SFS 1972:782

Start / Processrätt / Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar / SFS 1972:782

720782.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1972; 782 om �ndring i milj�skyddslagen (1969: 387); utkom fr �n tr ycket given Stockholms slott den 19 december 1972. V i GUSTAF ADOLF, medOudsn�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks- dagen^, funnit gott f�rordna, att 2, 6, 9, 14, 33, 35, 48 och 49 �� milj�� skyddslagen (1969: 387) skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� de nna lag tr�der i kraft. Inledande best�m melser 1 � Denna lag �r till�mplig p� 1. utsl�ppande av avloppsvatten, fast �mne eller gas fr�n mark, byggnad eller anl�ggning i vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de, 1 Prop. 1972: 111 bil. 2 och 3, CU 35, rskr 3 48. 2043 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 2. anv�ndning av mark, byggnad eller anl�ggning p� s�tt som eljest kan medf�ra f�rorening av vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de, om anv�ndningen ej utg�r byggande i vatten, 3. anv�ndning av mark, byggnad eller anl�ggning p� s�tt som kan medf�ra st�rning f�r omgivningen genom luftf�rorening, buller, skak- ning, ljus eller annat s�dant, om st�rningen ej �r helt tillf�llig. Lagen �r icke till�mplig p� s�dant utsl�ppande av avfall som avses i lagen (1971: 1154) om f�rbud mot dumpning av avfall i vatten eller p� st�rning i radiomottagningsapparat. Ej heller �r lagen till�mplig i fr�ga om joniserande str�lning eller inverkan av elektrisk str�m fr�n elektrisk anl�ggning, varom s�rskilda best�mmelser g�ller. �tg�rd eller anv�ndning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas milj�farlig verksamhet. 2 �- Ut�ver best�mmelserna i denna lag g�ller om milj�farlig verk� samhet vad som f�reskrives i h�lsov�rds-, byggnads- och naturv�rds� lagstiftning eller i annan lagstiftning. I fr�ga om viss milj�farlig verk� samhet g�ller s�rskilda best�mmelser enligt lagen (1971: 850) med an� ledning av gr�ns�lvs�verenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland. Har Konungen enligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385) pr�vat fr� gan om lokalisering av viss verksamhet, �r beslutet bindande vid pr�v� ning enligt denna l ag. I fr�ga om byggande i vatten f�r att motverka vattenf�rorening och om ianspr�ktagande av mark f�r ledning eller annan anl�ggning f�r avloppsvatten finns best�mmelser i vattenlagen. Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer �ger meddela s�rskilda best�mmelser till f�rebyggande av vattenf�rorening genom fast avfall. 3 � Med avloppsvatten avses i denna lag 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som anv�nts f�r kylning vid driften av fabrik eller annan inr�ttning, 3. vatten som avledes f�r s�dan torrl�ggning av mark inom stads� plan eller byggnadsplan som ej sker f�r viss eller vissa fastigheters r�k� ning, 4. vatten som avledes f� r torrl�ggning av begravningsplats. Till�tlighetsregler 4 � F�r milj�farlig verksamhet skall v�ljas s�dan plats att �ndam�let kan vinnas med minsta intr�ng och ol�genhet utan osk�lig kostnad. 5 � Den som ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet skall vidtaga de skydds�tg�rder, t�la den begr�nsning av verksamheten och 2044 Senaste lydelse 1971: 853. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> jakttaga de f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som sk�ligen kan fordras f�r att f�rebygga eller avhj� lpa ol�genhet. Omfattningen av �liggande enligt f�rsta stycket bed�mes med utg�ngs� punkt i vad som �r tekniskt m�jligt vid verksamhet av det slag som �r i fr�ga och med beaktande av s�v�l allm�nna som enskilda intressen. Vid avv�gningen mellan olika intressen skall s�rskild h�nsyn tagas till � ena sidan beskaffenheten av omr�de som kan bli utsatt f�r st�rning och betydelsen av st�rningens verkningar, � andra sidan nyttan av verksamheten samt kostnaden f�r skydds�tg�rd och den ekonomiska verkan i �vrigt av f�rsiktighetsm�tt som kommer i fr�ga. 6 � Kan milj�farlig verksamhet befaras f�ranleda ol�genhet av v�sent� lig betydelse, �ven om f�rsiktighetsm�tt som avses i 5 � iakttages, f�r verksamheten ut�vas endast om s�rskilda sk�l f�religger. Inneb�r den befarade ol�genheten att ett stort antal m�nniskor f�r sina levnad sf�rh�llanden v�sentligt f�rs�mrade eller att betydande f�r� lust fr �n naturv�rdssynpunkt uppkommer eller att liknande allm�nt in� tresse skadas avs ev�rt, f�r verksamheten ej ut�vas. Konungen kan dock l�mna tillst�nd enligt denna lag, om verksamheten �r av synnerlig be� tydelse f�r n�ringslivet eller f�r orten eller eljest fr�n allm�n synpunkt. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena g�ller ej verksamhet, vars lokalisering pr�vats enligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385). F�rsta stycket eller andra stycket f�rsta punkten hindrar ej att s�dan flygplats, v�g eller j�rnv�g, vars anl�ggande pr�vas i s�rskild ordning, anv�ndes f�r avsett �ndam�l. SFS 1972: 782 7 � Avloppsvatten av f�ljande slag f�r icke utsl�ppas i vattendrag,- sj� eller annat vattenomr�de om det ej �r uppenbart att det kan ske utan ol�genhet, n�mligen 1. avloppsvatten som kommer fr�n vattenklosett eller h�rr�r fr�n t�tbebyggelse och som ej underg�tt l�ngre g�ende rening �n slamav- skiljning, 2. pressaft fr�n siloanl�ggning, 3. urin fr�n djurstall, 4. vassle, 5. ytbehandlingsbad i metallindustri eller koncentrerat sk�ljvatten fr�n s�dant bad. Konungen kan f�reskriva att vad som s�gs i f�rsta stycket skall g�lla �ven avloppsvatten av visst anna t slag. 8 � �r det av s�rskild betydelse fr�n naturv�rdssynpunkt eller eljest med h�nsyn till allm�nt intresse, kan Konungen med avseende p� viss del av lande t f�rbjuda allt utsl�ppande av avloppsvatten, fast �mne eller gas fr�n mark, byggnad eller anl�ggning i vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de, om det kan ske utan osk�ligt intr�ng f�r innehavare av fabrik eller inr�ttning som anlagts innan beslutet meddelats eller f�r kommun eller annan som dessf�rinnan b�rjat avleda avloppsvatten. 2045 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 Tillst�ndspr�vning 2046 9 � Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd kan p� ans�kan av den som ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet l�mna tillst�nd till verk� samheten efter pr�vning enligt denna lag. Skall fr�gan om lokalisering av viss ve rksamhet enligt 136 a � bygg� nadslagen (1947: 385) pr�vas av Konungen, f�r ans�kan ej upptagas av koncessionsn�mnden, innan s�dan pr�vning skett. 