SFS 2014:320 Lag om ändring i rättegångsbalken

Du är här: Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 2014:320 Lag om ändring i rättegångsbalken
140320.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 15 maj 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 30 kap. 4 §, 33 kap. 6 §, 36 kap.

20 §, 45 kap. 3, 10, 13 och 14 §§ samt 46 kap. 14�15 a §§ rättegångsbalken
ska ha följande lydelse.

30 kap.

4 §

2

Om flera åtal handläggs i en rättegång får dom meddelas i fråga om

något av dem trots att handläggningen av de övriga åtalen inte avslutats (del-
dom). Om åtalen avser samma tilltalad får deldom meddelas endast om det är
till fördel för målets handläggning och det inte finns särskilda skäl mot det.

33 kap.

6 §

3

Bestämmelserna i 3 § andra stycket, 34�38 och 47�51 §§ delgiv-

ningslagen (2010:1932) gäller inte delgivning av stämning i brottmål.

Bestämmelserna i 24 § delgivningslagen hindrar inte att den tilltalade del-

ges stämning och andra handlingar i ett brottmål genom förenklad delgivning
om han eller hon av en polisman, åklagare, tulltjänsteman eller tjänsteman vid
Kustbevakningen vid ett personligt sammanträffande har delgetts information
om att sådan delgivning kan komma att användas i tingsrätten och det vid den
tidpunkt då handlingarna skickas till den tilltalade inte har förflutit längre tid
än tio veckor sedan informationen lämnades.

36 kap.

20 §

4

Om ett vittne som kallats enligt 7 § uteblir får rätten besluta att vittnet

ska hämtas till domstolen, antingen omedelbart eller till en senare dag. Ett
skäl för hämtning är att det kan antas att vittnet inte kommer att följa en ny
kallelse.

Om rätten inte beslutar om hämtning ska vittnet kallas på nytt vid vite till

en senare dag.

1 Prop. 2013/14:170, bet. 2013/14:JuU29, rskr. 2013/14:254.

2 Senaste lydelse 1956:587.

3 Senaste lydelse 2013:876.

4 Senaste lydelse 1987:747.

SFS 2014:320

Utkom från trycket
den 27 maj 2014

background image

2

SFS 2014:320

45 kap.

3 §

5

Om åtal har väckts mot någon för flera brott ska åtalen handläggas i en

rättegång. �&talen får dock handläggas var för sig om det är till fördel för
målets handläggning och det inte finns särskilda skäl mot det.

Om åtal har väckts mot flera personer får åtalen handläggas i en rättegång

om det är till fördel för målets handläggning eller det annars finns skäl för det.

�&tal får inte förenas om domstolen är obehörig att handlägga något av åta-

len eller om det gäller olika rättegångsformer för dem.

�&tal som handläggs gemensamt får delas upp när det finns skäl för det.

10 §

6

I stämningen ska rätten även förelägga den tilltalade att muntligen

eller skriftligen uppge vilken bevisning han eller hon åberopar och vad han el-
ler hon vill styrka med varje bevis. Detta gäller dock inte om det på grund av
den tilltalades erkännande eller andra omständigheter kan antas att uppgift om
bevisning inte behövs.

De skriftliga bevis som åberopas bör ges in samtidigt med att bevisuppgift

lämnas.

Rätten ska allt efter målets beskaffenhet verka för att målet förbereds så, att

huvudförhandlingen kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Om det be-
hövs får rätten förelägga den tilltalade att skriftligen redovisa sin inställning
till åtalet och grunden för den. Förberedelse får ske vid ett sammanträde eller
genom skriftväxling eller annan handläggning. Om det är lämpligt får olika
former av förberedelse förenas.

13 §

7

Om det behövs för målets förberedelse eller av något annat skäl, ska

rätten hålla ett sammanträde med parter och andra som berörs. Vid bedöm-
ningen av om ett sammanträde behövs ska rätten särskilt beakta om målets
omfattning gör att ett sammanträde kan antas främja att huvudförhandlingen
kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt. I fråga om kallelse av parter ska
15 § tillämpas.

Uteblir någon som kallats till sammanträdet, får detta ändå hållas om det

främjar beredningen av målet. Om den som uteblivit förelagts vite, får rätten
besluta att nytt vite ska föreläggas eller att han eller hon ska hämtas till rätten.

I 24�27 kap. finns bestämmelser om sammanträde för prövning av tvångs-

medel.

14 §

8

Rätten ska bestämma tid för huvudförhandling så snart som möjligt.

