �r n�dv�ndigt att komplettera utredningen innan m�let avg�rs, f�r fortsatt eller ny huvudf�rhandling h�llas enligt reglerna i detta kapitel. �r komplet� teringen av enkel beskaffenhet, f�r r�tten dock efter samr�d med parterna i st�llet besluta att utredningen skall inh�mtas p� annat l�mpligt s�tt. 44 kap. Om parts utevaro m. m. 7 a � Underl�ter svaranden att f�lja ett f�rel�ggande att skriftligen avge svarom�l vid p�f�ljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom, f�r s�dan dom meddelas, om inte k�randen har motsatt sig det. Svaranden skall anses ha f�ljt ett f�rel�ggande att avge svarom�l, om han klargjort sin inst�llning til l k�randens yrkande och angett sk�l som kan vara av betydelse vid pr�vning av s aken. 10 � Vid �tervinning skall handl�ggningen av m�let, i den del �tervinning har s�kts, forts�tta d�r den slutade n�r fr�gan om tredskodom togs upp. En part mot vilken tredskod om meddelas p� nytt har inte r�tt till �tervin� ning i m�let. 1842 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 kap. SFS 1987:747 7 � Har f�runders�kning �gt rum i m�let, skall �klagaren, d� �talet v�cks eller s� snart som m�jligt d�refter, till r�tten ge in utskrift av protokoll eller anteckningar fr�n f�runders�kningen samt de skriftliga handlingar och f�rem�l som han vill �ber opa som bevis. S�dant som inte r�r �talet, b�r dock inte ges in. 10 I st�mningen skall r�tten �ven f�rel�gga den tilltalade att munt- ligen eller skriftligen uppge vilken bevisning han �beropar och vad han vill styrka med vaije bevis. Detta g�ller dock inte, om det p� grund av den tilltalades erk�nnande eller andra omst�ndigheter kan antas att uppgift om bevisning inte beh�vs. De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in samtidigt med att bevisupp� gift l�mnas. Om det beh� vs f�r att huvudf�rhandlingen skall kunna genomf�ras p� ett �ndam�lsenligt s�tt, f�r r�tten ocks� f�rel�gga den tilltalade att skrift� ligen redovisa sin inst�llning till �tale t och grunden f�r den. 13 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r r�tten h�lla sammantr�de f�r f�rbe� redelse med parter och andra som ber�rs. I fr�ga om kallelse av parter skall 15 � till�mpas. Uteblir n�gon som kallats till sammantr�det, f�r detta �nd� h�llas, om det fr�mjau- f�rberedelsens syfte. Om den som uteblivit f�relagts vite, f�r r�tten besluta att nytt vite skall f�rel�ggas eller att han skall h�mtas till r�tten. Vad som s�gs om sammantr�de per telefon i 42 kap. 10 � skall g�lla �ven vid sammantr�de enligt denna paragraf. 46 kap. 3 � F�religger det s�dant hinder mot huvudf�rhandling som avses i 2 � f�rsta stycket 4-6, f�r f�rhandlingen �nd� p�b�rjas, om det kan antas att den enligt II � a ndra stycket kan forts�tta senare utan att ny huvudf�r� handling beh�ver h�llas och en uppdelning av f�rhandlingen inte �r ol�mp� lig med h�nsyn till m�lets beskaffenhet. Inst�lls huvudf�rhandlingen, f�r r�tten �nd� ta upp muntlig bevisning, om det �r till�tet enligt reglerna om f�rh�r utom huvudf�rhandling och den som skall h�ras finns tillg�nglig. Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket. Om bevisning upptas med st�d av andra eller tredje stycket, g�ller i till�mpliga delar vad som f�reskrivs om bevis som upptas utom huvudf�r� handlingen. 4 � R�tten skal! se till at t ordning och reda iakttas vid handl�ggningen. R�tten kan best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas var f�r sig eller att i �vrigt avvikelser skall g�ras fr�n den ordning som f�reskrivs i 6, 9 och 10 ��. " Senaste lydelse 1976: 1137. 1843 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 R�tten skall ocks� se till att m�let blir utr ett efter vad dess beskaffenhet kr�ver och att inget on�digt dras in i m�let. Genom fr�gor och p�pekanden skall r�tten f�rs�ka avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndigheter i de utta� landen som g�rs. 5 � F�rhandlingen skall vara muntlig. Parterna f�r ge in e ller l�sa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle underl�tta f�rst�elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r handl�ggningen. 6 � Vid huvudf�rhandlingen skall �klagaren framst�lla sitt yrkande. Den tilltalade skall uppmanas att kort ange sin st�ndpunkt och grunden f�r den. �klagaren skall d�refter utveckla sin talan. M�ls�ganden och den tilltalade skall i den m�n det beh�vs beredas tillf�lle att utveckla sin talan. H�refter skall m�ls�ganden och den tilltalade h�ras och annan bevisning f�rebringas. F�rh�r med m�ls�ganden och den tilltalade b�r �ga rum innan vittnesbevisning tas upp r�rande den omst�ndighet som f�rh�ret g�ller. Om huvudf�rhandling �ger rum trots att m�ls�ganden eller den tilltalade inte �r n�rvarande, skall r�tten i den m�n det beh�vs tillse att ur handling� arna l�ggs fram vad han anf�rt. 7 � R�tten f�r f�rordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid huvudf�rhandlingen utan att de l�ses upp vid d enna. Detta f�r ske endast om parterna medger det, r�ttens ledam�ter tagit del av bevisen och det inte �r ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. Bevisning f�r vid huvudf�rhandling tas upp per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn till bevisningens art och �vriga omst�ndigheter eller om bevisupptagning enligt vanliga regler skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis� ningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning per telefon g�ller inte reglerna i denna balk om ka llelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro. 8 � Om m�ls�ganden inte f�r talan i m�let och det inte �r ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna, f�r r�tten best�mma att m�ls�ganden inte skall vara n�rvarande vid huvudf�rhandlingen innan han skall h�ras . 11 Huvudf�rhandlingen skall, utan annat avbrott �n som kan f�ranle� das av best�mmelserna i 1 kap. 9 �, om m�jligt fortg� i ett sammanhang till dess m�let �r f�rdigt f�r avg�rande. En p�b�rjad huvudf�rhandling f�r uppskjutas endast om f�rhandlingen �gt rum enligt 3 � f�r sta stycket, om det efter handl�ggningens b�ljan har kommit fram n�got nytt viktigt sk�l eller bevis eller om r�tten annars finner att det �r n�dv�ndigt. En uppslgu- ten huvudf�rhandling skall �terupptas s� snart som m�jligt. �r den tilltal a� de h�ktad, skall f�rhandlingen �terupptas inom en vecka fr�n dagen f�r f�reg�ende f�rhandlings avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n dagen f�r hans h�ktande, om inte p� grund av s�rsk ilda omst�ndigheter ett l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt. 3r,i, 1844 " Senaste lydelse 196 9; 244. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Har en huvudf�rhandling uppskjutits en eller flera g�nger, f�r fortsatt SFS 1987:747 huvudf�rhandling h�llas, om den sammanlagda uppskovstiden uppg�r till h�gst femton dagar. I a nnat fall skall ny huvudf�rhandling h�llas, om det inte med h�nsyn till m�lets bes kaffenhet f�religger synnerliga sk�l att h�lla fortsatt huvudf�rhandling och syftet med en sammanh�llen huvudf�rhand� ling inte efters�tts i v�sentlig m�n. Till en uppskjuten huvudf�rhandling skall parterna kallas omedelbart eller genom s�rskild kallelse. I fr�ga om f�rel�ggande g�ller vad som s�gs i 45 kap. 15 �. 13 � Vid fortsatt huvudf�rhandling skall handl�ggningen forts�tta d�r den slutade vid den tidigare f �rhandlingen. Vid ny huvudf�rhandling skall m�let f�retas till f ullst�ndig handl�gg� ning. Bevis, som upptagits vid tidigare handl�ggning, skall tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt. 15 Uteblir den tilltalade fr�n r�tteg�ngstillf�lle f�r huvudf�rhandling eller inst�ller han sig genom ombud d� han har f�relagts att infinna sig personligen, skall r�tten f�rel�gga nytt vite eller f�rordna, att han skall h�mtas till r�tten antingen o medelbart eller till senare dag. Kan saken utredas tillfredsst�llande, f�r m�let avg�ras trots att den tilltalade har inst�llt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om 1. det inte finns anledning att d�ma till annan p�f�ljd �n b�ter, f�ngelse i h�gst tre m�nader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller s�dana p�f�ljder i f�rening, 2. den tilltalade, sedan st�mning har delgetts honom, har avvikit eller h�ller sig undan p� s�dant s�tt att han inte kan h�mtas till huvud f�rhand� lingen eller 3. den tilltalade lider av sinnessjukdom eller sinnessl�het och hans n�rvaro p� grund d�rav inte �r n�dv�ndig. I fa ll som a vses i andra stycket 1 f�r f�ngelse �d�mas endast om den tilltalade tidigare har uteblivit fr�n ett r�tteg�ngstillf�lle f�r huvudf�rhand� ling i m�let eller d � har inst�llt sig endast genom ombud. Har �talet efter det tidigare r�tteg�ngstillf�llet utvidgats till att avse ytterligare g�rning, f�r f�ngelse �d�mas e ndast om anledning fanns att d�ma till f�ngelse f�r de g�rningar som �talet avs�g innan det utvidgades. Med de p�f�ljder som anges i andra stycket 1 skall likst�llas f�rordnande enligt 34 kap. 1 � f�rsta stycket 1 brottsbalken. Detta g�ller dock inte, om i samband med f�r ordnandet villkorligt medgiven frihet fr�n f�ngelsestraff skall f�rklaras f�rverkad i fr�ga om en strafftid som �verstiger tre m�na� der. I fall som avses i andra stycket 2 f�r m�let avg�ras �ven om den tilltalade inte har delgetts kallelse till f�rhandlingen. R�tteg�ngsfr�gor f�r avg�ras trots att den tilltalade har uteblivit. 17 � Om r�tten sedan huvudf�rhandlingen avslutats finner att det �r n�dv�ndigt a tt komplettera utredningen innan m�let avg�rs, f�r fortsatt " Senaste lydelse 1982:283. 1845 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 eller ny huvudf�rhandling h�llas enligt reglerna i detta kapitel. �r komplet� teringen av enkel beskaffenhet, f�r r�tten dock efter samr�d med parterna i st�llet besluta att utredningen skall inh�mtas p� annat l�mpligt s�tt. 47 kap. 2 � En ans�kan om st�mning skall inneh�lla uppgifter om 1. den tilltalade, 2. den brottsliga g�rningen med angivande av tid och plats f�r dess f�r�vande och de �vriga omst�ndigheter, som erfordras f�r dess k�nne� tecknande, samt det eller de lagrum, som �r till�mpliga, 3. det enskilda anspr�k, som m�ls�ganden vill framst�lla samt en utf�rlig redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r anspr�ket, 4. de bevis som �beropas och vad som skall styrkas med vaije bevis samt 5. s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte beh�righeten framg�r av vad som anf�rs i �vrigt. Har m�ls�ganden n�gra �nskem�l om hur m�let skall handl�ggas, b�r han ange dessa i ans�kningen. Ans�kningen skall vara egenh�ndigt undertecknad av m�ls�ganden eller hans ombud. �r brottet s�dant att m�ls�ganden f�r v�cka �tal endast om �klagaren beslutat att inte �tala, skall tillsammans med ans�kningen ges in intyg om att ett s�dant beslut meddelats. De skriftliga bevis som �beropas b�r ocks� ges in tillsammans med an s�kningen. 6 � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga rum. F�rberedelsen har till syfte att klarl�gga 1. den tilltalades inst�llning till �talet och grunden f�r den, 2. vilka bevis som skall f�rebringas och vad som skall styrkas med vaije bevis samt 3. om ytterligare utredning eller andra �tg�rder beh�vs f�re m�lets avg�rande. R�tten skall driva f�rberedelsen med inriktning p� e tt snabbt avg�rande av m�let. S� snart det l�mpligen kan ske b�r r�tten h�ra partema ang�ende m�lets handl�ggning. 7 � Vid f�rberedelsen b�r den tilltalade avge svarom�l och ange, om han erk�nner eller f�rnekar g�rningen, samt yttra sig �ver de omst�ndigheter p� vilka �talet grundats. Han b�r ocks� ange de omst�ndigheter som han vill anf�ra. Parterna b�r d�refter var f�r sig ange de ytterligare omst�ndigheter som de vill anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten anf�rt. De skall ocks�, i den m�n det inte skett tidigare, uppge de bevis som de vill �beropa och vad de vill s tyrka med vaije bevis. Skriftliga bevis, som inte redan f�retetts, skall genast framl�ggas. R�tten f�r best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behan dlas varf�r sig vid f�rb eredelsen. 1846 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � F�rberedelsen sker vid sammantr�de eller genom skriftv�xling eller SFS 1987:747 annan handl�ggning. Om de t �r l�mpligt, f�r olika former av f�rberedelse f�renas. Svarom�l enligt 7 � f�rsta stycket skall avges skriftligen, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffenhet �r l�mpligare att svarom�let avges vid ett sammantr�de. N�r ett skriftligt svarom�l har kommit in till r�tten, skall sammantr�de h�llas s� snart som m�jligt, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffen� het �r l�mpligare med fortsatt skriftv�xling. Om sammantr�de h�lls, skall f�rberedelsen om m�jligt avslutas vid detta. Om s� inte kan ske, skall f�rberedelsen forts�tta genom skriftv�xling eller vid ett nytt sammantr�de. 9 Om f�rberedelse skall ske vid sammantr�de och den tilltalade �r h�ktad, skall sammantr�det h�llas inom en vecka fr�n dagen f�r hans h�ktande, om inte l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda omst�ndigheter. �r den tilltalade �lagd resef�rbud, skall sammantr�det, h�llas inom en m�nad fr�n dagen f�r delgivning'av beslutet. �r den tilltalade h�ktad och skall ett ytterligare sammantr�de h�llas, skall det ske inom en vecka fr�n dagen f�r f�reg�ende sammantr�des avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n dagen f�r hans h�ktande, om inte l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda omst�ndigheter. 10 � Sammantr�de f�r h�llas per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller ett samman� tr�de inf�r r�tten skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydels en av att sammantr�det h�lls inf�r r�tten. I fr�ga om sammantr�den som h�lls per telefon g�ller inte reglerna i denn a balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro. 11 � Vid sammantr�de f�r partema ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle underl�tta f�rst�e lsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r handl�ggningen. 12 � M�ls�ganden skall f�rel�ggas att inst�lla sig till ett sammantr�de vid p�f�ljd att han an nars f�rlorar sin r�tt att f�ra talan om brottet. Skall han infmna sig pers onligen, skall r�tten ocks� f�rel�gga vite. Den tilltalade skall f�rel�ggas vite. R�tten f�rordnar om inst�llandet av den som �r h�ktad. Avser sammantr�det endast behandling av r�tteg�ngsfr�gor, skall m�ls� �ganden i st�llet f�r f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�rel�ggas vite. 19 � Om det �r till f�rdel f�r utredningen i m�let, b�r r�tten f�re sam� mantr�de eller fortsatt skriftv�xling tillst�lla partema en f�rteckning �ver de fr�gor som b�r tas upp under den fortsatta handl�ggningen. Partema skall f�re ett sammantr�de s�tta sig in i saken p� s�dant s�tt att n�got ytterligare sammantr�de f�r f�rberedelse om m�jligt inte beh�vs. ^Senaste lydelse 1981: 1294. 1847 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 1848 20 � �r det till f�rdel f�r handl�ggningen av m�let, b�r r�tten innan f�rberedelsen avslutas g�ra en skriftlig sammanfattning av partemas st�ndpunkter, s� som de uppfattas av r�tten. Partema skall beredas tillf�lle att yttra sig �ver sammanfattningen. Senaste lydelse 1981: 1294. 22 S� snart f�rberedelsen avslutats skall r�tten best�mma tid f�r huvudf�rhandling, om m�jligt efter samr�d med partema. Huvudf�rhand� ling f�r handl�ggning av r�tteg�ngsfr�ga eller del av saken, som kan avg�� ras s�rskilt, f�r h�llas �ven om f�rberedelsen av m�let i �vrigt inte har avslutats. �r den tilltalade h�ktad, skall huvudf�rhandlingen h�llas inom en vecka fr�n dagen f�r f�rberedelsens avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n dagen f�r hans h�ktande. �r den tilltalade �lagd resef�rbud, skall huvudf�rhandling h�llas inom en m�nad fr�n dagen f�r f�rberedelsens avslutande. Har resef�rbudet medde� lats d�refter, skall tiden r�knas fr�n dagen f�r delgivning av beslutet. 0 23 � I fr�ga om kallelse till huvudf �rhandling skall 12 � till�mpas. Om det finns anledning anta att den tilltalade inte skulle f�lja ett f�rel�g� gande vid vite att infinna sig personligen, f�r r�tten besluta att han skall h�mtas till huvudf�rhandlingen. 49 kap. 3 � Har en tingsr�tt i beslut under r�tteg�ngen ogillat j�v mot domare eller inv�ndning om r�tteg�ngshinder, skall den part som vill f�ra talan mot beslutet anm�la missn�je. S�dan anm�lan skall g�ras genast, om beslutet meddelats vid ett sammantr�de, och annars inom en vecka fr�n den dag d� parten fick del av beslutet. F�rsummar parten detta, har han inte l�ngre r�tt att f�ra talan mot beslutet. Om en part anm�ler missn�je, best�mmer r�tten med h�nsyn tUl omst�ndigheterna, om talan skall f�ras s�rskilt eller endast i samband med talan mot dom eller slutligt beslut. S�rskild talan skall f�ras genom besv�r. 12 � Talan mot tingsr�ttens dom eller beslut i m�l som handlagts av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a � f�rsta stycket f�r inte pr�vas av hovr�tten i vidare m�n �n som framg�r av 13 �, om inte hovr�tten medde� lat parten pr�vningstillst�nd. Pr�vningstillst�nd beh�vs inte vid talan mot beslut som r�r n�gon annan �n en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsr�tten ogillat j�v mot en domare, beslut ang�ende utd�mande av f�relagt vite eller om ansvar f�r en r�tteg�ngsf�rseelse eller beslut varigenom en missn�jesan� m�lan eller en ans�kan om �tervinning eller en vade- eller besv�rstalan avvisats. I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � andra stycket och 13 � g�lla i till�m pliga delar. "fil � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 � Pr�vningstillst�nd f�r meddelas endast om SFS 1987:747 1. det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att talan pr�vas av h�gre r�tt, 2. anledning f�rekommer till �ndring i det slut vartill tingsr�tten kommit eller 3. del annars f�religger synnerliga sk�l att pr�va talan. 14 � Talan mot tingsr�ttens beslut ang�ende fr�gor som avses i 1 k ap. 3 a � f�rs i samma ordning som talan mot beslut varigenom r�tten ogillat en inv�ndning om r�tteg�ngshinder. 15 � Kan talan mot tingsr�ttens dom eller beslut pr�vas av hovr�tten endast om denna meddelat pr�vningstillst�nd, skall tingsr�tten i samband med underr�ttelse om vad som g�ller i fr�ga om fullf�ljd av talan upplysa partema om detta och d�rvid ocks� ange inneh�llet i 13 �. 50 kap. 1 � Vill n�gon part v�dja mot tingsr�ttens dom i ett tvistem�l, skall han ge in en vadeinlaga till t ingsr�tten. Inlagan skall ha kommit in till r �tten inom tre veckor fr�n den dag d� domen meddelades. 2 � Har ena parten enligt 1 � v�djat mot tingsr�ttens dom, f�r ocks� motparten, �ven om han inte iakttagit vad som s�gs i den paragrafen, f�ra talan mot domen. Han skall dock inom en vecka fr�n den dag, d� vadetiden gick ut, ge in sin vadeinlaga till t ingsr�tten. Om den f�rsta vadetalan �terkallas eller av annat sk�l f�rfaller, �r ocks� den senare vadetalan f�rfallen. 4 I vadeinlagan skall vadek�randen uppgiva: 1. den dom, mot vilken talan f�res; 2. grunderna f�r vadetalan med angivande, i vilket avseende underr�t� tens domsk�l enligt k�randens mening �ro oriktiga; samt 3. i vilken del domen �verklagas och den �ndring i domen, som k�randen yrkar. Om pr�vningstillst�nd beh�vs, skall k�randen i vadeinlagan ange de omst�ndigheter som han �beropar till st�d f�r att s�dant tillst�nd skall meddelas. K�randen skall i vadeinlagan uppgiva de bevis han vill �beropa och vad han v ill styrka med vaije s�rskilt bevis. Skriftligt bevis, som ej tidigare f�rebragts, skall i huvu dskrift eller styrkt avskrift fogas vid vadeinlagan. Vill k�randen att f�rnyat f�rh�r med vittne eller sakkunnig eller part skall �ga ru m eller f�rnyad syn � st�llet skall h�llas, skall han angiva det i vadeinlagan j�mte sk�len d�rtill. I vadeinlagan skall k�randen ock angiva, om han vill, att motparten skall infinna sig p ersonligen vid huv udf�rhand� ling! hovr�tten. Vadeinlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller hans ombud. ^ Senaste lydelse 1963:149. 1849 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 10 a � Beh�vs pr�vningstillst�nd, beslutar hovr�tten sedan skriftv�xling� en avslutats, om s�dant tillst�nd skall meddelas. N�r det finns sk�l f�r det, f�r fr�gan upptas utan att skriftv�xling skett. 15 I �vrigt skall vad som s�gs i 1 kap. 9 � samt 43 kap. 1-6 ��, 8 � andra-fj�rde styckena och 10-14 �� till�mpas i fr�ga om huvudf�rhandling i hovr�tten. Reglerna i 14 � i de tta kapitel skall dock till�mpas i fr�ga om kallelser till uppskjute n huvudf�rhandling och f�rel�ggande f�r partema. 51 kap. 15 I �vrigt skall vad som s�gs i I kap. 9 � samt 46 kap. 1-5 ��, 6 � andra stycket, 7-9, 11, 13, 16 och 17 �� till�mpas i fr�ga om huvudf�r� handling i hovr�tten. Reglerna i 14 � i dett a kapitel skall dock till�mpas i fr�ga om kallelser till uppskjuten huvudf�rhandling och f�rel�ggande f�r parterna. N�r ett m�l s�tts ut till fort satt eller ny huvudf�rhandling, f�r hovr�tten f�rordna om l�mpliga �tg�rder f�r att m�let vid den f�rhandlingen skall kunna slutf�ras. I fr�ga om s�dana �tg�rder g�ller 10 -12 �� i detta kapitel. 52 kap. 9 a � Beh�vs pr�vningstillst�nd och har motparten h�rts �ver besv�ren, beslutar hovr�tten sedan skriftv�xlingen avslutats, om s�dant tillst�nd skall meddelas. N�r det finns sk�l f�r det, f�r fr�gan upptas utan att skriftv�xling skett. 10 � Om det �r n�dv�ndigt f�r utredningen i m�let att e n part eller n�gon annan h�rs muntligen, f�r hovr�tten f�rordna om d etta p� l�mpligt s� tt. Hovr�tten f�rordnar om inst�llandet av den som �r anh�llen eller h�ktad. Vad som s�gs i 43 kap. 8 � Q�rde stycket g�ller �ven vid f�rh�r enligt denna paragraf. 54 kap. 8 Talan f�r inte f�ras mot hovr�ttens beslut ang�endej�v mot domare i tingsr�tt eller i n�gon dit fullf�ljd fr�ga som avses i 49 kap. 4 � f�rsta stycket 7 eller 9 eller 6 �. Talan f�r inte heller f�ras mot hovr�ttens beslut att meddela pr�vningstillst�nd. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1988. 2. Genom lagen upph�vs lagen (1974:8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden. Den lagen g�ller dock fortfarande i m�l d�r ans�kan om st�mning kommit in till r�tten f�re ikrafttr�dandet eller d�r r�tten, om talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning, betalningsf�rel�ggande eller hand - 1850 Senasie lydelse 1969:24 4. Senaste lydelse 196 9; 244, "Senaste lydelse 1979: 242. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r�ckning eller som enskilt anspr�k i brott m�l, f�re ikrafttr�dandet beslutat SFS 1987:747 att tvisten skall handl�ggas som tvistem�l. 3. Best�mmelserna i 36 k ap. 1 � tredje stycket 3 i deras �ldre lydelse g�ller fortfarande be tr�ffande den som av milit�r befattningshavare �lagts disciplinstraff. 4. �ld re best�mmelser om vadeanm�lan g�ller fortfarande i fr�ga om domar som meddelats f�re ikrafttr�dandet. 5. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning n�gon h�nvisning till en f�reskrift som har ersatts genom en best�mmelse i den na lag, till�mpas i st�llet den best�mmelsen. P� regeringens v�gnar STEN WICKBOM Lars Eklycke (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1987:747