10 � Konungen kan f�reskriva, att 1. vissa slag av fabriker eller andra inr�ttningar ej f�r anl�ggas, 2. avloppsvatten av viss m�ngd, art eller sammans�ttning ej f�r ut� sl�ppas, 3. fast avfall eUer annat fast �mne ej f�r utsl�ppas eller uppl�ggas s� att vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de kan f�rorenas, 4. vissa slag av inr�ttningar eller deras anv�ndning ej f�r �ndras p� s�tt som kan medf�ra �kad eller ny ol�genhet eller som eljest � r av be� tydelse fr�n st�rningssynpunkt utan att koncessionsn�mnden l�mnat tillst�nd enligt denna lag eller anm�lan gjorts hos statens naturv�rdsverk eller l�nsstyrelsen. Naturv�rdsverket f�r, efter pr�vning i varje s�rskilt fall enligt denna lag, medge undantag fr�n s�dan skyldighet att s�ka tillst�nd som f�re� skrivits med st�d av f�rsta stycket. I beslut om medgivande skall anges de villkor som skall g�lla. 11 � Koncessionsn�mnden best�r av ordf�rande och tre andra leda� m�ter. Vid f�rberedande �tg�rd och vid pr�vning av fr�ga om avvis� ning av ans�kan eller om avskrivning av �rende kan n�mnden best� av ordf�randen ensam. Ordf�randen skall vara lagfaren och erfaren i do marv�rv. En ledamot skall ha sakkunskap och erfarenhet i tekniska fr�gor. En ledamot skall ha erfarenhet av fr�gor som faller inom verksamhetsomr�det f�r sta� tens naturv�rdsverk. Den fj�rde ledamoten skall ha erfarenhet av in� dustriell verksamhet. Om �rendet enligt ordf�randens bed�mande i hu� vudsak avser kommunala f�rh�llanden, skall som fj�rde ledamot i st�l� let ing� person med erfarenhet av kommunal verksamhet. Konungen f�rordnar ordf�rande, �vriga ledam�ter och, i den ut� str�ckning det beh�vs, ers�ttare f�r dem. Best�mmelserna om ledamot g�ller �ven ers�ttare. Konungen kan f�reskriva att i koncessionsn�mnden skall finnas flera avdelningar. Best�mmelserna om koncessionsn�mnd g�ller i till�mpliga delar avdelning. 12 � Best�mmelserna i 4 kap. r�tteg�ngsbalken om j�v mot domare �ger motsvarande till�mpning p� ledamot i koncessionsn�mnden. Leda� mot �r dock icke j�vig p� den gru nd att han 1. i vattendomstol tagit befattning med �rende om samma milj�far� liga verksamhet som �r under pr�vning hos koncessionsn�mnden, 2. hos annan myndighet �n vattendomstol tagit befattning med s�dant �rende utan att fatta beslut varigenom �rendet avgjorts. 13 � Ans�kan om tillst�nd skall vara skriftlig. Den skall inneh�lla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som fordras f�r be- � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> d�mande av den milj�farliga verksamhetens beskaffenhet, omfattning och verkningar. Ans�kan skall inges i det antal exemplar som koncessionsn�mnden anser beh�vligt. Uppfyller ans�kan ej vad som f�reskrives i f�rsta stycket eller har den ej ingivits i tillr�ckligt antal exemplar, skall s�kanden f�rel�ggas att avhj�lpa bristen inom viss tid. I f�rel�ggandet kan uts�ttas vite eller p�f�ljd att bristen avhj�lpes p� s�kandens bekostnad. SFS 1972: 782 14 �3 Koncessionsn�mnden skall s�rja f�r fullst�ndig utredning av �rende som kommer under n�mndens pr�vning. N�mnden skall 1. genom kung�relse i en eller flera av ortens tidningar eller p� an� nat l�mpligt s�tt bereda dem som kan ber�ras av den milj�farliga verk� samheten tillf�lle att yttra sig, 2. samr�da med de statliga och kommunala myndigheter som har v�sentliga intressen att bevaka i fr�gan, 3. h�lla sammantr�de med dem som saken ang�r och besiktning p� platsen, om det ej �r uppenbart on�digt, 4. l�mna den som gjort ans�kan eller framst�llt erinran underr�ttelse om det som tillf�rts �rendet genom annan �n honom sj�lv och bereda honom tillf�lle att yttra sig d �r�ver, om ej annat f�ljer av 15 � f�rvalt� ningslagen (1971: 290). N�mnden kan uppdraga �t en eller flera av ledam�terna att h�lla sammantr�de eller besiktning enligt andra stycket 3. N�mnden kan uppdraga �t sakkunnig att verkst�lla s�rskild utred� ning. Kostnad f�r kung�relse och f�r utredning enligt fj�rde stycket be� talas av den som ut�var eller �mnar ut�va den milj�farliga verksam� heten. N�mnden fastst�ller p� yrkande ers�ttning f�r utredningen. Skall koncessionsn�mnden avge yttrande till Konungen i �rende en� ligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385), �ger best�mmelserna i f�rsta femte styckena motsvarande till�mpning. 15 � Yppas vid koncessionsn�mndens �verl�ggning till beslut skiljak� tiga meningar , skall omr�stning ske. Uppkommer d�rvid fr�ga om till� l�mpligheten av denna lag eller fr�ga om vidtagande av f�rberedande �tg�rd eller fr�ga om underst�llning enligt 16 �, skall s�rskild omr�st� ning ske betr�ffande s�dan fr�ga. Vid omr�stning g�ller den mening som f�tt de flesta r�sterna eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der. 16 � Finner koncessionsn�mnden vid pr�vning av ans�kan om till� st�nd enligt denna lag att hinder mot tillst�nd m�ter enligt 6 � andra stycket f�rsta punkten men att det f�religger s�dana omst�ndigheter som anges i samma stycke andra punkten, skall n�mnden med eget ytt� rande underst�lla fr�gan Konungens avg�rande. => Senaste lydelse 1971: 643. 2047 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972; 782 17 � Konungen kan uppdraga �t l�nsstyrelsen att pr�va fr�ga om till� st�nd betr�ffande visst slag av �renden. I fr�ga om �renden som s�lunda pr�vas av l�nsstyrelsen g�ller i till�mpliga d elar best�mmelserna i denna lag om �renden som pr�vas av koncessionsn�mnden. Konungen kan uppdraga �t l�nsstyrelsen att betr�ffande visst slag av �renden medgiva undantag som avses i 10 � andra stycket. Tillst�ndsbeslut 18 � I tillst�ndsbeslut skall noggrant anges den milj�farliga verksam� het som tillst�ndet avser och de villkor som skall g�lla. I beslutet kan fastst�llas viss tid, i regel ej �ver tio �r, inom vilken den med tillst�ndet avsedda verksamheten skall ha satts i g�ng. 19 � L�mnar Konungen tillst�nd i fall som avses i 6 � andra stycket, kan Konungen meddela s�rskilda villkor f�r att tillgodose allm�nna �ndam�l i bygden. 20 � Om Konungen l�mnar tillst�nd, kan Konungen uppdraga �t kon� cessionsn�mnden eller l�nsstyrelsen att fastst�lla n�rmare villkor f�r till� st�ndet. 21 � Om det n�r tillst�nd till milj�farlig verksamhet l�mnas ej till� r�ckligt s�kert kan bed�mas vilka villkor som b�r g�lla i visst avse� ende, f�r avg�randet i denna del uppskjutas till dess e rfarenhet av verk� samheten vunnits. I samband med uppskov enligt f�rsta stycket skall provisoriska f�re� skrifter om skydds�tg�rder eller andra f�rsiktighetsm�tt meddelas, om det �r n�dv�ndigt f�r att motverka ol�genhet. Uppskjuten fr�ga skall avg�ras s� snart det kan ske. 22 � Den som f�tt tillst�nd enligt denna lag till milj�farlig verksamhet kan ej p� grund av best�mmelse i lagen eller i h�lsov�rdsstadgan den 19 december 1958 (nr 663) �l�ggas att upph�ra med verksamheten eller att med avseende p� denna vidtaga f�rsiktighetsm�tt ut�ver vad som anges i tillst�ndsbeslutet, om ej annat f�ljer av 2325 � eller 40 � andra stycket. 23 � �sidos�tter n�gon villkor som angivits i tillst�ndsbeslut och �r avvikelsen betydande, kan koncessionsn�mnden f�rklara tillst�ndet f�r� verkat och f�rbjuda fortsatt verksamhet. 24 � Har tio �r f�rflutit fr�n det tillst�ndsbeslut vunnit laga kraft eller har dessf�rinnan f�rh�llandena �ndrats v�sentligt, kan koncessions� n�mnden f�reskriva nya eller str�ngare villkor f�r verksamheten efter vad som �r sk�ligt. Om s�r skilda sk�l f�religger, kan n�mnden efter utg�ngen av tid som anges i f�rsta stycket �ven ompr�va tillst�nd att utsl�ppa avloppsvat- 2048 ten i visst vatteno mr�de. