890656.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1989:656

om ändring 1 rättegångsbalken;

utkom Mn trycket

den 29 juni 1989

Utfärdad den 14 ju ni 1989.

Enligt riksdagen s beslut' föreskrivs i fråga om rättegå ngsbalken
dels att 1 ka p. 3, 3 a och 8 §§, 2 kap. 4 §, 10 kap. 8 a §, 12 kap. 9 §, 18

kap, 8 a §, 35 kap. 13 §, 47 kap . 3 och 4 §§, 49 kap. 1,9, 12 och 14 §§ , 50

kap. 10, 12, 25, 26 och 28 §§, 51 k ap. 10, 12, 26 och 28 §§, 54 kap. 1 §. 55
kap. 15 § samt 59 kap. 1 och 2 §§ skall ha följa nde lydelse,

dels att det i balken skall inforas fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 b, 3 c och

3 d §§ samt 51 kap. 23 a §, av följande lydelse.

1 kap.

3

Tingsrätten skall, om annat inte är föreskrivet, bestå av en lagfaren

domare.

3 a

Vid huvudförhandling i tvistemål skall tingsrätten bestå av tre

lagfarna domare, om annat inte är föreskrivet.

Rätten skall bestå av en lagfaren domare när huvudförhandlingen hålls i

förenklad form.

Rätten är vid huvudförhandlingen domför med en lagfaren domare om i

annat fall än som avses i and ra stycket rätten anser det tillräckligt att en
domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller målet är av enkel
beskaffenhet.

' Prop, 1988/89:95. JuU23. rskr.288.

^Senaste lydelse 1986:120. �ndringen innebär bl.a. att andra - femte sty ckena

upphävs.

Senaste lydelse 1987:747.

/

/

¬

background image

SFS 1989:656

Består rätten av tre lagfarna domare och inträffar förfall for någon av

dessa sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domfor med två

lagfarna domare.

3 b § Tingsrätten skall vid huvudförhandling i brottmål bestå av en

lagfaren d omare och tre nämndemän. I mål om åtal for brott, for vilket
inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, skall rätten dock bestå

av en lagfaren domare och fem nämndemän. Inträffar forfall for någon av

nämndemännen sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten dock

domför med en lagfaren domare och två nämndemän eller, i mål som
avses i andr a meningen, med en lagfaren domare och fyra näm ndemän.

Vid huvudförhandling i mål om brott for vilket inte är föreskrivet

svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader är tingsrätten
domför utan nämndemän, om det inte finns anledning att döma till annan

påföljd än böter och det i målet inte är fråga om foretagsbot.

Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller

svårighetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som
följer av första stycket första eller andra meningen. Detsamma gäller i
fråga om antalet nämndemän.

3c § Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av

frågor som hör till rättegången få r tingsrätten ha den sammansättning som
är föreskriven f�r huvudförhandling, om det föreligger särskilda skäl med

hänsyn till måle ts eller frågans beskaffenhet.

3 d § 1 tvistemål där förlikning om saken är tillåten skall tingsrätten

alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart

inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Första stycket gäller inte, om en part första gången han skall föra talan i

målet yrkar att allmänna regler skall tillämpas och därvid gör sannolikt att

den bakomliggande tvisten rör ett högre värde eller att utgången annars är
av synnerlig betydelse f�r bedömningen av andra föreliggande rättsförhål­
landen. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, skall
den part som begär att målet hänskjuts till rättegång senast i samband

därmed framställa yrkande som nyss sagts.

Med värde enligt första stycket avses det värde som kan antas gälla vid

tiden för talans väckande. Har talan väckts genom ansökan om lagsökning,
betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i
brottmål, avses värdet vid rättens beslut a tt tvisten skall handläggas som
tvistemål. Vid bedömningen skall hänsyn inte tas till rättegångskostnader­
na.

8 §'' Utöver vad som följer av 3 b § får i en ti ngsrätt, som avses i 7 §, vid

prövning av där avsedda mål såsom särskilda ledamöter ingå, var för sig

eller tillsammans,

1116

Senaste lydelse 1985:415. �ndringen innebär bl.a. att tredje styc ket upphävs.

¬

background image

⬢if- . ⬢

1. en person som forordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a §,

SFS 1989:656

om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om
ekonomiska förhållanden,

2, en person som är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltnings­

domstol, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga

om skatterättsliga förhållanden.