För behandling av en rättegångsfråga eller en del av saken som får avgöras
särskilt får huvudförhandling sättas ut, trots att målet i övrigt inte är förberett
för huvudförhandling.

Om den tilltalade är anhållen eller häktad, ska huvudförhandling påbörjas

snarast och senast inom två veckor från den dag då åtalet väcktes om inte ett
sammanträde enligt 13 § har hållits. Om ett sådant sammanträde har hållits
ska huvudförhandlingen i stället påbörjas senast inom tre veckor från den dag
då åtalet väcktes.

5 Senaste lydelse 1956:587.

6 Senaste lydelse 1987:747.

7 Senaste lydelse 2005:683.

8 Senaste lydelse 2010:575.

background image

3

SFS 2014:320

Huvudförhandlingen får påbörjas senare än vad som anges i andra stycket,

om ett längre uppskov är nödvändigt för att en särskild utredning om den till-
talades personliga förhållanden ska hinna färdigställas eller på grund av en åt-
gärd som avses i 11 eller 12 §, målets omfattning eller någon annan omstän-
dighet. Har den tilltalade häktats efter åtalet, ska tiden räknas från dagen för
hans eller hennes häktande.

Om den tilltalade är ålagd reseförbud, ska huvudförhandling påbörjas sna-

rast och senast inom en månad från den dag då åtalet väcktes, om inte ett
längre uppskov är nödvändigt för att en särskild utredning om den tilltalades
personliga förhållanden ska hinna färdigställas eller på grund av en åtgärd
som avses i 11 eller 12 §, målets omfattning eller någon annan omständighet.
Har reseförbudet meddelats efter åtalet, ska tiden räknas från dagen för del-
givning av beslutet.

46 kap.

14 §

Om en målsägande som ska höras med anledning av åklagarens talan

inte inställer sig personligen till ett rättegångstillfälle för huvudförhandling,
ska rätten ta ställning till om ett förelagt vite ska dömas ut. Rätten får besluta
att målsäganden ska hämtas till domstolen, antingen omedelbart eller till en
senare dag. Ett skäl för hämtning är att det kan antas att målsäganden inte
kommer att följa en ny kallelse.

Om rätten inte beslutar om hämtning ska målsäganden kallas på nytt vid

vite till en senare dag.

15 §

9

Om en tilltalad uteblir från ett rättegångstillfälle för huvudförhandling

eller inställer sig genom ombud då han eller hon har förelagts att infinna sig
personligen, ska rätten i första hand pröva om målet kan avgöras enligt 15 a §.
Om det inte är möjligt att avgöra målet ska rätten ta ställning till om ett före-
lagt vite ska dömas ut. Rätten ska också ta ställning till om den tilltalade ska
hämtas till domstolen, antingen omedelbart eller till en senare dag, eller häk-
tas, om det finns förutsättningar för häktning enligt 24 kap.

Ett skäl för
1. hämtning är att det kan antas att den tilltalade inte kommer att följa en ny

kallelse,

2. häktning är att det på grund av att tidigare hämtningsförsök i målet har

misslyckats eller av annat skäl är sannolikt att den tilltalade inte kan hämtas.

Om rätten inte beslutar om hämtning eller häktning ska den tilltalade kallas

på nytt vid vite till en senare dag.

15 a §

10

Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den

tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om

1. det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i

högst sex månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i
förening,

2. den tilltalade, sedan han eller hon har delgetts stämning, har avvikit eller

håller sig undan på ett sådant sätt att han eller hon inte kan hämtas till huvud-
förhandlingen eller

9 Senaste lydelse 2001:235.

10 Senaste lydelse 2001:235.

background image

4

SFS 2014:320

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

3. den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och hans eller hennes

närvaro därför inte är nödvändig.

Första stycket 1 gäller också vid förverkande av villkorligt medgiven frihet

från fängelse om det inte finns anledning att förverka en strafftid som, sam-
mantagen med ett fängelsestraff som döms ut, överstiger sex månader. Ett
förordnande enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken ska likställas med
de påföljder som anges i första stycket 1.

I de fall som avses i första stycket 2 får målet avgöras även om den till-

talade inte har delgetts kallelse till förhandlingen.

Rättegångsfrågor får avgöras trots att den tilltalade har uteblivit.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Bestämmelsen i 33 kap. 6 § gäller i sin äldre lydelse om det personliga

sammanträffande som avses i bestämmelsen skett före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Per Lennerbrant
(Justitiedepartementet)

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt

JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.