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 � Uppkommer genom milj�farlig verksamhet betydande ol�genhet SFS 1972; 782 som icke f�ruts�gs n�r tillst�nd l�mnades, kan koncessionsn�mnden meddela f�reskrift som �r �gnad att f�rebygga eller minska ol�genheten f�r framtiden. 26 � Fr�ga som avses i 2325 � pr�vas efter framst�llning av statens naturv�rdsverk. 27 � Efter ans�kan av tillst�ndshavaren kan koncessionsn�mnden upp� h�va eller mildra villkor i tillst�ndsbeslut, om det �r uppenbart att vill� koret ej l�ngre beh�vs eller �r str�ngare �n n�dv�ndigt eller om �nd� ringen p�kallas av omst�ndighet som icke f�ruts�gs n�r tillst�ndet med� delades. 28 � Har Konungen fastst�llt villkor f�r tillst�nd f�r koncessions� n�mnden vid til l�mpning av 24, 25 eller 27 � icke avvika v�sentligt fr�n villkoret utan att Konungen medgivit det. 29 � Tillst�nd f�rfaller, om den med tillst�ndet avsedda verksamheten ej satts i g�ng inom tid som f�reskrivits med st�d av 18 � andra stycket. Visas giltigt sk�l f�r dr�jsm�l eller skulle synnerligt men uppst� ge� nom att tillst�ndet f�rfaller, kan koncessionsn�mnden f�rl�nga tiden med h�gst tio �r, om ans�kan d�rom g�res innan den f�reskrivna ti� den g�r ut. Ers�ttning m. na . 30 � Den som orsakar ol�genhet genom milj�farlig verksamhet skall utge ers�ttning h�rf�r. Har ol�genheten ej orsakats genom f�rsumlig� het, skall dock ers�ttning utg� endast om ol�genheten �r av n�gon be� tydelse och bara i den m�n den ej sk�ligen b�r t�las med h�nsyn till f�r� h�llandena i orten eller till dess allm�nna f�rekomst under j�mf�rliga f�rh�llanden. Om ej annat f�ljer av vad nedan s�gs, skall ers�ttningen best�mmas enligt allm�nna skadest�ndsregler. 31 � Kan i fr�ga om skada eller ol�genhet som drabbar egendom er� s�ttningens belopp l�mpligen uppskattas p� f�rhand, skall ers�ttning be� st�mmas f�r framtida skada, om part beg�r det. Om det finns sk�lig anledning, kan ers�ttning f�r framtida skada p� egendom best�mmas att utg� med visst �rligt belopp. Ers�ttning som best�mts p � s�dant satt kan j�mkas efter vad som �r sk�ligt, om �ndra� de f�rh�llanden p�kallar det. 32 � Medf�r milj�farlig verksamhet att fastighet eller del av fastighet blir onyttig f�r �garen eller att synnerligt men uppkommer vid begagnan� det, skall fastigheten eller fastighetsdelen l�sas, om �garen beg�r det. 33 � Fastighets�gare som vill fordra inl�sen enligt 32 � skall v�cka talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de den milj�farliga verk� samheten i hu vudsak ut�vas eller skall ut�vas. 2049 65SFS 1972 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 I fr�ga om inl�sen g�ller expropriationslagen (1972; 719) i till�mp� liga delar. 4 kap. 3 � expropriationslagen skall �ga till�mpning ifr� ga om v�rde�kning som �gt Rim u nder tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol. Ogillas yrkande om inl�sen, till�mpas all� m�nna regler om r�tteg�ngskostnad. 34 � Den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k eller annat enskilt anspr�k p� grund av milj�farlig verksamhet skall v�cka talan vid fastig� hetsdomstol som anges i 3 3 �. �ven den som ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet kan p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�ga p� s�tt som nu sagts. Han skall d�rvid ange de ers�ttningsbelopp som han er� bjuder. 35 �"' I fr�ga om neds�ttning, f�rdelning och utbetalning av ers�ttning, som fastst�llts att utg� p� en g�ng f�r framtida skada p� fastighet och som tillkommer �garen av fastigheten eller innehavare av tomtr�tt i denna, samt om verkan d�rav g�ller i till�mpliga delar expropriations� lagen (1972: 719). Om borgen�r som har pantr�tt i fastigheten lider f�rlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�ttnings- ber�ttigade eller av annan anledning ej blivit pr�vad av domstol, har borgen�ren r�tt att av den ers�ttningsskyldige f� gottg�relse f�r f�r� lusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Talan om s�dan gott� g�relse skall v�ckas vid fastighetsdomstol som anges i 33 �. 36 � V�cker n�gon talan vid fastighetsdomstol om f�rbud mot milj�� farlig verksamhet eller om �l �ggande f�r den som ut�var eller �mnar ut� �va s�dan verksamhet att vidtaga f�rsiktighetsm�tt och �r fr�ga om till� st�nd till verksamheten enligt denna lag under pr�vning eller kommer den under pr�vning innan fastighetsdomstolen avgjort m�let, skall dom� stolen f�rklara m�let vilande till dess fr�gan avgjorts. 37 � I m�l enligt 34 � andra punkten �ger best�mmelserna om kostnad i expropriationsm�l motsvarande till�mpning. Ogillas talan som avses i 36 � p� den grund att svaranden efter talans v�ckande s�kt och erh�llit tillst�nd enligt denna lag, skall domstolen efter omst�ndigheterna f�rordna att vardera parten skall sj�lv b�ra sin r�tteg�ngskostnad eller att full eller j�mkad ers�ttning skall till�ggas endera. Tillsyn 38 � Till skydd mot milj�farlig verksamhet som kan medf�ra fara f�r allm�nna intressen skall tillsyn ut�vas av statens naturv�rdsverk och l�ns� styrelserna. Naturv�rdsverket har den centrala tillsynen, samordnar l�nsstyrelser� nas tillsynsverksamhet och l�mnar vid behov bist�nd i denna verksam� het. L�nsstyrelsen ut�var fortl�pande tillsyn inom l�net. 2050 Senaste lydelse 1970: 1025. �ndringen inneb�r bl. a. att tred je och fj�rde styck� ena upph�vs. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Tillsynsmyndigheterna skall samarbeta med varandra samt med s�- SFS 1972: 782 dana statliga och kommunala organ som har att ut�va tillsyn i s�rskilda h�nseenden eller som eljest fullg�r uppgifter av betydelse f�r tillsyns� verksamheten. 39 � Finner tillsynsmyndighet att ol�genhet av betydelse fr�n allm�n synpunkt uppkommer eller kan uppkomma genom milj�farlig verk� samhet, kan myndigheten meddela r�d och anvisningar om l�mplig �t� g�rd f�r att motverka ol�genheten. 40 � Om tillst�nd icke givits enligt denna lag, kan l�nsstyrelsen medde� la f�rel�ggande om s�dant f�rsiktighetsm�tt eller f�rbud som �r uppen� bart beh�vligt f �r att lagens best�mmelser skall efterlevas. I br�dskande fall eller n�r s�rskilt sk�l eljest f�religger f�r f�rel�ggandet ges ome del� bart och i annat fall f�rst sedan det visat sig att r�ttelse ej kan vinnas genom r�d och a nvisningar. Tillst�ndsbeslut enligt denna lag hindrar icke l�nsstyrelsen fr�n att meddela s�dan br�dskande f�reskrift som �r n�dv�ndig till f�ljd av s�rskilda omst�ndigheter. Om tillst�ndshavare �sidos�tter villkor som angivits i tillst�ndsbeslu� tet, kan l�nsstyrelsen f�rordna om r�ttelse p� hans bekostnad eller f�re� l�gga honom att sj�lv vidtaga r�ttelse. I beslut om f�rel�ggande enligt denna paragraf kan l�nsstyrelsen ut� s�tta vite. 41 � Har tillst�nd enligt denna lag icke meddelats, �ger koncessions� n�mnden p� hemst�llan av statens naturv�rdsverk besluta om f�rbud mot milj�farlig verksamhet, som ej �r till�tlig enligt denna lag, eller meddela f�reskrift om f�rsiktighetsm�tt. Vid pr�vningen �ger 14 och 16 �� motsvarande till�mpning. 