Deltar särskild ledamot vid huvudförhandlingen, gäller i fråga om anta­

let nämndemän 3 b § första stycket andra och tredje meningarna samt

tredje stycket.

2 kap.

4

Hovrätten är domför med tre lagfarna domare. I mål som överkla­

gats från tingsrätt skall dock minst fyra lagfarna domare delta när hovrät­

ten avgör målet, om tingsrätten bestått av tre lagfarna domare. Flera än

fem lagfarna domare får inte delta i hov rätten.

I brottmå l gäller, i stället för bestämmelserna i första stycket, att hovrät­

ten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Flera än fyra
lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Förekommer ej anled­

ning att döma till svårare straff än böter och är det i målet inte fråga om
företagsbot, är hovrätten dock domför även med den sammansättning som

anges i första stycket. Detsamma gäller vid handläggning som ej sker vid

huvudförhandling.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av

två lagfarna domare.

Vid beslut om a vskrivning av mål efter återkallelse är hovrätten domför

med en lagfaren d omare.

Regeringen bestämmer i vilken omfattning åtgärd, som avser endast

beredandet av ett mål, får vidtas av en lagfaren domare i hovrätten eller av

en annan tjänsteman vid denna.

10 kap.

8 a

I tvist mellan konsument och näringsidkare rörande vara, tjänst

eller annan nyttighet som tillhandahållits för huvudsakligen enskilt bruk
får talan mot näringsidkaren väckas vid rätten i den ort där konsumenten

har sitt hemvist. Detta gäller dock endast om målet i tingsrätten kan antas

bli prövat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d §.

12 kap.

9 § Skriftlig fullmakt skall företes i huvudskrift, när ombudet första
gången vid r ätten för talan i måle t.

�r, då fullmakt skall företes, sådan icke tillgänglig, skall rätten giva

ombudet tid att förete den; vad nu sagts gälle ej i fråga om missnöjesan­
mälan. Finnes uppskov olägligt, må rätten fortsätta med handläggningen

av målet, dock utan att däri meddela dom eller slutligt beslut. Utfärdas
fullmakt, skall behörigheten anses innefatta vad ombudet tidigare åtgjort i

rättegången.

' Senaste lydelse 1987:747,

' Senaste lydelse 1987: 747.

1117

¬

background image

SFS 1989:656

Finner rätten ovisst, huruvida parts underskrift å fullmakt är riktig, må

rätten medgiva anstånd för ovisshetens undanröjande.

Skriftlig fullmakt skall i huvudsk rift eller styrkt avskrift bifogas akten.

18 kap.

8 a

I mål där 1 kap. 3 d § första stycket tillämpas gäller följande i

stället för bestämmelserna i 8 §.

Ersättning för rättegångskostnad får inte avse annat än kostnad för
1. rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429) vid ett tillfälle för varje

instans,

2. ansökningsavgift,
3. resa och uppehälle för part eller ställföreträdare i samband med

sammanträde eller, om personlig inställelse ej föreskrivits, resa och uppe­

hälle för ombud,

4. vittnesbevisning,
5. översättning av handling.
Ersättning utgår endast i den mån kostnaden varit skäligen påkallad för

tillvaratagande av partens rätt.

Ersättning som anges i a ndra stycket 3 utgår enligt bestämmelser som

regeringen meddelar.

Med kostnad som sägs i andra stycket 1 jämställs kostnad för annan

rådgivning som lämnas av advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå,
i den mån den ej överstiger högsta avgift för rådgivning enligt rättshjälpsla­

gen.

Har målet till en böijan handlagts i annan ordning än som gäller för mål

som avses i denna paragraf, utgår ersättning för kostnad som avser den
tidigare handläggningen enligt de kostnadsregler som gäller för denna.

Har ett mål om lagsökning eller betalningsföreläggande hänskjutits till

rättegång eller upptagits efter återvinning får, om målet därefter avgörs

genom tredskodom mot svaranden, ersättning även avse skälig kostnad för
en rättegångsskrift eller för inställelse vid ett sammanträde inför rätten.
Sådan ytterligare ersättning utgår, om inte särskilda skäl föranleder annan

bedömning, enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Delsamma

skall gälla, om ett mål om handräckning upptagits efter återvinning.

35 kap.

13

Vid huvudförhandlingen skall de bevis som upptagits utom hu­

vudförhandlingen tas upp på nytt, om rätten finner detta vara av betydelse
i målet och det inte föreligger hinder mot att ta upp beviset.