Lag

uikomfr�n trycket

om �ndring i r�tteg�ngsbalken;

den 7 juli 1987

utf�rdad den 18 juni 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^

dels att nuvarande 20 kap. 15 a �, 37 kap. 4 och 5 ��, 39 kap. 3 �, 40 kap.

13 och 15 �� samt 42 kap. 8 a � skall upph�ra att g�lla,

dels att 1 ka p. 9 �, 2 kap. 4 �, 6 kap. 6 och 9 ��, 9 kap. 5, 8 och 9 ��, 10

kap. 20 �, 11 ka p. 5 �, 12 kap. 6 och 14 ��, 13 kap. 3 �, 14 ka p. 3-5 och

7 ��, 16 kap. 3 �, 17 k ap. 2 �, 18 kap. 14 �, 19 kap. 7 �, 20 kap. 15 �, 21

kap. 2 �, 23 kap. 18 och 24 ��, 30 kap. 2 �, 32 kap. 6 och 7 ��, 33 kap. 9 �,

35 kap. 13 och 14 ��,36 kap. 1,7, 16-20, 22 och 23 ��, 37 kap. 1-3 ��,38
kap. 6 �, 39 kap. 2 �,40 kap. 11 och 16 ��,42 kap. 1,2,6-18, 20 och 21 ��,

43 kap. 3-5, 8, 10, 11 och 13 ��, 44 kap . 10 �, 45 k ap. 7, 10 och 13 ��, 46

kap. 3-8, 11, 13 och 15 �� ,47 kap. 2, 6-12, 19, 20, 22 och 23 ��,49 kap.