42 � F�r att ut�va tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet r�tt att vinna tilltr�de till fabrik eller annan anl�ggning vare sig den �r i bruk eller ej, samt att f�retaga unders�kning inom anl�ggningen eller omr�de som h�r till denna. Beh�vs unders�kning p� annan plats, har myndigheten r�tt att vinna tilltr�de dit f�r att utf�ra unders�kningen. Detta g�ller dock ej hus, tomt eller tr�dg�rd. 43 � Kan verksamheten vid en anl�ggning befaras vara milj�farlig, �r innehavaren skyldig a tt p� beg�ran l�mna tillsynsmyndighet beh�vliga upplysningar om anl� ggningen. 44 � Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag f�r ej obeh�rigen yppa yrkeshemlighet som d�rigenom blivit k�nd f�r honom eller dr iftanordning, aff�rsf�rh�llande eller f�rh�llande av betydelse f�r landets f�rsvar varom han s�lunda f�tt k�nnedom. 2051 \ � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 Ansvar, handr�ckning och hesv�r m. m. 45 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot f�rbud som meddelats med st�d av 8, 23 eller 41 �, 2. underl�ter att iakttaga f�reskrift som Konungen meddelat enligt 10 � f�rsta stycket utan att undantag har medgivits med st�d av 10 � andra stycket eller 17 � andra stycket, 3. �sidos�tter villkor eller f�reskrift som meddelats med st�d av 10 � andra stycket eller 17 �, 18 � f�rsta stycket, 1921, 24, 25, 27 eller 41 �, s� att allm�n eller enskild r�tt kan kr�nkas, eller 4. bryter mot 44 �, d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. Den som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 43 �, d�mes till b�ter. 46 � Avser brott mot 44 � annat �n f�rh�llande av betydelse f�r lan� dets f�rsvar, f�r brottet �talas av �klagare endast efter angivelse av m�ls�gande. 47 � Har n�gon beg�tt g�rning som avses i 45 � f�rsta stycket 13, kan �verexekutor meddela handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse. I fr�ga om s�dan handr�ckning g�ller samma regler som f�r handr�ck� ning enligt 191 � uts�kningslagen. Ber�rs allm�nna intressen, f�r ans�kan om handr�ckning g�ras av statens naturv�rdsverk eller annan myndighet som �rendet ang�r. Efterkommes ej f�rel�ggande enligt 40 � f�rsta eller andra stycket, skall utm�tningsmannen p� anmodan av l�nsstyrelsen ombes�rja att �t� g�rd vidtages. Det �ligger polismyndighet att l�mna den handr�ckning som beh�vs f�r ut�vande av tillsyn enligt de nna lag. 48 �5 Mot beslut som meddelas av statens naturv�rdsverk enligt 10 � andra stycket eller av l�nsstyrelsen enligt 17 � andra stycket f�r talan ej f�ras. Talan mot beslut enligt 14 � femte stycket andra punkten eller r�� rande f�rbud vid vite enligt 51 � f�res hos kammarr�tten genom besv�r. Talan mot annat beslut av koncessionsn�mnden eller l�nsstyrelsen enligt denna lag f�res hos Konungen genom besv�r. F�r att tillvarataga allm�nna intressen f�r naturv�rdsverket f�ra talan mot koncessionsn�mndens eller l�nsstyrelsens beslut i fr�ga om tillst�nd enligt lagen, mot koncessionsn�mndens beslut i fr�ga som avses i 41 � och mot l�nsstyrelsens beslut i fr� ga som avses i 40 �. 49 � Beslut i fr�ga om tillst�nd enligt denna lag, beslut i fr�ga som avses i 41 � och beslut enligt 14 � femte stycket andra punkten blir g�l� lande n�r beslutet vunnit laga kraft. I beslutet kan f�rordnas att det skall l�nda till efterr�ttelse omedelbart. Beslut i fr�ga som avses i 40 � l�nder till efterr�ttelse omedelbart, om ej annorlunda f�rordnas. 2052 � Senaste lydelse 1971: 643. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 � Har l�nsstyrelse med st�d av 40 � f�rsta stycket eller har h�lso- SFS 1972: 782 v�rdsn�mnd f�rbjudit milj�farlig verksamhet eller �lagt den som ut�var eller �mnar ut�va s�dan verksamhet att vidtaga f�rsiktighetsm�tt och beg�r han tillst�nd till verksamheten enligt denna lag, kan koncessions� n�mnden, om s�kanden st�ller s�kerhet f�r kostnad och skada, be� st�mma att l�nsstyrelsens eller h�lsov�rdsn�mndens beslut ej f�r verk� st�llas f�rr�n tillst�ndsfr�gan avgjorts eller koncessionsn�mnden f�re� skriver annat. 51 � Vill n�gon f�r att utreda verkningarna av milj�farlig verksamhet som han ut�var eller �mnar ut�va f�retaga m�tning eller annat unders�k� ningsarbete p� fast egendom som annan �ger eller innehar, kan l�ns� styrelsen, om sk�l f�religger, f�reskriva att tilltr�de till egendomen skall l�mnas under viss tid. Beh�ver m�tapparat eller liknande instru� ment uts�ttas kan l�nsstyrelsen �ven f�reskriva f�rbud vid vite att rubba eller skada instrumentet. Unders�kningsarbetet skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng v�llas. F�r skada och intr�ng skall ers�ttning utg�. Talan om ers�ttning v�ckes vid fastighetsdomstol som anges i 33 �. 52 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas av Konungen. �verg�ngsbest�mmelser� 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1969, d� lagen den 30 november 1956 (nr 582) om tillsyn �ver vattendrag, sj�ar och andra vattenomr�den skall upph�ra att g�lla. 2. M�l som vid lagens ikrafttr�dande �r anh�ngigt vid allm�n domstol eller v attendomstol och som r�r fr�ga, varom best�mmelse meddelas i denna lag, handl�gges och bed�mes enligt �ldre best�mmelser. 3. Har f�re ikrafttr�dandet f�rr�ttningsman f�rordnats enligt 10 kap. 32 � 4 mom. vattenlagen f�r att handl�gga fr�ga varom best�mmelse meddelas i denna lag, skall �ldre best�mmelser till�mpas p� f�rr�ttning� en. 4. Har vattendomstol genom laga kraft �gande beslut eller har syne� m�n i utl�tande varvid skall bero l�mnat medgivande att kloakvatten eller industriellt avloppsvatten utsl�ppes eller att fast avfall utkastas, utsl�ppes eller uppl�gges, anses medgivandet som tillst�nd enligt denna lag. Beslut som i annat fall enligt f�rut g�llande ordning meddelats om �tg�rd till skydd mot milj�farlig verksamhet �ger till�mpning till dess annorlunda f�rordnas. 5. Uppkommer i �rende enligt denna lag fr�ga om �tg�rd till skydd mot milj�farlig verksamhet som p�b�rjats f�re lagens ikrafttr�dande och efter i krafttr�dandet fortsatt utan att medf�ra �kad eller ny ol�genhet, kan koncessionsn�mnden medge det anst�nd med �tg�rdens genomf�� rande som �r oundg�ngligen n�dv�ndigt. 6. Best�mmelsen i 32 � �ger ej till�mpning i fr�ga om milj�farlig verksamhet, som b�rjat f�re lagens ikrafttr�dande och som efter ikraft� tr�dandet fortsatt utan att medf�ra v�sentligt �kat men. � Till 1969: 387. 2053 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 7. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till lagrum, som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall i st�llet den best�m� melsen till�mpas. 1. Denna lag"^ tr�der i kraft den 1 januari 1973. 2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av er� s�ttning och l�seskilling som fastst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �ldre best�mmelser. 3. Best�mmelsen i 33 � andra stycket om till�mpning av 4 kap. 3 � [j. expropriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�kning som �gt ' rum f�re utg�ngen av juni 1971. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 19 december 1972. ii' "sS GUSTAF ADOLF CARL LIDBOM (L. S.) (Justitiedepartementet) " ' Till 1972; 782. � </div> </div>