Har tingsrätten i ett mål som fullföljts till hovrätten tagit upp muntlig

bevisning eller hållit syn på stället, behöver beviset tas upp på nytt endast

om hovrätten finner detta vara av betydelse för utredningen. I högsta
domstolen får de bevis som tagits upp av lägre rätt tas upp på nytt endast
om det föreligger synnerliga skäl.

Om ett bevis inte tas upp på nytt, skall det förebringas genom protokoll

eller på annat lämpligt sätt.

1118

'Senaste lydelse 1987:747.

® Senaste lydelse 1987:747.

¬

background image

SFS 1989:656

47 kap.

3 §' Om stämningsansökningen inte uppfyller föreskrifterna i 2 § eller i
övrigt är ofullständig eller om sådant intyg, som avses i 2 § Qärde stycket,

inte företetts, skall rätten förelägga målsäganden att avhjälpa bristen.
Detsamma gäller om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.

4 §'° Följer målsäganden inte ett föreläggande enligt 3 §, skall ansök­

ningen avvisas, om den är så ofullständig att den inte utan väsentlig

olägenhet kan läggas till grund för en rättegång i ansvarsfrågan. Detsamma
gäller om något intyg som avses i 2 § Ijärde stycket inte har företetts eller
om u nderlåtenheten avser betalning av ansökningsavgiften.

49 kap.
1 §" Talan mot underrätts dom skall föras genom vad.

Har parterna skriftligen avtalat att inte överklaga en dom som meddelas

med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan

härledas till ett visst angivet rättsförhållande, gäller avtalet, om saken är

sådan att förlikning därom är tillåten. Ett avtal som ingåtts före tvistens

uppkomst gäller dock inte i mål som avses i 1 kap. 3 d § första styc ket.

En utfästelse att inte överklaga som har gjorts efter domen gäller, om

saken är sådan att förlikning därom är tillåten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, får inte överklaga domen. Be­

stämmelser om hans rätt till återvinning i anledning av sådan dom finns i
44 kap. 9 §.

9 § Tingsrätts beslut, varigenom missnöjesanmälan eller ansökan om
återvinning eller återupptagande eller vade- eller besvärstalan avvisats, får
överklagas genom besvär. 1 annat fall får inte frågan, huruvida sådan

anmälan eller ansökan gjorts eller talan annars fullföljts på föreskrivet sätt

eller inom rätt tid, prövas av hovrätten.

12 §'- Talan mot tingsrättens dom eller beslut i mål som handlagts av en

lagfaren domare enligt I kap. 3 d § första stycket får inte prövas av
hovrätten i v idare mån än som framgår av 13 §, om inte hovrätten medde­
lat parten prövningstillstånd.

Prövningstillstånd behövs inte vid talan mot beslut som rör någon

annan än en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsrätten ogillat

jäv mot en domare, beslut angående utdömande av förelagt vite eller om

ansvar för en rättegångsförseelse eller beslut varigenom en missnöjesan­

mälan eller en ansökan om återvinning eller en vade- eller besvärstalan

avvisats.

I fråga om meddelade prövningstillstånd skall 54 kap. 11 § andra stycket

och 13 § gälla i tillämp liga delar.

'Senaste lydelse 1987:448.

Senaste lydelse 1987:448.

" Senaste lydelse 1989:352.

Senaste lydelse 1987:747.

1119

¬

background image

SFS 1989:656

14 §'^ Talan mot tingsrättens beslut angående frågor som avses i 1 kap,

3 d § förs i samma ordning som talan mot beslut varigenom rätten ogillat

en invändning om rättegångshinder.

50 kap.
10 § Genmälet skall med därvid fogade handlingar delgivas vadekäran­
den.

Finnes for målets beredande ytterligare skriftväxling erforderlig, äge

hovrätten fbrordna därom. Hovrätten äge tillika meddela närmare be­

stämmelser om skriftväxlingen och därvid även föreskriva, i vilket avseen­
de part skall yttra sig. Part må föreläggas att inkomma med mer än en

skrift, endast om särskilda skäl äro därtill.

Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs for en

ändamålsenlig handläggning av målet.

Vad som sagts om sammanträde per telefon i 42 kap. 10 § skall gälla

även vid sammanträde enligt denna paragraf.

12 § I fråga om hovrättens skyldigheter under förberedelsen skall 42

kap. 8 § andra stycket tillämpas.

25 §''' Innan hovrättens dom eller slutliga beslut meddelats, får vade­
talan återkallas.

