SFS 1971:289

Start / Processrätt / Lag (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol / SFS 1971:289

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:289 Lag Utkom fr�n tr ycket OHi allm� nna f�rvaltningsdomstolar; den 17 j uni 1971 . j ^ given Sofiero den 4 juni 1971. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks- dagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer. 1 � Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs, h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Stockholm. Kammarr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under regerings� r�tten. Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm och kammarr�tten i G�teborg. Regeringsr�tten I 2 � Regeringsr�tten pr�var 1. besv�r �ver kammarr�tts beslut, 618 1 Prop. 1971: 30, KU 36 , rskr 22 2, � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller SFS 1971: 289 av riksdagen beslutad f�rfattning anf�res hos domstolen, 3. m�l som avses i 20 � lagen (1936: 567) om domkapitel. Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och �terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 19 � regeringsformen. 3 � Regeringsr�tten best�r av h�gst aderton regeringsr�d. Konungen f�rordnar ett av regeringsr�den att vara domstolens ordf�rande. Om regeringsr�ds tj�nstg�ring i lagr�det finns best�mmelser i rege� ringsformen. 4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelning� arna �r lika beh�riga att upptaga m�l som regeringsr�tten handl�gger. Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�� rande p� annan avdelning �r det regeringsr�d som Konungen f�rordnar. Om avdelnings sammans�ttning vid pr�vning av m�l finns best�m� melser i regeringsformen. Vid behandling av fr�ga om pr�vningstillst�nd skall tre regeringsr�d deltaga. 5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den mening som r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lag� tolkning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen f�rordna, att m�let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mp� ningen att m�let eller viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet. Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till uttryck mot varandra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolk� ning, �ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dande meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet. N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i dess helhet, skall alla ledam�� terna deltaga i avg�randet, om ej laga hinder m�ter. 6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regerings� r�tten avgjort m�l eller �rende, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg�randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r att tillg� inom domstolen. 7 � F�r beredning och f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos domstolen s�rskilda tj�nstem�n. Kammarr�tterna 8 � Kammarr�tt pr�var 1. besv�r �ver beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller annan f�rfattning anf�res hos domstolen, 2. m�l som underst�lles domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen (1967: 198). Konungen f�rordnar om kammarr�tternas domkretsar. 619 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 289 9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� Konungen att avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till Konungens pr�vning. 10 � I kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar� r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De skall vara lagfarna. Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut- n�mnes av Konungen. 11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Konungen f�r best�mma att avdelning skall vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt s�te. Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vilka en �r vice ordf�rande. Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns best�mmelser i taxeringsf�rordningen (1956: 623). 12 � Kammarr�tt �r domf�r med tre ledam�ter. Fler �n fyra f�r ej sitta i r�tten. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxe� ring finns best�mmelser i taxeringsf�rordningen (1956: 623). Konungen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls beredande f�r vidtagas av ledamot i kammarr�tten eller av annan tj�nsteman vid denna. Gemensamma best�mmelser 13 � I fr�ga om omr�stning i allm�n f�rvaltningsdomstol g�ller be� st�mmelserna i 16 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar. 14 � Allm�n f�rvaltningsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�rskilda sk�l f�r domstolen sammantr�da p� annan ort. 15 � Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall va� ra svensk medborgare. Den som �r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r ej ut�va befattning som ledamot eller f�redragande. Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall ha av� lagt domared eller f�rs�kran enligt 4 kap. 11 � r�tteg�ngsbalken. De som st�r i s�dant f�rh�llande till v arandra som s�gs i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken f�r ej samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�r� valtningsdomstol. 16 � Konungen f�r p� beg�ran av allm�n f�rvaltningsdomstol f�rord� na s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� dom� stolen med utl�tanden. 620 17 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 � Konungen meddelar n�rmare best�mmelser om allm�n f�rvalt- SFS 1971: 289 ningsdomstols organisation och verksamhet. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972, d� lagen (1909: 38 s. 3) om Kungl. Majrts regeringsr�tt, lagen (1967: 64) om tillf�llig �kning av regeringsr�dens antal och lagen (1970: 279) om besv�r �ver beslut av riksdagens organ skall upph�ra att g�lla. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om besv�r �ver beslut som meddelats f�re ikrafttr�dandet. Besv�r �ver beslut, som enligt �ldre best�mmelser anf�res hos kammarr�tten, skall efter ikrafttr�dandet pr�vas av kammarr�tten i Stockholm. Konungen f�r dock best�mma att s�dana besv�r �ver beslut av myndighet inom domkretsen f�r kam� marr�tten i G�teborg skall pr�vas av denna kammarr�tt. Regeringsr�tten f�r best� av fler �n aderton regeringsr�d till dess a n� talet nedg�tt till detta antal till f�ljd av intr�ffade ledigheter. Om s�r� skilda sk�l f�religger, f�r dock nya ledam�ter utses dessf�rinnan. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Sofiero den 4 juni 1971. GUSTAF ADOLF LENNART GEIJER (L. S.) (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1971:289 Lag

Utkom fr�n tr ycket OHi allm� nna f�rvaltningsdomstolar;

den 17 j uni 1971

j ^

given Sofiero den 4 juni 1971.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks-
dagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer.