Lag

SFS 1972; 782

om �ndring i milj�skyddslagen (1969: 387);

utkom fr �n tr ycket

given Stockholms slott den 19 december 1972.

V i GUSTAF ADOLF, medOudsn�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks-
dagen^, funnit gott f�rordna, att 2, 6, 9, 14, 33, 35, 48 och 49 �� milj��

skyddslagen (1969: 387) skall ha nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� de nna lag tr�der i kraft.

Inledande best�m melser

1 � Denna lag �r till�mplig p�

1. utsl�ppande av avloppsvatten, fast �mne eller gas fr�n mark,

byggnad eller anl�ggning i vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de,

1 Prop. 1972: 111 bil. 2 och 3, CU 35, rskr 3 48.

2043

�

SFS 1972: 782

2. anv�ndning av mark, byggnad eller anl�ggning p� s�tt som eljest

kan medf�ra f�rorening av vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de, om

anv�ndningen ej utg�r byggande i vatten,

3. anv�ndning av mark, byggnad eller anl�ggning p� s�tt som kan

medf�ra st�rning f�r omgivningen genom luftf�rorening, buller, skak-

ning, ljus eller annat s�dant, om st�rningen ej �r helt tillf�llig.

Lagen �r icke till�mplig p� s�dant utsl�ppande av avfall som avses

i lagen (1971: 1154) om f�rbud mot dumpning av avfall i vatten eller

p� st�rning i radiomottagningsapparat. Ej heller �r lagen till�mplig i

fr�ga om joniserande str�lning eller inverkan av elektrisk str�m fr�n
elektrisk anl�ggning, varom s�rskilda best�mmelser g�ller.

�tg�rd eller anv�ndning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen

kallas milj�farlig verksamhet.

2 �- Ut�ver best�mmelserna i denna lag g�ller om milj�farlig verk�

samhet vad som f�reskrives i h�lsov�rds-, byggnads- och naturv�rds�
lagstiftning eller i annan lagstiftning. I fr�ga om viss milj�farlig verk�
samhet g�ller s�rskilda best�mmelser enligt lagen (1971: 850) med an�
ledning av gr�ns�lvs�verenskommelsen den 16 september 1971 mellan
Sverige och Finland.

Har Konungen enligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385) pr�vat fr�

gan om lokalisering av viss verksamhet, �r beslutet bindande vid pr�v�

ning enligt denna l ag.

I fr�ga om byggande i vatten f�r att motverka vattenf�rorening och

om ianspr�ktagande av mark f�r ledning eller annan anl�ggning f�r
avloppsvatten finns best�mmelser i vattenlagen.

Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer �ger meddela

s�rskilda best�mmelser till f�rebyggande av vattenf�rorening genom fast

avfall.

3 � Med avloppsvatten avses i denna lag

1. spillvatten eller annan flytande orenlighet,

2. vatten som anv�nts f�r kylning vid driften av fabrik eller annan

inr�ttning,

3. vatten som avledes f�r s�dan torrl�ggning av mark inom stads�

plan eller byggnadsplan som ej sker f�r viss eller vissa fastigheters r�k�

ning,

4. vatten som avledes f� r torrl�ggning av begravningsplats.

Till�tlighetsregler

4 � F�r milj�farlig verksamhet skall v�ljas s�dan plats att �ndam�let

kan vinnas med minsta intr�ng och ol�genhet utan osk�lig kostnad.

5 � Den som ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet skall

vidtaga de skydds�tg�rder, t�la den begr�nsning av verksamheten och

2044

Senaste lydelse 1971: 853.

�

jakttaga de f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som sk�ligen kan fordras f�r att

f�rebygga eller avhj� lpa ol�genhet.

Omfattningen av �liggande enligt f�rsta stycket bed�mes med utg�ngs�

punkt i vad som �r tekniskt m�jligt vid verksamhet av det slag som �r

i fr�ga och med beaktande av s�v�l allm�nna som enskilda intressen.

Vid avv�gningen mellan olika intressen skall s�rskild h�nsyn tagas

till � ena sidan beskaffenheten av omr�de som kan bli utsatt f�r st�rning
och betydelsen av st�rningens verkningar, � andra sidan nyttan av
verksamheten samt kostnaden f�r skydds�tg�rd och den ekonomiska

verkan i �vrigt av f�rsiktighetsm�tt som kommer i fr�ga.

6 � Kan milj�farlig verksamhet befaras f�ranleda ol�genhet av v�sent�
lig betydelse, �ven om f�rsiktighetsm�tt som avses i 5 � iakttages, f�r

verksamheten ut�vas endast om s�rskilda sk�l f�religger.

Inneb�r den befarade ol�genheten att ett stort antal m�nniskor f�r

sina levnad sf�rh�llanden v�sentligt f�rs�mrade eller att betydande f�r�
lust fr �n naturv�rdssynpunkt uppkommer eller att liknande allm�nt in�

tresse skadas avs ev�rt, f�r verksamheten ej ut�vas. Konungen kan dock

l�mna tillst�nd enligt denna lag, om verksamheten �r av synnerlig be�

tydelse f�r n�ringslivet eller f�r orten eller eljest fr�n allm�n synpunkt.

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena g�ller ej verksamhet,

vars lokalisering pr�vats enligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385). F�rsta
stycket eller andra stycket f�rsta punkten hindrar ej att s�dan flygplats,

v�g eller j�rnv�g, vars anl�ggande pr�vas i s�rskild ordning, anv�ndes

f�r avsett �ndam�l.

SFS 1972: 782

7 � Avloppsvatten av f�ljande slag f�r icke utsl�ppas i vattendrag,-

sj� eller annat vattenomr�de om det ej �r uppenbart att det kan ske

utan ol�genhet, n�mligen

1. avloppsvatten som kommer fr�n vattenklosett eller h�rr�r fr�n

t�tbebyggelse och som ej underg�tt l�ngre g�ende rening �n slamav-

skiljning,

2. pressaft fr�n siloanl�ggning,
3. urin fr�n djurstall,
4. vassle,

5. ytbehandlingsbad i metallindustri eller koncentrerat sk�ljvatten

fr�n s�dant bad.

Konungen kan f�reskriva att vad som s�gs i f�rsta stycket skall g�lla

�ven avloppsvatten av visst anna t slag.

8 � �r det av s�rskild betydelse fr�n naturv�rdssynpunkt eller eljest

med h�nsyn till allm�nt intresse, kan Konungen med avseende p� viss

del av lande t f�rbjuda allt utsl�ppande av avloppsvatten, fast �mne eller

gas fr�n mark, byggnad eller anl�ggning i vattendrag, sj� eller annat
vattenomr�de, om det kan ske utan osk�ligt intr�ng f�r innehavare av
fabrik eller inr�ttning som anlagts innan beslutet meddelats eller f�r

kommun eller annan som dessf�rinnan b�rjat avleda avloppsvatten.

2045

�

SFS 1972: 782

Tillst�ndspr�vning

2046

9 � Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd kan p� ans�kan av den som

ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet l�mna tillst�nd till verk�
samheten efter pr�vning enligt denna lag.

Skall fr�gan om lokalisering av viss ve rksamhet enligt 136 a � bygg�

nadslagen (1947: 385) pr�vas av Konungen, f�r ans�kan ej upptagas

av koncessionsn�mnden, innan s�dan pr�vning skett.

10 � Konungen kan f�reskriva, att

1. vissa slag av fabriker eller andra inr�ttningar ej f�r anl�ggas,

2. avloppsvatten av viss m�ngd, art eller sammans�ttning ej f�r ut�

sl�ppas,

3. fast avfall eUer annat fast �mne ej f�r utsl�ppas eller uppl�ggas

s� att vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de kan f�rorenas,

4. vissa slag av inr�ttningar eller deras anv�ndning ej f�r �ndras p�

s�tt som kan medf�ra �kad eller ny ol�genhet eller som eljest � r av be�
tydelse fr�n st�rningssynpunkt

utan att koncessionsn�mnden l�mnat tillst�nd enligt denna lag eller

anm�lan gjorts hos statens naturv�rdsverk eller l�nsstyrelsen.

Naturv�rdsverket f�r, efter pr�vning i varje s�rskilt fall enligt denna

lag, medge undantag fr�n s�dan skyldighet att s�ka tillst�nd som f�re�

skrivits med st�d av f�rsta stycket. I beslut om medgivande skall anges
de villkor som skall g�lla.

11 � Koncessionsn�mnden best�r av ordf�rande och tre andra leda�

m�ter. Vid f�rberedande �tg�rd och vid pr�vning av fr�ga om avvis�
ning av ans�kan eller om avskrivning av �rende kan n�mnden best� av
ordf�randen ensam.