Vadekäranden får inte ändra sin talan att avse annan del av tingsrättens

dom än den som uppgivits i v adeinlagan.

I mål d är förlikning om saken är tillåten får en part i hovr ätten till stöd

för sin talan åberopa omständigheter eller bevis, som inte tidigare har
förebringats, endast om

1. han gör sannolikt att han inte kunnat åberopa omständigheten eller

beviset vid tingsrätten eller

2. han annars haft giltig ursäkt att inte göra det.

Framställs först i hovrätten ett yrkande om kvittning, får det avvisas,

om det inte utan olägenhet kan prövas i målet.

26 §'^ �ven utan yrkande skall hovrätten undanröja tingsrättens dom,

om dom villa, som sägs i 59 kap. 1 § 1- 3, har förek ommit vid tingsrätten.

Undanröjandet får avse domen i dess helhet eller endast viss del. Berör

rättegångsfelet även del av domen, som inte överklagats, skall h ovrätten
med hänsyn till omständigheterna pröva, om denna del skall undanröjas.

28 § Om det vid tin gsrätten har förekommit annat fel i rättegången än

som avses i 26 eller 27 §, får hovrätten undanröja tingsrättens dom endast

om felet kan antas ha inverkat på målets utgång och inte utan väsentlig
olägenhet kan avhjälpas i hovrätten. Partema skall få tillfälle att yttra sig i
frågan om undanröjande, om det inte är uppenbart obehövligt.

1120

Senaste lydelse 1987:747.

Senaste lydelse 1971:218.

�ndringen innebär bl, a. att andra stycket upphävs.

¬

background image

,

SFS 1989:656

51 kap.

10 § Genmälet skall med därvid fog ade handlingar delgivas vadekäran­

den.

Finnes För målets beredande ytterligare skriftväxling erforderlig, äge

hovrätten förordna därom. Hovrätten äge tillika meddela närmare be­

stämmelser om skriftväxlingen och därvid även föreskriva, i vilket avseen­
de part skall yttra sig. Part må föreläggas att inkomma med mer än en

skrift, endast om särskilda skäl äro därtill.

Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs för en

ändamålsenlig handläggning av målet.

Vad som sagts om sammanträde per telefon i 45 kap. 13 § och 47 kap.

10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.

12 § Hovrätten får bestämma att den som är anhållen eller häktad skall

inställas till sammanträde enligt 10 § tredje stycket.

23 a § Har tingsrätten funnit att den tilltalade skall dömas för den åtala­
de gärningen och överklagas domen bara beträffande annat än denna

fråga, skall hovrätten pröva frågan endast om

1. det i denna de l föreligger något förhållande som skulle kunna utgöra

grund för resning enligt 58 kap. 2 § eller kunna medföra undanröjande av

domen på grund av domvilla eller

2. målets utgå ng vid tingsrätten i samma del uppenbarligen beror på

förbiseende eller misstag.

Beträffande fråga som avses i första stycket I elle r 2 behöver hänsyn tas

endast till omständigheter som har åberopats av part.

26 §'^ �ven utan yrkand e skall hovrätten undanröja tingsrättens dom,

om domvilla, som sägs i 59 kap. 1 § 1- 3, har förekommit vid tingsrätten.

Undanröjandet får avse domen i des s helhet eller endast viss del. Berör

rättegångsfelet äve n del av domen, som inte överk lagats, skall hovrä tten

med hänsyn till omständigheterna pröva, om denna del skall undanröjas.

28 § Om det vid tingsrätt en har förekommit annat fel i rätteg ången än

som avses i 26 eller 27 §, får hovrätten undanröja tingsrättens dom endast

om fe let kan antas ha inverkat på målets utg ång och inte utan väsen tlig
olägenhet kan avhjälpas i ho vrätten. Partema skall fö tillfälle att yttra sig i

frågan om undanröjande, om det inte är uppenbart obehövligt.

54 kap.

1 §'^ Talan mo t hovrätts dom skall föras genom ansökan om revision.

Har partema skriftligen avtalat att inte överklaga en dom som meddelas

med anledn ing av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan
härledas till ett visst angivet rättsförhållande, gäller avtalet, om sak en är

sådan att förlikning därom är tillåten. Ett avtal som ingåtts före tvistens

uppkomst gäller dock inte i m ål som avses i 1 kap. 3 d § första stycket.

�ndringen innebär bl. a. att andra stycket up phävs.

Senaste lydelse 1989; 352.

1121

36-SFS 1989

¬

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalken
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.