3 �, 50 kap. 1, 2, 4 och 15 ��, 51 kap. 15 �, 52 kap. 10 �, 54 kap. 8 � samt

rubrikerna till 37, 42 och 44 kap. skall ha f�ljande lydelse,

dels att i balken skall inf �ras tretton nya paragrafer, 1 kap. 3 a �, 10 kap.

8 a �, 14 kap. 7 a �, 18 kap. 8 a �, 43 kap. 14 �, 44 kap. 7 a �, 46 kap. 1 7 �,

49 kap. 12-15 ��, 50 kap. 10 a � samt 52 kap. 9 a �, av f�ljande lydelse.

, '

' Prop. 1986/87:89, JuU 31, rskr. 278.

^ Senaste lydelse av 20 kap. 15 a � 1 984:400, 3 7 k ap. 5 � 1 977; 1020 42 k ap. 8 a �

1824

1984:131.

�

SFS 1987; 747

1 kap.

3 a � I tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten g�ller i st�llet f�r

best�mmelserna i 3 � att t ingsr�tten alltid skall best� av en lagfaren doma�
re, om v�rdet av vad som yrkas uppenbart inte �verstiger h�lften av

basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kr ing.

F�rsta stycket g�ller inte, om en part f�rsta g�ngen han skall f�ra talan i

m�let yrkar att allm�nna regler skall till�mpas och d�rvid g�r sannolikt att

den bakomliggande tvisten r�r ett h�gre v�rde eller att utg�ngen annars �r
av synnerlig betydelse f�r bed�mningen av andra f�religgande r�ttsf�rh�l�
landen. Har talan v�ckts genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande, skall
den part som beg�r att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng senast i samband
d�rmed framst�lla yrkande som nyss sagts.

Med v�rde enligt f�rsta stycket avses det v�rde som kan antas g�lla vid

tiden f�r talans v�ckande. Har talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning,

betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning eller som enskilt anspr�k i
brottm�l, avses v�rdet vid r �ttens beslut att tvisten skall handl�ggas som
tvistem�l. Vid bed�mningen skall h�nsyn inte tas till r �tteg�ngskostnader�
na.

Till huvudf�rhandling p� samma dag f�r inte utan synnerliga sk�l

uts�ttas flera m�l �n som kan ber�knas bli slutf �rda under en tid av sex
timmar. Hinner en huvudf�rhandling inte slutf�ras samma dag som den
p�b�ljats, skall s ammantr�det p�g� under erforderligt antal arbetsdagar i

f�ljd. Om d et kan ske utan ol�genhet, f�r dock s� l�nge sammantr�det

p�g�r avbrott i handl�ggningen g�ra s under h�gst tv� arbetsdagar i veckan

eller, om det finns s�rskilda sk�l, h�gst tre arbetsdagar i veckan.

2 kap.

4 �' ' Hovr�tt �r domf�r med tre lagfarna domare. I m�l som �verklagats

fr�n tingsr�tt skall dock minst fyra lagfarna domare delta i hovr�tten, om

tingsr�tten best�tt av tre eller flera lagfarna domare. Flera �n fem lagfarna
domare f�r inte delta i ho vr�tten.

I brottm�l g�ller, i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket, att hovr�t�

ten �r domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra

lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. F�rekommer ej anled�

ning att d�ma till sv�rare straff �n b�ter och �r det i m�let inte fr�ga om

f�retagsbot, �r hovr�tten dock domf�r �ven med den sammans�ttning som
anges i f�rsta s tycket. Detsamma g�ller vid handl�ggning som ej sker vid

huvudf�rhandling.

Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall hovr�tten best� av

tv� lagfarna domare.

^Senaste lydelse 1969:244.

^Senaste lydelse 1986: 120.

1325

58 SFS 1987

�

SFS 1987:747

Vid beslut om avskrivning av m�l efter �terkallelse �r hovr�tten domf�r

med en lagfaren d omare.

Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd, som avser endast

beredandet av ett m�l, f�r vidtas av en lagfaren domare i hovr�tten eller av

en annan tj�nsteman vid denna.

;c( l

6 kap.

6 � I protokollet skall ber�ttelser som l�mnas under f�rh�r i bevissyfte
antecknas i den omfattning ber�ttelserna kan antas vara av betydelse i

m�let. Detsamma g�ller vad r�tten iakttar vid syn p� st�llet.

F�rsta stycket g�ller inte ber�ttelser av tilltalade i bro ttm�l.
Vid huvudf�rhandling i hovr�tt beh�ver ber�ttelser eller iakttagelser

enligt f�rsta stycket antecknas endast om anteckningen kan a ntas bli av
betydelse vid fullf�ljd till h�gsta domstolen. Vid huvudf�rhandling i h�gsta
domstolen beh�ver s�dana anteckningar inte g�ras.

De ber�ttelser som l�mnas under f�rh�r i bevissyfte f�r i st�llet f�r

att antecknas i protok ollet tas upp genom stenograf! eller p� fonetisk v�g.

Detsamma g�ller s�dan sammanfattning av ber�ttelse som omfattar det

som kan antas vara av betydelse i m�le t.

Best�mmelsen i 8 � andra stycket i detta kapitel g�ller i till�mpliga delar

ber�ttelse, som tagits upp genom stenografi, och s�dan sammanfattning av
ber�ttelse, som upptagits p� fonetisk v�g.

Stenograf utses av r�tten. Ej m� den anlitas som stenograf, vilken till

saken eller till n�gondera parten st�r i s�dant f�rh�llande, att hans tillf�rlit�
lighet d�rigenom kan anses f�rringad. Vad i 5 kap. 7 � �r stadgat om tolk

�ger motsvarande till�mpning betr�ffande stenograf, som utsetts av r�tten.
S�dan stenograf har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och

utl�gg som uppdraget kr�vt. Ers�ttningen betalas av allm�nna medel.

Best�mmelser om �tergivande i vanlig skrift av vad som upptagits enligt

denna paragraf meddelas av regeringen.

j'il

9 kap.

Den som vid s ammantr�de inf�r r�tten st�r f�rhandlingen eller fo�

tograferar i r�ttssalen eller bryter mot f�reskrift eller f�rbud, som har
meddelats med st �d av 5 kap. 9 �, d�ms till b� ter, h�gst ettusen kronor.

Till samma straff d�ms den som muntligen inf�r r�tten eller i r�tteg�ngs�

skrift uttalar sig otillb�rligt.

8 �' Vite f�r inte f�rel�ggas n�r straff �r utsatt.

Staten f�r inte f�rel�ggas vite.

1826

' Senaste lydelse 1979:289.

^ Senaste lydelse 1980:262.

^Senaste lydelse 1981:828.

�

9 �� Om ett sammantr�de st�lls in i f�r v�g d�rf�r att den som vid vite

SFS 1987:747

f�relagts att infinna sig vid sammantr�det anm�lt f�rhinder, kan vitet �nd�
d�mas ut, om han inte i efterhand kommer in med utredning som g�r det
sannolikt att han hade laga f�rfall.

10 kap
8 a � I tvist mellan konsument och n�ringsidkare r�rande vara, tj�nst

eller annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk f�r

n�ringsidkaren s�kas d�r konsumenten har sitt hemvist. Detta g�ller dock

endast om m�let i t ingsr�tten kan antas bli pr �vat av en lagfaren domare
enligt 1 kap. 3 a �.

20 � F�rklarar h�gre r�tt att l�gre r�tt inte �r beh�rig att ta upp ett m�l
som v�ckts d�r, f�r den h�gre r�tten p� yrkande av part h�nvisa m�let till

l�gre r�tt som �r beh�rig.

Har flera domstolar genom lagakraftvunna beslut f�rklarats obeh�riga,

f�r h�gsta domstolen, om n�gon av domstolarna �nd� �r beh�rig, p�

ans�kan av part h�nvisa m�let till den domstolen.

I fr�ga om beh�righet att ta upp m�l, som p� grund av h�gsta domstolens

f�rordnande enligt 14 k ap. 7 a � skall f�renas i en r�tteg�ng, g�ller vad

h�gsta domstolen best�mmer.

11 kap.

5 � En part skall infinna sig personligen vid huvudf�rhandling i tingsr�tt
och hovr�tt, om inte hans n�rvaro kan antas vara utan betydelse f�r

utredningen.

Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen �r en part skyldig att infinna

sig personligen, om domstolen finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r

utredningen.

Vid ett sammantr�de f�r f�rberedelse och vid annan f�rhandling �r en

part skyldig att infinna sig personligen, om hans n�rvaro kan antas fr�mja
syftet med sammantr�det.

Vad nu sagts om en parts skyldighet att infinna sig personligen g�ller

ocks� en parts st�llf�retr�dare. Finns det flera st�llf�retr�dare f�r en part,

f�r r�tten best�mma vilken eller vilka av dem som skall infinna sig. F�r en

part inte sj�lv f�ra sin talan, �r han �nd� skyldig att infinna sig personligen,

om r�tten finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r utredningen.

�r en part eller hans st�llf�retr�dare skyldig att infinna sig personligen,

skall r�tten f�rordna om detta.

12 kap.

6 � Avvisas ombud, skall r�tten, om ej parten �r tillst�des och sj�lv vill
f�ra sin talan, f�rel�gga parten att f�r sig st�lla ombud, som kan godk�n-

" Senaste lydelse 1982: 1123.

jg27

�

SFS 1987:747

nas. Underl�ter parten det och infinner han sig ej personligen, skall han

anses som utebliven.

Om den som avvisas eller f�rklaras obeh�rig enligt 5 � �r advokat, skall

anm�lan om �tg�rden g�ras hos advokatsamfundets styrelse.

14 � Fullmakt medf�r beh�righet f�r ombudet att � partens v�gnar ang�
ende saken

1. v�cka talan samt p�kalla �tg�rd, �ven om �tg�rden ankommer � annan

myndighet �n r�tten;

2. mottaga delgivning av inlagor och andra handlingar, dock ej f�rel�g�

gande f�r parten att infinna sig personligen;

3. f�retaga alla handlingar f�r utf�rande av partens talan samt avgiva

svarom�l � alla mot parten framst�llda yrkanden;

4. avst� fr�n yrkande, som framst�llts av parten, och medgiva motpar�

tens yrkande;

5. ing� f�rlikning;

6. s�ka verkst�llighet av r�ttens dom; samt
7. uppb�ra parten tillerk�nd ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad.

Ett ombud f�r inte p� grund av en fullmakt, som avser r�tteg�ng i

allm�nhet, v�cka talan eller motta st�mning ang�ende en sak varom f�rlik�

ning inte �r till�ten.

Om en fullmakt avser endast en viss domstol, har ombudet vid den

domstolen samma beh�righet som s�gs i f�rsta stycket. Ombudet f�r �ven
anm�la missn�je mot ett beslut som meddelas av domstolen.

Om en fullmakt g�ller endast f�r ett visst r�tteg�ngstillf�lle, har ombudet

vid det r�tteg�ngstillf�llet samma beh�righet som s�gs i f�rsta stycket 2-5.

Ombudet f�r �ven anm�la missn�je mot ett beslut som d� meddelas.

13 kap.

3 � V�ckt talan f�r inte �ndras. K�randen f�r dock

1. p� grund av omst�ndighet, som intr�ffat under r�tteg�ngen eller f�rst

d� blivit f�r honom k�nd, kr�va annan fullg�relse �n den, om vilken ta lan

v�ckts,

2. yrka fas tst�llelse enligt 2 � andra stycket samt

3. kr�va r�nta eller annan till�ggsf�rpliktelse, som f�ljer av huvudf�r�

pliktelsen, och �ven i �vrigt fram st�lla nytt yrkande, om det st�der sig p�
v�sentligen samma grund.

Framst�lls yrkande enligt f�rsta stycket 2 eller 3 sedan huvudf�rhand�

ling p�b�ljats eller m�let p� a nnat s�tt f�retagits till avg�rande, f�r det nya

yrkandet avvisas, om det inte utan ol�genhet kan pr�vas i m�let. Ett
yrkande enligt f�rsta stycket 2 eller 3 �r inte till�tet i h�gre r�tt.

S�som �ndring av talan anses inte att k�randen betr�ffande samma sak

inskr�nker sin talan eller, utan att saken �ndras, �beropar ny omst�ndighet

till st�d f �r sin talan.

,55� sa

1828

�

14 kap.

3 � Vill svaranden till gemensam handl�ggning v�cka talan mot k�randen
ang�ende samma sak eller en sak, som har gemenskap med d enna, eller

r�rande fordran, som kan g� i avr�kning mot k�randens, skall m�len
handl�ggas i en r�tteg�ng . K�rom�l, som s�lunda f�renats med huvudk�ro-
m�let, �r genk�rom�l.

4 � Vill n�gon, som inte �r part i r� tteg�ngen, till gemensam handl�gg�
ning v�cka talan mot b�da parterna eller en av dem om det, som tvisten

g�ller, skall m�len handl�ggas i en r �tteg�ng.