1 � Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs,

h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Stockholm.

Kammarr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under regerings�

r�tten.

Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm och kammarr�tten i

G�teborg.

Regeringsr�tten

2 � Regeringsr�tten pr�var

1. besv�r �ver kammarr�tts beslut,

618

1 Prop. 1971: 30, KU 36 , rskr 22 2,

�

2. besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller

SFS 1971: 289

av riksdagen beslutad f�rfattning anf�res hos domstolen,

3. m�l som avses i 20 � lagen (1936: 567) om domkapitel.
Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och

�terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 19 � regeringsformen.

3 � Regeringsr�tten best�r av h�gst aderton regeringsr�d. Konungen

f�rordnar ett av regeringsr�den att vara domstolens ordf�rande.

Om regeringsr�ds tj�nstg�ring i lagr�det finns best�mmelser i rege�

ringsformen.

4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelning�
arna �r lika beh�riga att upptaga m�l som regeringsr�tten handl�gger.

Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf��

rande p� annan avdelning �r det regeringsr�d som Konungen f�rordnar.

Om avdelnings sammans�ttning vid pr�vning av m�l finns best�m�

melser i regeringsformen. Vid behandling av fr�ga om pr�vningstillst�nd

skall tre regeringsr�d deltaga.

5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den
mening som r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lag�
tolkning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen
f�rordna, att m�let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall
avg�ras av regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks�

meddelas, om det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mp�
ningen att m�let eller viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet.

Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till uttryck mot

varandra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolk�
ning, �ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att

den r�dande meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet.

N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i dess helhet, skall alla ledam��

terna deltaga i avg�randet, om ej laga hinder m�ter.

6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regerings�
r�tten avgjort m�l eller �rende, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare

avg�randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter

�nd� �r att tillg� inom domstolen.

7 � F�r beredning och f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos

domstolen s�rskilda tj�nstem�n.

Kammarr�tterna

8 � Kammarr�tt pr�var

1. besv�r �ver beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller annan

f�rfattning anf�res hos domstolen,

2. m�l som underst�lles domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen

(1967: 198).

Konungen f�rordnar om kammarr�tternas domkretsar.

619

�

SFS 1971: 289

9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� Konungen att

avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig,
skall kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till Konungens

pr�vning.

10 � I kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar�

r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De skall vara lagfarna.

Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut-

n�mnes av Konungen.

11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Konungen f�r best�mma att

avdelning skall vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har
sitt s�te.

Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande

samt av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vilka en �r vice ordf�rande.

Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandling av m�l

om fastighetstaxering finns best�mmelser i taxeringsf�rordningen (1956:

623).

12 � Kammarr�tt �r domf�r med tre ledam�ter. Fler �n fyra f�r ej
sitta i r�tten. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxe�

ring finns best�mmelser i taxeringsf�rordningen (1956: 623).

Konungen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast

m�ls beredande f�r vidtagas av ledamot i kammarr�tten eller av annan
tj�nsteman vid denna.

Gemensamma best�mmelser

13 � I fr�ga om omr�stning i allm�n f�rvaltningsdomstol g�ller be�
st�mmelserna i 16 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar.

14 � Allm�n f�rvaltningsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har

sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger
s�rskilda sk�l f�r domstolen sammantr�da p� annan ort.

15 � Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall va�

ra svensk medborgare. Den som �r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r
ej ut�va befattning som ledamot eller f�redragande.

Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall ha av�

lagt domared eller f�rs�kran enligt 4 kap. 11 � r�tteg�ngsbalken.

De som st�r i s�dant f�rh�llande till v arandra som s�gs i 4 kap. 12 �

r�tteg�ngsbalken f�r ej samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�r�
valtningsdomstol.

16 � Konungen f�r p� beg�ran av allm�n f�rvaltningsdomstol f�rord�

na s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� dom�

stolen med utl�tanden.

620

17 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli.

�

18 � Konungen meddelar n�rmare best�mmelser om allm�n f�rvalt-

SFS 1971: 289

ningsdomstols organisation och verksamhet.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972, d� lagen (1909: 38 s. 3)

om Kungl. Majrts regeringsr�tt, lagen (1967: 64) om tillf�llig �kning av
regeringsr�dens antal och lagen (1970: 279) om besv�r �ver beslut av

riksdagens organ skall upph�ra att g�lla.

�ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om besv�r �ver beslut

som meddelats f�re ikrafttr�dandet. Besv�r �ver beslut, som enligt �ldre

best�mmelser anf�res hos kammarr�tten, skall efter ikrafttr�dandet
pr�vas av kammarr�tten i Stockholm. Konungen f�r dock best�mma

att s�dana besv�r �ver beslut av myndighet inom domkretsen f�r kam�

marr�tten i G�teborg skall pr�vas av denna kammarr�tt.

Regeringsr�tten f�r best� av fler �n aderton regeringsr�d till dess a n�

talet nedg�tt till detta antal till f�ljd av intr�ffade ledigheter. Om s�r�
skilda sk�l f�religger, f�r dock nya ledam�ter utses dessf�rinnan.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt

kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Sofiero den 4 juni 1971.

GUSTAF ADOLF

LENNART GEIJER

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1971:289

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se