Ordf�randen skall vara lagfaren och erfaren i do marv�rv. En ledamot

skall ha sakkunskap och erfarenhet i tekniska fr�gor. En ledamot skall

ha erfarenhet av fr�gor som faller inom verksamhetsomr�det f�r sta�
tens naturv�rdsverk. Den fj�rde ledamoten skall ha erfarenhet av in�
dustriell verksamhet. Om �rendet enligt ordf�randens bed�mande i hu�

vudsak avser kommunala f�rh�llanden, skall som fj�rde ledamot i st�l�
let ing� person med erfarenhet av kommunal verksamhet.

Konungen f�rordnar ordf�rande, �vriga ledam�ter och, i den ut�

str�ckning det beh�vs, ers�ttare f�r dem. Best�mmelserna om ledamot

g�ller �ven ers�ttare.

Konungen kan f�reskriva att i koncessionsn�mnden skall finnas flera

avdelningar. Best�mmelserna om koncessionsn�mnd g�ller i till�mpliga
delar avdelning.

12 � Best�mmelserna i 4 kap. r�tteg�ngsbalken om j�v mot domare

�ger motsvarande till�mpning p� ledamot i koncessionsn�mnden. Leda�

mot �r dock icke j�vig p� den gru nd att han

1. i vattendomstol tagit befattning med �rende om samma milj�far�

liga verksamhet som �r under pr�vning hos koncessionsn�mnden,

2. hos annan myndighet �n vattendomstol tagit befattning med s�dant

�rende utan att fatta beslut varigenom �rendet avgjorts.

13 � Ans�kan om tillst�nd skall vara skriftlig. Den skall inneh�lla

de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som fordras f�r be-

�

d�mande av den milj�farliga verksamhetens beskaffenhet, omfattning

och verkningar.

Ans�kan skall inges i det antal exemplar som koncessionsn�mnden

anser beh�vligt.

Uppfyller ans�kan ej vad som f�reskrives i f�rsta stycket eller har

den ej ingivits i tillr�ckligt antal exemplar, skall s�kanden f�rel�ggas
att avhj�lpa bristen inom viss tid. I f�rel�ggandet kan uts�ttas vite eller
p�f�ljd att bristen avhj�lpes p� s�kandens bekostnad.

SFS 1972: 782

14 �3 Koncessionsn�mnden skall s�rja f�r fullst�ndig utredning av

�rende som kommer under n�mndens pr�vning.

N�mnden skall

1. genom kung�relse i en eller flera av ortens tidningar eller p� an�

nat l�mpligt s�tt bereda dem som kan ber�ras av den milj�farliga verk�
samheten tillf�lle att yttra sig,

2. samr�da med de statliga och kommunala myndigheter som har

v�sentliga intressen att bevaka i fr�gan,

3. h�lla sammantr�de med dem som saken ang�r och besiktning p�

platsen, om det ej �r uppenbart on�digt,

4. l�mna den som gjort ans�kan eller framst�llt erinran underr�ttelse

om det som tillf�rts �rendet genom annan �n honom sj�lv och bereda
honom tillf�lle att yttra sig d �r�ver, om ej annat f�ljer av 15 � f�rvalt�

ningslagen (1971: 290).

N�mnden kan uppdraga �t en eller flera av ledam�terna att h�lla

sammantr�de eller besiktning enligt andra stycket 3.

N�mnden kan uppdraga �t sakkunnig att verkst�lla s�rskild utred�

ning.

Kostnad f�r kung�relse och f�r utredning enligt fj�rde stycket be�

talas av den som ut�var eller �mnar ut�va den milj�farliga verksam�
heten. N�mnden fastst�ller p� yrkande ers�ttning f�r utredningen.

Skall koncessionsn�mnden avge yttrande till Konungen i �rende en�

ligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385), �ger best�mmelserna i f�rsta
femte styckena motsvarande till�mpning.

15 � Yppas vid koncessionsn�mndens �verl�ggning till beslut skiljak�

tiga meningar , skall omr�stning ske. Uppkommer d�rvid fr�ga om till�

l�mpligheten av denna lag eller fr�ga om vidtagande av f�rberedande
�tg�rd eller fr�ga om underst�llning enligt 16 �, skall s�rskild omr�st�

ning ske betr�ffande s�dan fr�ga.

Vid omr�stning g�ller den mening som f�tt de flesta r�sterna eller,

vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der.

16 � Finner koncessionsn�mnden vid pr�vning av ans�kan om till�

st�nd enligt denna lag att hinder mot tillst�nd m�ter enligt 6 � andra
stycket f�rsta punkten men att det f�religger s�dana omst�ndigheter
som anges i samma stycke andra punkten, skall n�mnden med eget ytt�

rande underst�lla fr�gan Konungens avg�rande.

=> Senaste lydelse 1971: 643.

2047

�

SFS 1972; 782

17 � Konungen kan uppdraga �t l�nsstyrelsen att pr�va fr�ga om till�

st�nd betr�ffande visst slag av �renden. I fr�ga om �renden som s�lunda

pr�vas av l�nsstyrelsen g�ller i till�mpliga d elar best�mmelserna i denna

lag om �renden som pr�vas av koncessionsn�mnden.

Konungen kan uppdraga �t l�nsstyrelsen att betr�ffande visst slag av

�renden medgiva undantag som avses i 10 � andra stycket.

Tillst�ndsbeslut

18 � I tillst�ndsbeslut skall noggrant anges den milj�farliga verksam�

het som tillst�ndet avser och de villkor som skall g�lla.

I beslutet kan fastst�llas viss tid, i regel ej �ver tio �r, inom vilken

den med tillst�ndet avsedda verksamheten skall ha satts i g�ng.

19 � L�mnar Konungen tillst�nd i fall som avses i 6 � andra stycket,

kan Konungen meddela s�rskilda villkor f�r att tillgodose allm�nna

�ndam�l i bygden.

20 � Om Konungen l�mnar tillst�nd, kan Konungen uppdraga �t kon�
cessionsn�mnden eller l�nsstyrelsen att fastst�lla n�rmare villkor f�r till�

st�ndet.

21 � Om det n�r tillst�nd till milj�farlig verksamhet l�mnas ej till�
r�ckligt s�kert kan bed�mas vilka villkor som b�r g�lla i visst avse�

ende, f�r avg�randet i denna del uppskjutas till dess e rfarenhet av verk�
samheten vunnits.

I samband med uppskov enligt f�rsta stycket skall provisoriska f�re�

skrifter om skydds�tg�rder eller andra f�rsiktighetsm�tt meddelas,

om det �r n�dv�ndigt f�r att motverka ol�genhet. Uppskjuten fr�ga
skall avg�ras s� snart det kan ske.

22 � Den som f�tt tillst�nd enligt denna lag till milj�farlig verksamhet
kan ej p� grund av best�mmelse i lagen eller i h�lsov�rdsstadgan den

19 december 1958 (nr 663) �l�ggas att upph�ra med verksamheten eller

att med avseende p� denna vidtaga f�rsiktighetsm�tt ut�ver vad som

anges i tillst�ndsbeslutet, om ej annat f�ljer av 2325 � eller 40 � andra

stycket.

23 � �sidos�tter n�gon villkor som angivits i tillst�ndsbeslut och �r
avvikelsen betydande, kan koncessionsn�mnden f�rklara tillst�ndet f�r�

verkat och f�rbjuda fortsatt verksamhet.

24 � Har tio �r f�rflutit fr�n det tillst�ndsbeslut vunnit laga kraft
eller har dessf�rinnan f�rh�llandena �ndrats v�sentligt, kan koncessions�

n�mnden f�reskriva nya eller str�ngare villkor f�r verksamheten efter
vad som �r sk�ligt.

Om s�r skilda sk�l f�religger, kan n�mnden efter utg�ngen av tid som

anges i f�rsta stycket �ven ompr�va tillst�nd att utsl�ppa avloppsvat-

2048

ten i visst vatteno mr�de.

�

25 � Uppkommer genom milj�farlig verksamhet betydande ol�genhet

SFS 1972; 782

som icke f�ruts�gs n�r tillst�nd l�mnades, kan koncessionsn�mnden

meddela f�reskrift som �r �gnad att f�rebygga eller minska ol�genheten

f�r framtiden.

26 � Fr�ga som avses i 2325 � pr�vas efter framst�llning av statens
naturv�rdsverk.