5 f Vill part, om han f�rlorar m�let, framst�lla �terg�ngskrav eller an�
spr�k p� skadest� nd eller annat dylikt mot tredje man, f�r han v�cka sin

talan mot tredje man till gemensam handl�ggning med h uvudk�rom�let.

Om tredje man i an ledning av den utg�ng m�let mellan parterna kan f�

vill v�cka talan mot n�gon av dem eller b�da ang�ende s�dant anspr�k som
s�gs i f�rsta stycket, f�r han v�cka denna talan till gemensam handl�ggning
med huvudk�rom�let.

7 � I fall som avses i 1 -6 �� f�r m�l f�renas endast om m�len v�ckts vid
samma domstol och denna �r beh�rig samt samma r�tteg�ngsform �r

till�mplig f�r m�len.

V�cks talan som avse s i 35 �� sedan huvudf�rhandling p�b�rjats eller

huvudk�rom�let p� an nat s�tt f�retagits till avg�rande, far r�tten handl�g�

ga m�len s �rskilt, om de inte utan ol�genhet kan handl�ggas i samma
r�tteg�ng. Detsamma g �ller, om part v�cker talan som avses i 3 eller 5 �
efter det att tiden f�r yttrande enligt 42 kap. 15 � har g�tt ut.

7 a � Handl�ggs vid tv� eller flera tingsr�tter eller vid tv� eller flera

hovr�tter m�l mellan vilka r�der s�dant samband som avses i 1-6 ��, f�r

h�gsta domstolen efter ans�kan av part eller anm�lan av tingsr�tt eller
hovr�tt f�rordna att m�len skall f�renas i en r�tteg�ng vid en av domstolar�
na, om detta har v�sentliga f�rdelar f�r handl�ggningen av m�len och det

inte inneb� r betydande ol�genhet f�r n�gon part. Om det visar sig vara
l�mpligt, f�r den domstol som skall handl�gga m�len s �rskilja dem.

Beslut som r�tten fattat i ett m�l, som p� grund av h�gsta domstolens

f�rordnande �verl�mnas fr�n en domstol till en ann an, skall g�lla, om inte

den domstol dit m�let �v erl�mnats best�mmer annat.

16 kap.

3 �'� Vid omr�stning skall den mening g�lla, som omfattats av mer �n

h�lften av r�ttens ledam�ter. Om n�gon mening har erh�llit h�lften av
r�sterna och ordf�randens r�st �r biand dem, skall den meningen g�lla.

SFS 1987:747

' Senaste lydelse 1970: 1002.

'"Senaste lydelse 1971:218.

1829

�

SFS 1987:747

Vid av g�rande av fr�gor om pr�vningstillst�nd enligt 49 kap. 12 � ska l]

dock, om en av ledam�terna vill bevilja pr�vningstillst�nd, hans mening

g�lla som hovr�ttens beslut.

17 kap.

2 � Om huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som

f�rekommit vid f�rhandlingen. I domen f�r delta endast domare som varit

med om hela huvudf�rhandlingen. Om ny huvudf�rhandling har h�llits,

skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid den. I fall som avses i 4 3

kap. 14 � andra meningen f�r domen grundas �ven p� vad som har inh�m�
tats efter huvudf�rhandlingen.

N�r ett m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, skall domen grundas p� vad

handlingarna inneh�ller och vad som i �vrigt f�rekommi t i m�let.

Si-

18 kap.

8 a � I m�l d�r 1 kap. 3 a � f�rsta s tycket till�mpas g�ller f�ljande i st�llet
f�r best�mmelserna i 8 �.

Ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad f�r inte avse annat �n kostnad f�r
1. r�dgivning enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429) vid ett tillf�lle f�r varje

instans,

2. ans�kningsavgift,

3. resa och uppeh�lle f�r part eller st�llf�retr�dare i samband med

sammantr�de eller, om personlig inst�llelse ej f�reskrivits, resa och uppe�

h�lle f�r ombud,

4. vittnesbevisning,

5. �vers�ttning av handling.

Ers�ttning utg�r endast i d en m�n kostnaden varit sk�ligen p�kallad f�r

tillvaratagande av partens r�tt.

Ers�ttning som anges i an dra stycket 3 utg�r enligt best�mmelser som

regeringen meddelar.

Med kostnad som s�gs i andra stycket 1 j�mst�lls kostnad f�r annan

r�dgivning som l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr�, i

den m�n den ej �verstiger h�gsta avgift f�r r�dgivning enligt r�ttshj�lps�

lagen.

Har m�let till en b �ljan handlagts i annan ordning �n som g�ller f�r m� l

som avses i denna paragraf, utg�r ers�ttning f�r kostnad som avser den

tidigare handl�ggningen enligt de kostnadsregler som g�ller f�r denna.

Har ett m�l om lags�kning eller betalningsf�rel�ggande h�nskjutits till

r�tteg�ng eller upptagits efter �tervinning f�r, om m�let d�refter avg�rs

genom tredskodom mot svaranden, ers�ttning �ven avse sk�lig kostnad f�r
en r�tteg�ngsskrift eller f�r inst�llelse vid ett sammantr�de inf�r r�tten.
S�dan ytterligare ers�ttning utg�r, om inte s�r skilda sk�l f�ranleder annan

bed�mning, enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Detsamma

skall g�lla, om ett m�l om handr�ckning upptagits efter �tervinning.

1830

�

14 �" En part, som vill ha ers�tt ning f�r r�tteg�ngskostnad, skall fram-

SFS 1987; 747

st�lla sitt yrkande innan handl�ggningen avslutas. Han skall d�rvid uppge
vari kostnaden best�r. Om han inte har framst�llt sitt yrkande inom den
angivna tiden, f�r han inte d�refter f�ra talan om kostnad som har uppkom�

mit vid samma r�tt. En part f�r dock, �ven om han inte har framst�llt n�got
yrkande, erh�lla r�nta som avses i 8 � andra stycket samt ers�ttning f�r ett
exemplar av r�ttens dom eller slutliga beslut.

R�tten skall sj�lvman t pr�va fr�gor om till�mpningen av best�mmelser�

na i 1 -10 samt 12 och 13 ��, om inte s�dan pr�vning �r obeh�vlig p� grund

av s�rskilda omst�ndigheter. Beslut i s�dan kostnadsfr�ga som avses i

detta kapitel meddelas n�r r�tten avg�r m�let. Ing�r i ers�ttn ing f�r r�tte�
g�ngskostnad arvode till ombud eller b itr�de, skall arvodets belopp anges.

19 kap.

7 �'^ En domstol beh�ller sin beh�righet att handl�gga ett m�l �ven om

n�got f�rh�llande som ha r grundat beh�righeten �ndras efter det att st�m�
ning delgetts den misst�nkte.

Har allm�nt �ta l v�ckts vid en viss tingsr�tt, f�r denna p� �klagarens

beg�ran �verl�mna m�let till en annan tingsr�tt, om den �r beh�rig och
s�rskilda sk�l f�religger. St�r den tilltalade redan under �tal vid den a ndra
tingsr�tten, skall s�dant �verl�mnande ske, om det inte �r ol�mpligt. De
beslut som fattats f�re �verl�mnandet skall g�lla, om inte den domstol dit

m�let �verl�mnats best�mmer annat.

Andra stycket g�ller i till�mpliga delar ocks� n�r flera m�l om allm�nt

�tal mot den tilltalade samtidigt �r anh�ngiga vid olika h ovr�tter.

20 kap.

IS �' ^ M�ls�gande, som h�rs med anledning av �klagarens talan och som

med h�nsyn till bro ttets art eller annars kan antas vara i behov av person�

ligt st�d under r�tteg�ngen, f�r �tf�ljas av l�mplig person som s�dant st�d.

21 kap.

2 � *" Den misst�nkte �r skyldig att infinna sig personligen vid huvudf�r�
handling i tingsr�tt och hovr�tt. S�dan skyldighet f�religger dock inte, om

m�let kan avg�ras �ven om han inte infinner sig vid huvudf�rhandlingen

och hans n�rvaro kan antas vara utan betydelse f�r utredningen.

Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen �r den misst�nkte skyldig att

infinna sig personligen, om domstolen finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig

f�r utredningen.

''Senaste lydelse 1982: 1123.

Senaste lydelse 1954:432.

Senaste lydelse 1981: 214. �ndringen inn eb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

1831

�

SFS 1987; 747

Vid ett sammantr�de f�r f�rberedelse och vid annan f�rhandling �r den

misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, om hans n�rvaro kan antas

fr�mja syftet med sammantr�det.

�r den misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, skall r�tten f�rord�

na om detta.

N�r den misst�nkte inte �r skyldig att infinna sig personligen, f�r hans

talan f�ras genom ombud. I fr �ga om ombud g�ller best�mmelserna i 12
kap.

23 kap.

18 �*' D� f�runders�kningen kommit s� l�ngt att n�gon sk�ligen miss�

t�nks f�r brottet, skall han, d� han h�rs, underr�ttas om misstanken. Den

misst�nkte och hans f�rsvarare har r�tt att fortl�pande, i den m�n det kan

ske utan men f�r utredningen, ta del av vad som har f�rekommit vid

unders�kningen. De har vidare r�tt att ange den utredning de anser

�nskv�rd och i �vrigt anf�ra vad de anser n�dv�ndigt. Underr�ttelse

h�rom skall l�mnas eller s�ndas till den misst�nkte och hans f�rsvarare,
varvid sk�ligt r�drum skall beredas dem. �tal f�r inte beslutas, innan detta
har skett.

P� beg�ran av den misst�nkte eller hans f�rsvarare skall f�rh�r eller

annan utredning �ga rum, om detta kan antas vara av betydelse f�r under�
s�kningen. Om en s�dan beg�ran avsl�s, skall sk�len f�r detta anges.

Innan �klagaren beslutar i fr�ga om �tal, f�r han h�lla ett s�rskilt sam�

mantr�de med den misst�nkte eller hans f�rsvarare, om detta kan antas
vara till f�rdel f�r �talsbeslutet eller f�r sakens fortsatta handl�ggning i

�vrigt.

24 �' ^ N�rmare f�reskrifter om unders�kningsledares verksamhet, om
underr�ttelse enligt 18 � f�rsta stycket Q�rde meningen samt om protokoll

och anteckningar vid f�runders�kning meddelas av regeringen.

30 kap.
2 � Om huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som
f�rekommit vid f�rhandlingen. I domen f�r delta endast domare som varit

med om hela huvudf�rhandlingen. Om ny huvudf�rhandling har h�llits,
skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid den. I fall som avses i 46

kap. 17 � andra meningen f�r domen grundas �ven p� vad som har inh�m�

tats efter huvudf�rhandlingen.

N�r ett m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, skall domen grundas p� vad

handlingarna inneh�ller och vad som i �vrigt f�rekommit i m�let.

?7.,,

1832

" Senaste lydelse 198 1: 1294.

"" Senaste lydelse 1974:573.

�

32 kap.

6 � Om det �r sannolikt att den som underl�tit att enligt r�ttens beslut
infinna sig vid r�tten eller i �vrigt fullg�ra n�got i r�tteg�ngen har laga
f�rfall f�r sin underl�tenhet, skall denna inte leda till n�gon p�f�ljd f�r

honom eller p� annat s�tt l�ggas honom till last i r�tteg�n gen.

Har n�gon gjort sig skyldig till underl�tenhet som avses i f�rsta stycket

men ka n det p� grund av n�gon s�rskild omst�ndighet antas att han har

laga f�rfa ll, skall han beredas tillf�lle att komma in med utredning om
detta. R�tten skall d�rvid uppskjuta fr�gan om utd�mande av p�f�ljd eller
om annan �tg�rd p� grund av underl�tenheten.

7 � �r i denna balk f�reskrivet, att den som vill fullf�lja talan skall inom

viss tid an m�la missn�je eller inkomma med vade-, besv�rs- eller revi�
sionsinlaga eller vidta n�gon annan �tg�rd f�r talans fullf�ljande, och visas

f�re utg�ngen av de n tiden laga f�rfall, skall den r�tt, vid vilken �tg�rden

skall vidtas, best�mm a ny tid.

Vad nu sagts g�ller ocks� om laga f�rfall visas f�re utg�ngen av tiden f�r

ans�kan om �tervinning eller �terupptagande.

33 kap.

9 �'^ R�tten f�r vid behov l�ta �vers�tta handlingar som kommer in till
eller skickas ut fr�n r� tten.

Den som bitr�tt r�tten med �vers�ttning har r�tt till sk�lig ers�ttning,

som betalas av staten.

F�rsta och andra styckena skall till�mpas �ven i fr�ga om �verf�ring

fr�n punktskrift till vanlig skrift elle r omv�nt.

35 kap.

13 � Vid huvu df�rhandlingen skall de bevis som upptagits utom huvud�
f�rhandlingen tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse i

m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset.

Har tingsr�tten i ett m�l som fullf�ljts till hovr�tten tagit upp muntlig

bevisning eller h�llit syn p� st�llet, beh�ver beviset tas upp p� nytt endast

om hovr�tten finner detta vara av betydelse f�r utredningen eller om n�gon

part yrkar det och hovr�tten inte finner att det skulle sakna betydelse. I
h�gsta domstolen f�r de bevis som tagits upp av l�gre r�tt tas upp p� nytt

endast om det f�religger synnerliga sk�l.

Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll

eller p� annat l�mpligt s�tt.

SFS 1987:747

" Senaste lydelse 1973; 240.

1833

�

SFS 1987:747

14 � En ber�ttelse, som n�gon har avgett skriftligen i anl edning av en
redan inledd eller f�rest�ende r�tteg�ng, eller en uppteckning av en ber�t�
telse, som n�gon i anledning av en s�dan r�tteg�ng l�mnat inf�r �klagare

eller polismyndighet eller annars utom r�tta, f�r �beropas som bevis i

r�tteg�ngen endast

1. om det �r s�rskilt f�reskrivet,

2. om f�rh�r med den som l�mnat ber�ttelsen inte kan h�llas vid eller

utom huvudf�rhandling eller i �vrigt inf�r r�tten eller

3. om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till de ko stnader eller ol�gen�

heter som ett f�rh�r vid eller utom huvudf�rhandling kan antas medf�ra,
vad som kan antas st� att vinna med ett s�dant f�rh�r, ber�ttelsens bety�

delse och �vriga omst�ndigheter.

Vad som s�gs i f�rsta stycket om en skriftlig eller upptecknad ber�ttelse

skall ocks� till�mpas i fr�ga om en fonetisk eller liknande upptagning av en

ber�ttelse.

36 kap.

1 �'� Var och en, som inte �r part i m�let, f�r h�ras som vittne. I brottm�l

f�r dock m�ls�ganden inte vittna, �ven om han ej f�r talan.

I brottm�l f�r vittnesf�rh�r inte heller �ga rum med n�gon som har

�talats f�r medverkan till den g�rning f�rh�ret g�ller eller f�r n�gon annan
g�rning som har omedelbart samband med den g�rningen.

Vad som s�gs i and ra stycket om den som har �talats skall ocks� g�lla

den som f�r g�rning som d�r avses

1. �r sk�ligen misst�nkt och har underr�ttats om misstanken enligt 23

kap. 18 �,

2. har meddelats straff�rel�ggande eller f�rel�ggande av ordningsbot,

eller

3. till f�ljd av beslut enligt best�mmelser om �talsunderl�telse eller

s�rskild �talspr�vning ej har �talats.

Skall n�gon som avses i and ra eller tredje stycket h�ras i en r�tteg�ng

som inte avser �tal mot honom sj�lv, g�ller i fr�ga om kallelse til l f�rhand�
ling och p�f�ljd f�r utevaro fr�n f�rhandlingen samt i fr�ga om f�rh�ret vad
som s�gs om tilltalade i 31 kap. 4 �, 37 kap. 1 �, 45 Kap. 15 � samt 4 6 kap.
15 � f�rsta stycket. I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r inst�llelse vid f�rhand�
ling g�ller 36 kap. 24 och 25 ��.

7 � Den som skall h�ras som vittne skall vid vite kallas att infinna sig vid
f�rhandling inf�r r�tten,

I kallelsen till vittnet skall l�mnas beh�vliga uppgifter om partema och

m�let samt i korthet anges vad f�rh�ret g�ller. Vittnet skall �ven erinras

om sina r�ttigheter och skyldigheter enligt 20 och 23-25 ��.

16 � Ett vittne skall avge sin ber�ttelse muntligen. Skriftliga vittnesb e�

r�ttelser f�r inte �beropas. Vittnet f�r dock med r�ttens medgivande an�
v�nda sig av anteckningar till st�d f �r minnet.

1834

Senaste lydelse 1984: 131.

�

Vid vitt nesf�rh�r f�r vad vittnet tidigare anf�rt inf�r r�tta eller inf�r

SFS 1987:747

�klagare eller polismyndighet f�rebringas endast n�r vittnets ber�ttelse vid

f�rh�ret avviker fr�n vad han tidigare anf�rt eller n�r vittnet vid f�rh�ret
f�rklarar att han inte kan eller inte vill yttra sig.

17 � Ett vittnesf�rh�r skall inledas av den part som �beropat f�rh�ret,
om inte r�tten best�mmer annat. Vid f�rh �ret skall vittnet f�rst beredas

tillf�lle att p� egen hand eller, om det beh�vs, med st�d av fr�gor avge sin
ber�ttelse i ett sammanhang.

Motparten skall se dan f� tillf�lle att h�ra vittnet. Om m otparten inte �r

n�rvarande eller om det av annan anledning beh�vs, b�r r�tten leda denna
del av f�rh�ret.

D�refter f�r r�tten och partema st�lla ytterligare fr�gor till vittnet. Den

part som �beropat f�rh�ret b�r f�rst f� tillf�lle till detta.

Har ingen av parterna eller b�da �beropat f�rh�ret, skall detta inledas av

r�tten, om det inte �r l�mpligare att n�gon av parterna inleder f�rh�ret.

Fr�gor, som genom sitt inneh�ll, sin form eller s�ttet f�r deras framst�l�

lande inbjuder till visst svar, f�r inte st�llas annat �n om det vid f�rh�r
enligt andra stycket beh�vs f�r att unders�ka i vad m�n vittnets ber�ttelse
st�mmer med det verkliga h�ndelsef�rloppet. R�tten skall avvisa fr�gor,
som uppenbart in te h�r till s aken eller som �r f�rvirrande eller p� annat

s�tt otillb�rliga.

18 � Om det finns anledning anta att ett vittne av r�dsla eller annan orsak

inte fritt ber�ttar sanningen p� grund av en parts eller n�gon �h�rares
n�rvaro, eller om part eller �h�rare hindrar vittnet i ha ns ber�ttelse genom

att falla honom i talet eller p� annat s�tt, f�r r�tten f�rordna att parten eller
�h�raren inte f�r vara n�rvarande vid f�rh�ret.

Vittnesber�ttelse, som enligt f�rsta stycket l�mnats i parts fr�nvaro,

skall �terges i beh�vlig omfattning n�r parten �ter �r n�rvarande. Parten
skall beredas tillf�lle att st�lla fr�gor till vittnet.

19 � F�rh�r med ett vittne f�r �ga rum utom huvudf�rhandling,

1. om det inte �r m�jligt f�r vittnet att infinna sig vid huvudf�rhandlingen

eller

2. om en inst�llelse vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader

eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att
f�rh�ret h�lls vid huvudf�rhandlingen.

Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till f�rh �r enligt f�rsta stycket.

20 � Uteblir ett vittne som kallats enligt 7 �, skall r�tten f�rel�gga nytt
vite, om m�let uts�tts till senare dag, eller f�rordna att han skall h�mtas till
r�tten antingen omedelbart eller till den senare dagen.

22 � Best�mmelserna i d etta kapitel om vitesf�rel�ggande och om h �kte

g�ller inte vittne som avses i 13 � f�rsta stycket. S�dant vittne f�r dock

h�mtas till r�tten.

Om den som � beropat ett vittne avst�r fr�n f�rh�r med vitt net eller om

fr�gan om vittnesf�rh�r av annan orsak f�rfaller, f�r d�refter inga tv�ngs-

Ig3^

medel enligt 20 eller 21 � anv�nd as mot vit tnet.

�

SFS 1987:747

23 � G�r ett vittne sig skyldigt till s�dan f�rsummelse eller tredska som
avses i 20 eller 21 � och v�llas r�tteg�ngskostnad d�rav f�r n�gon av

parterna, skall r�tten p� yrkande av parten �l�gga vittnet att i sk�lig

omfattning ers�tta kostnaden. Har �ven en part av r�tten �lagts att ers�tta

motparten s�dan kostnad och har parten utgett ers�ttningen, har han r�tt

att av vittnet f� ut vad vittnet �lagts att utge.

Vad som nu sagts om vittnes skyldighet att ers�tta en parts kostnad skall

g�lla �ven betr�ffande kostnad som orsakats f�r staten.

1836

37 kap. Om f�rh�r med part och med m�ls�gande som inte f�r talan

1 � Vid f�rh�r i b evissyfte med part eller med m�ls�gande som inte f�r

talan skall 36 kap. 17 � till�mpas. Om r�tten inte beslutar annat, skall dock

f�rh�r med den som �r tilltalad i brottm�l inledas av r�tten och ledningen

av f�rh�ret d�refter �verg� till �klagaren.

2 � I tviste m�l f�r f�rh�r i bevissyfte med part �ga rum under sannings�

f�rs�kran. F�rh�ret b�r d�rvid begr�nsas till s�dana omst�ndigheter som

�r av s�rskild betydelse i m �let.

Innan f�rh�r enligt f�rsta stycket h�lls, skall parten avge denna f�rs�k�

ran:

"Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag skall s�ga

hela sanningen och intet f�rtiga, till�gga eller f�r�ndra."

3 � Vid f�rh�r enligt detta kapitel skall i �vrigt 36 kap. 9 � andra stycket,

10 � f�rsta stycket, 13 � f�rsta stycket, 16 � samt 18 och 19 �� till�mpas.

Vid f�rh�r under sanningsf�rs�kran skall, f�rutom de lagrum som anges

i f�rsta stycket, 36 kap. 5 och 6 ��, 8 � a ndra stycket samt 14 och 15 ��
till�mpas.

I brottm�l skall, f�rutom de lagrum som anges i f�rsta stycket, 36 kap. 24

och 25 �� till�mpas i fr�ga om ers�ttning till m �ls�gande, som kallats till
f�rh�r i anledning av �klagarens talan. Detta skall g�lla �ven n�r n�gon
annan part �n en m�ls�gande eller en tilltalad kallats till s�dant f�rh�r.

Vid till�mpning av de lagrum som anges i f� rsta-tredje styckena skall

vad som s�gs om vittne g�lla part eller m�ls�gande som inte f�r talan och
vad som s�gs om ed g�lla sanningsf�rs�kran.

38 kap.
6 � Bevisupptagning genom skriftlig handling f�r �ga rum utom huvu d�

f�rhandling,

1. om handlingen i nte kan f�retes vid huvudf�rhandlingen eller

2. om f�reteende vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller

ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis�

upptagningen sker vid huvudf�rhandlingen.

Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt f�rsta stycket.

�

39 kap.

SFS 1987:747

2 � Syn f�r �ga rum utom huvudf�rhandling,

1. om syn inte kan h�llas vid huvudf�rhandlingen eller
2. om syn vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller ol�

genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att den h�lls

vid huvudf�rhandlingen.

Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till syn enligt f�rsta stycket.

40 kap.

11 � Vad som s�gs i 36 kap. 9 � andra stycket samt 15, 18 och 19 �� om

vittne skall till�mpas ocks� i fr�ga om sakkunnig.

16 � G�r en sakkunnig sig skyldig till s�da n f�rsummelse eller tredska

som avses i 12 eller 14 � eller uteblir en sakkunnig, som kallats till f�rh�r,
och v�llas r�tteg�ngskostnad d�rav f�r n�gon av parterna, skall r�tten p�
yrkande av parten �l�gga den sakkunnige att i sk�lig omfattning ers�tta
kostnaden. Har �ven en part av r�tten �lagts att ers�tta motparten s�dan
kostnad och har parten utgett ers�ttningen, har han r�tt att av den sakkun�
nige f� ut vad denne �lagts a tt utge.

Vad som nu sagts om sakkunnigs skyldighet att ers�tta parts kostnad

skall g�lla �ven betr�ffande kostnad som orsakats f�r staten.

42 kap. Om st�mning och f�rberedelse och om avg�rande av m�l utan
huvudf�rhandling

1 � Den som vill inleda en r�tteg�ng mot n�gon skall hos r�tten skrift�

ligen ans�ka om st�mning.

2 � En ans�kan om st�mning skall inneh�lla

1. ett best�mt yrk ande,

2. en utf�rlig redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund

f�r yrkandet,

3. upp gift om de bevis som �beropas och vad som skall styrkas med

vaije bevis samt

4. up pgift om s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte

beh�righeten framg�r av vad som anf�rs i �vrigt.

Har k�randen n�gra �nskem�l om hur m�let skall handl�ggas, b�r han

ange dessa i ans�kningen.

Ans�kningen skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller

hans ombud.

De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in tillsammans med ans� kning�

en.

� � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga r um.

F�rberedelsen har till syfte att klarl�gga
1. parternas yrkanden och inv�ndningar samt de omst�ndigheter som

parterna �beropar till grund f� r sin talan,

�

SFS 1987:747

2. i vad m�n partema �r oense om �beropade sakf�rh�llanden,

3. vilka bevis som skall f�reb ringas och vad som skall styrkas med vaije

bevis,

4. om ytterligare utredning eller andra �tg�rder beh�vs f�re m�lets

avg�rande och

5. om det finns f�ruts�ttningar f�r f�rlikning.

R�tten skall driva f�rberedelsen med inriktning p� ett snabbt avg�rande

av m�let. S� snart det l�mpligen kan ske b�r r�tten h�ra parterna ang�ende

m�lets handl�ggning.

7 � Vid f�rberedelsen skall svaranden genast avge svarom�l. I detta skall
anges

1. de inv�ndningar om r�tteg�ngshinder som svaranden vill g�ra,
2. i vad m�n k�randens yrkande medges eller bestrids,
3. om k�randens yrkande bestrids, grunden f�r detta med yttrande

r�rande de omst�ndigheter, som k�randen grundar sin talan p �, och med

angivande av de omst�ndigheter som svaranden vill anf�ra samt

4. uppgift om de bevis som svaranden �beropar och om vad som skal l

styrkas med vaije bevis.

De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in samtidigt som svarom�let

avges.

8 �'' Under f�rberedelsen skall parterna var f�r sig ange de ytterligare

omst�ndigheter som de vill anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten
anf�rt. De skall ocks�, i den m�n det inte skett tidigare, uppge de bevis
som de vill �beropa och vad de vill styrka med varje bevis. Skriftliga bevis
som inte redan f�retetts skall genast framl�ggas. Parterna �r skyldiga att p�
framst�llning av motparten uppge, vilka andra skriftliga bevis de innehar.

R�tten skall, allt efter m�lets beskaffenhet, vid f�rberedelsen verka f�r

att tvistefr�gorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill

�beropa i m�let. R�tten skall genom fr�gor och p�pekanden f�rs�ka avhj�l�

pa otydligheter och ofullst�ndigheter i pa rtemas framst�llningar.

R�tten f�r best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas

var f�r sig vid f�rberedelsen.

9 � F�rberedelsen sker vid sammantr�de eller genom skriftv�xling eller

annan handl�ggning. Om det �r l�mpligt, f�r olika former av f�rberedelse

f�renas.

Svarom�l enligt 7 � skall avges skriftligen, om det inte med h�nsyn till

m�lets beskaffenhet �r l�mpligare att svarom�let avges vid ett sammantr�

de.

N�r ett skriftligt svarom�l har kommit in till r�t ten, skall sammantr�de

h�llas s� snart som m�jligt, om det inte med h�nsyn till m�lets beska ffen�
het �r l�mpligare med fortsatt skriftv�xling.

Om sammantr�de h�lls, skall f�rberedelsen om m�jligt avslutas vid

detta. Om s� inte kan ske, skall f�rberedelsen forts�tta genom skriftv�xling
eller vid ett nytt sammantr�de.

1838

Senaste lydelse 1971:218.

�

JO ,� Sammantr�de f�r h�llas per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn

SFS 1987:747

till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller om ett sam�

mantr�de inf�r r�tten skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte

st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att sammantr�de h�lls inf�r

r�tten. I fr�ga om sammantr�den som h�lls per telefon g�ller inte reglerna i

denna balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro.

11 � I m�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten f�r svaranden f�rel�ggas att

skriftligen avge svarom �l enligt 7 � vid p�f�ljd a tt tredskodom annars kan

komma att meddelas mot honom.

12 � I m�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten skall partema f�rel�ggas att

inst�lla sig till ett sammantr�de vid p�f�ljd att tredskodom annars kan
komma a tt meddelas mot den som uteblir. Parter som skall infinna sig

personligen skall ocks� f�rel�ggas vite.

I m�l d�r f�rlikning om saken inte �r till�ten skall k�randen f�rel�ggas att

inst�lla sig till e tt sammantr�de vid p�f�ljd a tt hans talan i m�let annars

f�rfaller. Skall han infinna sig personligen, skall r�tten ocks� f�rel�gga

vite. Svaranden skall f�rel�ggas vite.

Avser sammantr�det endast behandling av r�tteg�ngsfr�gor, skall par�

tema i st�llet f�r f�rel�gganden enligt f�rsta och andra styckena f�rel�ggas
vite.

13 � Vid sammantr�de f�r partema ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor

eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle

underl�tta f�rst� elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r
handl�ggningen.

14 � Om det �r till f�rdel f�r utredningen i m�let, b�r r�tten f�re sam�

mantr�de eller fortsatt skriftv�xling tillst�lla partema en f�rteckning �ver

de fr�gor som b�r tas upp under den fortsatta handl�ggningen.

Partema skall f�re ett sammantr�de s�tta sig in i saken p� s�dant s�tt att

n�got ytterligare sammantr�de f�r f�rberedelse om m�jligt inte beh�vs.

15 � �r saken s�d an att f�rlikning d�rom �r till�ten, f�r en part f�rel�g�
gas att slutligt best�mma sin talan och uppge de bevis han �beropar, om det

�r p�kallat med h�nsyn till hur parten utf�rt sin talan tidigare under m�lets

handl�ggning. Efter det att tiden f�r s�dant yttrande har g�tt ut, f�r parten

inte �beropa n�gon ny omst�ndighet eller n�got nytt bevis, om han inte g�r
sannolikt att han har haft giltig urs�kt f�r sin underl�tenhet att �beropa
omst�ndigheten eller beviset tidigare.

16 � �r det till f�rdel f�r handl�ggningen av m�let, b�r r�tten innan
f�rberedelsen avslutas g�ra en skriftlig sammanfattning av parternas
st�ndpunkter, s� som de uppfattas av r�tten. Parterna skall beredas tillf�lle
att yttra sig �ver sammanfattningen.

17 � �r saken s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten, skall r�tten, i den

m�n det �r l�mpligt med h�nsyn till m�lets beskaffenhet och �vriga om�

st�ndigheter, verka f�r att parterna f�rliks.

I �39

�

SFS 1987:747

Om det med h�nsyn tiH m�lets beskaffenhet �r l�mpligare a tt s�rsktld

medling �ger ru m, kan r�tten f�rel�gga pa rterna att inst�lla sig till f�rlik�

ningssammantr�de inf�r medlare som f�rordnas av r�tten.

18 � Ett m�l avg�rs efter huvudf�rhandling. Utan s�dan f�rhandling f�r

r�tten dock

1. avg�ra ett m�l p� annat s�tt �n genom dom,

2. meddela tredskodom,

3. meddela dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits,
4. stadfasta f�rlikning och

5. �ven i annat fall meddela dom, om huvudf�rhandling inte beh�vs med

h�nsyn till utredningen i m�let och inte heller beg�rs av n�gon av parterna.

Innan ett m�l avg�rs med st�d av f�rsta stycket 5, skall parterna, om de

inte kan anses redan ha slutf�rt sin talan, beredas tillf�lle till detta.

Innan ett m�l avg�rs genom tredskodom enligt 44 kap. 7 a �, g�ller vad

som s�gs i andr a stycket i fr�ga om k�randen.

S� snart f�rberedelsen avslutats skall r�tten, om m�let inte av�

gjorts enligt 18 �, best�mma tid f�r huvudf�rhandling, om m�jligt efter

samr�d med parterna. Huvudf�rhandling f�r handl�ggning av r�tteg�ngs�
fr�ga eller del av saken, som kan avg�ras s�rskilt, f�r h�llas �ven om
f�rberedelsen av m�let i �vrigt inte har avslutats.

Huvudf�rhandlingen f�r med parternas samtycke h�llas i f�renklad

form, om det �r m�jligt med h�nsyn till reglerna i 43 kap. 2 �. S�dan

huvudf�rhandling kan �ga rum i omed elbart samband med f�rberedelsen

eller, under f�ruts�ttning att samma domare sitter i r�tten, inom femton

dagar fr�n den dag d� den muntliga f�rberedelsen avslutades. Oavsett
parternas samtycke f�r huvudf�rhandling i f�renklad form h�llas i omedel�
bart samband med f�rberedelsen, om saken �r uppenbar.

Om muntlig f� rberedelse h�lls per telefon, f�r �ven huvudf�rhandling i

f�renklad form h�llas per telefon i om edelbart samband med f�rberedel�
sen.

Vid huvudf�rhandling i f�renklad form skall vad som �gt rum under det

sammantr�de d� den muntliga f�rberedelsen avslutades anses ha �gt rum
�ven vid huvudf�rhandlingen utan att det beh�ver upprepas vid denna.

I 21 �^' I fr�ga om kallelse till huvudf�rhandling g�ller 12 �.

43 kap.
3 � F�religger det s�dant hinder mot huvudf�rhandling som avses i 2 �,
f�r f�rhandlingen �nd� p�b�rjas, om det kan antas att den enligt 11 � andra
stycket kan forts�tta senare utan att ny huvudf�rhandling beh�ver h�llas
och en uppdelning av f�rhandlingen inte �r ol�mplig med h�nsyn till m�lets

beskaffenhet.

1840

Senaste lydelse 1969: 244.

�ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

�

Inst�lls hu vudf�rhandlingen, f�r r�tten �nd� ta upp muntlig bevisning,

SFS 1987:747

om det �r till�tet enligt reglerna om f�rh�r utom huvudf�rhandling och den
som skall h�ras finns tillg�nglig.

Om det �r a v synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket.

Om bevisning upptas med st�d av andra eller tredje stycket, g�ller i

till�mpliga delar vad som f�reskrivs om bevis som upptas utom huvudf�r�
handlingen.

4 � R�tten skall s e till at t ordning och reda iakttas vid handl�ggningen.

R�tten kan best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas
var f�r sig eller att i �vrigt avvikelser skall g�ras fr�n den ordning som

f�reskrivs i 7-9 ��.

R�tten skall ocks� se till att m�let blir utrett efter vad dess beskaffenhet

kr�ver och att inget on�digt dras in i m�let. Genom fr�gor och p�pekanden
skall r�tten f�rs�k a avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndigheter i d e utta�

landen som g�rs.

5 � F�rhandlingen skall vara muntlig. Partema f�r ge in eller l�sa upp
skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner

att det skulle underl�tta f�rst�elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till

f�rdel f�r handl�ggningen.

8 � Sedan parterna utvecklat sin talan, skall bevisningen f�rebringas.

Skall en part h�ras i bevissyfte, b�r f�rh�ret �ga rum innan vittnesbevis�

ning tas upp r�rande den omst�ndighet f�rh�ret g�ller.

R�tten f�r f�rordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid huv ud�

f�rhandlingen utan att de l�ses upp vid denna. Detta f�r ske endast om

partema medger det, r�ttens ledam�ter tagit del av bevisen och det inte �r
ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna.

Bevisning f�r vid huvudf�rhandling tas upp per telefon, om det �r

l�mpligt med h�nsyn till bevisningens art och �vriga omst�ndigheter eller
om bevi supptagning enligt vanliga regler skulle medf�ra kostnader eller
ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis�

ningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning per telefon g�ller inte
reglerna i denna balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r
utevaro.

10 � Om en part under huvudf�rhandlingen �ndrar eller g�r till�gg till

tidigare l�mnade uppgifter eller om han �beropar omst�ndigheter eller
bevis som han inte uppge tt f�re f�rhandlingens b�ljan, f�r det nya materi�
alet l�mnas utan avseende, om det kan antas att parten genom detta

f�rfarande f�rs�ker f�rhala r�tteg�ngen eller �verrumpla motparten eller
att parten annars handlar i otillb�rligt syfte eller av grov v�rdsl�shet.

Huvudf�rhandlingen skall, utan annat avbrott �n som kan f�ranle�

das av best�mmelserna i 1 kap. 9 �, om m�jligt fortg� i ett samm anhang till
dess m�le t �r f�rdigt f�r avg�rande. En p�b�rjad huvudf�rhandling f�r

" Senaste lydelse 1969:244.

'^'ll

�

SFS 1987:747

uppskjutas endast om f�rhandlingen �gt rum enligt 3 � f�r sta stycket, om
det efter handl�ggningens b�rjan har kommit fram n�got nytt viktigt sk�l

eller bevis eller om r�tten annars finner att det �r n�dv�ndigt. En uppslyu-

ten huvudf�rhandling skall �terupptas s� snart som m�jligt.

Har en huvudf�rhandling uppskjutits en eller flera g�nger, f�r fortsatt

huvudf�rhandling h�llas, om den sammanlagda uppskovstiden uppg�r till
h�gst femton dagar. I annat fall skall ny huvudf�rhandling h�llas, om det

inte med h�nsyn till m�lets beskaffenhet f�religger synnerliga sk�l att h�lla
fortsatt huvudf�rhandling och syftet med en sammanh�llen huvudf�rhand�
ling inte efters�tts i v�sentlig m�n. Uppskjuts en huvudf�rhandling som

h�lls i f�renklad form, skall alltid ny huvudf�rhandling h�llas utan till�mp�
ning av 42 kap. 20 � andra stycket.

Till en uppskjuten huvudf�rhandling skall parterna kallas omedelbart

eller genom s�rskild kallelse. I fr� ga om f�rel�ggande f�r parterna g�ller

vad som s�gs i 42 kap. 12 �. U ts�tts ett m�l till fortsatt huvudf�rhandling,

f�r i st�llet f�r f�rel�ggande enligt 12 � f�rsta stycket en part f�rel�ggas att
inst�lla sig vid p�f�ljd att annars tredskodom kan komma att meddelas mot

honom eller m�let avg�ras utan hinder av hans utevaro.

P-

13 � Vid fortsatt huvudf�rhandling skall handl�ggningen forts�tta d�r

den slutade vid den tidigare f�rhandlingen.

Vid ny huvudf�rhandling skall m�let f�retas till fullst�ndig handl�gg�

ning. Bevis, som upptagits vid tidigare handl�ggning, skall tas upp p� nytt ,
om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger

hinder mot att ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det

f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt.