27 � Efter ans�kan av tillst�ndshavaren kan koncessionsn�mnden upp�
h�va eller mildra villkor i tillst�ndsbeslut, om det �r uppenbart att vill�
koret ej l�ngre beh�vs eller �r str�ngare �n n�dv�ndigt eller om �nd�

ringen p�kallas av omst�ndighet som icke f�ruts�gs n�r tillst�ndet med�
delades.

28 � Har Konungen fastst�llt villkor f�r tillst�nd f�r koncessions�

n�mnden vid til l�mpning av 24, 25 eller 27 � icke avvika v�sentligt fr�n
villkoret utan att Konungen medgivit det.

29 � Tillst�nd f�rfaller, om den med tillst�ndet avsedda verksamheten
ej satts i g�ng inom tid som f�reskrivits med st�d av 18 � andra stycket.

Visas giltigt sk�l f�r dr�jsm�l eller skulle synnerligt men uppst� ge�

nom att tillst�ndet f�rfaller, kan koncessionsn�mnden f�rl�nga tiden
med h�gst tio �r, om ans�kan d�rom g�res innan den f�reskrivna ti�

den g�r ut.

Ers�ttning m. na .

30 � Den som orsakar ol�genhet genom milj�farlig verksamhet skall

utge ers�ttning h�rf�r. Har ol�genheten ej orsakats genom f�rsumlig�
het, skall dock ers�ttning utg� endast om ol�genheten �r av n�gon be�
tydelse och bara i den m�n den ej sk�ligen b�r t�las med h�nsyn till f�r�
h�llandena i orten eller till dess allm�nna f�rekomst under j�mf�rliga

f�rh�llanden.

Om ej annat f�ljer av vad nedan s�gs, skall ers�ttningen best�mmas

enligt allm�nna skadest�ndsregler.

31 � Kan i fr�ga om skada eller ol�genhet som drabbar egendom er�
s�ttningens belopp l�mpligen uppskattas p� f�rhand, skall ers�ttning be�
st�mmas f�r framtida skada, om part beg�r det.

Om det finns sk�lig anledning, kan ers�ttning f�r framtida skada p�

egendom best�mmas att utg� med visst �rligt belopp. Ers�ttning som

best�mts p � s�dant satt kan j�mkas efter vad som �r sk�ligt, om �ndra�

de f�rh�llanden p�kallar det.

32 � Medf�r milj�farlig verksamhet att fastighet eller del av fastighet

blir onyttig f�r �garen eller att synnerligt men uppkommer vid begagnan�
det, skall fastigheten eller fastighetsdelen l�sas, om �garen beg�r det.

33 � Fastighets�gare som vill fordra inl�sen enligt 32 � skall v�cka

talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de den milj�farliga verk�

samheten i hu vudsak ut�vas eller skall ut�vas.

2049

65SFS 1972

�

SFS 1972: 782

I fr�ga om inl�sen g�ller expropriationslagen (1972; 719) i till�mp�

liga delar. 4 kap. 3 � expropriationslagen skall �ga till�mpning ifr�
ga om v�rde�kning som �gt Rim u nder tiden fr�n dagen tio �r f�re det

talan v�cktes vid domstol. Ogillas yrkande om inl�sen, till�mpas all�
m�nna regler om r�tteg�ngskostnad.

34 � Den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k eller annat enskilt
anspr�k p� grund av milj�farlig verksamhet skall v�cka talan vid fastig�

hetsdomstol som anges i 3 3 �. �ven den som ut�var eller �mnar ut�va
milj�farlig verksamhet kan p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�ga p� s�tt

som nu sagts. Han skall d�rvid ange de ers�ttningsbelopp som han er�

bjuder.

35 �"' I fr�ga om neds�ttning, f�rdelning och utbetalning av ers�ttning,
som fastst�llts att utg� p� en g�ng f�r framtida skada p� fastighet och

som tillkommer �garen av fastigheten eller innehavare av tomtr�tt i

denna, samt om verkan d�rav g�ller i till�mpliga delar expropriations�

lagen (1972: 719).

Om borgen�r som har pantr�tt i fastigheten lider f�rlust d�rigenom

att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd av
�verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�ttnings-
ber�ttigade eller av annan anledning ej blivit pr�vad av domstol, har

borgen�ren r�tt att av den ers�ttningsskyldige f� gottg�relse f�r f�r�

lusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Talan om s�dan gott�
g�relse skall v�ckas vid fastighetsdomstol som anges i 33 �.

36 � V�cker n�gon talan vid fastighetsdomstol om f�rbud mot milj��
farlig verksamhet eller om �l �ggande f�r den som ut�var eller �mnar ut�
�va s�dan verksamhet att vidtaga f�rsiktighetsm�tt och �r fr�ga om till�

st�nd till verksamheten enligt denna lag under pr�vning eller kommer
den under pr�vning innan fastighetsdomstolen avgjort m�let, skall dom�

stolen f�rklara m�let vilande till dess fr�gan avgjorts.

37 � I m�l enligt 34 � andra punkten �ger best�mmelserna om kostnad

i expropriationsm�l motsvarande till�mpning.

Ogillas talan som avses i 36 � p� den grund att svaranden efter talans

v�ckande s�kt och erh�llit tillst�nd enligt denna lag, skall domstolen
efter omst�ndigheterna f�rordna att vardera parten skall sj�lv b�ra sin

r�tteg�ngskostnad eller att full eller j�mkad ers�ttning skall till�ggas
endera.

Tillsyn

38 � Till skydd mot milj�farlig verksamhet som kan medf�ra fara f�r

allm�nna intressen skall tillsyn ut�vas av statens naturv�rdsverk och l�ns�

styrelserna.

Naturv�rdsverket har den centrala tillsynen, samordnar l�nsstyrelser�

nas tillsynsverksamhet och l�mnar vid behov bist�nd i denna verksam�

het. L�nsstyrelsen ut�var fortl�pande tillsyn inom l�net.

2050

Senaste lydelse 1970: 1025. �ndringen inneb�r bl. a. att tred je och fj�rde styck�

ena upph�vs.

�

Tillsynsmyndigheterna skall samarbeta med varandra samt med s�-

SFS 1972: 782

dana statliga och kommunala organ som har att ut�va tillsyn i s�rskilda
h�nseenden eller som eljest fullg�r uppgifter av betydelse f�r tillsyns�
verksamheten.

39 � Finner tillsynsmyndighet att ol�genhet av betydelse fr�n allm�n
synpunkt uppkommer eller kan uppkomma genom milj�farlig verk�

samhet, kan myndigheten meddela r�d och anvisningar om l�mplig �t�

g�rd f�r att motverka ol�genheten.

40 � Om tillst�nd icke givits enligt denna lag, kan l�nsstyrelsen medde�

la f�rel�ggande om s�dant f�rsiktighetsm�tt eller f�rbud som �r uppen�

bart beh�vligt f �r att lagens best�mmelser skall efterlevas. I br�dskande

fall eller n�r s�rskilt sk�l eljest f�religger f�r f�rel�ggandet ges ome del�

bart och i annat fall f�rst sedan det visat sig att r�ttelse ej kan vinnas

genom r�d och a nvisningar.

Tillst�ndsbeslut enligt denna lag hindrar icke l�nsstyrelsen fr�n att

meddela s�dan br�dskande f�reskrift som �r n�dv�ndig till f�ljd av

s�rskilda omst�ndigheter.

Om tillst�ndshavare �sidos�tter villkor som angivits i tillst�ndsbeslu�

tet, kan l�nsstyrelsen f�rordna om r�ttelse p� hans bekostnad eller f�re�

l�gga honom att sj�lv vidtaga r�ttelse.

I beslut om f�rel�ggande enligt denna paragraf kan l�nsstyrelsen ut�

s�tta vite.

41 � Har tillst�nd enligt denna lag icke meddelats, �ger koncessions�
n�mnden p� hemst�llan av statens naturv�rdsverk besluta om f�rbud
mot milj�farlig verksamhet, som ej �r till�tlig enligt denna lag, eller
meddela f�reskrift om f�rsiktighetsm�tt. Vid pr�vningen �ger 14 och

16 �� motsvarande till�mpning.

42 � F�r att ut�va tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet r�tt

att vinna tilltr�de till fabrik eller annan anl�ggning vare sig den �r i

bruk eller ej, samt att f�retaga unders�kning inom anl�ggningen eller

omr�de som h�r till denna.

Beh�vs unders�kning p� annan plats, har myndigheten r�tt att vinna

tilltr�de dit f�r att utf�ra unders�kningen. Detta g�ller dock ej hus,
tomt eller tr�dg�rd.

43 � Kan verksamheten vid en anl�ggning befaras vara milj�farlig,
�r innehavaren skyldig a tt p� beg�ran l�mna tillsynsmyndighet beh�vliga

upplysningar om anl� ggningen.

44 � Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag f�r ej
obeh�rigen yppa yrkeshemlighet som d�rigenom blivit k�nd f�r honom

eller dr iftanordning, aff�rsf�rh�llande eller f�rh�llande av betydelse f�r
landets f�rsvar varom han s�lunda f�tt k�nnedom.

2051

�

SFS 1972: 782

Ansvar, handr�ckning och hesv�r m. m.

45 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet

1. bryter mot f�rbud som meddelats med st�d av 8, 23 eller 41 �,

2. underl�ter att iakttaga f�reskrift som Konungen meddelat enligt

10 � f�rsta stycket utan att undantag har medgivits med st�d av 10 �

andra stycket eller 17 � andra stycket,

3. �sidos�tter villkor eller f�reskrift som meddelats med st�d av 10 �

andra stycket eller 17 �, 18 � f�rsta stycket, 1921, 24, 25, 27 eller

41 �, s� att allm�n eller enskild r�tt kan kr�nkas, eller

4. bryter mot 44 �,

d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.
Den som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att fullg�ra vad

som �ligger honom enligt 43 �, d�mes till b�ter.

46 � Avser brott mot 44 � annat �n f�rh�llande av betydelse f�r lan�

dets f�rsvar, f�r brottet �talas av �klagare endast efter angivelse av

m�ls�gande.

47 � Har n�gon beg�tt g�rning som avses i 45 � f�rsta stycket 13,

kan �verexekutor meddela handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse.

I fr�ga om s�dan handr�ckning g�ller samma regler som f�r handr�ck�

ning enligt 191 � uts�kningslagen.

Ber�rs allm�nna intressen, f�r ans�kan om handr�ckning g�ras av

statens naturv�rdsverk eller annan myndighet som �rendet ang�r.

Efterkommes ej f�rel�ggande enligt 40 � f�rsta eller andra stycket,

skall utm�tningsmannen p� anmodan av l�nsstyrelsen ombes�rja att �t�
g�rd vidtages.

Det �ligger polismyndighet att l�mna den handr�ckning som beh�vs

f�r ut�vande av tillsyn enligt de nna lag.

48 �5 Mot beslut som meddelas av statens naturv�rdsverk enligt 10 �

andra stycket eller av l�nsstyrelsen enligt 17 � andra stycket f�r talan
ej f�ras.

Talan mot beslut enligt 14 � femte stycket andra punkten eller r��

rande f�rbud vid vite enligt 51 � f�res hos kammarr�tten genom besv�r.

Talan mot annat beslut av koncessionsn�mnden eller l�nsstyrelsen

enligt denna lag f�res hos Konungen genom besv�r.

F�r att tillvarataga allm�nna intressen f�r naturv�rdsverket f�ra talan

mot koncessionsn�mndens eller l�nsstyrelsens beslut i fr�ga om tillst�nd

enligt lagen, mot koncessionsn�mndens beslut i fr�ga som avses i 41 �

och mot l�nsstyrelsens beslut i fr� ga som avses i 40 �.

49 � Beslut i fr�ga om tillst�nd enligt denna lag, beslut i fr�ga som
avses i 41 � och beslut enligt 14 � femte stycket andra punkten blir g�l�
lande n�r beslutet vunnit laga kraft. I beslutet kan f�rordnas att det
skall l�nda till efterr�ttelse omedelbart.

Beslut i fr�ga som avses i 40 � l�nder till efterr�ttelse omedelbart, om

ej annorlunda f�rordnas.

2052

� Senaste lydelse 1971: 643.

�

50 � Har l�nsstyrelse med st�d av 40 � f�rsta stycket eller har h�lso-

SFS 1972: 782

v�rdsn�mnd f�rbjudit milj�farlig verksamhet eller �lagt den som ut�var
eller �mnar ut�va s�dan verksamhet att vidtaga f�rsiktighetsm�tt och

beg�r han tillst�nd till verksamheten enligt denna lag, kan koncessions�
n�mnden, om s�kanden st�ller s�kerhet f�r kostnad och skada, be�

st�mma att l�nsstyrelsens eller h�lsov�rdsn�mndens beslut ej f�r verk�

st�llas f�rr�n tillst�ndsfr�gan avgjorts eller koncessionsn�mnden f�re�
skriver annat.

51 � Vill n�gon f�r att utreda verkningarna av milj�farlig verksamhet

som han ut�var eller �mnar ut�va f�retaga m�tning eller annat unders�k�

ningsarbete p� fast egendom som annan �ger eller innehar, kan l�ns�

styrelsen, om sk�l f�religger, f�reskriva att tilltr�de till egendomen
skall l�mnas under viss tid. Beh�ver m�tapparat eller liknande instru�

ment uts�ttas kan l�nsstyrelsen �ven f�reskriva f�rbud vid vite att rubba
eller skada instrumentet.

Unders�kningsarbetet skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng

v�llas. F�r skada och intr�ng skall ers�ttning utg�. Talan om ers�ttning

v�ckes vid fastighetsdomstol som anges i 33 �.

52 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas

av Konungen.

�verg�ngsbest�mmelser�

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1969, d� lagen den 30 november

1956 (nr 582) om tillsyn �ver vattendrag, sj�ar och andra vattenomr�den

skall upph�ra att g�lla.

2. M�l som vid lagens ikrafttr�dande �r anh�ngigt vid allm�n domstol

eller v attendomstol och som r�r fr�ga, varom best�mmelse meddelas i

denna lag, handl�gges och bed�mes enligt �ldre best�mmelser.

3. Har f�re ikrafttr�dandet f�rr�ttningsman f�rordnats enligt 10 kap.

32 � 4 mom. vattenlagen f�r att handl�gga fr�ga varom best�mmelse

meddelas i denna lag, skall �ldre best�mmelser till�mpas p� f�rr�ttning�

en.

4. Har vattendomstol genom laga kraft �gande beslut eller har syne�

m�n i utl�tande varvid skall bero l�mnat medgivande att kloakvatten

eller industriellt avloppsvatten utsl�ppes eller att fast avfall utkastas,
utsl�ppes eller uppl�gges, anses medgivandet som tillst�nd enligt denna

lag. Beslut som i annat fall enligt f�rut g�llande ordning meddelats om

�tg�rd till skydd mot milj�farlig verksamhet �ger till�mpning till dess

annorlunda f�rordnas.

5. Uppkommer i �rende enligt denna lag fr�ga om �tg�rd till skydd

mot milj�farlig verksamhet som p�b�rjats f�re lagens ikrafttr�dande och
efter i krafttr�dandet fortsatt utan att medf�ra �kad eller ny ol�genhet,
kan koncessionsn�mnden medge det anst�nd med �tg�rdens genomf��
rande som �r oundg�ngligen n�dv�ndigt.

6. Best�mmelsen i 32 � �ger ej till�mpning i fr�ga om milj�farlig

verksamhet, som b�rjat f�re lagens ikrafttr�dande och som efter ikraft�

tr�dandet fortsatt utan att medf�ra v�sentligt �kat men.

� Till 1969: 387.

2053

�

SFS 1972: 782

7. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till lagrum,

som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall i st�llet den best�m�

melsen till�mpas.

1. Denna lag"^ tr�der i kraft den 1 januari 1973.

2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas

och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av er�

s�ttning och l�seskilling som fastst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �ldre

best�mmelser.

3. Best�mmelsen i 33 � andra stycket om till�mpning av 4 kap. 3 �

[j.

expropriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�kning som �gt

rum f�re utg�ngen av juni 1971.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill bekr�fta l�tit.
Stockholms slott den 19 december 1972.

ii'

"sS

GUSTAF ADOLF

CARL LIDBOM

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

' Till 1972; 782.

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:782

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se