14 � Om r�tten sedan huvudf�rhandlingen avslutats finner att det �r

n�dv�ndigt att komplettera utredningen innan m�let avg�rs, f�r fortsatt

eller ny huvudf�rhandling h�llas enligt reglerna i detta kapitel. �r komplet�

teringen av enkel beskaffenhet, f�r r�tten dock efter samr�d med parterna i

st�llet besluta att utredningen skall inh�mtas p� annat l�mpligt s�tt.

44 kap. Om parts utevaro m. m.
7 a � Underl�ter svaranden att f�lja ett f�rel�ggande att skriftligen avge
svarom�l vid p�f�ljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot

honom, f�r s�dan dom meddelas, om inte k�randen har motsatt sig det.

Svaranden skall anses ha f�ljt ett f�rel�ggande att avge svarom�l, om

han klargjort sin inst�llning til l k�randens yrkande och angett sk�l som kan
vara av betydelse vid pr�vning av s aken.

10 � Vid �tervinning skall handl�ggningen av m�let, i den del �tervinning

har s�kts, forts�tta d�r den slutade n�r fr�gan om tredskodom togs upp.

En part mot vilken tredskod om meddelas p� nytt har inte r�tt till �tervin�

ning i m�let.

1842

�

45 kap.

SFS 1987:747

7 � Har f�runders�kning �gt rum i m�let, skall �klagaren, d� �talet v�cks
eller s� snart som m�jligt d�refter, till r�tten ge in utskrift av protokoll eller
anteckningar fr�n f�runders�kningen samt de skriftliga handlingar och

f�rem�l som han vill �ber opa som bevis. S�dant som inte r�r �talet, b�r

dock inte ges in.

I st�mningen skall r�tten �ven f�rel�gga den tilltalade att munt-

ligen eller skriftligen uppge vilken bevisning han �beropar och vad han vill
styrka med vaije bevis. Detta g�ller dock inte, om det p� grund av den
tilltalades erk�nnande eller andra omst�ndigheter kan antas att uppgift om

bevisning inte beh�vs.

De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in samtidigt med att bevisupp�

gift l�mnas.

Om det beh� vs f�r att huvudf�rhandlingen skall kunna genomf�ras p�

ett �ndam�lsenligt s�tt, f�r r�tten ocks� f�rel�gga den tilltalade att skrift�
ligen redovisa sin inst�llning till �tale t och grunden f�r den.

13 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r r�tten h�lla sammantr�de f�r f�rbe�

redelse med parter och andra som ber�rs. I fr�ga om kallelse av parter
skall 15 � till�mpas.

Uteblir n�gon som kallats till sammantr�det, f�r detta �nd� h�llas, om

det fr�mjau- f�rberedelsens syfte. Om den som uteblivit f�relagts vite, f�r
r�tten besluta att nytt vite skall f�rel�ggas eller att han skall h�mtas till

r�tten.

Vad som s�gs om sammantr�de per telefon i 42 kap. 10 � skall g�lla �ven

vid sammantr�de enligt denna paragraf.

46 kap.
3 � F�religger det s�dant hinder mot huvudf�rhandling som avses i 2 �
f�rsta stycket 4-6, f�r f�rhandlingen �nd� p�b�rjas, om det kan antas att
den enligt II � a ndra stycket kan forts�tta senare utan att ny huvudf�r�

handling beh�ver h�llas och en uppdelning av f�rhandlingen inte �r ol�mp�

lig med h�nsyn till m�lets beskaffenhet.

Inst�lls huvudf�rhandlingen, f�r r�tten �nd� ta upp muntlig bevisning,

om det �r till�tet enligt reglerna om f�rh�r utom huvudf�rhandling och den
som skall h�ras finns tillg�nglig.

Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket.

Om bevisning upptas med st�d av andra eller tredje stycket, g�ller i

till�mpliga delar vad som f�reskrivs om bevis som upptas utom huvudf�r�
handlingen.

4 � R�tten skal! se till at t ordning och reda iakttas vid handl�ggningen.

R�tten kan best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas
var f�r sig eller att i �vrigt avvikelser skall g�ras fr�n den ordning som

f�reskrivs i 6, 9 och 10 ��.

" Senaste lydelse 1976: 1137.

1843

�

SFS 1987:747

R�tten skall ocks� se till att m�let blir utr ett efter vad dess beskaffenhet

kr�ver och att inget on�digt dras in i m�let. Genom fr�gor och p�pekanden

skall r�tten f�rs�ka avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndigheter i de utta�
landen som g�rs.

5 � F�rhandlingen skall vara muntlig. Parterna f�r ge in e ller l�sa upp

skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner

att det skulle underl�tta f�rst�elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till

f�rdel f�r handl�ggningen.

6 � Vid huvudf�rhandlingen skall �klagaren framst�lla sitt yrkande. Den
tilltalade skall uppmanas att kort ange sin st�ndpunkt och grunden f�r den.
�klagaren skall d�refter utveckla sin talan. M�ls�ganden och den tilltalade

skall i den m�n det beh�vs beredas tillf�lle att utveckla sin talan.

H�refter skall m�ls�ganden och den tilltalade h�ras och annan bevisning

f�rebringas. F�rh�r med m�ls�ganden och den tilltalade b�r �ga rum innan

vittnesbevisning tas upp r�rande den omst�ndighet som f�rh�ret g�ller.

Om huvudf�rhandling �ger rum trots att m�ls�ganden eller den tilltalade

inte �r n�rvarande, skall r�tten i den m�n det beh�vs tillse att ur handling�

arna l�ggs fram vad han anf�rt.

7 � R�tten f�r f�rordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid

huvudf�rhandlingen utan att de l�ses upp vid d enna. Detta f�r ske endast

om parterna medger det, r�ttens ledam�ter tagit del av bevisen och det inte
�r ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna.

Bevisning f�r vid huvudf�rhandling tas upp per telefon, om det �r

l�mpligt med h�nsyn till bevisningens art och �vriga omst�ndigheter eller

om bevisupptagning enligt vanliga regler skulle medf�ra kostnader eller
ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis�

ningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning per telefon g�ller inte

reglerna i denna balk om ka llelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r
utevaro.

8 � Om m�ls�ganden inte f�r talan i m�let och det inte �r ol�mpligt med

h�nsyn till omst�ndigheterna, f�r r�tten best�mma att m�ls�ganden inte

skall vara n�rvarande vid huvudf�rhandlingen innan han skall h�ras .

Huvudf�rhandlingen skall, utan annat avbrott �n som kan f�ranle�

das av best�mmelserna i 1 kap. 9 �, om m�jligt fortg� i ett sammanhang till
dess m�let �r f�rdigt f�r avg�rande. En p�b�rjad huvudf�rhandling f�r

uppskjutas endast om f�rhandlingen �gt rum enligt 3 � f�r sta stycket, om

det efter handl�ggningens b�ljan har kommit fram n�got nytt viktigt sk�l

eller bevis eller om r�tten annars finner att det �r n�dv�ndigt. En uppslgu-

ten huvudf�rhandling skall �terupptas s� snart som m�jligt. �r den tilltal a�

de h�ktad, skall f�rhandlingen �terupptas inom en vecka fr�n dagen f�r
f�reg�ende f�rhandlings avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n
dagen f�r hans h�ktande, om inte p� grund av s�rsk ilda omst�ndigheter ett

l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt.

3r,i,

1844

" Senaste lydelse 196 9; 244.

�

Har en huvudf�rhandling uppskjutits en eller flera g�nger, f�r fortsatt

SFS 1987:747

huvudf�rhandling h�llas, om den sammanlagda uppskovstiden uppg�r till
h�gst femton dagar. I a nnat fall skall ny huvudf�rhandling h�llas, om det
inte med h�nsyn till m�lets bes kaffenhet f�religger synnerliga sk�l att h�lla

fortsatt huvudf�rhandling och syftet med en sammanh�llen huvudf�rhand�

ling inte efters�tts i v�sentlig m�n.

Till en uppskjuten huvudf�rhandling skall parterna kallas omedelbart

eller genom s�rskild kallelse. I fr�ga om f�rel�ggande g�ller vad som s�gs i

45 kap. 15 �.

13 � Vid fortsatt huvudf�rhandling skall handl�ggningen forts�tta d�r

den slutade vid den tidigare f �rhandlingen.

Vid ny huvudf�rhandling skall m�let f�retas till f ullst�ndig handl�gg�

ning. Bevis, som upptagits vid tidigare handl�ggning, skall tas upp p� nytt,

om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger

hinder mot att ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det

f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt.

Uteblir den tilltalade fr�n r�tteg�ngstillf�lle f�r huvudf�rhandling

eller inst�ller han sig genom ombud d� han har f�relagts att infinna sig
personligen, skall r�tten f�rel�gga nytt vite eller f�rordna, att han skall
h�mtas till r�tten antingen o medelbart eller till senare dag.

Kan saken utredas tillfredsst�llande, f�r m�let avg�ras trots att den

tilltalade har inst�llt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om

1. det inte finns anledning att d�ma till annan p�f�ljd �n b�ter, f�ngelse i

h�gst tre m�nader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller s�dana p�f�ljder
i f�rening,

2. den tilltalade, sedan st�mning har delgetts honom, har avvikit eller

h�ller sig undan p� s�dant s�tt att han inte kan h�mtas till huvud f�rhand�

lingen eller

3. den tilltalade lider av sinnessjukdom eller sinnessl�het och hans

n�rvaro p� grund d�rav inte �r n�dv�ndig.

I fa ll som a vses i andra stycket 1 f�r f�ngelse �d�mas endast om den

tilltalade tidigare har uteblivit fr�n ett r�tteg�ngstillf�lle f�r huvudf�rhand�

ling i m�let eller d � har inst�llt sig endast genom ombud. Har �talet efter
det tidigare r�tteg�ngstillf�llet utvidgats till att avse ytterligare g�rning, f�r
f�ngelse �d�mas e ndast om anledning fanns att d�ma till f�ngelse f�r de
g�rningar som �talet avs�g innan det utvidgades.

Med de p�f�ljder som anges i andra stycket 1 skall likst�llas f�rordnande

enligt 34 kap. 1 � f�rsta stycket 1 brottsbalken. Detta g�ller dock inte, om i
samband med f�r ordnandet villkorligt medgiven frihet fr�n f�ngelsestraff

skall f�rklaras f�rverkad i fr�ga om en strafftid som �verstiger tre m�na�

der.

I fall som avses i andra stycket 2 f�r m�let avg�ras �ven om den tilltalade

inte har delgetts kallelse till f�rhandlingen.

R�tteg�ngsfr�gor f�r avg�ras trots att den tilltalade har uteblivit.

17 � Om r�tten sedan huvudf�rhandlingen avslutats finner att det �r

n�dv�ndigt a tt komplettera utredningen innan m�let avg�rs, f�r fortsatt

" Senaste lydelse 1982:283.

1845

�

SFS 1987:747

eller ny huvudf�rhandling h�llas enligt reglerna i detta kapitel. �r komplet�

teringen av enkel beskaffenhet, f�r r�tten dock efter samr�d med parterna i
st�llet besluta att utredningen skall inh�mtas p� annat l�mpligt s�tt.

47 kap.

2 � En ans�kan om st�mning skall inneh�lla uppgifter om

1. den tilltalade,
2. den brottsliga g�rningen med angivande av tid och plats f�r dess

f�r�vande och de �vriga omst�ndigheter, som erfordras f�r dess k�nne�

tecknande, samt det eller de lagrum, som �r till�mpliga,

3. det enskilda anspr�k, som m�ls�ganden vill framst�lla samt en utf�rlig

redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r anspr�ket,

4. de bevis som �beropas och vad som skall styrkas med vaije bevis

samt

5. s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte beh�righeten

framg�r av vad som anf�rs i �vrigt.

Har m�ls�ganden n�gra �nskem�l om hur m�let skall handl�ggas, b�r

han ange dessa i ans�kningen.

Ans�kningen skall vara egenh�ndigt undertecknad av m�ls�ganden eller

hans ombud.

�r brottet s�dant att m�ls�ganden f�r v�cka �tal endast om �klagaren

beslutat att inte �tala, skall tillsammans med ans�kningen ges in intyg om

att ett s�dant beslut meddelats. De skriftliga bevis som �beropas b�r ocks�
ges in tillsammans med an s�kningen.

6 � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga rum.

F�rberedelsen har till syfte att klarl�gga
1. den tilltalades inst�llning till �talet och grunden f�r den,
2. vilka bevis som skall f�rebringas och vad som skall styrkas med vaije

bevis samt

3. om ytterligare utredning eller andra �tg�rder beh�vs f�re m�lets

avg�rande.

R�tten skall driva f�rberedelsen med inriktning p� e tt snabbt avg�rande

av m�let. S� snart det l�mpligen kan ske b�r r�tten h�ra partema ang�ende

m�lets handl�ggning.

7 � Vid f�rberedelsen b�r den tilltalade avge svarom�l och ange, om han
erk�nner eller f�rnekar g�rningen, samt yttra sig �ver de omst�ndigheter

p� vilka �talet grundats. Han b�r ocks� ange de omst�ndigheter som han

vill anf�ra.

Parterna b�r d�refter var f�r sig ange de ytterligare omst�ndigheter som

de vill anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten anf�rt. De skall ocks�, i
den m�n det inte skett tidigare, uppge de bevis som de vill �beropa och vad

de vill s tyrka med vaije bevis. Skriftliga bevis, som inte redan f�retetts,
skall genast framl�ggas.

R�tten f�r best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behan dlas

varf�r sig vid f�rb eredelsen.

1846

�

8 � F�rberedelsen sker vid sammantr�de eller genom skriftv�xling eller

SFS 1987:747

annan handl�ggning. Om de t �r l�mpligt, f�r olika former av f�rberedelse
f�renas.

Svarom�l enligt 7 � f�rsta stycket skall avges skriftligen, om det inte

med h�nsyn till m�lets beskaffenhet �r l�mpligare att svarom�let avges vid

ett sammantr�de.

N�r ett skriftligt svarom�l har kommit in till r�tten, skall sammantr�de

h�llas s� snart som m�jligt, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffen�
het �r l�mpligare med fortsatt skriftv�xling.

Om sammantr�de h�lls, skall f�rberedelsen om m�jligt avslutas vid

detta. Om s� inte kan ske, skall f�rberedelsen forts�tta genom skriftv�xling
eller vid ett nytt sammantr�de.

Om f�rberedelse skall ske vid sammantr�de och den tilltalade �r

h�ktad, skall sammantr�det h�llas inom en vecka fr�n dagen f�r hans
h�ktande, om inte l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda

omst�ndigheter. �r den tilltalade �lagd resef�rbud, skall sammantr�det,

h�llas inom en m�nad fr�n dagen f�r delgivning'av beslutet.

�r den tilltalade h�ktad och skall ett ytterligare sammantr�de h�llas,

skall det ske inom en vecka fr�n dagen f�r f�reg�ende sammantr�des
avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n dagen f�r hans h�ktande, om

inte l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda omst�ndigheter.

10 � Sammantr�de f�r h�llas per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn

till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller ett samman�
tr�de inf�r r�tten skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i
rimligt f�rh�llande till betydels en av att sammantr�det h�lls inf�r r�tten. I
fr�ga om sammantr�den som h�lls per telefon g�ller inte reglerna i denn a
balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro.

11 � Vid sammantr�de f�r partema ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor

eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle

underl�tta f�rst�e lsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r
handl�ggningen.

12 � M�ls�ganden skall f�rel�ggas att inst�lla sig till ett sammantr�de vid

p�f�ljd att han an nars f�rlorar sin r�tt att f�ra talan om brottet. Skall han

infmna sig pers onligen, skall r�tten ocks� f�rel�gga vite. Den tilltalade

skall f�rel�ggas vite. R�tten f�rordnar om inst�llandet av den som �r

h�ktad.

Avser sammantr�det endast behandling av r�tteg�ngsfr�gor, skall m�ls�

�ganden i st�llet f�r f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�rel�ggas vite.

19 � Om det �r till f�rdel f�r utredningen i m�let, b�r r�tten f�re sam�

mantr�de eller fortsatt skriftv�xling tillst�lla partema en f�rteckning �ver
de fr�gor som b�r tas upp under den fortsatta handl�ggningen.

Partema skall f�re ett sammantr�de s�tta sig in i saken p� s�dant s�tt att

n�got ytterligare sammantr�de f�r f�rberedelse om m�jligt inte beh�vs.

^Senaste lydelse 1981: 1294.

1847

�

SFS 1987:747

1848

20 � �r det till f�rdel f�r handl�ggningen av m�let, b�r r�tten innan

f�rberedelsen avslutas g�ra en skriftlig sammanfattning av partemas

st�ndpunkter, s� som de uppfattas av r�tten. Partema skall beredas tillf�lle

att yttra sig �ver sammanfattningen.

Senaste lydelse 1981: 1294.

S� snart f�rberedelsen avslutats skall r�tten best�mma tid f�r

huvudf�rhandling, om m�jligt efter samr�d med partema. Huvudf�rhand�

ling f�r handl�ggning av r�tteg�ngsfr�ga eller del av saken, som kan avg��

ras s�rskilt, f�r h�llas �ven om f�rberedelsen av m�let i �vrigt inte har

avslutats.

�r den tilltalade h�ktad, skall huvudf�rhandlingen h�llas inom en vecka

fr�n dagen f�r f�rberedelsens avslutande eller, d� han h�ktats d�refter,
fr�n dagen f�r hans h�ktande.

�r den tilltalade �lagd resef�rbud, skall huvudf�rhandling h�llas inom en

m�nad fr�n dagen f�r f�rberedelsens avslutande. Har resef�rbudet medde�

lats d�refter, skall tiden r�knas fr�n dagen f�r delgivning av beslutet.

23 � I fr�ga om kallelse till huvudf �rhandling skall 12 � till�mpas.

Om det finns anledning anta att den tilltalade inte skulle f�lja ett f�rel�g�

gande vid vite att infinna sig personligen, f�r r�tten besluta att han skall

h�mtas till huvudf�rhandlingen.

49 kap.

3 � Har en tingsr�tt i beslut under r�tteg�ngen ogillat j�v mot domare

eller inv�ndning om r�tteg�ngshinder, skall den part som vill f�ra talan mot
beslutet anm�la missn�je. S�dan anm�lan skall g�ras genast, om beslutet
meddelats vid ett sammantr�de, och annars inom en vecka fr�n den dag d�
parten fick del av beslutet. F�rsummar parten detta, har han inte l�ngre
r�tt att f�ra talan mot beslutet. Om en part anm�ler missn�je, best�mmer
r�tten med h�nsyn tUl omst�ndigheterna, om talan skall f�ras s�rskilt eller

endast i samband med talan mot dom eller slutligt beslut. S�rskild talan
skall f�ras genom besv�r.

12 � Talan mot tingsr�ttens dom eller beslut i m�l som handlagts av en

lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a � f�rsta stycket f�r inte pr�vas av

hovr�tten i vidare m�n �n som framg�r av 13 �, om inte hovr�tten medde�

lat parten pr�vningstillst�nd.

Pr�vningstillst�nd beh�vs inte vid talan mot beslut som r�r n�gon annan

�n en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsr�tten ogillat j�v

mot en domare, beslut ang�ende utd�mande av f�relagt vite eller om

ansvar f�r en r�tteg�ngsf�rseelse eller beslut varigenom en missn�jesan�

m�lan eller en ans�kan om �tervinning eller en vade- eller besv�rstalan

avvisats.

I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � andra stycket

och 13 � g�lla i till�m pliga delar.

"fil

�

13 � Pr�vningstillst�nd f�r meddelas endast om

SFS 1987:747

1. det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att talan pr�vas av

h�gre r�tt,

2. anledning f�rekommer till �ndring i det slut vartill tingsr�tten kommit

eller

3. del annars f�religger synnerliga sk�l att pr�va talan.

14 � Talan mot tingsr�ttens beslut ang�ende fr�gor som avses i 1 k ap.

3 a � f�rs i samma ordning som talan mot beslut varigenom r�tten ogillat
en inv�ndning om r�tteg�ngshinder.

15 � Kan talan mot tingsr�ttens dom eller beslut pr�vas av hovr�tten

endast om denna meddelat pr�vningstillst�nd, skall tingsr�tten i samband

med underr�ttelse om vad som g�ller i fr�ga om fullf�ljd av talan upplysa
partema om detta och d�rvid ocks� ange inneh�llet i 13 �.

50 kap.

1 � Vill n�gon part v�dja mot tingsr�ttens dom i ett tvistem�l, skall han

ge in en vadeinlaga till t ingsr�tten. Inlagan skall ha kommit in till r �tten

inom tre veckor fr�n den dag d� domen meddelades.

2 � Har ena parten enligt 1 � v�djat mot tingsr�ttens dom, f�r ocks�

motparten, �ven om han inte iakttagit vad som s�gs i den paragrafen, f�ra
talan mot domen. Han skall dock inom en vecka fr�n den dag, d� vadetiden
gick ut, ge in sin vadeinlaga till t ingsr�tten.

Om den f�rsta vadetalan �terkallas eller av annat sk�l f�rfaller, �r ocks�

den senare vadetalan f�rfallen.

I vadeinlagan skall vadek�randen uppgiva:

1. den dom, mot vilken talan f�res;

2. grunderna f�r vadetalan med angivande, i vilket avseende underr�t�

tens domsk�l enligt k�randens mening �ro oriktiga; samt

3. i vilken del domen �verklagas och den �ndring i domen, som k�randen

yrkar.

Om pr�vningstillst�nd beh�vs, skall k�randen i vadeinlagan ange de

omst�ndigheter som han �beropar till st�d f�r att s�dant tillst�nd skall

meddelas.

K�randen skall i vadeinlagan uppgiva de bevis han vill �beropa och vad

han v ill styrka med vaije s�rskilt bevis. Skriftligt bevis, som ej tidigare

f�rebragts, skall i huvu dskrift eller styrkt avskrift fogas vid vadeinlagan.

Vill k�randen att f�rnyat f�rh�r med vittne eller sakkunnig eller part skall
�ga ru m eller f�rnyad syn � st�llet skall h�llas, skall han angiva det i

vadeinlagan j�mte sk�len d�rtill. I vadeinlagan skall k�randen ock angiva,
om han vill, att motparten skall infinna sig p ersonligen vid huv udf�rhand�

ling! hovr�tten.

Vadeinlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller

hans ombud.

^ Senaste lydelse 1963:149.

1849

�

SFS 1987:747

10 a � Beh�vs pr�vningstillst�nd, beslutar hovr�tten sedan skriftv�xling�
en avslutats, om s�dant tillst�nd skall meddelas. N�r det finns sk�l f�r det,

f�r fr�gan upptas utan att skriftv�xling skett.

I �vrigt skall vad som s�gs i 1 kap. 9 � samt 43 kap. 1-6 ��, 8 �

andra-fj�rde styckena och 10-14 �� till�mpas i fr�ga om huvudf�rhandling
i hovr�tten. Reglerna i 14 � i de tta kapitel skall dock till�mpas i fr�ga om

kallelser till uppskjute n huvudf�rhandling och f�rel�ggande f�r partema.

51 kap.

I �vrigt skall vad som s�gs i I kap. 9 � samt 46 kap. 1-5 ��, 6 �

andra stycket, 7-9, 11, 13, 16 och 17 �� till�mpas i fr�ga om huvudf�r�

handling i hovr�tten. Reglerna i 14 � i dett a kapitel skall dock till�mpas i

fr�ga om kallelser till uppskjuten huvudf�rhandling och f�rel�ggande f�r

parterna.

N�r ett m�l s�tts ut till fort satt eller ny huvudf�rhandling, f�r hovr�tten

f�rordna om l�mpliga �tg�rder f�r att m�let vid den f�rhandlingen skall

kunna slutf�ras.

I fr�ga om s�dana �tg�rder g�ller 10 -12 �� i detta kapitel.

52 kap.

9 a � Beh�vs pr�vningstillst�nd och har motparten h�rts �ver besv�ren,

beslutar hovr�tten sedan skriftv�xlingen avslutats, om s�dant tillst�nd
skall meddelas. N�r det finns sk�l f�r det, f�r fr�gan upptas utan att

skriftv�xling skett.

10 � Om det �r n�dv�ndigt f�r utredningen i m�let att e n part eller n�gon
annan h�rs muntligen, f�r hovr�tten f�rordna om d etta p� l�mpligt s� tt.

Hovr�tten f�rordnar om inst�llandet av den som �r anh�llen eller h�ktad.

Vad som s�gs i 43 kap. 8 � Q�rde stycket g�ller �ven vid f�rh�r enligt

denna paragraf.

54 kap.

Talan f�r inte f�ras mot hovr�ttens beslut ang�endej�v mot domare

i tingsr�tt eller i n�gon dit fullf�ljd fr�ga som avses i 49 kap. 4 � f�rsta
stycket 7 eller 9 eller 6 �. Talan f�r inte heller f�ras mot hovr�ttens beslut

att meddela pr�vningstillst�nd.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1988.
2. Genom lagen upph�vs lagen (1974:8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om

mindre v�rden. Den lagen g�ller dock fortfarande i m�l d�r ans�kan om
st�mning kommit in till r�tten f�re ikrafttr�dandet eller d�r r�tten, om talan
v�ckts genom ans�kan om lags�kning, betalningsf�rel�ggande eller hand -

1850

Senasie lydelse 1969:24 4.

Senaste lydelse 196 9; 244,

"Senaste lydelse 1979: 242.

�

r�ckning eller som enskilt anspr�k i brott m�l, f�re ikrafttr�dandet beslutat

SFS 1987:747

att tvisten skall handl�ggas som tvistem�l.

3. Best�mmelserna i 36 k ap. 1 � tredje stycket 3 i deras �ldre lydelse

g�ller fortfarande be tr�ffande den som av milit�r befattningshavare �lagts
disciplinstraff.

4. �ld re best�mmelser om vadeanm�lan g�ller fortfarande i fr�ga om

domar som meddelats f�re ikrafttr�dandet.

5. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning n�gon h�nvisning till en

f�reskrift som har ersatts genom en best�mmelse i den na lag, till�mpas i
st�llet den best�mmelsen.

P� regeringens v�gnar

STEN WICKBOM

Lars Eklycke
(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:747

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se